Institutionen för informatik
Examensarbete i Informatik
Kandidatexamen Systemvetenskap
Riktlinjesanpassning för synskadade
En kvalitativ utvärdering ifall lagen EN 301 549 tillhandger synskadade ett heltäckande stöd för webben, med en komplimenterande fallstudie på Kristianstad kommunwebbplats
Författare: Martina Vikefors & Marcus Suvander Examinator: Niclas Eberhagen
Handledare: Dan Lehn Ämne: Informatik Nivå: Kandidatexamen Termin: VT18
S
ummary
"All people are born free and equal in value and rights" (Regeringen, 2018)
The above quote from the UN constitution implies that governments have to simplify for all citizens, including minorities and people with disabilities. Visually impaired is a minority group with disabilities, and they have the same needs and interests of the internet as a person with full eyesight. The development for more visually impaired web pages has long been ongoing, and developers have law-abiding guidelines to follow as they visually adjust websites. The question however is if these rules and guidelines are enough to support visually impaired people? This study focuses on understanding how visually impaired people experience the internet and to understand what simplifies and obstructs their use of the internet. By gaining understanding in this area, the researchers want to answer the following two questions: Are the guidelines set by the government for municipal websites sufficient for visually impaired, and more specifically how adapted is Kristianstad´s municipal website for visually impaired people? The latter issue is an adaptation of the more general question to the company that gave us the assignment for this study.
This study has gathered empirically data in an inductive manner by conducting five interviews with people with visual impairment. The five interviews have then been compiled and matched against theories within the subject corresponding to the answers, viewpoints and surrounding circumstances. Theories in the field is the help equipment and visual impairments that respondents have in combination with the guidelines set for municipal websites. Techniques that concerns the subject are also included in the studies. In the analysis chapter the empirical results is compared with theory. Two of the subject areas showed that the visibility level had greater impact than visual impairment, and respectively that contrast values in text can be crucial for reading a text. The study also found that set guidelines are not always followed and that a higher level of alignment with the set guidelines would simplify for the severely visually impaired. The study also found that visually impaired people have different problems and therefore are in need of different adaptations, tools and helping aids, which may be the underlying driver for which aids, tools and helping devices are most popular as well as visually impaired peoples search patterns on the internet.
Sammanfattning
” Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” (Regeringen 2018)
Med den värderingen från FNs grundlagar menas det att man ska förenkla för minoriteter som inte har samma förutsättningar. Synskadade är en minoritet med samma behov och intressen att kunna utnyttja internet, som en fullt seende. Utveckling för mer synskadeanpassade webbsidor har länge pågått. Det finns nu mera lagar i form av riktlinjer att följa för att synskadeanpassa webbplatser. Men är dessa regler för 2018 webbutveckling tillräckliga för synskadade? Med denna studie vill vi förstå hur synskadade upplever internet och vad det är som förenklar och försvårar deras användande av internet. Genom att få förståelse inom det området vill vi besvara 2 frågeställningar som är. Är de riktlinjer som är satta av regeringen för kommunala webbplatser tillräckliga för synskadade och hur anpassad är Kristianstads kommunala webbplats för synskadade. Den sistnämnda frågeställningen är en anpassning till företaget som gett oss uppdraget till denna studie.
Studien har samlat in empiri på ett induktivt sätt, genom att vi har utfört fem intervjuer med personer som är synskada. Skribenterna sammanställde sedan intervjuerna för att hitta teori som berörde respondenternas åsikter och situation. Teori som skribenterna valde att skriva om i teorikapitlet är hjälpmedel, synskador, WCAG 2.0 riktlinjer och webb-tekniker.
I analysen delade vi in empirin i ämnen för att sedan jämföra med teorin. Två av ämnena visade att synlighetsgrader har större påverkan än synskadan och att kontrastvärden på text kan vara avgörande för att kunna läsa en text. Sedan kunde vi finna att det lagmässigt satta riktlinjerna inte alltid levdes upp till och att en högre anpassningsnivå från det nuvarande riktlinjerna skulle förenkla för det gravt synskadade. Men vi fick även fram att det är en bredd i anpassningen för synskadade, där varje synlighetsgrad ger olika behov för anpassning. Behoven utgörs i vilka hjälpmedel som uppskattas och på vilket sätt det använder internet.
Förord
Vi vill först tacka vår handledare Dan Lehn som gett motivation och vägledande genom hela kandidatuppsatsen. Med din konstruktiva kritik har vi fått goda råd till förbättringar. Vi vill också tacka alla respondenter som ställt upp på intervju. Utan era åsikter och erfarenheter hade inte kandidatuppsatsen blivit av. Slutligen vill vi tacka våra kurskamrater som bidraget till att arbetet har blivit roligare med en och annan studiegrupp.
1 Introduktion
I följande avsnitt kommer det en kort introduktion kring ämnet presenteras och varför denna uppsats valdes att skrivas, likaså vad som tidigare har forskats kring ämnet. Under detta avsnitt presenteras även forskningsfrågorna för denna uppsats.
Som många redan har märkt hamnar idag dokumentation och information digitalt, fler och fler kontor stänger ner eller minskar administrationen på fysiska platser, och i allt detta, tänker man verkligen på alla användare? Den digitala utvecklingen har en allt större påverkan i samhället, vilket gör att man behöver anpassa den för alla. Vi ser därför att denna kunskapsaspekt kommer få en ännu större roll i framtiden. Vi ser även att denna uppsats bör skrivas för att vi vill att IT-konsultföretag ska få in detta tänket i sin utveckling från starten av ett webb-projektet, samt bidra till att den som läser rapporten får förståelse för komplexiteten i att utveckla för funktionshindrade.
I en blogg skriver Ardhede (2017) att finansdepartementet har lagt ett förslaget att Sverige ska införa EU:s webbtillgänglighetsdirektiv genom en ny lag om tillgänglighet till digital offentlig service. Förslaget innebär är att det ska bli hårdare krav på webbplatser och mobila applikationer inom offentliga sektorn. Den offentliga sektorn har successivt fått högre krav om tillgängligheten för funktionshindrade mot dessa tekniker. Dessa krav kommer i form av en lag med riktlinjer som företagen måste följa, annars böter. Den kommande lagen för detta kommer att träda i kraft den 23 september 2018 och kommer beröra kommuner, landsting och offentligt styrda organ samt sammanslutningar av dessa aktörer (Ardhede, 2017). Lagan heter EN 301 549 och använder sig av WCAG 2.0 nivå AA som stadgar i lagen. Vilket gör att WCAG 2.0 och EN 301 549 motsvarar varandra.
Redan 2003 skriver Day (2003) i en artikel att man redan då ska göra webben tillgänglig för funktionshindrade användare. Hon tar även upp vilka typer av funktionshindrade som kan behöva använda tillgängligheten, de vanligaste synskador är blinda, synskadade och färgblinda. Det artikeln mest trycker på är de problem som blir vid användningen av synskadeanpassade hjälpmedel. Problemet som nämns är att skärmläsare bara kan läsa av text och bilder. Vilket gör att de blir svårt att förmedla en bilds innehåll för en synskadad (Day, 2003). 2003 började man uppmärksamma detta med tillgänglighet och än idag håller man på att anpassa internet för att bli mer tillgängligt.
1.1 Praktiskt uppdrag
Uppdraget kommer från Sigma IT Consulting i Växjö. Företaget vill få en granskning av en av deras nyligen levererade webbplatser. Granskningen ska rikta in sig på hur tillgänglig webbplatsen är för sina besökare. Genom resultatet som kommer in kommer Sigma att se eventuella brister de har med tillgängligheten vid utveckling av webbplatser och ifall deras standard för tillgängligheten är tillräcklig. Utvecklingsavdelningen på Sigma kommer att få resultatet med förhoppning om att kunna skapa mer tillgänglighetsanpassade webbplatser i framtiden. Webbplatsen som granskningen efterfrågar är på Kristianstads kommuns, nya webbplats.
1.1.1 Kristianstad Kommun
Webbplatsen som kommer att granskas är Kristianstads kommunala webbplats. Webbplatsen är en offentlig webbplats som bedrivs av kommunen med mål att kunna nå ut med sin information till alla sina invånare och besökare. Kommunen har idag cirka 83 000 invånare (Kristianstad, kommun och politik, 2018). Under 2017 skapades en helt ny webbplats för Kristianstad kommun.
1.2 Tidigare forskning
Tillgänglighet för webben är något som man strävat efter länge, redan 1994 startades en forskningsgrupp med uppgift att framställa användarvänliga riktlinjer. Denna forskningsgrupp är en hopsättning av framgångsrika IT-organisationer och universitet i USA och Europa. Men det var först 1997 som denna forskningsgrupp gjorde ett nytt utskott med namnet World wide web Consortium, (W3C). W3C uppgift är att förbättra tillgängligheten för människor med funktionsnedsättningar, (W3C 1997). Tre år efter att W3C skapades kom det första dokumentationen med tillgänglighetsriktlinjer mot funktionsnedsatta i tanken. Projektet för detta kallades Web Content Accessibility Guidelines 1.0 och var sponsrat av Vita huset. Den senaste utgåvan av dokumentationen från forskningsgruppen W3C gjordes 2008 och är det som används idag (W3C, 2008). Sveriges motsvarighet till W3C heter Funka Nu AB. Funka Nu AB började som en ideell organisation men har sedan 2000-talet övergått till att bli ett företag. De är nu marknadsledande inom Sverige med 80% av Sveriges myndigheter som kunder. Funka Nu AB översätter inte bara W3C riktlinjer till svenska, de bedriver även egen forskning och produktion av webbplatser till Sveriges myndigheter och privatpersoner. På Funkas webbplats kan man ta del av deras forskning, där det finns dokumentation om tillgängligdesign och förstoringsprogram men även statistik om funktionshindrade inom olika områden (Funka Nu AB, 2018).
En annan forskning som Johansson (2009) skrev, handlade om problemen en synskadad får när de använder webbplatser och hur man bör utforma webbplatser för synskadade. Han nämner nackdelar med JavaScript och andra vinklingar till Web 2.0 till sitt slutliga resultat. Det finns även forskning om två webbsidors anpassning för skärmläsare med utgångspunkt i WCAG 2.0, skriven av Eklund & Möller (2016). Det drar i sin slutsats att riktlinjerna inte är det viktigaste komponenterna till anpassad webbdesignen. Utan att designens innehåll har en logisk struktur och prioriterat innehåll med en väl fungerade integration.
1.3 Problemformulering
Människan har fem sinnen och för att kunna använda en dator behövs det tre, hörsel, känsel och synen. Men är man synskadad försvåras användningen av dator väldigt. Det går inte att prata till en dator eller känna på en skärm vad som står. Detta gör att synskadade måste hitta andra lösningar för att kunna ta del av internet. Lösningar som förstärker anpassningen för det andra två sinnena eller förenklar synbilden. Idag blir mer och mer på internet och det är väsentligt att man i dagens samhälle kan ta del av den informationen. Vilket gör att synskadade också vill kunna ta del av datorn, även om problematiken att inte kunna se är till stor nackdel.
Det här ämnet har det forskats tidigare på, vilket gör att det har tillkommit mer tekniska hjälpmedel men också hårdare krav på webbdesign. Vilket visar på att tidigare års lösningar inte vart tillräckliga. Nu 2018 har det tillkommit nya kriterier, vilket är den nyaste versionen. Men är dessa kriterier tillräckliga, eller behöver synskadade mer anpassning som kan minska deras funktionshinder att kunna utnyttja internet på bästa möjliga sätt.
Många forskningar är gjorda på myndigheternas sidor, men genom Sigmas val av webbplats kommer en kommunal webbplats att granskas. Det är detta som kommer skilja vår forskning från de andra som redan är gjorda, att vi grundar våra frågor på det vi vill ha ett resultat av.
1.4 Syfte och frågeställning
Syftet med rapporten är att granska WCAG 2.0 riktlinjer som berör synskadeanpassning, för att se ifall de är tillräckliga. Eftersom den nya lagen EN 301 549 träder i kraft i september, 2018 blir det aktuellt att se ifall dessa riktlinjer är tillräckligt assisterande för synskadade. Riktlinjers syfte är att anpassa den grafiska designen för synskador men även bidra till förbättrad anpassning för hjälpmedel. Detta gör att rapportens även behöver analysera fler aspekter för att kunna besvara frågeställningen. Uppsatsen har även en sub-frågeställning som berör ett nytt utvecklingsprojekt. Nya utvecklingsprojektet är Kristianstads Kommunala webbplats. Genom att skribenterna införskaffar kunskap om ämnet ska studien ge en utvärdering ifall webbsidan är väl anpassad och om den lever upp till den nya lagen.
Frågeställningarna som ska ge svaret på detta är:
• Är de riktlinjer som är satta av regeringen för kommunala webbplatser tillräckliga för synskadade?
• Hur anpassad är Kristianstads kommunala webbplats för synskadade?
1.5 Avgränsning
När man pratar om tillgänglighet och anpassning för webbplatser är det ett väldigt brett ämne. Det finns idag många olika typer av funktionsnedsättningar att anpassa en webbplats efter. I denna kandidatuppsatsen har avgränsningen satts till att fokusera på synskadade, dels på grund av tidsbrist då rapporten har en deadline, men även för att uppsatsen inte ska bli för bred. Genom att göra det kan uppsatsen gå in djupare i problematiken mot synskadade, eftersom funktionsanpassning för dyslexi eller funktionshandikapp har andra åtgärder och hinder. Rapporten har avgränsats ner till att bara granska en webbplats, som är för Kristianstads kommun. Varför just denna valdes är för att den nyligen är skapad och att den ska vara tillgänglighetsanpassad. Uppdraget kommer från Sigma vilket också är anledningen till varför vi har avgränsat oss mot en kommunal webbplats som de har utvecklat.
En kommunal webbplats ska idag vara tillgänglig enligt EN 301 549 lagen. Denna lag motsvarar kriterierna för WCAG 2.0 AA nivå. Detta gör att vi inte kommer se över riktlinjer från liknade organisationer som ISO. För att analysera ifall lagen EN 301 549 är tillräcklig för synskadade kommer vi utföra intervjuer för att se om lagens kriterier är tillräcklig eller om en högre nivå eller andra åtgärder behövs.
1.6 Målgrupp
2 Teori och bakgrund
I det här avsnittet redogörs den bakgrund som behövs för att man ska skapa sig en bättre förståelse för ämnet samt riktlinjer och hjälpmedel, för att hjälpa en som är synskadad att hitta information på datorn.
2.1 Riktlinjer
Riktlinjer är ett väldigt viktigt fundament, för det ger inte bara utvecklare kunskap hur en bra webbplats bör skapas, utan det ger även mänskliga rättigheter till personer med funktionsnedsättningar. “Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” vilket betyder att anpassning för alla, även personer med funktionshinder är en väsentligt del (Regeringen 2018). Svenska regeringens funktionshinderpolitik bygger på EU:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. EU- kommissionen har tagit fram en gemensam tillgänglighetsstandard som heter EN 301 549, vilket är den europeiska standarden för offentlig upphandling av IT-produkter och tjänster (Funka, 2018A). Lagen EN 301 549 är en europeisk godkänd standard och kommer träda i kraft senast 23 september 2018 i samtliga medlemsländer. Denna lagen motsvarar WCAG 2.0 nivå AA webbutvecklings rekommendationer som funnits sedan 2012 (W3C, 2008A).
2.1.1 Vad är Web Content accessibility guidelines?
Web Content accessibility guidelines (WCAG) är internationellt etablerade rekommendationer för tillgänglighetsanpassning för webbplatser. Standarden WCAG är framtagen av organisationen W3C. Rekommendationerna i WCAG består av 61 kriterier som utgör 12 riktlinjer som ska ge förbättringar inom 4 olika områden: möjlighet att uppfatta, hanterbart, begriplig och robust. WCAG 2.0 är den senaste godkända standarden som är offentlig. WCAG 2.0 är uppdelade i 3 nivåer som motsvarar graden av tillgänglighet: A, AA, AAA. Nivån A är den lägsta nivån i WCAG 2.0 skalan. Den skalan har det allra högsta prioritering i funktionsanpassning, vilket kan vara att inte sidan ska blinka, för att det kan skapa epileptiska reaktioner hos användare eller att man ska ha en logisk ordning för knapparna. Nivå AA har en högre anpassningsgrad, för att uppfylla denna nivån behöver man bl.a. använda text och inte bilder för att visa text eller ge förslag på hur fel kan rättas till, som stavningsprogram (Webbriktlinjer 2018). Högsta ambitionsnivån för WCAG 2.0 är AAA, för att uppnå denna ambitionsnivån behöver kraven på A och AA vara uppfyllda och webbplatsen behöver uppfylla krav som att det ska finnas teckenspråks visning till videos (W3C, 2008A). Ambitionsnivån AAA enligt (Användbart 2018) är en svår nöt att knäcka och inte ens handikapporganisationer lyckas uppfylla denna nivå. Ifall inte EN 301 549 lagen följs, ska aktören få betala böter, men vad summan blir är inte skrivet.
Riktlinje 1.1 Textalternativ: Tillhandahåll alternativ i form av text till allt icke-textbaserat innehåll så att det kan konverteras till format som användarna behöver, till exempel stor stil, punktskrift, tal, symboler eller enklare språk (W3C, 2008B). Riktlinjernas syfte är att göra så att allt grafiskt ska kunna användas av tekniska verktyg. Innehåll som inte är skrivet i textformat som en Ikon och varumärke ska ha textalternativ som uppfyller samma syfte, nivå AA. Bilder som inte går att ersätta med text ska ha en beskrivning av bilden. Undantag gäller vid dekorativt innehåll där den dekorativa bilden inte ger värde till användaren, då ska bilden eller mönstret läggas in på ett sätt att det ignoreras av tekniska verktyg, nivå AAA (W3C, 2008A).
Riktlinje 1.2 Tidsberoende media: Tillhandahåll alternativ till tidsberoendemedia (W3C, 2008B). Det ska finnas alternativ till förinspelat videoinnehåll i synkroniserade medier som exempelvis en ljudbeskrivning, nivå AAA (W3C, 2008A).
Riktlinje 1.4 Urskiljbart: Gör det enklare för användare att se och höra innehåll, bland annat genom att skilja förgrund från bakgrund (W3C, 2008B). Riktlinjernas syfte är att göra att funktioner och information ska vara tydligt att se. Text som är i storleken 12 ska ha ett kontrastvärde på minst 4,5:1, vilket motsvarar ljusgrå text mot en vit bakgrund och text som är i storleken 14 ska ha ett kontrastvärde på 3:1. Sedan för att uppfylla den högre framgångs kriteriet AAA behöver normalstorlek av text ha ett kontrastvärde på minst 7:1, vilket motsvarar mörkgrå text mot en vit bakgrund (WebAim, 2018). För stor text behöver man ha ett kontrastvärde på 4,5:1. Fler visuella kriterier för den högre nivån AAA är att radavståndet ska vara minst 1.5 och att spaltbredden ska vara 80 tecken och text får inte vara marginaljusterade på både vänster och höger sida (W3C, 2008A).
Riktlinje 2.1 Tillgängligt via tangentbord: All funktionalitet ska vara åtkomlig med ett tangentbord (W3C, 2008B). Man ska skapa webbplatser där alla funktioner är tillgängliga via tangentbordet och att man inte ska fastna i en loop mellan ett begränsat antal funktioner. Användargränssnittet ska även visa vart fokuset är vid tangentbordsnavigering, nivå AA. En AAA utökning till denna riktlinjen är att det ska finnas information vart användaren är inom en uppsättning av webbplatser (W3C, 2008A).
Riktlinje 2.2 Tillräckligt med tid: Ge användaren tillräckligt med tid för att läsa och använda innehållet (W3C, 2008B). Allt som visas i rörelse, blinkar och rullar i mer än 5 sekunder ska kunna stängas av, pausas eller döljas, nivå A. Man ska även kunna stänga av automatiska uppdateringar som de funktioner som Ajax kan tillge, nivå A. Även kriterier om att det inte ska finnas tidsgränser eller att man ska kunna skjuta upp åter autentisering står under nivå AAA (W3C, 2008A).
Riktlinje 2.4 Navigerbart: Tillhandahåll sätt att hjälpa användarna att navigera, hitta innehåll och avgöra var de är (W3C, 2008B).
Man ska kunna hoppa över grupperat innehåll, nivå A. Handlar även om att det ska finnas extra information om vart användaren är inom en uppsättning av webbsidor, nivå AAA (W3C, 2008A.
2.2 Datorhjälpmedel
Datorhjälpmedels främsta uppgift är att kompensera för funktionsnedsättningarna som användaren har. Datorhjälpmedel är en bred kategori som innefattar hjälpmedel för en mängd olika synskador. När det kommer till lagstiftningen och de WCAG 2.0 riktlinjer står det inget om hjälpmedels anpassning. Utgångstänket i hjälpmedels utvecklingen är att sidorna ska ha en tillgänglig design, vilket WCAG 2.0 riktlinjer är skrivna för. Det är hjälpmedlens uppgift att använda de element som finns på webbplatsen så att det blir till stöd för den funktionshindrade. De vanligaste hjälpmedel för en synskadad är skärmläsare/talsyntes och förstoringsprogram (Funka, 2018B).
2.2.1 Tangentnavigering
Navigering med hjälp av tangentbordet är ett hjälpmedel som är lämpat för rörelsehindrade men även gravt synskadade eller helt blinda. En helt eller gravt synskadad har svårigheter att navigera med en mus då man inte kan se var pekaren är eller vilken sida man är på. Men genom en skärmläsare och tangentbordet kan en synskadad lyssna sig fram med tangentbordet. Tangentbordnavigering gör att användaren inte är beroende av att se något, utan kan helt lyssna sig fram vid navigering. Den vanligaste användningen är tabbtangenten och enter, men är webbsidan designat på ett tillgängligt sätt kan piltangenterna också funka (Notess, 1998).
Som webbutvecklare bör man tangentbordstesta sin webbplats för att se att alla funktioner är tillgängliga. En felaktig design för tangentbordsnavigering kan vara att ha menyval längst ner på sidan, då det skapar en ologisk ordning (Webbriktlinjer, 2018B).
Tangentbordskommandon:
• Tab- Gör att du kan hoppa seriellt till nästa element.
• Tab + Shift- Gör att du kan hoppa bakåt till tidigare element • ALT+ vänsterpil- För att gå tillbaka till föregående webbplats. • ALT+ högerpil- För att gå tillbaka till den tidigare webbplatsen igen • Piltangenter- För att navigera mellan objekt inom en kontroll
• Ctrl+ tab- För att flytta mellan grupper av kontroller. • Enter- För att öppna funktionen.
Finns en mängd flera kommandon att applicera till tangentbordnavigeringen (Notess, 1998).
2.2.2 Skärmläsare
Ifall en webbplats har en dekorativ bild, ska den webbplatsen ha en beskrivning i textformat till bilden, vilket kan vara “En bild på ett hus” som visas i bild 1. Medan om samma bild ska användas som en länk till startsidan behövs det en beskrivning med text “En länk till startsidan”, vilket visas i 2. På så sätt kan talsyntesen förmedla bildens innebörd för en blind eller gravt synskadad (W3C, 2018B).
Figur 1: “En bild på ett hus” Figur 2: “En länk till startsidan”
2.2.3 Förstoringsprogram
Det finns även hjälpmedel som är väldigt enkla och effektiva att använda för personer som är synskadade, men ändå seende. Dessa hjälpmedel kallas förstoringsprogram. Förstoringsprogram kan förstora bilder och texter 1000 gånger, men även ändra bakgrund och textfärg för att stärka kontrasten. Nackdelen är att navigeringen blir svår på webbplatsen då man förlorar överblicken vid förstoring (Funka, 2018B). Det finns cirka 120 000 personer i Sverige som har behov av dessa program (Funka, 2018C). Genom att kunna ändra kontrasterna på färgerna blir det lättare att se texten och ibland är det bara en svart text mot en vit bakgrund som funkar för den synskadade.
Förstoringsprogrammen använder sig av vektor och rastergrafik vid förstoring. Vektor och raster är olika metoder för att spara ner text eller bild. Rastergrafik är när bilder är byggda av extremt små punkter med färg. Men vid förstoring av raster kan bilderna bli suddiga, då de små punkterna blir större, vilket då förstör bildens konturer. En bild kan även vara gjord i vektorgrafik, men vanligast är att text är gjord med vektorgrafik. Vektorgrafik fungerar som så att bilder eller text består av linjer och cirklar och andra geometriska primativer som tillsammans beskriver en bild. Dessa geometriska primativer kan förstoras och förminskas hur mycket som helt, vilket gör att inte bilden blir suddig vid förstoring. Detta gör att webbsidor som använder sig av vektorgrafiken är väldigt synskadeanpassad (Hua, 2016).
2.2.4 Talande webb
Men programmet har funktioner med talsyntes som läser upp texten som muspekaren pekar på. Vilket gör att användaren kan navigera fritt och välja ut stycken att lyssna på (Funka tala, 2018). Det ord som läses upp på webbplatsen markeras visuellt med färg, vilket gör att det blir lättare att följa vart man är i texten. Användaren kan spara och repetera text men också ställa in läshastigheten. Det går även att förstora och ändra färg på texten (Funkaportalen, 2018).
2.3 JavaScript
JavaScript är idag något som används på nästan alla webbplatser för att få den dynamiskt och med en stilig design. Med dynamisk menar man att en webbplats får funktioner, dessa funktioner kan vara att man har en utfällbar meny i vänsterkanten och tittar på dagens webbplatser ser man oftast att de flesta webbplatser har en sådan funktion eller liknande. Tillämpningar med JavaScript gör det möjligt att endast ladda om en utvald funktion, medan resten av webbplatsen är oförändrad (Webbrilinjer JavaScript, 2014).
Även om JavaScript är snyggt för webbplatsen finns det användare som inte kan använda JavaScript. Som utvecklare är det därför viktigt att man ser till att sidans viktigaste funktion går att använda utan JavaScirpt (Webbrilinjer JavaScript, 2014).
Rekommendationerna för JavaScrip som webbriklinjer (2014) skrev är:
• Använd gärna Javascript, men se till att även de som inte använder Javascript kan använda de viktigaste funktionerna. Följ principen om progressiv förbättring, det vill säga bygg först all funktionalitet som vanlig html. Använd sedan Javascript som ett förhöjande tillägg.
• Se upp så att Javascript inte gör webbplatsen otillgänglig. Denna riktlinje ger flera råd som du bör tänka på om du använder Javascript.
• I undantagsfall kan faktorer utanför din kontroll göra att besökare måste använda
• Javascript. Upplys då användaren om att Javascript krävs för att använda tjänsten.
• Om vissa användare utestängs på grund av att de saknar Javascript kan ni eventuellt ha skyldighet att erbjuda fullgoda alternativ. Detta gäller särskilt myndigheter.
Om skript används för att skapa en visuell effekt som förmedlar information till användaren måste den information även förmedlas till de användare som inte kan se innehållet (Webbrilinjer JavaScript, 2014).
2.4 Olika synskador
För att kunna skriva en bra rapport och kunna skriva bra frågor till intervjuerna togs de vanligaste synskadorna ut med en enkel förklaring. För att förtydliga vad en synskadad ser läggs även en bild in som visar hur synskadefältet påverkas.
2.4.1 Keratokonus
Denna typen av synskada orsakas av att hornhinnan förtunnas och får en konisk form, vilket då menas att hornhinnan blir toppig. Den är vanligare hos män än kvinnor och brukar debutera i tonåren och visa symptom på båda ögonen. Symtomen är nedsatt syn på ett öga och visar sig oftast med ökad närsynthet och brytningsfel. Människor med denna typen av synskada bör ofta byta sin glasögonstyrka (Netdoktor, ögats sjukdomar 2018). Se figur 3 för att se hur denna sjukdom ser ut ifall man skulle ha det.
2.4.2 Diabetesretinopati
Denna typ av skada drabbar mest diabetiker. Symptomen på en Diabetesretinopati är en suddig bild med en grumliga fält. Dessa symtom hänger ihop med blodsockernivån i kroppen. Det är även vanligt att det uppkommer blixtar i synfältet och plötsliga syn bortfall (FSS, u.å). Se figur 4 för att se hur denna sjukdom ser ut ifall man skulle ha det. 2.4.3 Katarakt (grå starr)
Denna typ av skada är den som orsakar mest blindhet i världen. Den kommer med åldern och en tredjedel av de som fyllt 65 år har grå starr. Sjukdomen uppkommer genom att ögats lins blir grumlig och synen blir därför sämre. Mörkerseende blir svårare för en som har grå starr (FSS, u.å). Se figur 5 för att se hur denna sjukdom ser ut ifall man skulle ha det.
2.4.4 Glaukom (grön starr)
Grön starr är en ögonsjukdom som framskrider långsamt och lömskt utan några större symptom. Sjukdomen leder till att synfältet sakta krymper och det bildas blinda fläckar där man inte ser. När synen blir sämre har man haft den under en lång tid. Bilden visar på hur en väldigt långtgående grön starr se ut, det vill säga en som haft det i många år (FSS, u.å). Se figur 6 för att se hur denna sjukdom ser ut ifall man skulle ha det.
2.4.5 Makula, Makuladegeneration (gula fläcken)
Även denna sjukdom är vanligare hos äldre. Denna sort har två olika typer inom sig. Den ena är torra åldersförändringar vilket leder till sämre synskärpa och att man behöver starkare ljus när man läser. Den andra är våta åldersförändringar som leder till att synen snabbt blir sämre. Saker som man tittar på kan se krokiga ut eller förvrängda på något sätt (FSS, u.å). Se figur 7 för att se hur denna sjukdom ser ut ifall man skulle ha det.
2.4.6 Retinitis pigmentosa
Figur 3 Normalseende. Ögonsjukdomar (fss u.å)
Figur 5 Grå starr (Ögonsjukdomar (fss u.å)
Figur 7 Gula fläcken Ögonsjukdomar (fss u.å)
2.5 Synfel
Ibland kan man få nedsatt syn utan att det behöver vara någon sjukdom. En sådan kan vara ålderssynthet. Som det låter är det något som kommer med åldern, omkring 40- till 45-årsåldern. Det som händer är att man får svårare att se på nära håll på grund av att linsen i ögat minskar i elasticitet. Ett annat vanligt synfel är närsynthet, den innebär att ögat är för långt i förhållandet till brytkrafterna och gör att man ser oskarpt på långt håll. Motsatsen till närsynthet är översynthet och det innebär att ögat är för kort i förhållande till brytningskraften. Nästan alla föds med detta synfel och man växer oftast ifrån det (Synoptik, olika synfel, 2018).
Figur 4 Deabetesretinopti. Ögonsjukdomar (fss u.å)
Figur 6 Grön starr. Ögonsjukdomar (fss u.å)
3 Metod
I detta avsnitt kommer valet av metoder till denna rapport att presenteras. Metoderna visar på hur resultatet samlades in och analyseras för att kunna ge ett resultat till studiens frågeställningar.
3.1 Vetenskaplig ansats
Valet för metodik är viktigt eftersom det handlar om hur man ska tolka verkligheten. Till en forskning som är ute efter att förstå mänskliga beteenden och upplevelser är det induktiva arbetssättet mer lämpat (Jacobsen 2002) och kommer därför använda den metodiken. Respondenterna själva ska berätta om problematik och upplevelser till ämnet med denna metodiken och därav valet till induktiv ansats. Genom att göra på det sättet kan vi få in information och vinklingar från respondenterna vi tidigare inte har tänkt på. Hade man gått på en deduktiv forskning till denna studie skulle de kunnat ha hindrat till att få ett bra resultat då man själv väljer ut vad som är viktigt att undersöka, vilket begränsar tillgängligheten till nya vinklingar. Valet av insamlingsmetod är en kvalitativ semistrukturerad intervju, vilket gör att forskningen inte blir en ren induktiv studie (Jacobsen 2002) men då vi har mindre öppna ansatser kan intervjun bli mer kärnfull med relevanta ämnen.
En kvalitativ undersökning innebär att man går in på djupet med individuella tolkningar av textdata, samlar in mer ord än siffror, det vill säga att man har en intensiv uppläggning (Jacobsen 2002). Då uppsatsens syfte är att förstå hur och varför något sker med dittills okända fenomen är kvalitativ metod bäst lämpad menar Jacobsen (2002). Motsatsen till kvalitativ forskning är kvantitativ, vilket förlitar sig på statiska mätningar och analysmetoder.
Uppsatsen använder sig av ett tydligt avgränsat ämne med ett visst antal respondenter med en specifik målgrupp som gjorde att studien blev en fallstudie. En fallstudie innebär att man studerar ett specifikt fall. Det är avgörande att fallet har en utmärkande identitet som möjliggör att det studeras isolerat från sitt sammanhang. Fallet behöver vara en fristående enhet med tydliga avgränsningar (Denscombe, 2014). Fallstudier möjliggör en djupdykning inom ämnet och i detalj en undersökning av företeelser som annars kanske inte hade kommit upp till ytan. I fallstudier ligger intresset i vad som försiggår i miljön men också i förklaringar till varför dessa händelser inträffar (Denscombe, 2014).
3.2 Datainsamling
3.2.1 Urval
Ett urval gjordes då det blev svårt att göra en populistisk undersökning för detta ämne. Urvalet till denna studie är i form av ett stickprov av respondenter som har en synskada. Stickprov är när man tar ut ett begränsat antal undersökningsenheter ur en population. Stickprovet består av fem personer som alla har olika synskador. Varje respondent presentera primärdata av empirin för sin synskada, men även liknande synskador. Dessa respondenter har valts ut genom ett strategiskt urval där det har valt ut beroende på den information de kan delge.
Valet av urval grundar sig i att olika synskador ger olika grader synlighet vilket gör det viktigt att vi får med olika synskador. Varje synskada kan även ge en ny vinkling till det komplexa problemet, att skapa synskadeanpassad design. Genom att vi använder flera olika synskador till empirin menar vi på att stickprovet blir mer representativs till populationen, eftersom populationen består av en mängd olika synskador och synlighetsgrader.
Representanterna fick själva välja om de ville medverka men det blev ändå inget bortfall. Det är nästan helt omöjligt att skapa ett perfekt representativt urval då bortfall eller att populationen är överrespektive eller underrepresenterade. Men urvalsmetoden vi vill använda oss av är ett representativt urval (Jacobsen, 2002).
3.2.2 Genomförande
När urvalet hade gjorts av vilken typ av respondenter som studien skulle innefatta, utformades det ett antal intervjufrågor (Se bilaga 2). Själva intervjun gick till på följande vis, intervjuaren satt med respondenten under hela intervjun för att även den som intervjuade skulle kunna se vad respondenten såg eller ifall den la en kommentar om något var bra eller dåligt. Intervjuaren kunde då ställa följdfrågor ifall respondenten hade svårigheter att se eller utföra något på webbsidan. Detta antecknade intervjuaren ner, eftersom det kan användas till analysen längre fram.
Intervjun är en öppen intervju som enligt Jacobsen (2002) är när man ska få ut allra mesta information från sin informant. Han trycker då på att för att få en öppen intervju ska man lägga upp frågorna på ett öppet sätt som låter respondenten själv utveckla frågor och svara vidare. Jacobsen (2002) menar på att det finns en negativ effekt om man inleder en fråga med lite strikta eller stängda frågor eftersom det kan bidra till en risk att respondenten svarar strikt tillbaka. Utan man vill ha in vad respondenten tyckte var viktigt eftersom deras svar skulle bli de resultaten till denna uppsats.
Intervjun hölls privat med respondenterna med hjälp av en dator. Vid hjälpmedel vid datorn fick respondenten använda sin dator som de var van vid. Intervjun tog mellan 30-60min och varade under två veckors tid. Intervjun spelades in med en mobiltelefons och det gjordes även anteckningar av intervjuaren under intervjun.
En transkribering av varje intervju gjordes direkt när en intervju var klar. Enligt Jacobsen (2002) är det en stor fördel att skriva ner intervjun direkt när man har det färskt i huvudet och inte behöver lägga så mycket tid på beskrivningen av intervjun som är den första fasen av metodanalysen. Därför valdes det att i huvudsak skriva ner intervjun direkt vid intervjutillfället samt att den spelades in som komplement ifall man efteråt såg att något i anteckningar var oklart.
3.2.3 Intervju
Intervjufrågorna kommer att baseras på de sätt som Jacobsen (2002) menar att en kvalitativ intervju skall grundas på att intervjufrågorna ska baseras på forskningsfrågan och lite på teori. Denna rapport är därför utifrån den kvalitativa ansatsen gjort en semi-strukturerade intervjuer mot den utvalda målgrupper. Enligt Patel och Davidsson (1994) karaktäriserar en sådan intervju att den inleds med öppna frågor som successivt blir mer avsmalnande och mer detaljerade.
dialog i intervjun. Att intervjun är semistrukturerad betyder att följdfrågor kan tillkomma ifall respondenten kommer med ny information. En sådan intervju har ingen given följd och frågor som inte är lämpade för respondenten kan bortses (Jacobsen 2002). Valet för semistrukturerad intervju blir även grundande då en av respondenter är helt blinda och därför inte kan besvara vissa av intervjufrågorna vilket gör att intervjun behövs anpassas. Intervjun gjordes på en grupp respondenter som har någon slags synskada. Med intervjun ville vi se vad de ser eller uppfattar från webbplatsen och sedan jämförde detta med riktlinjerna och för att sedan se ifall riktlinjerna är tillräckliga för en offentligwebbplats.
3.3 Metodanalys
För att få ut en sådan bra analys som möjligt av analysen följdes de steg som Jacobsen anser hur man ska analysera i en kvalitativ undersökning. Enligt Jacobsen (2002) är dessa steg, beskrivning, kategorisering och kombination. Det första steget är beskrivning och förespråkar att man renskriver intervjun, att man går från rådata till annoterade data. En rådata är information som inte är bearbetad utan bara insamlad och sparad (Jacobsen, 2002). Det som valdes att göra i denna fas var att rådatat gicks igenom samt att man lade in eventuella kommentarer eller noteringar från intervjun för att få den annoterad och lättare att hantera. Annoterad används ofta i facklitteraturen och menas att man beskriver en kort sammanfattning av en större helhet (Jacobsen, 2002). Denna fas har gjorts direkt efter intervjun då intervjuarna hade det rätt nytt i minnet.
Det andra steget för metodanalysen är kategorisering av data. I denna fas menar Jacobsen (2002) att man går ur den enskilda intervjun och får en överblick över insamlade data och hittar kategorier. För att tydliggöra de olika kategorierna valdes det att använda oss av färgpennemetoden. Denna metod innebär att man markerar upp kategorierna efter en färg och sedan markerar med den färgen i texten som tillhör den kategorin. Detta gav oss en klar överblick på vilka kategorier som fanns och för att lättare hantera data i nästa fas. Den tredje och sista fas inom analysen är hitta ett samband i sin empiri. I denna fasen ska sambanden mellan kategorierna hittas och kopplas ihop för att ta fram ett resultat till frågeställningarna. Jacobsen (2002) anser att i denna fas ska det gå att söka efter likheter samt olikheter. För att tydligare se samband mellan kategorierna valdes det att sätta upp tabeller och markera varje tabell med informantens betäckning som Jacobsen (2002) rekommenderar att man gör med data i denna fas.
3.4 Tillförlitlighet
Begreppen validitet menas giltighet. Giltighet kan dela in i två grupper, inter giltighet och extern giltighet. Intern giltighet handlar om att man tolkar det resultat man har samlat in på rätt sätt. Kan finnas fler bakomliggande anledningar till ett resultat, vilket gör att man som skribent måste analysera från flera vinklingar. För att tolka resultat på bästa sätt är det viktigt att ha en hög förståelse till objektet (Jacobsen, 2002).
Extern giltighet handlar om att resultatet ska kunna generaliseras över den tänkta populationen. Denna studie har använt sig av primärdata som har kommit in från respondenter med verkliga synskador. Detta är för att skribenterna vill få kunskap i hur deras åsikter är till ämnet. Att skribenterna använda sig av primärdata anses ge högre giltighet en att använda information från en informant som berättar om synskadades åsikter.
Då en sådan informant kan ha förlegad information eller gjort egen tolkning som kan vara vinklad. Skribenterna har gjort en fallstudie med en individualistisk ansats där individens åsikter är den viktigaste åsikten. Men då det är synskadades funktionshinder som undersöks anser skribenterna att individualistisk ansat funkar eftersom respondenten endast representerar personer med samma problematik. Hade studien handlat om sociala trender hade studien haft en bredare fallstudie (Jacobsen, 2002).
3.5 Etiska överväganden
En undersökning innebär att man ibland behöver bryta sig in i en individs privatliv för att få ett trovärdigt och pålitligt resultat. I denna uppsats får respondenterna vara anonyma ifall de vill det (Jacobsen, 2002). Man ser hellre att man får ett bra och trovärdigt resultat än ett namn som ska stå för vad respondenterna heter.
Jacobsen (2002) menar på att det ska finnas ett samtycke mellan den som utför intervjuerna och de som ska delta i undersökningen, att det finns krav på privatliv och vad som får tas upp, där det gäller att intervjuerna blir korrekt återgivna. För att upprätthålla ett bra samtycke deltog endast personer som ville vara med i undersökningen, där tydlig information om studiens syfte uppgavs. När metod delen diskuterades och intervjudelen kom upp hade vi med oss det som Jacobsen (2002) beskriver för respondenternas samtycke. Intervjuarna ska ta hänsyn till att den som intervjuas ska intervjuas frivilligt och att den vet om vilka risker eller vinster som kan förekomma med undersökningen. Jacobsen (2002) säger att man ska ha tillräcklig information innan man intervjuar informanten annars är det lätt att man bara hastigt drar förbi frågor och information utan att riktigt sammanhang, sådant ska innehålla upplysningar om undersökningens huvudsyfte och vad resultat ska användas till och varför. Frågorna skulle vara lättförståeliga och tydliga för att respondenterna så att inget missförstånd kommer att ske. Frågorna vid intervjun valdes att göra så att man inte ska kunna identifiera respondenterna utifrån den data som vi samlar in ifall respondenten ville vara anonym. Resultatet som kom in till denna uppsats blev inte på något sätt missvisande. En forskares resultat ska alltid vara hederlig och att forskaren aldrig får förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera resultat och att alla forskningsresultat måste därför redovisas öppet så att andra forskare kan kontrollera och upprepa forskningen. Först då kan forskningen betraktas som vetenskapligt godtagen (Forsknings finnanseringen, 2017).
All information och uppgifter som samlats in kommer att förbli säkrad och kommer endast användas till denna uppsats, gäller även för inspelning och muntliga konversationer som gjorts under arbetet.
4 Resultat
Under detta avsnitt visas resultatet. Resultatet visar vad intervjuerna gav för resultat som blir kopplingen till teorin. Det är i detta avsnitt som slutsatsen tas fram.
4.1 intervju
Empirin samlades in genom intervjuer, där fem personer intervjuades och observerades under intervjun. Nedan kommer en sammanfattning av vad respondenterna kom fram till vid intervjufrågorna. Hela intervjuerna ligger som bilaga 2.
4.1.1 Respondent A
Respondenten är 27 år och i Ljungby. Han har en synskada som heter Keratokonus. Keratokonus är när hornhinnan är bucklig vilket gör att ljus inte kommer in på rätt sätt. Föremål han ser kan bli dubbletter och kontrasterna flyter ihop. Synlighetsgraden utan kontaktlins uppskattar han till 50 %. Han är en aktiv internetanvändare trotts sin synskada och surfar varje dag. Respondenten använder internet till största del för jobbet och sociala medier.
Respondenten säger att han har lättare att se mörka färger. Ljusare färger är svårare att se som röd (tomat färgat) och gula nyanser. Större text hjälper, men han brukar inte förstora texterna, lutar sig närmare skärmen vilket då kan förbättra skärpan. På frågan om en webbplats som är bra anpassad till synskadade nämner han synskadades riksförbund, med förklaringen att texten är tydlig och att ikonerna är stora. Respondenten beskriver vidare att synskadades riksförbund har en simpel design med en vit bakgrund och svart text. Sedan är det ingen reklam där som kan störa.
"Enkel avskalad design. Kanske gör webbplatserna tråkiga med det underlättar när man ser dåligt" - Respondent A
4.1.2 Respondent B
Respondenten är en kvinna på 23 år och bor i Växjö. Respondent B har ingen synsjukdom men har en stark närsynthet. Närsyntheten ligger på -3.5 på båda ögonen men synen går att återställa till vanligt men hjälp av glasögon. Intervjun testerna med respondenten har utgått ifrån synen hon har utan glasögons hjälp.
Respondenten surfar varje dag och använder internet för att läsa bloggar, Youtube, Netflix, sociala medier och till sina studier. Respondenten tycker att Kristianstads kommunala webbplats var en tydlig design som inte hade onödiga tabeller eller funktioner. Ljusa färger är något hon tycker är svårt att se, men det kan också vara röda eller gula färger. Vid frågan om hon kunde se den ljusblå text på webbplatsen svarade hon att det gick bra. Hon tycker att sidor som har avgränsat sig till att inte visa för mycket är bra webbsidor. Netflix är en sida för den är lätt att navigera i, även om det är en filmservis med bilder, vilket kan vara svårt att se för synskadade. En sida som är dåligt anpassad kommer hon inte på. Tangentbordsnavigering var inget hon var förtjust i. Hjälpmedlet talande webb och skärmläsare kände hon att hon inte behövde, men var positiv till att använda talande webb ifall synen skulle bli värre.
4.1.3 Respondent C
Respondenten är en man på 78 år och är bosatt i Örebro. Respondenten har haft flera ögonsjukdomar men har genomgått flera operationer vilket har botat sjukdomen grå starr som han tidigare haft. Synsjukdomen han nu har är Maculadegeneration även kallad gula fläcken, vilket är anledningen till varför han är gravt synskadad nu. Sjukdomen har skapat ett ärr i hornhinnan vilket gjort att synskadan inte kan botas, men då han tar en spruta direkt i ögat med medicin kan utvecklingen mot att bli helt blind fördröjas. Hans synlighetsgrad är 5% på vänstra ögat och 20% på högerögat. Respondenten har aldrig vart en person som surfat mycket på internet, men efter att synen har blivit så dålig som den är nu har han helt slutat. Men han använder sin padda där han har applikationer för saker han är intresserad av. Applikationerna han är mest förtjust i är Wordfeud. Sedan använder han applikationerna Sudoku, Aftonbladet och Whatsapp, men blivit svårt att använda Whatsapp då man inte kan zooma in i den applikationen. Applikationen Wordfued tycker han är bra anpassad till synskadade då innehållet lätt går att förstora upp flera gånger om, lika så texten i aftonbladet som även är svart med vit bakgrund.
När vi testade Kristianstads kommunala webbplats så var första reaktionen att allt var väldigt svårt att se. Vilket var för att hans synskada är så grov att han bara uppfattar väldigt tydliga och skarpa kontraster, eller som han beskriver det ”ljus och mörker”. Respondenten kunde inte läsa innehållet på webbplatsen förens vi förstorade innehållet 400% och när text som var svart med en vit bakgrund. Det fanns en text som var blå med ett kontrastvärde på 3.0:1 som var oläslig för honom. Texten finns att se i figur 9.
Figur 9: Bild på Kristianstad blåa text
Lyssnar funktionen som finns på webbplatsen markerar textens bakgrund med en blåare nyans, vilket gjorde det svårt att se texten som lästes upp. Men han var väldigt positiv att det fanns alternativ som läste upp informationen. Han skulle kunna tänka sig att använda det när läste tidningen Aftonbladet i sin applikation. När vi testade talande webbhjälpmedlet så var han desto mindre entusiastisk. Eftersom han inte kunde se muspekaren, blev det svårt att se vart musen var eller hitta sig till knapparna på webbplatsen.
"Funkar inte alls, Ser inte ens vart musen är" – Respondent C
Att använda tangentbordsnavigering gick, men var inget har skulle vilja använda sig av då det var tidskrävande och jobbigt att lyssna på den syntetiska rösten. Tyckte det tog för lång tid att gå igenom alla knapparna varje gång en ny länk öppnades. Han sa att han fick en lätt huvudvärk, efter att han gjorde navigeringstestet.
4.1.4 Respondent D
Respondent D är 56 år gammal och är bosatt i Kristianstad, hennes synskada är diabetessynskadad, samt även att hon börjar få lite grå starr, detta gör att hennes syn är grumlig och att hon måste ha bra kontraster för att hon ska se vad det står. Hon menar på att färgerna inte behöva vara starka utan mer att det ska vara en bra kontrast så som svart text på en vit bakgrund. Hon berättar att hennes blodkärl till och i ögonen har försämrats på grund av sin sjukdom och att det är blodkärlen som gör att synen blivit grumlig. Respondent D uppskattade att hennes synlighetsgrad ligger på 30%.
Vi bad respondent D gå in på Kristianstads kommunala webbplats och frågade direkt om det fanns några svårigheter. Det första som dök upp var att hon hade svårt att koncentrera sig för att det var en film som snurrade på startsidan. Den andra saken var att hon hade svårt att se texterna under ”Hitta snabbt” på startsidan.
”Jag har
svårt att se den blå texten längst ner på sidan under hitta snabbt då
den har en grå bakgrund samt att bakgrunden är lite spräcklig.” –
Respondent D
Hon tyckte att det var bra att de hade en beskrivning under sina bilder och att radavståndet var bra. Hon tycker även att sidan ser bra ut och att det inte är så mycket informations på ett och samma ställe som kan göra att texter grötar ihop sig för henne. Respondent D använder är mest sin smartphone, då den går att zooma rätt så bra på och men applikationer till mobilen så minskar reklamer och annat som kan störa en synskadad. När hon använder sin dator så använder hon tangentnavigeringen eftersom det gör surfandet lättare, då text och knappar kan vara svåra att läsa av. På Kristianstad kommuns webbplats tyckte hon att navigeringen var mycket dålig. Hon skulle ta sig fram till menyn men kom först till sökrutan mitt i på webbsidan istället.
Det gjorde att hon inte kunde ta sig till huvudmenyn förens hon hade tabbat sig igenom hela webbplatsen för att sedan börja om högst upp där hon kom till menyn.
I figur 10 kan man se att sökrutan med huvudmenyn över sig. Sedan tyckte hon att det saknades tabellgrupperingar, vilket gjorde att hon behövde gå igenom alla länkarna. Väl inne i menyn så kunde hon hitta det vi bad henne att hitta. Lyssna funktionen var hon inte heller nöjd med, den läste upp texten för snabbt och att man inte kunde välja vad som skulle läsas upp utan fick vänta tills den kom dit på sidan som man ville ha uppläst. Respondent D menar på att alla inte har skärmläsare, vilket kanske inte är så, vilket gör att det är bra att webbplatser använder sig av talande webb, men att egna hjälpmedel fungerar bättre som hjälpmedel.
4.1.5 Respondent E
Respondenten E är 25 år. Han använder sig av internet varje dag, flera timmar om dagen. Respondent E använder internet till allt möjligt band annat Facebook eller bara leta upp information. Han tycker att det över lag är dålig anpassning för synskadade ute på webben. Viktigt att webbplatsen har länkar som är namngivna och knappar som är namngivna. Sedan är han inte alls nöjd med reglerna för webbutveckling då det finns ett undantag för företag som gör att de inte behöver följa reglerna. Vilket är ifall det kostar för mycket att designa för synskadade, så behöver inte företagen göra det.
"Borde ställa högre krav på synskadeanpassning" – Respondent E
Han använder sig av tangentbordsnavigering när han är ute på webben, brukar gå bra men ibland så är det omöjligt att ta sig fram på vissa sidor. Respondenten använder sig av hjälpmedlet talsynten med programmet Jaws. Problem kan uppstå när webbplats är kodad med JavaScript, eftersom det gör att webbplatsen kan uppdaterad en tabell eller ikon medan man är inne på sidan. För ifall en uppdatering eller pop upp ruta tillkommer så laddas sidan om, då måste man börja om högst upp med tangentbordsnavigeringen. Samma krångel kan bli ifall en reklambanner i ytterkanterna uppdateras.
Blir väldigt lätt att tappa bort sig på sidan om något uppdateras. Han berättar även att ett litet fel kan vara ödeläggande för en blind, ett exempel han berättar om är SJ webbplats där kalenderfunktionen har datum som är hårdkodade, så när man bläddrar i kalendern så hör man inte vilket datum man är på eller att man inte kan tabba sig ur kalendern. Han berättar att det borde vara kryssrutor så att kalendern vet att man gjort sitt val och kan gå till nästa knapp. Respondenten E tycker att Facebook går lätt att använda även om det har en mängd integrationer, för han kan tangentbordsnavigering bra, vilket gör att han kan hoppa över gruppknappar, tills han kommer dit han vill. Sidan laddas även om på ett användarvänligt sätt med hjälp av JavaScript, genom att endast den nya lokala informationen laddas om och inte hela sidan. Vilket då gör att han kan direkt börja läsa av den nya informationen oh inte behöva navigera från huvudmenyn. Myndigheternas hemsidor anser han ha en tillgänglighet på 60–70%, så är inte särskilt imponerad.
4.2 Analys
4.2.1 Reflektion på synskadan
Respondenterna hade alla olika synskador med olika karakteristiska effekter. Vilket gjorde att respondenternas synbild var olika (FSS, u,å). Men det olika karakteristiska egenskaperna som de synskadan hade utgjorde inget speciellt synproblem gentemot de andra. Vilket då skulle kunnat anpassats med en specifik lösning, webbmässigt. Utan istället var det den procentuella synlighetsgraden som avgjorde hur respondenten uppfattade webbplatsen. Vilket betyder att det inte finns undantag där färger med högt kontrastvärde eller enstaka former kunde påverkat annorlunda mot en annan synskadas effekt. Istället blir skillnaderna mellan respondenternas deras val av hjälpmedel, som är mer eller mindre anpassade till synlighetsgraden.
4.2.2 Val av hjälpmedel
Det val av hjälpmedel som intervjupersonerna valde hade en koppling till respondentens synlighetsgrad. De respondenter som hade en högre synlighetsgrad runt 50% eller högre, var positiva till talande webb. Medan de respondenter som låg under 50% i synlighetsgrad eller helt blinda valde att använda tangentborsnavigering och skärmläsare. Respondent C blev dock ett undantag då han tyckte att tangentbordnavigering var alldeles för jobbigt, men det var genomförbart. Vilket inte talande webb var för honom, då muspekaren inte gick att se. Av det två andra gravt synskadade och helt blinda var tangentbordnavigering något som funkade för dem och de båda surfade ofta med den metoden. Alla seende respondenterna som var positiva till förstoringsprogram men det 2 som låg över 50% hade tillräckligt bra syn för att kisa med ögonen eller ändra ögonavståndet till skärmen, för att förbättra skärpan.
4.2.3 Kontrast
För det två mindre synskadade respondenten B och respondenten A kunde de se texterna som uppnådde nivå AA WCAG framgångskriterier. Det två andra respondenterna, respondent D och respondent C som är grovt synskadade funkade bara svart mot en vit bakgrund, plus att det behövdes en procentuell förstoring på texten. Den blåa text som de både hade svårt med på Kristianstads webbplats uppnådde 3.0:1 i kontrastvärde, vilket är 0.1:1 under gränsen för stor text (W3C, 2008A).Sidor som berömdes för sin tydlighet med text var Synskadades riksförbund.
Denna sida använder svart text eller mörkblå text mot en vit bakgrund, minsta kontrastvärdet på denna sidan låg på 8.5, vilket var den blå bakgrund. Netflix var en annan sida som var positivt framställd hos en respondent. Denna sidan har en bläcksvart bakgrund med en ljusgrå text som motsvarade ett kontrastvärde på 11.10 (WebAim, 2018). Wordfued nämndes också som ett föredöme bland program, Wordfued har en mörk bakgrund med vit text, kontrasten på den texten är 13 plus, men sedan finns det bokstavsrutor i spelet som ger pluspoäng, vilket kan vara i grön och orange färg, dessa rutor ger texten ett kontrastvärde på 3,1 (WebAim, 2018). Vilket är precis på gränsen för vad som är tillåtet för stor text, men det går att zooma in över 400%, vilket ger en betydligt större text. Ingen av de intervjuade hade någon åsikt om marginal justering eller radavståndet. Vi visade ändringar på texten men det gjorde ingen större skillnad hos respondenterna. Normala värden på radavstånd och olika marginalavstånd funkade bra. Två av Respondenterna nämnde att röd och gul var två färger de hade svårt med att se, detta kan bero på att färgerna har ett väldigt lågt kontrastvärde till en vit bakgrund, röd färg ligger på 4.0:1 och gul ligger på 1,07:1, vilket gör att de inte klarar AA nivåerna för liten text (W3C, 2008A).
4.2.4 Val av webbplatser
Att webbsidan ska ha en simpel och avskalad design var genomgående för alla respondenter även respondenten E som är helt blind. Applikationer var något som framhävdes ha en sådan design. Vilket kan vara för att applikationer även ska kunna visas på små skärmar, vilket gör att programmen måste vara förstoringsvänliga men också avskalat att bara visa det viktigaste. Men det är inte heller helt givet för applikationerna att det är förstoringsvänliga, då man inte alls kan förstora textrutor i Whatsapp.
Reklam och rörligabanners var en faktor som sänkte användarvänligheten för de synskadade och den helt blinda. Med en applikation kan man undkomma reklam genom att man betalar för tjänsten. Vilket visade göra stor skillnad i användarvänligheten. Då respondenter som använde webbaserade Aftonbladet upplevde webbsidan rörig, medan respondent C som använde betalnings applikationen upplevde Aftonbladet som en lättläst applikation med funktion att kunna förstora flera gånger om.
Facebook fick negativt av respondenten A då han tyckte att sidan var rörig med allt för många tabeller och alternativ. Men sidan fick positiv respons av respondenten E som är blind, vilket menar på att programmerarna har kodat sidan så att den är tangentbordsvänlig att surfa på. Vilket betyder att en webbplats som har mycket innehåll kan fortfarande vara synskadeanpassad för tangentbordet. Informationen om SJ hemsida som respondenten E berättade om visar på att statliga företag inte alltid lever upp till nivån A för riktlinjen 2.1. Nämligen att vid tangentbordsnavigering ska man inte behöva hamna i en oändlig loop, så att man inte kan ta sig vidare (W3C, 2008A). En anledning till att respondent C, som egentligen skulle behövt använda tangentbordsnavigering tyckte att det var jobbigt, kan berott på att han inte är en van internetanvändare. Vilket gjorde att respondent C inte kunde snabbkommandon för att hoppa mellan gruppknappar och istället behövde lyssna på varje enskild knapp. Ingen av det 3 respondenterna som inte kunde se bilder nämnde att de kände att bilder behövde mer beskrivande text. Istället lyssnade de av innehållet av information, och bortsåg intresset av en bilds innehåll
4.2.5 Kristianstad webbplats.
Vid uppstart av webbsidan börjar markeringen på en sökruta mitt i webbsidan, vilket gör att den hoppar över huvudmenyn. För att ta sig till huvudmenyn måste man sekventiellt gå igenom hela startsidans innehåll, så att tabbningen börjar om högst upp på sidan. Vilket kan ses som en ologisk navigering, men kan även vara ett val från utvecklaren.
Ifall man trycker på en länk uppdateras hela sidan, vilket gör att man måste gå sekventiellt genom hela huvudmenyn innan man kommer till länkens lokala information.
Sidan använder sig inte av pop-up eller reklam som kan skapa oönskade uppdateringar. Ikoner och text på webbsidan är gjorda med vektorgrafik, vilket gör att sidan är förstoringsprograms vänlig och man kan förstora upp webbplatsen flera gånger om. Bilder, ikoner och länkar har även en beskrivande förklaring, vilket underlättar när man inte kan se helheten och använder talsyntes. Kristianstad fick påbackning av en respondent som tyckte att bakgrundsvideon var störande. Men Bakgrundsvideon på framsidan går att pausas, vilket minskar störningen.
Webbplatsen använder sig av flera texter som har svaga kontraster. En färg som fanns till några texter var en ljusblå text med en vitgrumlig bakgrund. Den textens kontrast mättes till att vara 3,1:1 i kontrastvärde. Vilket inte lever upp till WCAG 2.0 AA nivå som ligger på 4,5:1 för liten text. Två kriterier som sidan lever upp till inom riktlinje 1.4 är att innehåll ska kunna förstoras upp 200% utan att bilden blir grumlig, förlora innehåll eller struktur. Sidan klarar även kriterierna inom språk, vilket är att text måste innehålla språkbruk som är förstående och att användningar av förkortningar inte får vara missledande. Länkar, bilder och ikoner på webbsidan har en beskrivande text till sig som är förklarande, vilket är ett kriterium inom lagen (W3C, 2008A).
5 Diskussion
I diskussionsavsnittet diskuterar vi resultatet kopplat till teorin. Här ställer vi resultatet mot tidigare forskning och diskuterar oss fram till en slutsats. Det tas även upp en diskussions kring metoden till denna uppsatsen och dess svagheter och styrkor.
5.1 Resultatdiskussion
5.1.1 Webbtekniker
Slutsatsen kommer att lägga ett stort focus på WCAG 2.0 riktlinjer, detta för att det var riktlinjerna i fråga som skulle värderas. Men för att förstå riktlinjerna till fullo måste man förstå vilka tekniker som används till riktlinjerna. I teorin finns det ett stycke som heter JavaScript. JavaScript blev en essentiell del att ha med då vi fick in information från en respondent som hade starka åsikter om det, både negativ och positivt. JavaScript kunna vara till stor hjälp om det användes på rätt sätt. Facebook fick positiv kritik till tangentbordsnavigering. Det Facebook gjorde bra var att inte hela sidan laddades om vid knapptryckning. Då endast den nya tabellen tillkommit vid uppdatering behövde inte användaren navigering börja om högst uppifrån. Utan nu kunde användaren navigera in direkt i den tillkomna informationen. Denna funktionen beskrevs av webbriktlinjer JavaScripts (2014), och visar att användningen av denna tekniken kan förenkla, speciellt för tangentbordsnavigerare. Då uteslutande av den funktionen gör att man måste tabba sig ner från huvudmenyn varje gång en uppdatering göras. Det beskrev även av webbriktlinjer JavaScripts (2014) att inte alla datorer kan hantera JavaScript, vilket även stämmer in på respondenten E beskrivning om att vissa hjälpmedel inte kan hantera det. En riktlinje som tas upp är att JavaScript ska användas som ett förhöjande tillägg och inte för viktiga komponenter. Vilket gör att användningen av JavaScript är ett svårt svärd att svinga. Då använd av javascripten kan öka tillgängligheten men även tvärtom. I Johansson (2009), forskning till problematiken, nämndes även där att JavaScript kan skapa problem till tangentbordsnavigering. Men nämner inte de möjligheter som finns, att endast en utvald del kan laddas om.
5.1.2 Synskador
Det egenartade karaktäristiska egenskaper som togs upp av FSS (2018), gjorde ingen direkt påverkan på uppsatsen utgång. Förutom att vi kunde avförda i analysen att det inte behövde några säregna anpassningar. Även med det utfallet ser skribenterna att detta var ett viktigt bidra till forskningen. Då vi inte skulle kunna gjort ett utfall i analysen att avförda detta, utan dess bidrag. Eftersom det då skulle kunna gjort att reliabilitet till forskningen kunna ifrågasättas. Från tidigare forskning som Johansson (2009) gjort nämner hon synskadors karaktäristiska egenskaper, men hon har inte diskuterat ämnet vidare i analysen, vilket gör att vi inte kan förankra reliabiliteten till tidigare studier. 5.1.3 Hjälpmedel
Hjälpmedelsanpassning för en webbutvecklare handlar inte om att utveckla för ett specifikt program. Utan om att göra webbsidan tillgänglig och logiska, när det kommer till knappföljd och integration. Genom att tänka på det bakomliggande strukturerna så underlättar det hjälpmedlens användarmöjligheter. Sedan är det upp till brukaren av webbsidan att använda det hjälpmedel som lämpar sig bäst förhållande till personens möjligheter att bruka sina sinnen. Sinnena behöver olika tillämpningar vilket också hjälpmedlen behöver. Det 4 olika hjälpmedlen som teorikapitlet tar upp är tangentbordsnavigering, skärmläsare, talande webb och förstoringsprogram. Den viktigaste riktlinjen för att hjälpmedlen ska kunna integrera och använda sig av webbsidans material handlar om riktlinje 2.1. Nämligen att all text och funktioner ska vara tillgängliga (W3C, 2008A). För om alla knappar är tillgängliga kan tangentbordet, skärmläsare, förstoringsprogram och talande webb använda sig av innehållet.
För som Notess (1998) beskriver tangentbordsnavigering går det ut på att man sekventiellt byter fokus mellan knappar tills man kommit dit man vill. Sedan finns det tangent möjligheter att hoppa över gruppknappar och eller piltangenter. Men dessa kan endast integreras till navigeringen om designen tillåter det. Vilket sätter ett stort fokus att webbutvecklarna själva analyserar knappföljder och kopplingar i strukturen. Skärmläsare sätter även de ett stort fokus på riktlinje 2.1, då även den funktionen som Funka (2018B) beskrev använder sig av materialet för att sedan läsa upp texten med en talsyntes. Talande webb har egenskaper från skärmläsare men även tillägg där musen bestämmer vad som ska läsas upp. Som Funkaportalen (2018) har skrivit om behöver användaren kunna styra musen till rätt plats. Eftersom musen används behövs det fler riktlinjer anpassas till användaren då synligheten har en stor påverkan för att hitta knappar och text. Genom att vi förstod vad som var är viktigt för en typ av hjälpmedel kunde vi förstå varför riktlinjerna behövde det specifika kriterierna.
5.1.4 Riktlinjerna
