Kristianstad webbplats

Reklam och rörligabanners var en faktor som sänkte användarvänligheten för de synskadade och den helt blinda. Med en applikation kan man undkomma reklam genom att man betalar för tjänsten. Vilket visade göra stor skillnad i användarvänligheten. Då respondenter som använde webbaserade Aftonbladet upplevde webbsidan rörig, medan respondent C som använde betalnings applikationen upplevde Aftonbladet som en lättläst applikation med funktion att kunna förstora flera gånger om.

Facebook fick negativt av respondenten A då han tyckte att sidan var rörig med allt för många tabeller och alternativ. Men sidan fick positiv respons av respondenten E som är blind, vilket menar på att programmerarna har kodat sidan så att den är tangentbordsvänlig att surfa på. Vilket betyder att en webbplats som har mycket innehåll kan fortfarande vara synskadeanpassad för tangentbordet. Informationen om SJ hemsida som respondenten E berättade om visar på att statliga företag inte alltid lever upp till nivån A för riktlinjen 2.1. Nämligen att vid tangentbordsnavigering ska man inte behöva hamna i en oändlig loop, så att man inte kan ta sig vidare (W3C, 2008A). En anledning till att respondent C, som egentligen skulle behövt använda tangentbordsnavigering tyckte att det var jobbigt, kan berott på att han inte är en van internetanvändare. Vilket gjorde att respondent C inte kunde snabbkommandon för att hoppa mellan gruppknappar och istället behövde lyssna på varje enskild knapp. Ingen av det 3 respondenterna som inte kunde se bilder nämnde att de kände att bilder behövde mer beskrivande text. Istället lyssnade de av innehållet av information, och bortsåg intresset av en bilds innehåll

4.2.5 Kristianstad webbplats.

Vid uppstart av webbsidan börjar markeringen på en sökruta mitt i webbsidan, vilket gör att den hoppar över huvudmenyn. För att ta sig till huvudmenyn måste man sekventiellt gå igenom hela startsidans innehåll, så att tabbningen börjar om högst upp på sidan. Vilket kan ses som en ologisk navigering, men kan även vara ett val från utvecklaren.

Ifall man trycker på en länk uppdateras hela sidan, vilket gör att man måste gå sekventiellt genom hela huvudmenyn innan man kommer till länkens lokala information.

Eftersom man måste tabba sekventiellt genom webbplatsen uppfyller inte webbsidan riktlinje 2.4, vilket handlar om att man ska kunna tabba sig igenom grupperat innehåll. Men vad webbutvecklaren ser som grupperat innehåll kanske inte är samma som respondenten. Något som även går att förbättra till navigeringen är att inte hela sidan laddas om vid knapptryckning. Utan på det sättet respondenten E berättade var bra med Facebooks innehåll. Sidan har ett synligt fokus då det använder sig av färgfokus vid navigering för mus och tangentbordet, vilket underlättar för synskadade.

Sidan använder sig inte av pop-up eller reklam som kan skapa oönskade uppdateringar. Ikoner och text på webbsidan är gjorda med vektorgrafik, vilket gör att sidan är förstoringsprograms vänlig och man kan förstora upp webbplatsen flera gånger om. Bilder, ikoner och länkar har även en beskrivande förklaring, vilket underlättar när man inte kan se helheten och använder talsyntes. Kristianstad fick påbackning av en respondent som tyckte att bakgrundsvideon var störande. Men Bakgrundsvideon på framsidan går att pausas, vilket minskar störningen.

Webbplatsen använder sig av flera texter som har svaga kontraster. En färg som fanns till några texter var en ljusblå text med en vitgrumlig bakgrund. Den textens kontrast mättes till att vara 3,1:1 i kontrastvärde. Vilket inte lever upp till WCAG 2.0 AA nivå som ligger på 4,5:1 för liten text. Två kriterier som sidan lever upp till inom riktlinje 1.4 är att innehåll ska kunna förstoras upp 200% utan att bilden blir grumlig, förlora innehåll eller struktur. Sidan klarar även kriterierna inom språk, vilket är att text måste innehålla språkbruk som är förstående och att användningar av förkortningar inte får vara missledande. Länkar, bilder och ikoner på webbsidan har en beskrivande text till sig som är förklarande, vilket är ett kriterium inom lagen (W3C, 2008A).

5 Diskussion

I diskussionsavsnittet diskuterar vi resultatet kopplat till teorin. Här ställer vi resultatet mot tidigare forskning och diskuterar oss fram till en slutsats. Det tas även upp en diskussions kring metoden till denna uppsatsen och dess svagheter och styrkor.

5.1 Resultatdiskussion

5.1.1 Webbtekniker

Slutsatsen kommer att lägga ett stort focus på WCAG 2.0 riktlinjer, detta för att det var riktlinjerna i fråga som skulle värderas. Men för att förstå riktlinjerna till fullo måste man förstå vilka tekniker som används till riktlinjerna. I teorin finns det ett stycke som heter JavaScript. JavaScript blev en essentiell del att ha med då vi fick in information från en respondent som hade starka åsikter om det, både negativ och positivt. JavaScript kunna vara till stor hjälp om det användes på rätt sätt. Facebook fick positiv kritik till tangentbordsnavigering. Det Facebook gjorde bra var att inte hela sidan laddades om vid knapptryckning. Då endast den nya tabellen tillkommit vid uppdatering behövde inte användaren navigering börja om högst uppifrån. Utan nu kunde användaren navigera in direkt i den tillkomna informationen. Denna funktionen beskrevs av webbriktlinjer JavaScripts (2014), och visar att användningen av denna tekniken kan förenkla, speciellt för tangentbordsnavigerare. Då uteslutande av den funktionen gör att man måste tabba sig ner från huvudmenyn varje gång en uppdatering göras. Det beskrev även av webbriktlinjer JavaScripts (2014) att inte alla datorer kan hantera JavaScript, vilket även stämmer in på respondenten E beskrivning om att vissa hjälpmedel inte kan hantera det. En riktlinje som tas upp är att JavaScript ska användas som ett förhöjande tillägg och inte för viktiga komponenter. Vilket gör att användningen av JavaScript är ett svårt svärd att svinga. Då använd av javascripten kan öka tillgängligheten men även tvärtom. I Johansson (2009), forskning till problematiken, nämndes även där att JavaScript kan skapa problem till tangentbordsnavigering. Men nämner inte de möjligheter som finns, att endast en utvald del kan laddas om.

Teorin bestod även av grafiska upplösningar i förstoringsprograms titeln. Detta för att vid förstoring är det viktigt att bildens skärpa inte reduceras. Nästan allt förutom bilder är i vektorgrafik, vilket gör att ämnet prioritering minskar. Hade det inte vart så, hade mer fokus legat på förstoringsteknik. Som respondent C tar upp är Wordfued mer fördelaktigt då det har stora förstoringsmöjligheter jämförelse med Whatsapp, som inte alls kan förstoras upp. Detta skildrar ett fenomen som Hua (2016), tar upp. Nämligen skillnaderna i vilken grafisk formatet man använder. Att Wordfued kan förstora sitt material flera gånger om utan att skärpan förstörs, tyder på att applikationen har använt sig av vektorgrafik. Det visar att den grafiska formaten har en stor betydelse till synskadeanpassning.

5.1.2 Synskador

Det egenartade karaktäristiska egenskaper som togs upp av FSS (2018), gjorde ingen direkt påverkan på uppsatsen utgång. Förutom att vi kunde avförda i analysen att det inte behövde några säregna anpassningar. Även med det utfallet ser skribenterna att detta var ett viktigt bidra till forskningen. Då vi inte skulle kunna gjort ett utfall i analysen att avförda detta, utan dess bidrag. Eftersom det då skulle kunna gjort att reliabilitet till forskningen kunna ifrågasättas. Från tidigare forskning som Johansson (2009) gjort nämner hon synskadors karaktäristiska egenskaper, men hon har inte diskuterat ämnet vidare i analysen, vilket gör att vi inte kan förankra reliabiliteten till tidigare studier. 5.1.3 Hjälpmedel

Hjälpmedelsanpassning för en webbutvecklare handlar inte om att utveckla för ett specifikt program. Utan om att göra webbsidan tillgänglig och logiska, när det kommer till knappföljd och integration. Genom att tänka på det bakomliggande strukturerna så underlättar det hjälpmedlens användarmöjligheter. Sedan är det upp till brukaren av webbsidan att använda det hjälpmedel som lämpar sig bäst förhållande till personens möjligheter att bruka sina sinnen. Sinnena behöver olika tillämpningar vilket också hjälpmedlen behöver. Det 4 olika hjälpmedlen som teorikapitlet tar upp är tangentbordsnavigering, skärmläsare, talande webb och förstoringsprogram. Den viktigaste riktlinjen för att hjälpmedlen ska kunna integrera och använda sig av webbsidans material handlar om riktlinje 2.1. Nämligen att all text och funktioner ska vara tillgängliga (W3C, 2008A). För om alla knappar är tillgängliga kan tangentbordet, skärmläsare, förstoringsprogram och talande webb använda sig av innehållet.

För som Notess (1998) beskriver tangentbordsnavigering går det ut på att man sekventiellt byter fokus mellan knappar tills man kommit dit man vill. Sedan finns det tangent möjligheter att hoppa över gruppknappar och eller piltangenter. Men dessa kan endast integreras till navigeringen om designen tillåter det. Vilket sätter ett stort fokus att webbutvecklarna själva analyserar knappföljder och kopplingar i strukturen. Skärmläsare sätter även de ett stort fokus på riktlinje 2.1, då även den funktionen som Funka (2018B) beskrev använder sig av materialet för att sedan läsa upp texten med en talsyntes. Talande webb har egenskaper från skärmläsare men även tillägg där musen bestämmer vad som ska läsas upp. Som Funkaportalen (2018) har skrivit om behöver användaren kunna styra musen till rätt plats. Eftersom musen används behövs det fler riktlinjer anpassas till användaren då synligheten har en stor påverkan för att hitta knappar och text. Genom att vi förstod vad som var är viktigt för en typ av hjälpmedel kunde vi förstå varför riktlinjerna behövde det specifika kriterierna.

5.1.4 Riktlinjerna

När vi väl har förståelse till riktlinjernas bakomliggande orsaker, blir riktlinjerna A och O att analysera. Vissa riktlinjer är mätbara vilket gör att man kan mäta sig till ifall dem är tillräckliga. Dessa kriterier är verifikationsfrågor mot en bestämd skala vilket underlättar vid analys. Medan problematik mot odefinierade kriterier blir svårare att analysera. Eftersom man behöver förstå vad som behövs eller saknas till problemområde. För att besvara det typen av frågor behövs det hämta beskaffad kunskap från högre riktlinjesanpassning eller eminenta företag inom branschen.

En funktion som hade uppskattats av respondent D och respondent C eftersom de inte kunde se något annat än maximalt kontrastvärde, skulle vart ifall dem själv kunde välja bakgrundsfärg och textfärg, vilket är ett AAA framgångskriterier för riktlinje 1.4 (W3C, 2008A). Respondent D upplevde Kristianstad webbplats som hade en rullande video som bakgrund var till

besvär. För att få ha bakgrundsvideo ska den kunna pausas eller döljs, vilket är en riktlinje enligt WCAG 2.0 riktlinje 2.2 (W3C, 2008A). Detta kunde den, men trots det ansågs bakgrundsvideo inte som något positivt. En funktion som var uppskattad hos Netflix av respondent B var att saker förstorades upp när man hade muspekaren över bilden, någon sådan kriterier finns inte med i WCAG 2.0.

Respondenten E får svårt att få en helhetsuppfattning när han surfar, kan uppstå efter en uppdatering eller bara efter en längre tids surfande, en AAA riktlinje för 2.4 är att det ska finnas information om vart användaren är inom en uppsättning av webbsidor, vilket då skulle göra det lättare att navigera för respondenten E. Ett annat besvär som respondenten E hade men även respondent D som också är tangentbordsnavigerare var att talsyntesen och tangentbordsnavigeringen började om när något uppdateras på sidan, vilket kan hända en modern webbsida. Ett sätt att lösa det problemet skulle kunna ske med riktlinje 2.2 nivå A som handlar om att allt automatiskt ska kunna pausas (W3C, 2008A). Men även en nivå högre på AAA under riktlinje 2.2 skulle behövas, vilket handlar om att det inte ska finnas tidsgränser eller åter autentisering på webbplatser, då det tar betydligt mycket längre tid att surfa som synskadad, vilket våra intervjuer visat. Respondenten E nämnde att den bakomliggande programmeringen till Facebook underlättade surfandet. Som respondenten E beskrev har Facebook kategoriserat ämnen i tabeller och informationsgrupper vilket gör att man kan hoppa över stora grupper information. Detta skulle kunna vara en riktlinje. Att man ska kategorisera ämnesknappar till tabeller ifall det överskrider ett antal länkar. Skulle även vilja se att det var en riktlinje för att bara uppdatera information som tillkommit vilket JavaScript kan skapa (Webbriktlinjer JavaScript, 2014).

Eklund & Möller (2016), drog slutsatser att endast följa riktlinjerna ger ingen bra design. Utan att man behöver anpassa användningen av riktlinjerna efter webbsidans innehåll. Denna slutsats lägger mer fokus på att logiken av designen är det viktigaste. Denna slutsats skiljer sig inte helt fån vår. Då riktlinjerna är öppna att tolka vad som är en logisk struktur, vilket gör upplägget skilja sig väldigt från webbplatser. Vilket vi även punkterade, nämligen att man kan använda katetriseringar av knappar, prioritera innehåll eller JavaScript förbättra innehållet. Men för att varje webbsida ska vara personliga blir det svårt att ha den graden av exaktheten med riktlinjer.