Tryckta källor och litteratur
Abbott, Andrew ( 1988). The system of professions : an essay on the division of expert labour. Chicago : Univ. of Chicago Press.
Alfredsson, Veronica (2003). Omvärldsbevakning. Hur långt räcker utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap? Lund: Lunds universitet,
bibliotekarieprogrammet/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid bibliotekarieprogrammet/ Biblioteks- och Informationsvetenskap, BIVIL;s skriftserie 2002:2).
Alfredsson, Henrik (2002). Sex statusladdade pusselbitar. DIK-forum nr 7, s. 13-14.
Almerud, Peter (2000). Biblioteken, bibliotekarien och professionen – en rapport från fyra nordiska länder. Stockholm : DIK- förb.
Almerud, Peter (2002). Bibliotekarieyrket – ett yrke med flytande gränser. DIK-forum, nr 18, s. 13-14.
Almerud, Peter (2002). Från servicetänkande till hjälp till självhjälp. DIK-forum, nr 12, s. 4-6.
Almerud, Peter (2002a). Helt förändrad attityd på tio år. DIK-forum, nr 13, s.18-19.
Almerud, Peter (2003). Bibliotekarien skapar själv bilden av bibliotekarien. DIK-forum, nr 2, s. 14-15.
Alsmark, Anna (2002). Katalogskortpoesi blev bibliotekspoesi. Framtid för folkbibliotek. Halmstadskonferensen 21-22 mars 2002.
Andersson, Carina (2003). Informationsförmedlaren som kommunikatör. Borås:
Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
(Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och Informationsvetenskap 2003:25). [online]
http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2003/03-25.pdf/ [läst 2004-08-08]
Andersson, Christer (2001). Här finns framtidens jobb. Rapport på uppdrag av SACO.
[online]http://www.saco.se/upload/doc_archive/2268.pdf [läst 2004-06-20]
Andersson, Johanna (1996). Egen kunskapsproduktion kännetecknar en profession.
DIK-forum, nr 6, s. 10-11.
Arnborg, Beata (2003). Ny avhandling om ideologin bakom folkbiblioteken: Från kund till tänkande medborgare per automatik. DIK-forum, nr 5, s. 12-13.
Audunson, Ragnar (2000). Fem teser om folkebibliotekpolitikk. Ikoner, nr 2, s . 14-16.
Bibliotekarieförbundet, Yrkesetik [online] http://www.dik.se/ [läst 2004-08-15]
Bowden, Russell (1994). Image Status and Reputation. Some Observations, The status, reputation and image of the library and information profession :
proceedings of the IFLA Pre-Session Seminar Delhi, 24-28 August 1992 ... / edited by Russell Bowden and Donald Wijasuriya München : Saur, 1994.
Broady, Donald, red (1986). Professionaliseringsfällan. Vuxenutbildning, arbetsdelning, yrkeskunnande. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Byström, Karin och Larsson, Jaenin (1997). Etik på biblioteket: en kvalitativ studie av ett antal folkbibliotekariers yrkesetiska tankar och erfarenheter. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och Informationsvetenskap, 1997:18).
Böcker säljer som aldrig förr (2004).Svenska Dagbladet, 2004-06-12.
Collste, Göran (1993). Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur.
Ducander, Jesper (1999). Quo Vadis bibliotekarie? Bibliotekarierollen utifrån en analys av de fyra utbildningarna i biblioteks – och informationskunskap i Sverige.
Borås:Publiceringsföreningen.Valfrid.
Enmark, Romulo (1992). Framtid i backspegeln. Ingår i Selden, Lars, red. Biblioteken och framtiden. Bok 2, Nordisk idédebatt : konferens i Borås 11-13 november s. 17.
Enmark, Romulo (1991). Yrkesidentiteten och det splittrade biblioteksväsendet. Ingår i Järv, Harry, red. Bibliotekarieyrket. Tradition och förändring. Stockholm: Carlsson i samarbete med Statens kulturråd och Forskningsrådsnämnden (FRN) s. 148 – 170.
Eskelin, Carina (2002). Bibliotekariens kompetens- en svårbestämd art ? DIK-forum, nr 17, s. 20.
Etzioni, Amitai (1966). Moderna organisationer. Stockholm: Aldus/Bonnier.
Forsberg, Eva & Peltonen, Kirsi (2002). Internetetik på bibliotek. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och Informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen Bibliotekshögskolan, 2002:8). [online]
http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2002/02-08.pdf/ [läst 2004-08-08]
Göransson, Magdalena & Jarnbjer, Annika. (2001). Fokus på folkbibliotekarien – ett arbetslivsperspektiv. Borås: Högskolan i Borås. Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2001:509).
[online] http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2001/01-50.pdf/ [läst 2004-08-08]
Gellerstam, Göran (2002). Kvalitetsutveckling och kvalitetsmodeller för högskolans bibliotek. Stockholm: Högskoleverket (Högskoleverkets rapportserie 2002:6 R).
Hagerlid, Jan (2003). När användarna tar kontrollen – bibliotekarierna som medaktörer i högskolornas lärande och forskningsprocesser snarare än väktare och tjänare. Ingår i Mötesplats inför framtiden, Borås 8-9 oktober 2003.
[online] www.hb.se/bhs/B&I-konf2003/pdf/hagerlid.pdf [läst 2004-08-12]
Hansson, Joacim (2003). Professionalism, folkbildning och de socialt underprivilegierade. Biblioteksbladet, nr 2, s .14.
Höglund, Lars & Lööf, Staffan (2000). Bibliotekshögskolan i Borås – förändring och utveckling. Tidskrift för Dokument ation, vol. 55, nr 2/3.
Höglund, Lars (2000). Biblioteks- och informationsvetenskap som studie – och
forskningsområde. [online] http://www.hb.se/bhs/personal/larshoglund/lh- ht00.doc [läst 2004-08-08]
IKONER-akademiens konferens ”lönen!”. Referat sammanställt 20030512 av Eva Ingvarsson. [online]
http://webforum.kulturservern.se/view.php3?bn=agora_ikoner&key=1052730916&first
=1078405964
&last=981038792 [läst 2004-05-18]
Ingwersen, Peter & Wormell, Irene (1990). Informationsformedling i teori og praksis.
Köpenhamn: Munksgaard.
Jonasson, Anneli & Lindberg, Anneli (1999). ”Yrket bibliotekarie, för mig växer det hela tiden”. Folkbibliotekariers uppfattningar om och upplevelser av sitt yrke- en kvalitativ studie med drag av life history. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsve tenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och Informationsvetenskap, 1999:27).
Järv, Harry. (1991). Bibliotekarierollen är sig evigt lik. Ingår i Järv, Harry, red.
Bibliotekarieyrket. Tradition och förändring. Stockholm : Carlsson i samarbete med Statens kulturråd och Forskningsrådsnämnden (FRN) s. 28 – 69.
Kierkegaard, Mårten (2004). Biblioteken ska samarbeta mer med varandra. [online]
http//www.sktf.se [läst 2004-05-08]
Kierkegaard, Mårten (2004). 95 kommuner drar ner på biblioteken. [online]
http://www.sktf.se [läst 2004-06-05]
Kierkegaard, Mårten (2003). Färre bibliotek och minskad utlåning. [online]
http://www.sktftidningen.nu/zino.aspx?articleID=3750 [läst 2004-06-09]
Klasson, Maj (1991). Bibliotekarien; forskarens kollega och allmänhetens guide inför 2000-talet. Nordisk tidskrift för Bok och Bibliotek, nr 3/4, s. 80.
Klasson, Maj (1996). Kulturbevarare, kulturbärare, kulturbyggare, kulturförnyare.
Kulturpolitisk tidskrift, nr 2, s. 16.
Klasson, Maj (1997). ”Temat bibliotek, folkbildning och livslångt lärande” . Ingår i Folkbildning och bibliotek? Göteborg:Valfrid. s. 9-25.
Kulthau, Carol C (1993). Seeking Meaning : A Process Approach to Library and Information Services. Norwood: Ablex.
Library. Ingår i Encyclopedia Britannica [online] http://www.britannica.com/ [läst 2004-04-19]
Limberg, Louise, Hultgren,Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande- en forskningsöversikt. Stockholm :Skolverket.
Lundborg, Johannes (2003). Smygande försynta damer ett minne blott. Sydsvenska Dagbladet 2003-01-26. [online]
http://w1.sydsvenskan.se/Article.jsp?article=10031967&imagelist=11&textlist=12 [läst 2004-04-18]
Lundin, Jenny och Mandrén, Susanne (2003). Bibliotekariens nya arbetsmarknad.
Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
(Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/
Biblioteks- och Informationsvetenskap, 2003:13).
Lundqvist, Marika (2000). Informationsmäklare- informationsålderns bibliotekarier.
Umeå: Umeå universitet. Institutionen för sociologi/Biblioteks- och
informationsvetenskap. (Rapport i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för sociologi / Biblioteks- och Informationsvetenskap).
[online] http://home.swipnet.se/lundqvist/infmakl.html/ [läst 2004-08-03]
Lööf, Staffan (1998). Finns dagens bibliotek i morgondagens samhälle eller behöver dagens samhälle morgondagens bibliotek? Ikoner, nr 1. s. 19-22.
Lööf, Staffan & Olander, Birgitta &Olsson, Tommy (1998). Bibliotekarieutbildningen i princip avskaffad? Biblioteksbladet, nr 7, s. 20-22.
Macdonald, Keith M. (1995). The sociology of the professions. London : Sage.
Malm, Lina (2002). Yrkesroll i förändring. Forskningsbibliotekariers attityder till sitt arbete. Uppsala: Uppsala universitet , Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier.
(Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, 2002:121).
Marcusson, Anne (2003). Biblioteks- och informationsvetenskapens framväxt och institutionalisering i Sverige. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bib liotekshögskolan/ Biblioteks- och
Informationsvetenskap, 2003:26). [online] http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2003/03-26.pdf/ [läst 2004-08-08]
Moore, Nick (2002). New Wine and old Bottles: new Professional Skills in the Library World. Ingår i Mötesplats inför framtiden. Borås 2-3 oktober 2002. [online]
http://www.hb.se/bhs/B&I-konf2002/pdf/moore.pdf/ [läst 2004-08-08]
Månsby, Susanna (1997). Den nya tekniken och bibliotekarierollen. Svensk biblioteksforskning, nr 1-2, s. 127-138.
Nilsson, Sven (1999). Kulturens vägar: kultur och kulturpolitik i Sverige.
Malmö:Polyvalent.
Norefors, Margaretha (2002). En jämförande studie av folkbildningsbegreppet inom studieförbund och folkbibliotek idag. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier. (Kandidatuppsats i biblioteks- och
informationsvetenskap vid institutionen för ABM, estetik och kulturstudier, angivet uppsatsnr. saknas) [online] http://www.abm.uu.se/publikationer/2/2002/115.pdf [läst 2004-08-08]
Olaisen, Johan (1982). Bibliotekarer – Profesjon eller semiprofesjon? Synopsis:
informasjon om informasjon, nr 2, s. 59 – 68.
Olsson, Lena (1992). Bibliotekarieyrkets framtida status: ett teoretiskt perspektiv på yrkets förutsättningar i informationssamhället// Ingår i Seldén , Lars , red. Biblioteket och framtiden: bok 2, Nordisk idédebatt, konferens i Borås 11-13 november 1991, Göteborg: Chalmers. S. 56-70.
Olsson, Lena (1995). Det datoriserade bibliotekets maskindrömmar på 70-talet.
Linköping: Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.
Olsson, Lena (1989). Från Weber till Libris. Teknik och professionalisering: exemplet bibliotekarier. Linköpings universitet, Linköping.
Petri, Martin (2004). Så ska biblioteken synas och höras. DIK-forum, nr 3, s. 20-21.
Prins, Hans och de Gier, Wilco (1994). Status, Image and Reputation of Librarianship.
I: The Status, Reputation and Image of the Library and Information Profession, red Russell Bowden och Donald Wijasuriya. München: IFLA publications 1994:68.
Profession (1994). Ingår i Nationalencyklopedin. Bd 15. Bra Böckers lexikon: Höganäs s. 29.
Rasmussen, Johan (2002). Bibliotekarier i privat sektor. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och Informationsvetenskap, 2002:84). [online] http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2002/02-84.pdf/ [läst 2004-08-08]
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällskunskap. 3.uppl.
Lund: studentlitteratur.
Rice-Lively, Mary Lynn & Racine, Drew (1997). The role of Academic Librarians in the Era of Information Technology. The journal of Academic Librarianship, vol. 23 nr 1, s. 31-41.
Salamé, Maud & Wictorsson, Pia (2002). Informationsmäklare. Jämförelse av två akademiska utbildningar. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (b- uppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och Informationsvetenskap, vt 2002).
Sanner, Lars-Erik (1991). Bibliotekarien – bokmal eller skärmsvärmare? Ingår i Järv, Harry, red. Bibliotekarieyrket. Tradition och förändring. Stockholm: Carlsson i samarbete med Statens kulturråd och Forskningsrådsnämnden (FRN) s. 119-134.
Selander, Staffan (1989). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap- professionaliseringens sociala grund. Lund : Studentlitteratur.
Selden, Lars & Sjölin, Mats (2003). Kunskap kompetens och utbildning –ett bibliotekariedilemma under 100 år. Svensk Biblioteksforskning, nr 4, s. 19-67.
Sporrenstrand, Sandra (2001). Bibliotekarie sökes. Bibliotekarierekrytering ur den anställandes och den nyanställdas perspektiv. Uppsala: Uppsala universitet,
Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, estetik och kulturstudier, 2001: 150).
[online] http://www.abm.uu.se/publikationer/2/2002/150.pdf [läst 2004-08-03]
Sundberg, Linda & Söderqvist, Rebecca (1999). ”jag har aldrig funderat på vad de kan…” En studie av frågor som ställs i referensdisken och av den kompetens som krävs för att besvara dessa. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och Informationsvetenskap, 1999:16).
Sundin, Olof (2001). Professionell kunskapsutveckling i yrkespraktiken. Ingår i : Mötesplats inför framtiden 23-25 april 2001. [online] http://www.hb.se/bhs/B&I-konferens/pdfpaper/olofsundin.pdf/ [läst 2004-08-08]
Sundin , Olof (2003a). Informationsstrategier och yrkesidentiteter: en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. Borås: Valfrid.( Skrifter från Valfrid, nr 25). Diss. Högskolan i Borås och Göteborgs universitet.
Sundin, Olof (2003b). Övergången från utbildnings till yrkespraktik – en kunskapsöversikt. Borås: Bibliotekshögskolan.
Teece, Phil (1999). Emerging information work: no panacea. [online]
http://alia.org.au/publishing/incite/1999/10/workwatch.html [ 2004-08-01]
Thorn Wollnert, Camilla (2003). Att arbeta med kultur och fritid: en studie av professioner i förändring. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Thomas, Barbro (1991). Status efter lön och kön. Ingår i Järv, Harry, ed
Bibliotekarieyrket. Tradition och förändring. Stockholm: Carlsson i samarbete med Statens kulturråd och Forskningsrådsnämnden (FRN). s. 135 – 148.
Thomson-Roos Eva (1993). Bibliotekarie & tjuv, profession eller semiprofession?
Biblioteksbladet, nr 6-7, s. 187.
TLS (1998). Specialbibliotekariens kompetens inför 2000-talet. En översättning av SLA, Competencies for Special Librarians of the 21th Century.
http://www.tls.se/pdf/slase_sv.pdf [ 2004-04-21]
Vad är folkbildning? (1999). Tema folkbildning. Biblioteksbladet, nr 2, s. 8-10.
Westas, Bo (1999). Nyutexamierade bibliotekariers möte med arbetsmarknaden, resultat av en enkätundersökning våren 2002. [online]
http://dynamicweb.telia.com/www-dik-se/bf/MotetMedArbetsmarknaden/rapport.pdf [läst 2004-06-17]
Wormell, Irene (2000). Från bibliotek till information – tyngdpunkten flyttas. Tidskrift för Dokumentation, vol. 55, nr 2/3, s. 47-50.
Wormell, Irene. (2001). Call for strategic pragmatism in the modern LIS-profession. In:
Informacja, wiedza, ekonomia, Warsaw: PTIN, p. 33-42.
Zetterlund, Angela (1997). Om folkbildningens roll i biblioteksvärlden idag. I:
Folkbildning och bibliotek? På spaning efter spår av folkbildning och livslångt lärande i biblioteksvärlden. Red. Maj Klasson. Göteborg: Valfrid, s. 26-47.
Ørum, Anders (1993). Bibliotekarieidentiteter, förmedlingsarbete och arbetsorganisation. Biblioteksbladet , nr 8, s. 228-231.
Otryckta källor
I författarnas ägo
E-postkontakt med Bo Westas, DIK, 3/6 2004
E-postkontakt med Britt-Marie Häggström, DIK, 11/6 2004.