I detta kapitel beskriver jag förslag till förbättringar för att fortsätta utveckla verksamheten och lyckas med ett medvetet genusperspektiv i kommunens förskolor. Förslagen har framkommit genom mina resultat av intervjuerna, den litteratur jag läst och mina tidigare kunskaper och erfarenheter. I det fortsatta arbetet är det viktigt att personal i ledningsfunktion tänker på, att de förutsättningar som måste finnas för att lyckas, är att det skapas en gemensam teoretisk och praktisk kunskapsbakgrund. Den teoretiska delen vore önskvärd om den bestod av kompetensutveckling genomförd av genuspedagog för rektorer, specialpedagoger och förskolepedagoger. Likabehandlingsplanerna borde ses över så att de blir praktiska och levande handlingsplaner med fokus på jämställdhet. För att garantera att jämställdhetsarbetet skall bli en del av förskolans verksamhet är det nödvändigt att och utse jämställdhetsansvariga som kan bilda jämställdhetsgrupper och nätverk med erfarenhetsutbyte genom diskussioner, reflektioner och ny kunskap genom litteraturstudier. En tydlig och aktiv process vore önskvärt i hela organisationen, där tankar och idéer kommuniceras, med fler initierade diskussioner kring jämställdhet och bemötande, så att pedagoger kan bredda sina könsroller i både ord och handling. Här kan ett samarbete skapas med specialpedagogen som har specialkompetens i handledarskap.
Specialpedagogen kan handleda, dokumentera och reflektera i samarbete med förskolepedagogerna och använda olika observationsmetoder, exempelvis skriftlig eller ljud och bildupptagning. Pedagogerna kan då tydligare se och analysera sitt eget bemötande och utveckla metoder för att motverka köns stereotypa roller. I samarbetet med specialpedagogen kan metoder utvecklas för att utveckla leken hos de barn som är utåt agerande eller tysta och inte kan leka. Samarbetet kan även utveckla fler metoder för konfliktlösning, empatiutveckling, positiv bekräftelse och fördelning av tal utrymmet. Detta leder även till utveckling av språket, där både flickor och pojkar utmanas att samtala, diskutera och lösa problem på lika villkor. Det vore även önskvärt att fler förskolor använde ett kompensatoriskt arbetssätt med indelning i flick- och pojkgrupper. Detta borde ske regelbundet, men flexibelt och under delar av dagen, för att lättare kunna se de mönster som behöver brytas. I könsuppdelade grupper syns också tydligare mönster av vilka som behöver stärkas att våga ta för sig, vilka som behöver stärka sin empatiska förmåga och öka sin demokratiska förmåga.
7 Fortsatt forskning
Området genus är stort och blir bara mer och mer intressant ju mer man utforskar och fördjupar sig. I fortsatt forskning skulle det vara intressant att dokumentera pedagogers bemötande genom att videofilma ur ett genusperspektiv och undersöka om man gör det man säger att man gör. Det skull också vara intressant att följa upp detta arbete och undersöka om det fick någon effekt. En undersökningsmetod skulle då kunna vara en deltagande forskning där personal tillåts ställa frågor i samråd, eftersom vi har ett gemensamt uppdrag. Vidare skulle det vara intressant att undersöka en kommun där man bedrivit ett aktivt och medvetet genusarbete genom att intervjua handledande specialpedagoger och genuspedagoger. Det skulle även vara intressant att undersöka en kommuns organisation och lednings kultur i förhållande till genus och vilka resurser och fortbildnings möjligheter som ges. Ett annat perspektiv på vidare forskning är att undersöka fenomenen i ett större sammanhang, genom ett maktperspektiv. Forskning kan även ske kring hur barn påverkas av media och leksaker
Referenser
Asplund – Carlsson, E. & Pramling – Samuelsson, I. & Kärrby, G. (2001). Strukturella
faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola. Stockholm: Liber distribution.
Björnsson, M. (2005). Kön och skolframgång, tolkningar och perspektiv. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber distribution.
Einarsson, J. & Hultman, T. G. (1984). God morgon pojkar och flickor, om språk och kön
i skolan. Malmö: Gleerups förlag.
Emanuelsson, I. & Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området. Skolverket. Stockholm: Liber distribution.
Henkel, K. (2007). En jämställd förskola, teori och praktik. Falun: Scandbook AB. Imsen, G. (2000). Elevens värd. Lund: Student litteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Student litteratur.
Månsson, A. (2000). Möten som formar, interaktionsmönster på förskola mellan
pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Stockholm: Almqvist & Wiksell
international.
Odelfors, B. (1998). Förskolan i ett könsperspektiv, att göra sig hörd och sedd. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, B. (2007). Modiga prinsessor & ömsinta killar. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Student litteratur.
Persson, S. & Rönnerman, K. (2005). Handledningens dilemman och möjligheter,
erfarenheter från förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2004) Rapport 239. Förskola i brytningstid, nationell utvärdering av
förskolan. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket. (2007) Rapport 303. Skolverkets lägesbedömning 2007. Stockholm: Fritzes förlag.
SOU 2001: 19. Elevens framgång, skolans ansvar. Stockholm: Fritzes förlag.
SOU 2004:115. Den könade förskolan, om betydelsen av jämställdhet och genus i
förskolans pedagogiska arbete . Stockholm: Fritzes förlag.
SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan, om betydelsen av jämställdhet och genus i
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik, en tanke och handlingsbok för arbete med barn och
unga. Stockholm: Liber AB.
Tallberg – Broman I. & Rubinstein – Reich, L. & Hägerström, J. (2002). Likvärdighet i en
skola för alla, historisk bakgrund och kritisk granskning. Skolverket. Stockholm: Fritzes
förlag.
Tallberg - Broman, I. (2002). Pedagogiskt arbete och kön, med historiska och nutida
exempel. Lund: Student litteratur.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan - 98. Stockholm: Fritzes förlag. Wahl, E. (2006). Jämställdhet i förskolan, metoder och möjligheter. Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Fritzes förlag.
Wahlström, K. (2003). Flickor, pojkar och pedagoger, jämställdhetspedagogik i praktiken. Sveriges Utbildningsradio AB.
Wilkinson, L. C. & Marret, C. B. (1985). Gender influences in classroom interaction. Orlando, Florida: Academic press, inc.
Öhrn, E. (2000). Könsmönster i förändring? Skolverket. Stockholm: Liber distribution.
Tidskriftsartiklar
Lannvik – Duregård, M. (2008). Förskolan bästa vapnet för polisen. Lärarnas tidning,
19(2), s 14-15.
Eriksson, A. (2008). Flickorna gör sig illa. Skånska dagbladet, (2008, 25 februari).
Seppänen - Sterky, M. (2008). Med jämställdhet på skolschemat. Skånska dagbladet, (2008, 3 mars). s 8-9.
Swedenmark, E. (2007). Genusarbete utan genvägar. Modern barndom, Reggio Emilia
Internetkällor
Aftonbladet. Din dotter lever farligt. Hämtat den 13 februari 2008, från
http://www.aftonbladet.se/kvinna/article14822363.ab
Barnombudsmannen. Remissvar: Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och
genus i förskolans pedagogiska arbete. Hämtat den 22 mars 2008, från
http://bo.se/Adfinity.aspx?pageid=5928
Jämställd förskola och skola. Hämtat den 22 mars 2008, från http://www.jamstalldskola.se/index.shtml
Jämställt.se – Förskola och skola. Hämtat den 22 mars 2008, från http://www.jamstallt.se/index.htm
Myndigheten för skolutveckling. Pojkars resultat i skolan – en fråga om attityder? Hämtat den 22 oktober 2007, från
www.skolutveckling.se/pressrum/artiklar/pojkars_resultat/ ?print=true
Nationalencyklopedin. Hämtat 27 februari 2008, från
http://www.ne.se/jsp/search7article.article.jsp?i_art_id=488430
Svensk författningssamling (SFS) – Riksdagen. Hämtat den 25 december 2007, från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:67