Av intervjuerna framgår tydligt att alla anser att en förutsättning för att få ordning i klassrummet är att läraren kan sätta tydliga gränser och klara riktlinjer. Lärarna trycker också på vikten av att sätta klara gränser direkt från början och om de inte följs så måste man diskutera och visa att det finns konsekvenser för att klargöra att man inte accepterar att någon bryter mot de uppgjorda reglerna. En förutsättning för att alla regler på en skola skall fungera är att lärarna också följer dem, och är konsekventa annars får reglerna ingen effekt. Vi håller med lärarna när de säger det är viktigt att sätta gränserna och reglerna tillsammans med barnen. Då känner de sig delaktiga och då är det lättare för eleverna att acceptera det som är bestämt. Tydligt är att ett barn behöver både uppmuntran och uppskattning men också förmaningar för att bli en generös och empatisk människa. En lärare bör kunna förebygga, bemöta och korrigera dåligt uppförande bland eleverna.
Att ha en god självkännedom är viktigt i läraryrket. För oss innebär självkännedom att man är trygg i sig själv och vågar sätta gränser och visa känslor. På varje skola ska det finnas ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. I grundskoleförordningen står det klart och tydligt att rektorn ska ansvara för att det finns ordningsregler på skolan. Ordningsreglerna ska ge vägledning för elever, skolpersonal och föräldrar.
Det som är intressant att notera i rapporten Attityder till skolan 2006 är att det visade sig att lärare hade en positivare bild än eleverna i frågan om arbetsro på lektionerna. Detta skulle kunna tolkas på två sätt, antingen att lärarna har en högre toleransnivå för buller och stök på lektionerna. Den andra tolkningen skulle kunna vara att genom att lärarna uppger att det är stökigt på lektionerna så medger man indirekt ett misslyckande i sin lärarprofession, eftersom man inte lyckas hålla ett gynnsamt arbetsklimat i klassrummet. Men vad vi inte får glömma är att lärare
och elever förhoppningsvis strävar mot samma mål, goda studieresultat presterade under angenäma förhållanden.
5.3 Lärarnas befogenheter och status
Samtliga lärare tycker det är svårt att veta vilka befogenheter man har som lärare, vilket de upplever som besvärligt i vissa situationer. De ser gärna tydligare beskrivningar på vilka befogenheter man har för att kunna hantera allt som händer inom skolans värld. Vi delar uppfattningen att lärarnas befogenheter behöver förtydligas, det får inte vara någon tvekan om vad man som lärare får göra för att säkerställa tryggheten och studieron i skolan. Om en elev uppträder olämpligt skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Läraren har stöd för detta i grundskoleförordningen, men några av lärarna efterlyser ännu tydligare befogenheter om vad de får och inte får göra. Att lärarna känner sig osäkra och behöver tydligare befogenheter framkommer också i undersökningen som undersökningsföretaget Exguiro genomförde under mars och april 2005. Det var 59 procent av de 1200 tillfrågade lärarna som ansåg att de varit i situationer där de inte varit säkra på vilka befogenheter som lagstiftningen ger dem.
Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet har tillsammans lagt grunden för lärarnas yrkesetiska principer. De yrkesetiska principerna ska avspegla de gemensamma värderingar och principer som lärarna förväntas ha. Avsikten med lärarnas etiska principer är att synlig- och medvetandegöra den etik som är en grundläggande del av lärarens arbete. Att bli etiskt medveten innebär att bli medveten om vilka värderingar som styr ens handlande. De lärare vi intervjuat visar i allra högsta att de är etiskt medvetna bland annat genom att de talar om vikten att vara ett gott föredöme. Vi tror att en god yrkesetik kan höja lärarnas status och vara ett verktyg för hur arbetet och undervisningen ska utföras. De skapar även en gemensam värdegrund som beskriver riktlinjerna i lärarens arbete
.
Idag talas det ofta om läraryrkets status och underförstått tycker vi att det antyds att lärarna inte har någon status, vilket många lärare säkert tar som en förolämpning.
5.4 Lärarrollen
I intervjuerna framkom också att lärarna har höga krav på sig själv. De tog upp olika egenskaper såsom ledarskap, omtänksamhet, empati, förtroende, lyhördhet, god människosyn, lyssnarförmåga och organisationsförmåga, egenskaper som lärarna ansåg vara viktiga för att skapa ordning och gott uppförande i skolan. Alla lärarna som deltog i intervjun upplever att lärarens roll har förändrats. Mycket energi går åt till andra saker än själva undervisningen. Lärarna anser att det hela tiden läggs nya uppgifter på dem som tar upp mycket av deras tid, vilket gör att själva lärandet många gånger kommer i andra hand. Det kan till exempel vara allt det administrativa och att du många gånger får agera som ordningspolis när det blir ”stök” i skolan. De tror att detta kan vara anledningen till att ett stort antal lärare idag känner sig stressade. Det är svårt för en lärare att räcka till och
lärarna upplever att den stress som vi ser i samhället idag avspeglas hos eleverna. Vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet anser att det som behövs i
dagens skola är mer resurser och mer tid för varje enskild elev. Vad vi fann anmärkningsvärt var att ingen av lärarna tog upp bristande resurser som en anledning till att det är stökigt och oroligt i skolorna. Vi anser att skolan behöver fler vuxna och då personer med specialkompetens.
För att vara en bra lärare räcker det inte enbart att ha gedigna ämneskunskaper och besitta didaktiska färdigheter utan lärarna menar att man måste ha stora kunskaper om sig själv och om andra människor. En central uppgift för lärare är att lära eleverna skilja på rätt och fel. Etiska och moraliska frågor har en framträdande plats i läroplanen och den ställer etiska krav på lärarna. En del av lärarna nämner etiska perspektiv i samband med ordning och uppförande. Att ha en god självkännedom är viktigt. Jenny Gren menar att ägna sig åt etik på det personliga planet, är att se på sitt handlingssätt och fundera över vilka värderingar, normer och regler som styr det.61 Eleverna skall enligt läroplanen växa in i ett etiskt tänkande, kunna reflektera över olika värderingar och normer och att kunna göra sina etiska val. För att eleverna skall kunna växa in i ett etiskt tänkande behöver de möta lärare som själva reflekterar etiskt och som har en förtrogenhet med att hantera etiska svåra situationer.
Inga Andersson menar att allteftersom samhällsproblemen kommit in i klassrummet blir gränserna för var lärarnas ansvar för eleverna börjar och slutar allt otydligare. Detta menar hon leder till att många lärare blir osäkra på sin lärarroll och hur ansvaret för eleverna ser ut. Vidare hävdar hon att risken är stor att läraren tar på sig ett större ansvar för eleven än vad deras lärarroll innebär och att de då tar på sig uppgifter som egentligen åligger föräldrarna.62
Vi anser att dagens lärare måste få mycket stöd, handledning och kompetensutveckling. De behöver stöd i att hitta gränser för sin lärarroll. Som lärare får man aldrig känna sig färdigutbildad utan genom olika fortbildningar och föreläsningar kan man skapa en lärarroll som hela tiden följer med i utvecklingen.
5.5 Betyg/omdöme i ordning och uppförande
Ordningsproblemen sägs växa i de svenska skolorna. Folkpartiet som är stora förespråkare för ordningsbetyg har lagt fram förslag för att återinföra lugnet i våra skolor. Ett annat parti som också är positiva till att införa ordningsbetyg är kristdemokraterna. Enligt folkpartiet är Sverige ett av de få länderna i Europa som inte sätter ett betyg/omdöme på elevernas uppförande. Deras lösning är att återinföra betyg i ordning och uppförande för att återställa ordningen i våra skolor. Redan 1686 fastslog kyrkolagen att man skulle bedöma och sätta betyg på människornas läskunnighet och personlighet. Det som förr betygsattes under ”uppförande” var färdigheter som social kompetens och samarbetsförmåga. Ordningsbetyget upphörde i och med läroplanen Lgr 69 1970. Diskussionerna om ordnings- och uppförandebetygen är inget nytt och redan på 40-50- talet diskuterades det i media om det skulle finnas kvar. Då som nu konstaterades det att kunskap och färdighet var lättare att betygsätta medan ordning och uppförande var svårare att hantera. Senare skilde man på ordning och uppförande och det blev då två separata betyg. Folkpartiet har lagt fram ett förslag på hur ett ordningsomdöme kan vara utformat. De betonar att det kan sammanfattas i läroplanens portal meningar, mål och riktlinjer. Detta anser de kan sammanfattas i tre kategorier: hänsynstagande mot andra, ansvar för sina studier och ansvar för
skolmiljön. Folkpartiet föreslår vidare att skolverket skall utarbeta råd för hur ett ordningsomdöme kan vara utformat och att skolorna själv ska kunna lägga till egna kriterier. Idag finns det inget stöd för att sätta betyg på elevens ”personlighet” eller utifrån hur han/hon beter sig om inte det finns angivet i målen för ämnet. Bedömning av en elevs kunskaper skall enligt regeringsbeslut ske med utgångspunkt i kursplanernas mål och betygen ska relateras till kursplanernas krav och de kunskapsnivåer som uppnås.
Kunskapsuppdraget, som är skolans viktigaste uppgift, har kommit i bakgrunden. Lärarna i intervjun delade med sig av sina tankar angående betyg eller omdöme i ordning och uppförande. Åsikterna var delade men det som utmärkte sig var att man skiljde på ordning och uppförande. Ofta när de talar om ordning så nämns också ordet reda och då ofta i samband med klassrumsmiljön. Uppförande uppfattades av många av lärarna som något separat och något som kommer hemifrån och genom barnens uppfostran.
Vi tror att genom att betygsätta i ordning och uppförande sätter man betyg på barnets personlighet vilket kan verka kränkande för barnet. En sådan betygsättning är också en indirekt kritik mot föräldrarna och deras förmåga att uppfostra sina barn. Lärarna talar också väldigt lite om barnets skuld i det hela, utan man lägger det mesta av ansvaret för stök på föräldrar och lärare. Anledningen till detta tror vi kan vara att våra respondenter är lärare i år 1-6.
Regeringen är än så länge oenig om införandet av ett ordningsbetyg,
Stockholm stad tycker att ett regeringsbeslut tar för lång tid att vänta på. De har därför infört skriftliga omdömen i ordning och uppförande. Dessa planeras delvis att skrivas in i betygen om man valt att få ett sådant omdöme. Detta är helt emot skolverkets tolkning av vad som är tillåtet. Det nya i frågan är att Stockholms stad går ut och frågar föräldrarna om de vill ha ordningsomdöme, många vet inte om den rättigheten.
De lärarna som var positiva till betyg eller omdöme i ordning och uppförande ansåg att det skulle vara bra att ha för att visa att det finns konsekvenser av ett dåligt uppförande. Moderaterna och centerpartiet tycker att om ett ordningsbetyg ska införas igen så är det viktigt med tydliga formulerade kriterier och mål och de anser att ännu är steget dit långt. Däremot är de positivt inställda till ett skriftligt omdöme, något de menar kan fungera som ett komplement till utvecklingssamtal. Detta är även något som socialdemokraterna är positivt inställda till.
5.6 Avslutande diskussion
Debatten om upprätthållandet av ordning och uppförande är högst aktuell och den behöver belysas från flera olika håll. Den berör många olika samhällsgrupper; lärare, elever, föräldrar, rektorer, lärarutbildare, forskare, och inte minst oss blivande lärare som ofrånkomligen kommer att möta och tvingas ta ställning i ämnet. Undersökningen har lett oss till vidare frågor som skulle kunna utgöra en bas för vidare forskning: Hur ska man få till en bättre samverkan mellan skola, lärare och föräldrar? Vi skulle vilja ställa föräldrarna i fokus och utföra en undersökning ur ett föräldraperspektiv när det gäller ordning och uppförande.
Referenser
Andersson,H(1999)Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg, Studentlitteratur Lund
Andersson, I (1999) Samverkan för barn som behöver, HLS Förlag Bryman, A (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Liber AB
Denscombe, M (2000) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna Studentlitteratur Lund
Grandelius, B (2006) Att sätta gränser - ett villkor för växandet. Natur och kultur, 4 upplagan
Green, J (2001) Etik i pedagogens vardagsarbete, Liber, andra upplagan.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
Patel, R & Davidson, B (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Richardson, G (1977) Svenskutbildningshistoria skola och samhälle förr och nu.
Studentlitteratur, sjunde reviderade upplagan 2004.
Skolverket; Attityder till skolan 2006 nr 07:1001 (Dnr 75-2005:3455) rapport nr 299 Trost, J ( 2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.