Bidragande till ett steg på vägen

I introduktionen skrevs det om att Day (2003) skrev i sin artikel om att man ska göra webben tillgänglig för funktionshindrade. I och med att det redan 2003 togs upp att webben måste anpassas skulle man tro att den verkligen är det och att alla användare kan se eller få tills sig informationen igenom lyssnafunktionerna som finns. Men efter att fått in resultatet visade det sig att webben har en hel del bristningar och att man oftast satsar mer på design är på tillgängligheten. Respondenten E tryckte även på det att man bör göra mer för tillgängligheten på webben än vad det är idag.

De krav som börjar gälla från och med den 23 september 2018 på alla offentliga webbplatser i Sverige är en bra start på ett kliv in riktningen mot en bättre tillgänglighet. Även att man börjar sätta upp regler ifall man ska utveckla en helt ny offentlig webbplats, att man då har med sig de kraven som finns. Att idag redan bygga om en befintlig webbplats för detta krav som EU har kostar en hel del att göra. Det gör att många företag inte kommer kunna ha råd att lägga pengar på ny design, vilket kommer bli ett hinder för framtida synskadeanpassningar. Vi ser därför att man mer och mer börja få in tillgänglighet i tänkte kring webben men att man inte nått ända fram. Mycket av detta är nog för att man idag som synskadad har mer hjälpmedel idag och att det är lättare att samarbeta med på webben.

5.2 Metodreflektion

Metoden som använts till denna uppsatsen var den kvalitativ datainsamling, detta för att kunna ställa följdfrågor och kunna få en fördjupning kring ämnet. Att utföra intervjuer är resurskrävande eftersom det både tar tid att skriva intervjufrågor och hitta respondenter att intervjua, vilket kan leda till att de skapas generaliseringsproblem (Jacobsen, 2002). Eftersom fem respondenter inte kan stå för hela befolkningen åsikter kring hur tillgängligheten för synskadade på offentliga webbplatser är kan resultatet ifrågasättas och har därmed en svaghet i denna uppsats. För att sträcka ut valideten intervjuades respondenter med olika åldrar och synskadade. Det var även svårt att hitta respondent som använde sig av offentliga webbplatser och att man i varje intervju fick berättade vad en offentlig webbplats var. Hade denna uppsats pågått under en längre tid hade man kunnat få in fler synskador och åsikter och även kunnat fördjupa sig i olika grupper vilket hade lätt till ett bättre och tydligare resultat.

När intervjuerna sammanställdes användes analysmetoden som redovisas av Jacobsen (2002) och beskriver tre faser som kan ingå i en analysprocess. Metoden har bidragit med riktlinjer för att analysera materialet och öka reliabiliteten. Urvalet som gjorde kändes rätt och att vi fick in de resultat som behövdes för att kunna ge svara på problemformuleringen och att urvalet gjordes för att förhindra generaliseringsproblem.

I uppsatsen valdes det tidigt bort att titta på ifall datainsamlingen skulle bestå av enkätinsamling och observation eftersom resultatet forskningen var intresserad av var att få en djupare förståelse för de som är synskadade över vad det ser och inte kan se, vilket en enkät inte skulle gett. Vid en enkät skulle vi inte få den helt trovärdig och arbetet med den skulle ta längre tid att göra än vad vi får in för resultat. Likaså togs det med i tankar kring vilken form av datainsamling som var lämpligast. Eftersom vi ville underlätta för respondenterna. Då en enkät skulle kunna riskerat att respondenterna tappat intresset under frågornas gång. Därför togs beslutat att intervju blir effektivast och resultatet kommer bli så trovärdigt som möjligt.

6 Avslutning

I detta avsnitt presenteras de huvudsakliga resultaten med de slutsatser som vi kommit fram till utifrån föregående kapitel. Efter detta redovisas ett kort avsnitt av rekommendationer och framtida forskning

6.1 Slutsats

Syftet med denna rapport var att granska de kriterier som finns i lagen EN 301549. Vinklingen till granskningen är att se ifall det kriterier som finns i lagen är tillräckliga för att leva upp till ett av sina syften, nämligen att anpassa webbplatser för synskadade. Studien har visat att lagen inte är tillräckligt anpassad för grovt synskadade.

En kommunal webbsida är finansierad av kommunen vilket betyder att vi befolkningen betalar för sidan. Därför borde det ställas högre krav än vad det görs i nuläget. Riktlinjerna berör 4 ämnen inom webbdesign, dessa ämnen borde leva upp till en hög användbarhet för det grovt synskadade. Två av ämnena, begriplig och robust har genom studien tillräckliga kriterier för synskadeanpassning. Men möjlighet att uppfatta och hanterbart innehåller inte tillräckliga kriterier för att anpassa sig till personer med synlighet under 30% eller helt blinda. Inom ämnet möjlighet att uppfatta ser skribenterna att kontrastkraven är det största problemet. Webbsidor som rekommenderades hade som det minsta krontrastvärdet på 7:1. Kriterierna i lagen WCAG 2.0 ligger på 4,5:1. Medan respondenterna med synlighetsgrad -30% föredrog svart mot vitt, som ligger på 21:1. Detta visar på att det behövs betydligt hårdare kontrastvärden i lagen.

Under WCAG 2.0 ämne hanterbart, såg skribenterna det största bristfällande beviset till detta vara att kriterierna inte är tillräckligt precisa. Fördelaktigheter som nämndes i diskussionen visade att bakom liggande strukturer och tekniker kan ge stor påverkan på användarvänligheten. Genom att skapa riktlinjer som säkrar upp att användningen av ämnesgruppering, JavaScript och grafiskt format används på rätt sätt. Utan att allt för stor del sätts till egen tolkning, kan man försäkra att standarden har en högre lägsta nivå. Genom att göra det lever riktlinjerna upp till den högre anpassningsnivå som eftersöks. Skribenterna hade även en sub-forskningsfråga för att anpassa forskningen till företaget som efterfrågade studien. Denna frågan finns för att ge direkta svar till deras egen webbutveckling för synskadade, på ett pågående webbutvecklingsprojekt.

Webbprojektet förhållande till EN 301 549 visar att anpassningen inte är tillräcklig på ett kriterium, nämligen kontrastvärden. Den blå texten som förekom uppfyller inte kontrastkriterier för lagen. Sidan är hjälpmedels vänlig och funkar bra för skärmläsare, tangentbordsnavigering och förstoringsprogram, vilket gör att alla synskador kan använda sidan. Men det finns förbättringsmöjligheter som togs upp i diskussionen där bakomliggande strukturer och JavaScript kan göra stor påverkan, vilket var element projektet saknade.