Bilaga 1: Relevansmall
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2
Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
30 Bilaga 2: Kvalitetsgranskningsmall
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
31 6. Är det sammanhang (kontext) i vilket
forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
32 11. Diskuteras den kliniska betydelse som
studiens resultat kan ha?
12.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
33 Bilaga 3: Tabell 2. Metodologisk översikt.
Författare Titel Design och
eventuellt ansats Experiences of the consequences of the fatigue following myocardial infarction.
Kvalitativ ansats med deskriptiv design.
18 deltagare, varav 5 kvinnor. Som
Junehag L, Asplund K
& Svedlund M. 2013.
Sverige.
A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction.
Kvalitativ ansats med deskriptiv design.
20 deltagare, 14 män och 6 kvinnor som
A qualitative study of younger men´s experience of heart attack (myocardial infarction).
34
To change or not to change- That is the question: A qualitative study of lifestyle changes following acute myocardial infarction.
En kvalitativ ansats med
deskriptiv design.
21 deltagare, 13 män och 8 kvinnor som enligt Hsieh H-F &
Shannon SE.
Petriček G, Buljan J, Prljevic´ G & Vrcic´- Keglevic´ M. 2017.
Kroatien.
Perceived needs for attaining a
´new normality´ after surviving myocardial infarction: A qualitative study of patients´ experience.
En kvalitativ ansats med
deskriptiv design.
30 deltagare, 16 män och 14 kvinnor som genomgått en
Simonÿ C P, Pedersen B D, Dreyer P &
Birkeland R. 2015.
Danmark.
Dealing with existential anxiety in exercise-based cardiac
rehabilitation: a phenomenological-hermeneutic study of patients´ lived experiences.
Empowered to gain a new foothold in life- A study of the meaning of participating in cardiac
rehabilitation to patients afflicted by a minor heart attack.
En kvalitativ
35 Smith F, Banwell E &
Rakhit R. 2017.
England.
´I was in control of it from the start´: A qualitative study of younger men´s experiences of positive adjustment following a heart attack.
Stevens S & Thomas S P. 2012. USA.
Recovery of midlife women from myocardial infarction.
Johansen P P, Herning M & Berg S K. 2013.
Danmark.
Women´s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction.
36 Bilaga 4: Tabell 3. Resultatöversikt.
Författare Syfte Resultat
Fredriksson-Larsson U, Alsen P
& Brink E.
Att undersöka hur personer upplever konsekvenser av fatique/utmattning efter en hjärtinfarkt.
En huvudkategori framkom: Upplevd fatique/utmattning. Fyra underkategorier identifierades; Ofrivilliga tankar, självklarheter utbytta mot osäkerhet, känslan av att köra med handbromsen i och att vara är tillräckligt.
Junehag L, Asplund K &
Svedlund M.
Att beskriva individers uppfattningar om de psykosociala konsekvenserna efter en akut hjärtinfarkt och deras tillgång till stöd ett år efter händelsen.
Tre huvudteman presenterades: Att ha ett annat liv, att vara tvungen att hantera situationen och att ha tillgång till stöd.
Merritt C J, de Zoysa N &
Hutton J M.
Att undersöka hur män under 45 år har anpassat sig och skapat en mening/förståelse efter sin
hjärtinfarkt.
Sju huvudteman framkom med fokus på de tre
vanligaste: Jag känner mig mindre manlig, förkortade horisonter, livet förlorar sin färg.
37 Nicolai J, Müller N, Noest S,
Wilke S, Schultz J-H, Gleißner C A, Eich W & Bieber C.
Att undersöka nyckelfaktorer relaterade till livsstilsförändringar efter en akut hjärtinfarkt genom att ta reda på de överlevandes behov av, attityder gentemot, samt upplevelser av
beteendeförändringar i vardagen för att förbättra det framtida främjandet av livsstilsförändringar.
Resultatet visade på behovet av mer individuellt anpassad information gällande riskfaktorer för sjukdomen, fördelarna med livsstilsförändringar, vikten av att anhöriga inkluderas vid information och utbildning i livsstilsförändringar samt individuellt stöd.
Petriček G, Buljan J, Prljevic´ G
& Vrcic´- Keglevic´ M.
Att undersöka hur patienter som genomgått en hjärtinfarkt upplever livet efter hjärtinfarkten, de utmaningar de ställs inför under processen för att acceptera sitt tillstånd, samt förändring och upprättandet av nya personliga mål.
Tre huvudteman framkom: En bra anpassning- en ny vardag, en dålig anpassning- ett ständigt sökande efter en ny vardag samt upplevda behov i sökandet efter den nya vardagen.
Simonÿ C P, Pedersen B D, Dreyer P & Birkelund R.
Att undersöka patienters levda erfarenheter av träningsbaserad hjärt-rehabilitering
Tre teman identifierades: Ångest i samband med träning, uppmuntran genom att träna med andra, samt få ett ökat förtroende för hjärtat.
Simonÿ C P, Dreyer P, Pedersen B D & Birkelund R.
Att undersöka vad det betyder för patienter som drabbats av en mindre hjärtinfarkt att delta i hjärtrehabilitering.
Tre teman identifierades: Att ta emot en hjälpsam men begränsad vårdande hand, få hjälp att finna nya värden i livet, samt ta ansvar för tiden som finns kvar.
Smith F, Banwell E & Rakhit R. Att undersöka de positiva erfarenheterna efter en hjärtinfarkt.
Ett övergripande tema: Jag hade kontroll från första början. Sex underteman: Personlig motståndskraft
38 och anammandet av copingstrategier, en stärkt
upplevelse av vård och rehabilitering, ansvar
gentemot andra; Uppskattandet av det sociala stödet, begränsad inverkan på en själv trots chocken av hjärtinfarkten, ”ett nytt lån av livet”; Hjärtinfarkten som morot för positiv förändring, samt accepterandet av fortsatt anpassning i förhållande till kroppen.
Stevens S & Thomas S P. Att få fram vilka erfarenheter medelålders kvinnor har, som kommit hem från sjukhuset, efter att de överlevt en hjärtinfarkt.
Fyra identifierade teman: Hinder, frihet/ofrihet, att veta/att inte veta, samt att leva i rädsla.
Søderberg L H, Johansen P P, Herning M & Berg S K.
Att beskriva kvinnors erfarenheter av den sexuella hälsan sex månader efter en hjärtinfarkt.
Fyra teman framkom: Partnern, stöd, hjärtsjukdomens inverkan på sexlivet, samt relationen.
1