I min studie undersökte jag kopplingen mellan kooperativt lärande och elevernas talutrymme, delaktighet och arbetsglädje bland eleverna i år 4–6, på en mellanstor skola i Sverige. I den forskning jag tagit del av har det mest handlat om elever på högstadiet och gymnasiet.
Jag såg att forskningen visat att kooperativt lärande ger en positiv effekt på mina tre koncept, framför allt bland äldre elever, och skulle vilja följa upp den här skolan och eventuellt även andra om en längre tid när kooperativt lärande implementerats ordentligt och verkligen används. Jag såg ju efter den här korta tiden och med så få deltagare ingen signifikant skillnad.
34
Min studie har bidragit till forskningsfältet genom att studera kooperativt lärande och kopplingen till talutrymme, delaktighet och arbetsglädje på en svensk skola och med yngre elever.
Begreppet arbetsglädje har vad jag kunnat hitta inte undersökts i samband med kooperativt lärande, däremot har jag hittat en hel del forskning till anknytande faktorer, såsom motivation. Eftersom det finns vissa nyansskillnader mellan de båda begreppen har jag tillfört en ny vinkling på forskning om kooperativt lärande i och med att jag tittat på arbetsglädje. Det finns många frågor som skulle kunna vara intressant för fortsatt forskning inom ämnet kooperativt lärande. Det jag inte sett någon forskning kring är om det finns någon korrelation mellan minskad mobbning och kooperativt lärande. Eftersom kooperativt lärande bygger mycket på samarbete och att eleverna ska lära känna varandra samt vara beroende av varandra torde effekten bli minskad mobbning, tänker jag. En annan intressant fråga är om det finns lärare som provat kooperativt lärande men som sedan inte velat arbeta med det? Vilka anledningar ligger i så fall till grund för det?
35
Referenslista
Bang, J. & Dalsgaard, C. (2005). Samarbejde - kooperation eller kollaboration? 3 (5). Hämtad från https://doi.org/10.7146/unev.v3i5.4953
Braun, V. & Clarke, V. (2008) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. Från https://www.researchgate.net/publication
/235356393_Using_thematic_analysis_in_psychology Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Buchs, C., Filippou, D., Pulfrey, C.& Volpé, Y. (2017). Challenges for cooperative learning implementation: Report from elementary school teachers. 296-306. Hämtad från https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1080/02607476.2017.1321673
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur: Lund.
Dewey, J. (1899). The school and society: Being three lectures. Chicago: The university of Chicago Press.
Emmer, E. T. & Gerwels, M. C. (2002). Cooperative Learning in Elementary Classrooms: Teaching Practices and Lesson Characteristics. The Elementary School Journal. 103(1). 75-91.
Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt lärande – Vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Fors, J. & Holsbrink, M. (2009) Grupparbete - vad tycker elever egentligen om det? - Relation mellan elevers prestationsnivå och deras syn på grupparbete. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5151
Forslund Frykedal, K. & Hammar Chiriac, E. (2018). Student Collaboration in Group Work: Inclusion as Participation. International Journal of Disability and Education, 65(2), 183-198
Galton, M., Hargreaves, L., Comber, C., Wall, D. & Pell, T. (1999). Changes in patterns of teacher interaction in primary classrooms: 1976-96. British Educational Research Journal, 25, 23–37.
Gillies, R. (2008). The teacher´s role in implementing cooperative learning in the classroom. New York: Springer Science & Business Media.
36
Gillies, R. M. (2016). Cooperative Learning: Review of Research and Practice. Australian Journal of Teacher Education, 41 (3). Hämtad från
http://dx.doi.org/10.14221/ajte.2016v41n3.3
Hattie, J. & Zierer, K. (2019). 10 förhållningssätt för framgångsrik undervisning. Stockholm: Natur & Kultur
Hjort, S. (2016). Effektiv undervisning, meningsfullt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Hjort, S. (2019) Från tyckare till tänkare, effektiva undervisningsstrategier. Stockholm: Natur
och Kultur.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johnson, D. & Johnson, R. (2009) An Educational Psychology Success Story: Social Interdependence Theory and Cooperative Learning. 38 (5), 365-379. Hämtad från https://doi.org/10.3102%2F0013189X09339057.
Kagan, S. & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande – samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Klasson, E. & Thulin, E. (2019) Ska vi blanda äpplen och päron? En empirisk studie om gruppsammansättningens påverkan på elevens deltagande och därmed lärande i en kooperativ matematikuppgift. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85336
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2020) Arbetsglädje. (Hämtad 2020-05-28 från http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/arbetsglädje)
Nottingham, J. (2013) Utmanande undervisning i klassrummet. Återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & Kultur.
Piaget, J. (1951). The psychology of Intelligence. London: Routledge and Kegan Paul Ltd. Risberg, T. (2017) Samlärande i grundskolan: Ett vinnande koncept för alla? Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139411
Robinson, C. F. & Kakela, P. J. (2006) Creating a space to learn. A classroom of fun, interaction and trust. College Teaching, 54 (1), 202-206.
37
Roseth, C., Johnson, D., & Johnson, R. (2008). Promoting Early Adolescents´ Achievement and Peer Relationships: The effects of Cooperative, competitive, and Individualistic Goal Structures.Psychological Bulletin 134 (2), 223 – 246.
Sahlberg, P. & Leppilampi, A. (1998) Samarbetsinlärning. Stockholm: Liber. SFS 2010:800. Skollag. (2010) Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen. (2017) Skolenkäten HT 2017.
https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/statistik-fran-skolenkaten/skolenkaten-ht- 2017/
Skolverket (2002). Skolverkets lägesbedömning av barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002. (Dnr 01-2002:3363)
Skolverket (2015). Delaktighet för lärande, Forskning i skolan, ISBN: 978-91-7559-196-4 Skolverket (2016) Skolans arbete för att säkerställa studiero, - det räcker inte att det är lugnt,
eleverna måste lära sig något också. Kvalitetsgranskning 2016. (Dnr 400-2015:1405) Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr
11. Stockholm: Skolverket.
Slavin, R. E. (2014). Cooperative Learning and Academic Achievement: Why Does Groupwork Work? Anales de psicología 30(3), 785-791.
http://dx.doi.org/10.6018/analesps.30.3.201201
Ståhlberg, P. (2016). Talutrymme och genus En studie av talutrymme i matematikundervisning. Hämtad från http://su.diva-
portal.org/smash/get/diva2:939838/FULLTEXT01.pdf
Säljö, R (2015). Lärande, en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Tholander, M. & Thunqvist Cekaite, A. (2011). Konversationsanalys. I B. Thornberg, R &
Fejes, A. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s 154-177). Stockholm: Liber Thomas, N. (2007). Towards a Theory of Children´s Participation. International Journal of
Children´s Rights, 15, 199-218.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016) Enkätboken. Studentlitteratur: Lund.
Vygotskij, L. (1999) Vygotskij och skolan. (Gunilla Lundqvist red.) Lund: Studentlitteratur. Williams, P. (2006) När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Stockholm: Liber.
38
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Brev till vårdnadshavare 190823
Läsåret 2019/2020 har vi på XXXXX beslutat oss för att arbeta med kooperativt lärande. Det innebär att vi i högre grad vill låta eleverna lära av varandra och att vi ska arbeta strukturerat med samarbete på olika sätt. Vi tror och hoppas att detta ska leda till att eleverna bland annat känner större trygghet, delaktighet och arbetsglädje. Vi tror också att detta arbetssätt kan påverka hur talutrymmet fördelas i klassrummen på ett positivt sätt.
Jag läser Masterprogrammet i pedagogiskt arbete på Linköpings universitet vid sidan av att jag arbetar i år 1 på XXXXX och under läsåret 2019/2020 ska jag skriva min magisteruppsats som ska handla om kooperativt lärande och vilka effekter vi kan se vid införandet av det arbetssättet. Jag kommer att genomföra klassrumsobservationer i år 4 och en enkät i år 4–6 som ska ligga till grund för min uppsats. Resultaten kommer att presenteras på XXXXX och även i min magisteruppsats som kommer att finnas att läsa via Linköpings universitet. Alla elever som deltar kommer att vara anonyma.
Godkänner ni att ert barn är med i min undersökning?
Ja, mitt barn får vara kvar i klassrummet under observationstillfället (ej aktuellt för år 5–6).
Ja, mitt barn får delta vid enkäten (år 4–6). Nej, mitt barn får inte delta.
Underskrift vårdnadshavare:
_____________________________________________________________________
Barnets namn: Klass:
______________________________________________ ____________________ Lämnas så snart som möjligt, dock senast 6/9, till klassens mentor.
Bilaga 2
Brev till vårdnadshavare 191114
Jag skickade i början av höstterminen ett brev liknande det här där jag frågade om
godkännande för att låta ert barn vara med vid en enkät och en observation, men jag har nu beslutat att jag vill genomföra intervjuer med några elever istället för observationer, för att få en djupare bild av hur eleverna uppfattar att det kooperativa lärandet påverkar deras
skoldagar. Jag kommer därför att komplettera enkäterna med intervjuer istället för observationer och undrar nu om ni tillåter att ert barn är med vid intervjutillfällena. Ur det förra brevet:
Jag läser Masterprogrammet i pedagogiskt arbete på Linköpings universitet vid sidan av att jag arbetar i år 1 på XXXXX och under läsåret 2019/2020 ska jag skriva min magisteruppsats som ska handla om kooperativt lärande och vilka effekter vi kan se vid införandet av det arbetssättet.
Läsåret 2019/2020 har vi på XXXXX beslutat oss för att arbeta med kooperativt lärande. Det innebär att vi i högre grad vill låta eleverna lära av varandra och att vi ska arbeta
strukturerat med samarbete på olika sätt. Vi tror och hoppas att detta ska leda till att eleverna bland annat känner större trygghet, delaktighet och arbetsglädje. Vi tror också att detta arbetssätt kan påverka hur talutrymmet fördelas i klassrummen på ett positivt sätt.
Jag kommer alltså att genomföra gruppintervjuer i år 4 och enkäter i år 4–6 som ska ligga till grund för min uppsats. Resultaten kommer att presenteras på XXXXX och även i min
magisteruppsats som kommer att finnas att läsa via Linköpings universitet. Alla elever som deltar kommer att vara anonyma.
Godkänner ni att ert barn är med i min undersökning? Ja, vårt barn får vara med på intervjun. Nej, vårt barn får inte vara med på intervjun.
Barnets namn: Underskrift vårdnadshavare:
_______________________________ _________________________________________ Lämnas så snart som möjligt, dock senast 27/11, till någon av klassens mentorer.
Bilaga 3
Enkätfrågor
Känner du arbetsglädje när du är i skolan?
1 nästan aldrig, 2 sällan, 3 ibland, 4 ofta, 5 nästan alltid
Känner du att du är delaktig och har inflytande när du är i skolan? Får du tex vara med och påverka arbetssätt på lektionerna, redovisningsformer eller liknande?
1 nästan aldrig, 2 sällan, 3 ibland, 4 ofta, 5 nästan alltid
Känner du att du får chansen att svara på frågor på lektionerna? 1 nästan aldrig, 2 sällan, 3 ibland, 4 ofta, 5 nästan alltid
Tycker du att talutrymmet fördelas rättvist mellan eleverna i din klass? 1 nästan aldrig, 2 sällan, 3 ibland, 4 ofta, 5 nästan alltid
Känner du att du får chansen att berätta saker och diskutera det du kan på lektionerna?
Bilaga 4
Intervjuguide
• Vet ni vad kooperativt lärande är? (fakta)
• Märker ni av att skolan arbetar mer med kooperativt lärande? Hur? (intro)
• Är det någon skillnad på hur ni arbetar i klassrummet nu mot tidigare? (övergång) • Vad tycker ni om att arbeta med kooperativt lärande? (nyckelfråga, övergripande) • Känner ni att ni får vara med och påverka undervisningen? (nyckelfråga, delaktighet) • Är det någon skillnad mot tidigare?
• Känner ni att ni får prata så mycket som ni vill (om ämnet!) på lektionerna? (nyckelfråga, talutrymme)
• Tycker ni att alla kommer till tals på lektionerna? (nyckelfråga, talutrymme) • Känner ni att skolarbetet gör er nyfikna på att lära mer? (nyckelfråga, arbetsglädje) • Känner ni arbetsglädje i skolan? (nyckelfråga, arbetsglädje)
• Tycker ni att arbetsglädjen har ökat sen vi införde kooperativt lärande? (nyckelfråga, arbetsglädje)