I bilaga 1 redovisas innehållet om ersättningsmarker för skydd av natur i pro- positionen 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ) .
Bilaga 2
Sammanställning över vilka som erhållit respektive bytesmark i ESAB- projektet. Av figur 10 i rapporten framgår översiktligt bytesmarkernas läge. Bilaga 3
Länsstyrelsen i Kalmar läns yttrande 2016-03-30. Yttrande gällande Ersättningsmark för skydd av natur.
Bilaga 4
Naturvårdsverkets information. Ersättningsmark för skydd av natur – en bra affär. Resultat av markbyten 2013–2015.
Bilaga 5
Bolagens skrivelse den 25 februari 2016. Förslag till hur Etappmål för skydd av landområden kan nås på ett effektivt sätt.
Faktaruta
Följande framgår av proposition 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB
(publ) avseende ersättningsmarker för skydd av natur.
Propositionens huvudsakliga innehåll (sammanfattning sid 1) Regeringen föreslår att uppdraget för Sveaskog AB (publ) (Sveaskog) förändras i enlighet med följande. Sveaskogs verksamhet ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. Sveaskog ska vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. Sveaskog bör också kunna bedriva närliggande verksamhet om det bidrar till att öka bolagets avkastning. Dessutom ska Sveaskog även fortsättningsvis genom försäljning av mark på marknadsmässiga villkor möjliggöra omarronderingar och till- köp för enskilt skogbruk, särskilt i glesbygd. Försäljning av mark ska ske till dess att tio procent av den areal bolaget hade 2002, vid bolagets bildande, är avyttrad.
Regeringen föreslår vidare att Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersättnings- mark till staten ska upphöra vid utgången av 2010.
Samtidigt föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark. Överföringen ska ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog ägt dotterföretag. I propositionen hemställs det även att regeringen bemyndigas att vidta de åtgär- der som krävs för att genomföra överföringen samt att regeringen får avyttra de till- gångar som förvärvas genom överföringen.
Propositionen angående överföring av ersättningsmark (Kap 6, sid 10) Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog ägt dotterföretag,
2. till staten överföra fastigheter som ägs av ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier enligt 1,
3. vidta de åtgärder som krävs för att genomföra överföringen enligt 1 och 2, 4. avyttra de tillgångar som överförs till staten enligt 1 och 2.
Skälen för regeringens förslag: Dagens system för att tillhandahålla ersättningsmark är ett verktyg som syftar till att underlätta formellt skydd av skogsmark. Processen som följer av nuvarande system är resurs- och tidskrävande för alla berörda parter. Friktion och fördröjningar uppstår ofta, exempelvis på grund av olika syn på värdering av den mark som ska överföras. I genomsnitt köper Naturvårdsverket cirka 2 000 hektar per år av Sveaskog. Vidare är det enligt avtal mellan Sveaskog och Naturvårdsverket endast skogsägare med mindre än 5 000 hektar som är berättigade till ersättnings- mark. Dagens system med ersättningsmark har inte i tillräcklig omfattning bidragit till att nå miljökvalitetsmålen, i synnerhet Levande skogar. Systemet bedöms vara ineffektivt och förhållandevis kostsamt. Regeringen bedömer därför att en förändring bör ske.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark samt att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra överföringen. Överföringen ska ske genom utdelning av fastigheter eller genom utdelning av aktier i ett av Sveaskog ägt dotter företag, varvid dotterföretagets fastigheter senare ska kunna överföras till staten. Detta bidrar till att delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark kan nås, samtidigt som Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersättningsmark till staten upphör vid utgången av 2010. Därmed renodlas och tydliggörs bolagets affärsmässiga inriktning ytterligare.
De identifierade skyddsvärda objekten återfinns i huvudsak på mark som ägs av skogsägare med markinnehav som överstiger 5 000 hektar. Länsstyrelserna och Naturvårds verket har kännedom om betydande skogsarealer med höga naturvärden hos dessa markägare och möjligheten att tillhandahålla ersättningsmark och nå överens- kommelser om markbyten bedöms vara den avgörande faktorn för att kostnads- effektivt och relativt snabbt nå resterande del av målet Levande skogar. Regeringen utvecklar detta ytterligare i proposition 2009/10:155 Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete. Om framtida behov av resurser uppstår för att bidra till mål- uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar ska regeringen återkomma med vilka verktyg som då kan vara aktuella.
Centrala utgångspunkter för den beskrivna överföringen, urval av arealer och val av transaktionsteknisk lösning kommer att vara de aktuella arealernas värden, geo- grafisk närhet till de identifierade skyddsvärda objekten och arronderingsmässiga begränsningar samt transaktionskostnader. För att kunna använda de överförda fastig- heterna som ersättningsmark måste staten kunna avyttra de tillgångar som erhålls genom överföringen och regeringen bör därför redan nu bemyndigas att avyttra till- gångarna.
Propositionen angående finansiella konsekvenser (Kap 7, sid 11) Förändringen av systemet med ersättningsmark har finansiella konsekvenser. Överföringen av mark till staten, bytet av mark eller skyddandet av marken påverkar inte de takbegränsade utgifterna och inte heller det finansiella sparandet eller statens lånebehov 2010. Dock minskar värdet på statens reala tillgångar när marken skyddas, och värdet skrivs ner. Vidare uteblir avkastningen från Sveaskog när den aktuella arealen tas ur produktion. Effekten av de medel som staten får del av via utdelning från bolaget motsvarar högst 100 miljoner kronor årligen. När denna intäkt faller bort minskar statens finansiella sparande och dess lånebehov ökar med motsvarande belopp, eftersom de med ersättningsmarken förvärvade fastigheterna inte kommer att ge någon avkastning. De finansiella konsekvenserna blir desamma oavsett vilken av de ovan beskrivna metoderna som väljs för att överföra mark från Sveaskog.
De statsfinansiella konsekvenserna som beskrivs ovan utgör dock inte en relevant grund för beräkning av det faktiska värdet av de 100 000 hektar produktiv mark som avses överföras från Sveaskog. Detta beror på att den areal som sedermera ska över- föras ännu inte är identifierad på bolagets marker.
Samtidigt bedömer regeringen att det under utgiftsområde 20 uppförda anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald kan sänkas med 210 miljoner kronor under åren 2011 till 2020 eftersom medel tidigare avsatts på detta anslag för att nå delmålet
om långsiktigt skydd avskogsmark 2010. Sammantaget leder detta till att de tak-
begränsade utgifterna sjunker samt att det finansiella sparandet och statsbudgetens saldo stärks under dessa år.
Bilaga 2
Tabell B2-1. Sammanställning över vilka som erhållit respektive bytesmark i ESAB-projektet, se även kartbild figur 10.
ID Län Kommun Mottagare Land
(ha) Vatten (ha)
1 Skåne Osby Lunds stift 593 3
2 Skåne Osby Bergvik 518 6
3 Kronoberg Uppvidinge Bergvik 107 2
4 Halland Varberg Göteborgs stift 275 10
5 Jönköping Nässjö Växjö stift 123 0
6 Kalmar Västervik Linköpings stift 333 20
7 Östergötland Mjölby Linköpings stift 229 0
8A Östergötland Norrköping
och Finspång Holmen 1 695 41
8.1 Östergötland Norrköping Naturvårdsverket 22 0
9A Västra Götaland Munkedal och Tanum Göteborgs stift 1 154 38
9B Västra Götaland Munkedal Bergvik 263 14
9C Västra Götaland Munkedal Naturvårdsverket 1 0
10A Östergötland Finspång Holmen 1 303 64
10B Östergötland Finspång Holmen 62 0
10C Östergötland Finspång Fortifikationsverket 3 0
11A Värmland Storfors Karlstads stift 159 1
11B Värmland Kristinehamn
och Storfors Bergvik 4 134 91
11B1 Värmland Kristinehamn Naturvårdsverket 64 0
11B2 Värmland Kristinehamn
och Storfors Naturvårdsverket 24 44
12A Värmland Storfors, Karlstad
och Kristinehamn Bergvik 3 697 38
12.1 Värmland Kristinehamn Naturvårdsverket 37 0
12.2 Värmland Storfors och
Kristinehamn Naturvårdsverket 81 153
13A Örebro Lindesberg Västerås stift 242 0
13B Örebro Lindesberg och Nora Bergvik 2 095 137
13B1 Örebro Nora Naturvårdsverket 43 23
13B2 Örebro Nora Naturvårdsverket 13 0
14 Stockholm Norrtälje Holmen 773 9
15 Västmanland Sala Bergvik 1 338 10
16A Dalarna Ludvika Bergvik 6 749 162
16.1 Dalarna Ludvika Naturvårdsverket 829 24
17 Dalarna Ludvika Bergvik 2 644 414
18A Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid
Uppsala Akademi 163 1
18B Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid
Uppsala Akademi 333 0
18C Uppsala Östhammar Gustavianska Stiftelsen vid
Uppsala Akademi 294 0
18D Uppsala Östhammar Uppsala stift 762 0
ID Län Kommun Mottagare Land
(ha) Vatten (ha)
19 Gävleborg Sandviken Bergvik 603 0
20 Gävleborg Ockelbo Bergvik 147 1
21 Dalarna Malung-Sälen Bergvik 5 706 111
22 Dalarna Älvdalen Bergvik 2 556 33
23A Gävleborg Hudiksvall Holmen 1 526 31
23.1 Gävleborg Hudiksvall Naturvårdsverket 153 5
24 Gävleborg Ljusdal Bergvik 1 453 187
25 Jämtland Härjedalen Bergvik 1 878 4
26A Jämtland Bräcke SCA 2 209 44
26.1 Jämtland Bräcke Naturvårdsverket 56 0
26.2 Jämtland Bräcke Naturvårdsverket 86 0
27 Västernorrland Sundsvall SCA 13 105 839
28A Jämtland Ragunda SCA 2 145 16
28.1 Jämtland Ragunda Naturvårdsverket 50 0
29 Jämtland Strömsund SCA 3 438 132
30A Västerbotten Åsele Holmen 2 079 17
30.1 Västerbotten Åsele Naturvårdsverket 20 4
31A Västerbotten Åsele Holmen 1 908 294
31B Västerbotten Bjurholm SCA 4 759 167
31A1 Västerbotten Åsele Naturvårdsverket 51 0
31B2 Västerbotten Bjurholm Naturvårdsverket 8 19
32 Västerbotten Åsele Holmen 1 493 4
33 Västerbotten Vindeln Holmen 1 089 0
34 Västerbotten Vindeln Holmen 2 184 29
35 Västerbotten Åsele Holmen 2 428 70
36A Västerbotten Lycksele Holmen 2 347 18
36.1 Västerbotten Lycksele Naturvårdsverket 34 0
36.2 Västerbotten Lycksele Naturvårdsverket 63 0
37 Västerbotten Lycksele Holmen 1 318 10
38A Västerbotten Norsjö Holmen 466 2
38.1 Västerbotten Norsjö Naturvårdsverket 131 3
39 Västerbotten Norsjö Holmen 391 18
40A Västerbotten Lycksele SCA 3 648 322
40.1 Västerbotten Lycksele Naturvårdsverket 46 3
41 Västerbotten Skellefteå SCA 593 4
42 Norrbotten Piteå SCA 940 23
43 Norrbotten Arjeplog SCA 537 0
44A Norrbotten Jokkmokk SCA 1 518 71
44.1 Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket 652 82
45 Norrbotten Boden Jokkmokks allmänning 1 469 74
46 Norrbotten Boden och Luleå SCA 4 357 206
47 Norrbotten Gällivare SCA 2 499 0
48 Norrbotten Pajala Pajala allmänning 2 432 0
49 Norrbotten Kiruna Jukkasjärvi allmänning 2 340 83
50 Norrbotten Pajala Karesuando allmänning 520 8
51 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning 327 14
ID Län Kommun Mottagare Land
(ha) Vatten (ha)
53.1 Norrbotten Arjeplog Naturvårdsverket 21 0
54 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs nybyggesallmänning 162 0
55 Norrbotten Arjeplog Arjeplogs allmänning 530 1
56 Norrbotten Arvidsjaur Arjeplogs allmänning 477 15
57 Gävleborg Sandviken Bergvik 70 1
58 Gävleborg Sandviken Bergvik 136 1
59 Gävleborg Sandviken Bergvik 842 20
60A Gävleborg Ljusdal Bergvik 1 435 109
60.1 Gävleborg Ljusdal Naturvårdsverket 35 1
60.2 Gävleborg Ljusdal Naturvårdsverket 44 0
60.3 Gävleborg Ljusdal Naturvårdsverket 6 0
61A Gävleborg Ljusdal Bergvik 3 736 34
61.1 Gävleborg Ljusdal Naturvårdsverket 85 7
62A Gävleborg Ljusdal Holmen 765 44
62B Gävleborg Ljusdal SCA 844 65
63 Jämtland Berg SCA 414 14
64 Jämtland Berg Härnösands stift 834 8
65 Jämtland Berg SCA 612 49
66A Norrbotten Jokkmokk SCA 3 015 68
66.1 Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket 157 5
67A Norrbotten Jokkmokk Jokkmokks allmänning 1 687 84
67.1 Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket 294 1
67.2 Norrbotten Jokkmokk Naturvårdsverket 10 5
Bilaga 3
YTTRANDE 1 (2)
2016-03-30 511-2340-16
Naturvårdsverket Att. Maria Tiricke Manoo Aunapuu Mikael Lindberg Ulf Birgersson
Yttrande gällande Ersättningsmark för skydd av natur Länsstyrelsen i Kalmar län är tacksam för möjligheten att få lämna synpunkter på arbetet med att skydda skog inom ESAB-projektet. Först och främst vill vi påtala fördelarna med ESAB-projektet; stora områden skyddas som bidrar till ekologisk funktionalitet, större myr- och naturskogsmosaiker (skogstyp av internationell betydelse) skyddas, ersättningspåslaget på 25 % vid intrång undviks samtidigt som förhandlings- och värderingsuppdrag blir samlade och effektiva.
Länsstyrelsen har förstått att Naturvårdsverket ser projektet som mycket lyckat och gärna ser en fortsättning med ett nytt ESAB-projekt. Länsstyrelsen är också positiv till en fortsättning då arbetssättet innebär skydd av stora arealer naturskog i framför allt mellersta och norra Sverige. Vid en eventuell fortsättning med ett nytt ESAB menar dock Länsstyrelsen att vad som anförs nedan behöver beaktas.
Inför ett nytt ESAB-projekt är det viktigt att utvärdera det första projektet. Länsstyrelsen ser behov av en analys av de skogar som skyddats inom projektet. Länsstyrelsen bedömer det som troligt att flera internationellt prioriterade skogstyper inte kan fångas in vid markbyten med de stora bolagen och kyrkan i den omfattning som behövs. Ädellövskog, hassellundar, kalkbarrskogar och skärgårdsnaturskog är exempel på miljöer utpekade i Strategin för formellt skydd av skog som arealmässigt måste antas vara underrepresenterade i ESAB-projektet. Om så är fallet behöver det klarläggas hur detta ska hanteras i ett eventuellt nytt ESAB-projekt.
Istället för att följa vad som anges i Strategin för formellt skydd av skog anser Länsstyrelsen att fokus under de senaste åren, i och med skyddet av statlig skog och bolagsskog, legat på boreala miljöer. Länsstyrelsen instämmer i att fortsatta resurser behövs för att skydda boreala naturskogsmiljöer. Detta får dock inte gå ut över arbetet med att bevara biologisk mångfald som enligt dagens forskning bedöms som ett av de största hoten mot fungerande ekosystem och som också är ett av
YTTRANDE 2 (2)
2016-03-30 (Dnr)
Miljöbalkens syften. Med ett fortsatt fokus på boreala skogstyper ökar risken att Sveriges naturmiljöer med internationell klass gällande biologisk mångfald utarmas och därmed också de ekosystemtjänster dessa ekosystem bidrar med.
Vid årsskiftet 2015/2016 fanns 16 627 ha (2,4 %) produktiv skogsmark i Kalmar läns naturreservat, varav 12 778 ha (1,8 %) med föreskrifter som ger fullgott skydd av skogen. Under senare år har två stora skyddsprojekt genomförts i Sverige; Skydd av statliga skogar och ESAB-projektet. Genom skydd av statliga skogar skyddades ca 1 500 ha produktiv skogsmark i Kalmar län på Sveaskogs marker, vilket motsvarar drygt 2 % av den areal som skyddades i landet. ESAB-projektet har som sagts ovan inte inneburit något skydd alls i Kalmar län.
Kalmar län har en stor andel av de skogsnaturtyper av internationell betydelse som pekats ut i Strategin för formellt skydd av skog, såsom ädellövskog, hassellundar och skärgårdsnaturskog. Av rödlistade arter knutna till skog (uppgifter från
Artdatabanken) förekommer drygt 75 % av dessa arter i Götaland jämfört med drygt 60 % i Svealand och knappt 44 % i Norrland. Kalmar län har flest rödlistade arter knutna till skog av alla Sveriges län (drygt 44 %), fler än alla Norrlandslän
tillsammans. Länsstyrelsen ser det som viktigt att hänsyn tas till detta i samband med det fortsatta skyddsarbetet.
Kalmar, Blekinge och Gotland är alla län som i liten omfattning berörts av satsningarna på skydd av skog. Dessa län hyser dock en stor andel av Sveriges biologiska mångfald och en ännu större andel av landets rödlistade arter. Alla tre länsstyrelserna har förhållandevis små resurser för arbetet med områdesskydd, vilket medför svårigheter att uppnå uppsatta mål. Länsstyrelsen i Kalmar län ser gärna fortsatta satsningar på skydd av skog, även boreal, men vill visa på behovet av särskilda satsningar även i södra Sverige för att målen med skydd av värdefulla naturmiljöer och bevarande av biologisk mångfald på sikt ska kunna uppnås.
Johan Linde, chef Naturenheten Arbetsgruppen för områdeskydd