Bibliotekariens kompetens

Abbott menar att skillnaden mellan ett yrke och en profession är att det sistnämnda vilar på en kunskapsbas som inte kan tillägnas av vem som helst utan det krävs fackutbildning och inte enbart praktisk träning. ¹⁹⁶

Ett vanligt kriterium som ofta angivits i tidigare forskning för att bibliotekarien inte kan kalla sig en profession, är att yrkesgruppen inte har någon fastställd och för

192 Rasmussen, 2002, s. 35 f.

193 Rasmussen, 2002, s. 35 f.

194 Olaisen 1982, s. 63 -67.

195 Sundin 2003a. s. 50.

196 Olsson 1995, s. 24.

yrkesgruppen specifik kunskapsbas, yrkesstuderande kan tillgodogöra sig genom en speciell, akademisk utbildning.

Det har genom tiderna funnits uppenbara svårigheter med att definiera bibliotekarieyrkets kärna och kunskapsbas. Efter 1993 då utbildningen akademiserades och ämnet biblioteks- och informationsvetenskap blev ett akademiskt ämne, tycks det ha blivit allt viktigare att kunna ge en tydlig beskrivning av kärnan i bibliotekarieyrket och vilken kompetens en bibliotekarie har. Frågan har diskuterats och debatterats många gånger inom biblioteksvärlden men svaret är fortfarande diffust. ¹⁹⁷

Undersökningen har konstaterat att dagens bibliotekarier anser sig ha en kunskapsbas, i det som kallas Kunskapsorganisation, d v s kunskaper kring hur man söker, finner, strukturerar, organiserar och förmedlar information och kunskap. Respondenterna i Bibliotekarie sökes upplevde dock kunskapsbasen som väldigt vid och abstrakt, då information kan struktureras och förmedlas på så många olika sätt beroende på inom vilket informationsyrke man arbetar. ¹⁹⁸

Bibliotekariens kunskapsbas är således inringad idag, men den är fortfarande väldigt vagt uttryckt och dåligt formulerad. Enligt Olaisens teorier är det vanligt att semiprofessioner möter svårigheter i konkurrensen med närliggande yrkesgrupper eftersom definitionen av deras kunskapsbas är så vagt formulerad. ¹⁹⁹ Även Abbott är inne på liknande tankegångar då han talar om hur olika yrkesgrupper konkurrerar med varandra inom sina yrkesfält. Den yrkesgrupp som har svag jurisdiktion får också svårt att behålla sitt monopol på området, och kan lätt konkurreras ut av andra yrkesgrupper med närliggande verksamhetsområde. ²⁰⁰

Abbott menar att bibliotekariens expertroll ligger i kunskapsbasens öppna karaktär. Till skillnad från sk slutna professioner som jurister och läkare, där expertkunskaperna är otillgängliga för de som inte utbildad sig inom professionerna, menar Abbott att bibliotekariens expertkunskap går ut på att vara öppen och upprepningsbar i syfte att genom pedagogiska mönster vidareförmedlas till biblioteksanvändarna. ²⁰¹ Vi tror att det är viktigt att skilja på olikartade professioner och syftet med deras verksamhet.

Läkarens kunskap är professionell för att den är sluten och otillgänglig, ingen som inte är insatt i verksamheten ska kunna genomföra en operation på en patient. Jämfört med detta innebär bibliotekariens pedagogiska funktion att professionens kunskap måste kunna vara öppen för att komma till användning. Som vi ser det gör inte detta bibliotekariens kunskapsbas eller yrkets karaktär mindre professionellt.

Flera andra forskare tar upp yrkens symbolvärden och dess påverkan på hur samhället uppfattar olika yrken. Selander menar att symbolvärdet, vilket i sammanhanget innebär den bild som allmänheten har av ett yrke, inte kan underskattas. Bibliotekarien måste visa omvärlden att yrkeskåren verkligen besitter den kompetens och kunskap som man vill marknadsföra. Otydligheten kring detta kan leda till att man tycker att uppgiften

197 Enmark 1991, s. 148 - 150.

198Sporrenstrand 2001, s. 49 - 50.

199 Olaisen 1982, s.65.

200 Abbott 1988, s. 80 f.

201 Abbott 1988, s. 218.

man sysslar med är lätt och till och med oviktig. Ett lågt symbolvärde skadar även rekrytering och löneutveckling.²⁰²

För att en yrkesgrupp ska erkännas som en profession i samhällets ögon måste den enligt Abbott uppnå jurisdiktion på sitt verksamhetsområde. ²⁰³ Bibliotekarierna som yrkeskår måste inför samhället, politiker, arbetsmarknaden och biblioteksanvändarna lyfta fram sig själva genom bättre marknadsföring och visa vilken kompetens en modern bibliotekarie har. Först då kan den traditionella bilden av bibliotekarien som levt kvar i samhällets allmänna uppfattning, bli tidsenligt och adekvat uppfattad. Först då samhället korrekt uppfattat den kompetens som 2000-talets bibliotekarie har kan det också bli tal om en ökad efterfrågan av bibliotekariens som arbetskraft. Eftersom många människor idag ser bibliotekarien som utbytbar med andra yrkesgrupper, som t ex systemvetare och informatörer, är jurisdiktionen i fara.

Abbott talar om arbetsplatsarenan och den offentliga arenan. När det gäller den förstnämnda så driver man frågor som handlar om vilken kontroll den egna yrkesgruppen har i det vardagliga mötet mellan personer från andra yrkesgrupper.

På den offentliga arenan kan man påverka och driva frågor som förändrar bilden av professionen, t ex genom att marknadsföra en yrkesgrupp eller en utbildning via media.

204

Vi, i likhet med många av de undersökningar som uppsatsen refererat till, menar att bibliotekariernas kompetens inte framhävs tillräckligt, varken i massmedia eller gentemot andra yrkesgrupper. Ofta hänförs resonemangen till att bibliotekarier som personligheter är alldeles för försiktiga och alldeles för dåliga på att framhäva sig själva och sina kunskaper. Här tror vi att en förändring har skett på senare år. Då bibliotekarier får arbete inom privata sektorn tycks det mest bero på personliga initiativ, personliga förmågor, kontakter och att den sökande har kompletterat sin utbildning i B-I med exempelvis kurser i omvärldsbevakning eller marknadsföring. Vi får känslan av att bibliotekarien på 2000-talet inte är lika försiktig och tillbakadragen som förr. Dagens bibliotekarier, eller åtminstone sju procent av dem!, verkar kämpa för att på alla vis stärka sina karriärmöjligheter inom den privata sektorn. Som vi ser det borde det dock inte vara upp till varje enskild bibliotekarie att profilera sig och lyfta fram sin kompetens som biblioteks- och informationsvetare på arbetsmarknaden. Istället borde förändringarna inom utbildningen och bibliotekariens breddade kompetens vara något som man inom utbildningen B-I medvetet arbetar för att profilera och marknadsföra, för att öka arbetsmarknadens inblick i vad en bibliotekarie på 2000-talet är och kan arbeta med. Om så sker tror vi att den privata sektorn skulle öppnas för fler än sju procent av de utbildade biblioteks- och informationsvetarna.

För att stärka bibliotekarieyrkets position, bli mer konkurrenskraftig som yrkeskår och samtidigt uppnå ett större oberoende av andra yrkesgrupper har vi i många uppsatser och texter stött på förslag om att man inom utbildningen ska kunna specialisera sig genom valbara kurser, för arbete inom eller utanför biblioteken. Ett annat förslag är att man ska få en grundexamen på basnivå där man efter några år i yrket ska man sedan kunna specialisera sig för att kunna klättra i karriären. Att förändra utbildningen på detta

202 Andersson, Johanna 1996, s. 10.

203 Abbott 1988, s. 33 ff, s. 99.

204 Sundin 2003a.s. 50.

sätt, kan fungera som ett sätt att stå emot konkurrensen från andra yrkesgrupper. Men oavsett om man gör så eller inte, måste förändringarna av bibliotekarierollen marknadsföras och profileras utåt, så att omvärlden uppfattar och uppmärksammar bibliotekarien som arbetskraft!

Bibliotekarieyrket som det ser ut idag uppfattar vi inte som väldefinierat, välorganiserat eller väl avgränsat från andra yrkesgrupper med likartad kompetens. Därmed blir bibliotekarierna som informationsspecialister lätt förbigångna av andra yrkesgrupper i konkurrensen på arbetsmarknaden.