AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt
En beskrivande litteraturstudie
Emelie Edling & Helena Lindberg
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad Handledare: Fredrik Hedén Seger
Examinator: Ove Björklund
Sammanfattning
Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. En hjärtinfarkt är en omtumlande händelse och flera tusen drabbas varje år, för en sådan kris saknar ofta människor beredskap. En
hjärtinfarkt kan ge plötslig, svår smärta samt ångest och orsakas av stopp i ett kranskärl, vilket leder till syrebrist i hjärtat.
Anhöriga kände ett stort ansvar och saknade information från sjukvården. De kände även en oro att deras närstående skulle drabbas av ännu en hjärtinfarkt.
Syfte: Att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt.
Metod: Resultatet av denna litteraturstudie utgjordes av tio kvalitativa artiklar identifierade i databasen PubMed.
Huvudresultat: Det framkom att flera konsekvenser upplevdes efter hjärtinfarkten, såsom utmattning, ångest, oro och rädsla för att drabbas igen, vilket gav begränsningar i livet. Efter hjärtinfarkten kunde livet präglas av en rädsla att anstränga det sjuka hjärtat och minskad tro på hjärtats förmåga. Vidare framkom behovet av mer information från sjukvården. Närstående visade sig ha stor betydelse för tillfrisknandet samt möjligheten att få träffa andra i samma situation. Hjärtinfarkten var för många en väckarklocka som gav insikt om det viktiga i livet och kunde motivera till livsstilsförändringar.
Slutsats: Hjärtinfarkten medförde många konsekvenser. Trots en rädsla att anstränga det sjuka hjärtat kunde händelsen motivera till livsstilsförändring. Anhöriga var ett stort stöd i tillfrisknandet, dock fanns en önskan om mer stöd och information från
sjukvården. Denna litteraturstudie kan ge vårdpersonalen ökad förståelse för erfarenheter efter en hjärtinfarkt samt bidra med kunskap om hur eftervården kan utformas.
Nyckelord: Hjärtinfarkt, erfarenheter, överlevare.
Abstract
Background: The nursing profession includes promoting health, preventing disease, restoring health and relieving suffering. A heart attack is a dizzying event and several thousand are affected every year, because such a crisis often leaves people unprepared.
A heart attack can cause sudden, severe pain and anxiety and is caused by a blockage in a coronary artery, which leads to a lack of oxygen in the heart.
Relatives felt a great responsibility and lacked information from the health service.
They also felt a concern that their loved ones would suffer another heart attack.
Aim: To describe women's and men's experiences after a heart attack.
Method: The results of this literature review consisted of ten qualitative articles identified in the PubMed database.
Main results: It turned out that several consequences were experienced after the heart attack, such as fatigue, anxiety, worry and fear of being hit again, which gave
limitations in life. After the heart attack, life could be marked by a fear of straining the diseased heart and diminished belief in the heart's ability. Furthermore, the need for more information from the health service emerged. Relatives proved to be of great importance for recovery and the opportunity to meet others in the same situation. For many, the heart attack was an alarm clock that provided insight into the important things in life and could motivate them to make lifestyle changes.
Conclusion: The heart attack had many consequences. Despite a fear of straining the sick heart, the event could motivate a lifestyle change. Relatives were a great support in the recovery, however, there was a desire for more support and information from the health care. This literature study can give the care staff an increased understanding of experiences after a heart attack and contribute with knowledge of how aftercare can be designed.
Keywords: Myocardial infarction, experiences, survivors.
Innehållsförteckning
1 Introduktion
... 11.1 Sjuksköterskans profession ... 1
1.2 Hjärtinfarkt ... 1
1.3 Omvårdnad efter en hjärtinfarkt ... 2
1.4 Erfarenheter av att vara anhörig till en person som drabbats av hjärtinfarkt ... 2
1.5 Omvårdnadsteori ... 4
1.6 Problemformulering ... 4
1.7 Syfte ... 5
1.8 Frågeställning ... 5
2 Metod
... 52.1 Design ... 5
2.2 Sökstrategi ... 5
2.3 Urvalskriterier ... 6
2.4 Urvalsprocess ... 7
2.5 Dataanalys ... 9
2.6 Forskningsetiska överväganden ... 9
3 Resultat
... 103.1.1 Konsekvenser efter en hjärtinfarkt ... 11
3.1.2 Att få diagnosen ... 11
3.1.3 Utmattning; Vanligt förekommande ... 11
3.1.4 Att leva i osäkerhet ... 12
3.1.5 Att inte längre vara självständig och fri ... 13
3.2.1 Vikten av stöd och information efter en hjärtinfarkt ... 14
3.2.2 Stöd från närstående; Ett viktigt stöd för många ... 14
3.2.3 Stöd och information från sjukvården och möjligheten att träffa andra i samma situation ... 14
3.3.1 En andra chans i livet ... 15
3.3.2 Hjärtinfarkten: En väckarklocka ... 15
4 Diskussion
... 164.1
Huvudresultat ... 164.2 Resultatdiskussion ... 16
4.3 Metoddiskussion ... 20
4.4 Kliniska implikationer ... 21
4.5 Förslag på fortsatt forskning ... 22
4.6 Slutsats ... 22
5 Referenser
... 236. Bilagor
... 291
1. Introduktion
1.1 Sjuksköterskans profession
Att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande är fyra grundläggande ansvarsområden som ingår i en sjuksköterskas profession. I
sjuksköterskans profession ingår även ett personligt ansvar för yrkesutövandet och att upprätthålla yrkeskompetensen genom ett ständigt lärande inom professionsområdet (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor 2012). Enligt Willman (2014) kan hälsa inom omvårdnadsvetenskapen förstås som en process som skapas av individen själv genom upplevelser i livet. Vidare beskrivs att insatserna inom vården syftar till att stärka individens förmågor och resurser och att finna mening i livets olika upplevelser. Varje individs upplevelse av hälsa är unik. Hälsan rör hela individen och påverkar
välbefinnandet. Hälsa kan påverkas av vilken känsla av sammanhang individen har och hur individen i stort upplever sina relationer i livet (Willman 2014).
1.2 Hjärtinfarkt
I Sverige år 2018 fick cirka 24 800 personer en akut hjärtinfarkt. Av dessa var det cirka 5 800 personer som dog av hjärtinfarkt eller hade hjärtinfarkt som bidragande
dödsorsak. Var fjärde person som drabbas av en hjärtinfarkt avlider inom 28 dagar (Socialstyrelsen 2019). En omtumlande händelse som en pågående hjärtinfarkt får ofta den drabbade att hamna i ett chocktillstånd och att känna overklighetskänslor. För en sådan upplevelse av kris saknar ofta vi människor en beredskap (Lennéer-Axelson 2010).
En hjärtinfarkt inträffar om plackruptur och trombos bildas i något av hjärtats större kranskärl. Det blir då ett stopp i kranskärlet som leder till syrebrist i hjärtat och gör att pumpförmågan försämras snabbt, vilket i sin tur påverkar cirkulationen och blodtrycket.
Vanligt förekommande symtom som uppkommer vid en hjärtinfarkt är en plötslig, svår och intensiv smärta i bröstet. Smärtan sitter ofta centralt och djupt och kan förekomma både under vila samt vid ansträngning. Ibland sprider sig smärtan mot vänster arm, nacke eller vänster hals- och ryggsida. Bröstsmärtorna är ihållande, över 15 minuter.
Andra förekommande symtom är illamående, magbesvär, kallsvettighet, andfåddhet och ångest. En känsla av svaghet eller svimning kan också förekomma. Diagnosen ställs genom EKG och blodprover. Behandlingarna är bland annat akut PCI, som är en metod
2 där kranskärlet vidgas med hjälp av en ballong så att cirkulationen återställs, olika medicinska åtgärder och livsstilsförändringar som kost och motion (Ericsson &
Ericsson 2012).
1.3 Omvårdnad efter en hjärtinfarkt
En överlevare är någon som lyckats behålla livet trots påfrestande situation (Svenska Akademien 2020).
I omvårdnadsarbetet av patienter som överlevt en hjärtinfarkt är det mycket viktigt att observera eventuella tecken på ångest, oro, smärta, andningssvårigheter, blodtryck, puls och illamående, samt patientens allmäntillstånd (Ericsson & Ericsson 2012).
Mobilisering av patienten bör ske så fort som möjligt när den är smärtfri och ska anpassas individuellt efter patientens tillstånd. Patienten kan vanligtvis äta normal kost, men det är viktigt att kosten inte innehåller för mycket salt eftersom saltet binder vätska vilket i sin tur ökar hjärtats arbetsbelastning.
Det är inte ovanligt att patienten får problem med sin urinavgång vid svår sjukdom, vilket kan göra att det blir aktuellt med en urinkateter. Det är bra om patienten får komma upp till toaletten så snart den kan, då detta underlättar för eliminationen.
Omvårdnaden bör planeras så att den blir så lite ansträngande som möjligt för patienten.
Patienten ska själv få utföra så mycket som den orkar, dock är balansen mellan vila och aktivitet viktig. För att patienten ska få en så normal dygnsrytm som möjligt, med sammanhängande god sömn, krävs en bra planering av omvårdnaden. Detta kan vara att utföra åtgärder när patienten är vaken och att försöka främja de sömnvanor patienten vanligtvis har. Det är även viktigt att se till patientens psykosociala behov genom stöd, undervisning och uppmuntran (Eikeland, Haugland & Stubberud 2011). Att patienten får saklig information kontinuerligt om sin situation och det som inträffat är viktigt.
Informationen bör ha samma innehåll oavsett vem den kommer ifrån, eftersom detta kan minska känslan av osäkerhet för patienten (Ericsson & Ericsson 2012).
1.4 Erfarenheter av att vara anhörig till en person som drabbats av hjärtinfarkt
Svenska Akademien (2020) definierar erfarenhet som en sammanfattning av någons upplevelser, detta kan även röra sig om en grupp människor eller mänsklighetens upplevelser.
3 Svensk sjuksköterskeförening (2015) beskriver att, om människor har en nära relation till varandra kan en livsomvälvande förändring i den ena personens liv även påverka livet för de andra personerna i relationen. Vidare betonar Svensk Sjuksköterskeförening (2015) att en samskapad vård kan uppnås om vårdpersonalen ser och bemöter familjen som en enhet. Då kommer familjens resurser och allas kompetens kunna fångas upp och detta tillsammans kan bidra till god vård. I en studie utförd av Nilsson, Ivarsson, Alm- Roijer, Svedberg och SAMMI- study group (2012) framkommer det att partnern till en person som drabbats av en hjärtinfarkt önskar mer delaktighet i vården och de beslut som tas, detta var särskilt vanligt bland partners med högre utbildning samt för partners som var yngre.
Kazimiera-Andersson, Borglin, Sjöström-Strand och Willman (2012) beskriver att när livet tar en oväntad vändning, som vid en hjärtinfarkt, kan närmast anhöriga ofta känna en känsla av att de har det största ansvaret för att sin partner och resten av familjen ska må bra. Detta kan då resultera i att den anhöriges liv ofrivilligt pausas. Vidare beskrivs att anhöriga också känner sig utelämnade och inte får det stöd och den undervisning de önskar av sjukvården, vilket även styrks i en studie utförd av Salminen-Tuomaala, Åstedt-Kurki, Rekiaro och Paavilainen (2013). Det framkommer i en annan studie utförd av Eriksson, Asplund och Svedlund (2009) att anhöriga känner en känsla av att vara på sin vakt dygnet runt för att kunna finnas till hands för sin partner. Detta medför en längtan till en normal vardag där bland annat jobb och en god natts sömn ingår. Trots denna svåra upplevelse känner många anhöriga att händelsen har gett dem en inre styrka. Vidare beskriver Salminen-Tuomaala, Åstedt- Kurki, Rekiaro och Paavilainen (2012) att familjedynamiken och relationen inom familjen har en betydelse för hur de anhöriga kan hantera sin partners hjärtinfarkt. Ju bättre dynamik en familj har, desto bättre förutsättningar och strategier för coping har de anhöriga för att kunna hantera situationen. Något som också kan påverka anhöriga efter att deras partner fått en hjärtinfarkt är de intima relationerna, vilket Arenhall, Kristofferzon, Fridlund, Malm och Nilsson (2011) lyfter fram i sin studie om de anhöriga männens känslor kring detta.
Männen upplever bland annat att deras partner är mer ömtålig än tidigare och känner sig osäkra på att ta initiativ till intimitet då de är rädda att deras partner ska ta skada av detta, vilket de upplevde påverkade deras känsla av manlighet. Vidare beskrivs i en studie utförd av Arenhall, Kristofferzon, Fridlund och Nilsson (2010) att kvinnors erfarenheter kring detta inte är helt olikt männens, då kvinnor har en rädsla för att deras
4 partner ska drabbas av en ny hjärtinfarkt vid intimitet. Kvinnorna upplever också en avsaknad av kommunikation och den emotionella delen i vardagen.
1.5 Omvårdnadsteori
Den valda teoretiska referensramen för denna studie är Joyce Travelbee´s ”human- to- human relationship theory”.
Enligt Travelbee´s omvårdnadsteori är målet med omvårdnaden att hjälpa individen, familjen och samhället att förebygga och hantera upplevelsen av sjukdom och lidande, samt om behovet finns, att finna en mening med dessa upplevelser. Ett annat viktigt mål för omvårdnaden är att hjälpa individen att behålla hoppet trots närvaron av sjukdom och lidande (Pokorny 2018).
För att kunna hjälpa en individ måste först en relation mellan sjuksköterska och individ skapas, en så kallad mellanmänsklig relation. Denna relation är inget som bara uppstår utan sker i olika faser. Viktiga komponenter för att kunna skapa denna relation är sympati och empati, samt att se och bekräfta individen bakom sjukdomen. Den
mellanmänskliga relationen karaktäriseras av att individen, och eventuella närstående, får sitt omvårdnadsbehov tillgodosett (Travelbee 1971).
1.6 Problemformulering
I Sverige drabbas flera tusen personer av en hjärtinfarkt varje år och var fjärde person som drabbats avlider inom 28 dagar. Vid en pågående hjärtinfarkt känner ofta den drabbade smärta och ångest. En sådan händelse ger ofta overklighetskänslor och personen kan hamna i ett chocktillstånd. För denna händelse och upplevelse av kris saknas ofta beredskap. Vid sjukhusvistelsen är det viktigt att observera patientens mående, både psykiskt och fysiskt. Patienten måste också få saklig information om händelsen. Forskning visar att anhöriga till en person som drabbats av en hjärtinfarkt kan uppleva att de har det största ansvaret för den drabbade och resten av familjen, detta kan resultera i att deras liv ofrivilligt pausas. Anhöriga upplever även att de saknar information och kunskap om sjukdomen. Vidare framkommer att anhöriga känner en rädsla att den drabbade ska få en ny hjärtinfarkt.
För att kunna ge en god eftervård och ett bra stöd till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om vilka erfarenheter dessa patienter har i livet efter hjärtinfarkten.
5
1.7 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt.
1.8 Frågeställning
Vad har kvinnor och män för erfarenheter efter en hjärtinfarkt?
2. Metod
2.1 Design
En beskrivande litteraturstudie (Polit & Beck 2017).
2.2 Sökstrategi
Databasen PubMed användes för att finna artiklar som var relevanta till syftet. Denna databas valdes då det är en bred databas och innehåller de flesta omvårdnadsinriktade och medicinska tidskrifter. Detta styrks i Polit och Beck (2017) som beskriver att PubMed är användbar inom ämnet omvårdnad eftersom det är en bred databas som täcker in de flesta engelskspråkiga tidskrifter och anses vara främsta källan. De begränsningar som gjordes var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, att de enbart skulle beröra personer över 18 år och artiklarna inte skulle vara mer än 10 år gamla, detta för att få tillgång till den senaste forskningen. Polit och Beck (2017) beskriver att sjuksköterskor bör arbeta evidensbaserat vilket betyder att patienterna får vård baserad på bästa och senaste tillgängliga kunskap. De sökord som användes som MeSH major topic var ”myocardial infarction” och ”survivors”. Sedan användes även
”myocardial infarction” som MeSH term. ”Experiences” söktes i all fields för att göra sökningen bredare, se tabell 1. Enligt Polit och Beck (2017) står MeSH för Medical Subject Headings. Alla sökord kombinerades sedan med den booleska termen AND.
Denna term kan användas i databassökning för att kunna utöka eller begränsa en sökning (Polit & Beck 2017).
6
Tabell 1: Söktabell
Databas Begränsningar, sökdatum
Sökord Antal träffar
Antal möjliga artiklar
Valda artiklar
PubMed 2020-08-25
10 år, engelska, Adult: 19+ years
Myocardial infarction (MeSH major topic) AND Experiences (All fields)
70 13 9
PubMed 2020-08-25
10 år, engelska, Adult: 19+ years
Myocardial infarction (MeSH term) AND Experiences (All fields)
81 6 1
PubMed 2020-08-26
10 år, engelska, Adult: 19+ years
Survivors (MeSH major topic) AND Myocardial infarction (MeSH major topic)
61 6 0
2.3 Urvalskriterier
Inklusionskriterier för denna litteraturstudie var att alla artiklarna skulle ha en resultatdel som innehöll kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Endast originalstudier med kvalitativ ansats inkluderades, därför exkluderades artiklar med kvantitativ ansats och litteraturstudier, även artiklar med fjärrlån exkluderades. Polit &
Beck (2017) beskriver att en kvalitativ ansats är en metod som är användbar för att beskriva hur ett fenomen upplevs på djupet.
Alla artiklar som inkluderades var av IMRaD- struktur samt hade genomgått Peer Review. Polit och Beck (2017) beskriver att IMRaD- struktur står för Inledning Metod
7 Resultat and Diskussion, vidare beskrivs att processen Peer Review är en form av kvalitetssäkring.
2.4 Urvalsprocess
Sökordskombinationerna resulterade i 212 funna artiklar, se figur 1. Efter att 23
dubbletter exkluderades återstod 189 artiklar som granskades på titelnivå för att ta reda på om de kunde svara på syftet till den kommande litteraturstudien. Efter denna process exkluderades 150 artiklar som inte var relevanta för syftet. De 39 artiklar som återstod lästes på abstractnivå för att få en djupare förståelse för dess kontext, samt om de möjligtvis kunde svara på syftet. Under denna process exkluderades 13 artiklar som inte var relevanta för syftet och en som var fjärrlån. Efter detta skrevs de 25 återstående artiklarna ut och lästes i fulltext av båda författarna till litteraturstudien. Under denna process exkluderades en artikel som inte var en originalstudie, sju artiklar som inte svarade på syftet samt sju artiklar som hade en kvantitativ ansats. De tio artiklar som återstod granskades av författarna till litteraturstudien med hjälp av en relevansmall och sedan en kvalitétsgranskningsmall, som tillhandahölls av Högskolan i Gävle (se bilaga 1 och 2). Detta för att säkerställa artiklarnas kvalitét.
8
Figur 1. Urvalsprocessens flöde
In kl u d era d e Möjl iga
Antal artiklar som bedömts utifrån titel och
abstrakt (n = )
Antal artiklar som exkluderats Inte originalstudier (n =0)
Inte relevanta (n =13) Fjärrlån (n=1)
Antal artiklar som bedömts i fulltext
(n = )
Antal inkluderade studier med
kvalitativ ansats (n = ) kvantitativ ansats (n = ) Antal artiklar identifierade vid
databassökning (n = 212)
B ed ömd a In kl u d era d e Möjl iga Id en tif iera de
Antal artiklar identifierade vid manuell sökning(n = 0)
Antal artiklar granskade på titelnivå efter att dubbletter tagits bort (n = 189)
Antal artiklar som granskats på abstrakt
(n =39)
Antal artiklar som bedömts i fulltext
(n = 25)
Antal artiklar i fulltext som exkluderats Inte originalstudier (n=1)
Inte relevanta (n = 7) Otillräcklig kvalitet (n= 0)
Kvantitativa (n=7)
Antal inkluderade studier med
kvalitativ ansats (n =10)
Antal artiklar som exkluderades Inte relevanta för
syftet (n=150)
9
2.5 Dataanalys
Författarna till denna litteraturstudie använde sig av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys vid analyseringen av de tio artiklarna. Författarna läste först alla artiklar var för sig och antecknade under tiden upp nyckelord i marginalen samt markerade de resultat som svarade på syftet med en överstrykningspenna. På respektive artikel angavs landet där studien var utförd, med syftet att enkelt få en överblick över vilka länder studierna är utförda i. Artiklarna sammanställdes sedan tillsammans av författarna i tabell 2 och tabell 3, vilket gav en översikt över artiklarnas innehåll (se bilaga 3 och 4).
Därefter sammanfattades alla nyckelord på ett separat papper för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna identifiera de teman som framkom. De teman som återkom mest formulerades sedan till tre huvudteman med sju tillhörande underteman.
Resultatet har sedan sammanställts i löpande text. För att undvika att samma resultat skulle benämnas fler än en gång, markerade författarna det omnämnda resultatet i respektive artikel allteftersom resultatet sammanställdes i litteraturstudien.
2.6 Forskningsetiska överväganden
Författarna till denna litteraturstudie har under hela arbetets gång eftersträvat
objektivitet. Egna åsikter och värderingar har utlämnats för att inte riskera att resultatet skulle påverkas. För att minska risken för feltolkningar i artiklarnas resultat har båda författarna läst alla artiklar individuellt och sedan diskuterat och sammanställt resultatet gemensamt. I denna litteraturstudie är det tydligt vart ifrån fakta inhämtats genom tydlig källhänvisning till primärkällor. Vid referenshanteringen användes guiden till det
godkända referenssystemet Harvard. Vidare eftersträvade författarna till denna litteraturstudie att använda egna ord då fabrikation, plagiat eller falsifiering inte får förekomma. Polit och Beck (2017) beskriver att vid fabrikation skapas egna resultat, vid plagiat har någon annans idé, resultat eller text kopierats utan att referens angivits, samt vid falsifiering har ett resultat manipulerats eller medvetet utelämnats. Då Polit och Beck (2017) beskriver vikten av etiska överväganden i all forskning, har författarna till denna litteraturstudie säkerställt att alla de inkluderade artiklarna var godkända av en etisk kommitté.
10
3. Resultat
Resultatet av den utförda litteraturstudien är sammanställd information från tio
vetenskapliga artiklar, samtliga med kvalitativ ansats. Studiens syfte och frågeställning ligger till grund för det sammanställda resultatet, vilket presenteras nedan i tre
huvudteman med sju tillhörande underteman.
Figur 2.
Konsekvenser efter en hjärtinfarkt
Att få diagnosen
Utmattning; Vanligt förekommande.
Att leva i osäkerhet
Att inte längre vara självständig och fri
Vikten av stöd och information efter en hjärtinfarkt
Stöd från närstående; ett viktigt stöd för många
Stöd och information från sjukvården och möjligheten att träffa andra i samma situation
En andra chans i livet
Hjärtinfarkten: En väckarklocka11
3.1.1 Konsekvenser efter en hjärtinfarkt
3.1.2 Att få diagnosen
Studier utförda av Smith, Banwell & Rakhit (2017); Nicolai, Müller, Noest, Wilke, Schultz, Gleißner, Eich & Biber (2018); Stevens och Thomas (2012) samt Merritt, de Zoysa & Hutton (2017) påvisar att flera av deltagarna chockades av att det var en
hjärtinfarkt de drabbats av. Nicolai et al. (2018) beskriver att de flesta av deltagarna som intervjuats kände ett behov att bearbeta alla känslor innan de kunde acceptera sin
diagnos. Vidare beskrev deltagarna i Stevens et al. (2012) studie att hjärtinfarkten knockade dem totalt då de hade så vaga symtom att de aldrig hade kunnat tro att de var en hjärtinfarkt de drabbats av. En av deltagarna blev ifrågasatt upprepade gånger gällande symtomen då sjukvården ansåg att deltagaren var för ung för att ha en
hjärtinfarkt (Stevens et al. 2012). Några intervjuade unga män beskrev att trots chocken och det lidande det innebar att ha genomgått en hjärtinfarkt hade de lyckats fokusera och gå vidare relativt snabbt efter händelsen både genom fysisk och psykisk
återhämtning (Smith et al. 2017).
3.1.3 Utmattning; Vanligt förekommande
De flesta av deltagarna som intervjuades i dessa studier, utförda i USA, England, Sverige och Danmark uppgav att utmattning var en stor konsekvens efter hjärtinfarkten.
Vidare beskrev många av deltagarna även att de kände trötthet och hade en känsla av att vara uttömda på energi (Fredriksson-Larsson, Alsen & Brink 2013; Junehag, Asplund &
Svedlund 2013; Merritt et al. 2017; Stevens et al. 2012; Søderberg, Johansen, Herning
& Berg 2013). För en del av deltagarna resulterade detta i känslor av hopplöshet (Junehag et al. 2013). I studien utförd av Fredriksson-Larsson et al. (2013) framkom även att deltagarna hade ofrivilliga tankar på grund av deras utmattning som upplevdes vara svåra att ignorera. Dessa tankar handlade ofta om obehagliga reflektioner kring livet. Vidare beskrev deltagarna att de hade en känsla av att de alltid levde sitt liv med handbromsen i. Deltagarna sköt ofta upp sina måsten eftersom de saknade energi, vilket gav upphov till negativa tankar som ledsenhet och irritation (Fredriksson- Larsson et al.
2013). Några deltagare i en annan studie kände även att enkla saker i vardagen, såsom att klä på sig, upplevdes som en krävande uppgift på grund av utmattningen de kände efter hjärtinfarkten (Stevens et al. 2012). Det framkom att några av de intervjuade
12 männen upplevde en fysisk svaghet på grund av deras utmattning. Detta gav männen en känsla av att de hade förlorat en del av sin manlighet, då deras egen uppfattning om vad samhället krävde av dem som män bland annat innefattade att de borde försörja sin familj, vilket de nu inte längre klarade av (Merritt et al. 2017). Några kvinnor som intervjuats i en annan studie upplevde att utmattningen påverkade deras sexliv negativt och var för vissa av dem den största orsaken till att de inte återupptog sitt sexliv efter hjärtinfarkten (Søderberg et al. 2013).
3.1.4 Att leva i osäkerhet
I flera intervjustudier som utförts med personer som överlevt en hjärtinfarkt framkom att de flesta känner någon form av ångest, rädsla och oro efteråt (Merritt et al. 2017;
Junehag et al. 2013; Søderberg et al. 2013; Stevens et al. 2012; Simonÿ, Pedersen, Dreyer & Birkelund 2015b & Petriček, Prljevic´& Vrcic´- Keglevic´ 2017). Vidare uppgav deltagare i studier utförda av Simonÿ et al. (2015b), Stevens et al. (2012), Junehag et al. (2013) och Petriček et al. (2017) att liknande symtom från kroppen som de upplevt i samband med hjärtinfarkten, skapade känslor av rädsla och ångest för att dessa symtom var indikationer för en ny hjärtinfarkt. Deltagare i studien utförd av Merritt et al. (2017) beskrev vidare att de efter hjärtinfarkten var mer uppmärksamma vid minsta lilla bröstsmärta, andfåddhet och förändrad puls. Detta förde tankarna till en andra hjärtinfarkt och att de skulle dö i förtid. För deltagarna som hade barn gav detta upphov till oroskänslor samt hur barnen skulle klara sig utan dem om de skulle dö i förtid. De deltagare som inte hade några barn kände att hjärtinfarkten var en motivation till att bilda familj snart nog eftersom de inte visste hur lång tid de hade kvar att leva (Merritt et al. 2017). Flera deltagare beskrev att de levde med en rädsla för att de skulle drabbas igen (Stevens et al. 2012 & Merritt et al. 2017). Stevens et al. (2012) har gjort intervjustudier med kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt. Där beskrev några av de ensamstående deltagarna att de var rädda för att dö av en andra hjärtinfarkt nattetid och att deras kropp inte skulle bli funnen på flera dagar. Vidare beskriver Merritt et al.
(2017) att några deltagare uppgav att de var osäkra på hur länge de hade kvar att leva och att de på grund av detta inte ville planera sin framtid för långt i förväg, medan några deltagare kände att de ville gå vidare med sitt liv för att de kanske inte hade så lång tid kvar att leva. I en studie utförd av Junehag et al. (2013) beskrev några deltagare att de upplevde en rädsla för att lämna hemmet den första tiden samt att de kände sig osäkra på vad de vågade göra och inte eftersom de inte litade på sin kropp längre. Detta
13 resulterade i att deras sociala liv påverkades. Några av deltagarna i Stevens et al. (2012) studie beskrev att även år efter hjärtinfarkten kvarstod orostankar om när och hur det skulle hända igen.
I några studier framkom det att deltagarna upplevde en rädsla för att anstränga sitt hjärta eftersom de kände sig osäkra på hur mycket ansträngning hjärtat skulle klara av
(Stevens et al. 2012; Simonÿ et al. 2015b & Petriček et al. 2017). Vidare beskrev några kvinnor i en studie att de upplevde symtom från hjärtat under sexuell aktivitet, vilket skapade en rädsla och kunde göra att den sexuella aktiviteten avbröts (Søderberg 2013).
I en annan studie utförd av Stevens et al. (2012) där endast kvinnor blivit intervjuade beskrev många av dem att de hade blivit tillsagda att göra livsstilsförändringar såsom fysisk aktivitet men var rädda för att anstränga sig då de inte visste hur mycket hjärtat klarade av och vart gränsen för ansträngningen gick. Vidare beskrev deltagarna i en studie utförd av Simonÿ et al. (2015b) att de var rädda för att den fysiska
ansträngningen skulle framkalla ytterligare en hjärtinfarkt. De kände att deras hjärta var för svagt för att klara av den fysiska ansträngningen, vilket ledde till att de undvek träning.
3.1.5 Att inte längre vara självständig och fri
Flera av deltagarna i studier utförda av Stevens et al. (2012); Merritt et al. (2017) och Petriček et al. (2017) upplevde sig vara mer beroende av andra efter hjärtinfarkten än de varit tidigare. Simonÿ, Dreyer, Pedersen & Birkelund (2015a) och Stevens et al. (2012) beskriver att några av de intervjuade deltagarna kände sig begränsade i sin vardag jämfört med tidigare. Vidare beskriver Petriček et al. (2017) att några av deltagarna försökte att kämpa emot konsekvenserna som kom efter sjukdomen, då de inte ville vara beroende av sin sjukdom och inte ville vara en börda för sina närstående. I en studie utförd av Merritt et al. (2017) beskrev deltagarna en känsla av att ha förlorat sin
självständighet eftersom några av dem inte längre kunde jobba som tidigare. Därför blev de beroende av sina föräldrar igen för att klara ekonomin, vilket gav känslor av skam.
Några deltagare i en studie av Stevens et al. (2012) beskrev livet efter en hjärtinfarkt som ett fängelse jämfört med innan. Vidare skriver Stevens et al. (2012), Petriček et al.
(2017) och Merritt et al. (2017) att flera av deltagarna i deras studier beskrev att en stor del av livet kretsade kring läkemedlen de behövde ta efter hjärtinfarkten, vilket gav många av dem en känsla av ofrihet.
14
3.2.1 Vikten av stöd och information efter en hjärtinfarkt
3.2.2 Stöd från närstående; ett viktigt stöd för många
I studier från Tyskland, England, Kroatien och Sverige uppgav de flesta av deltagarna att tillgången till stöd från närstående hade en stor betydelse för dem i livet efter
hjärtinfarkten (Junehag et al. 2013; Petriček et al. 2017; Smith et al. 2017; Nicolai et al.
2018). För många av de intervjuade visade sig anhöriga vara en trygghetsfaktor, vilket bidrog till ett ökat välbefinnande och en tryggare tillvaro i livet (Junehag et al. 2013 &
Nicolai et al. 2018). I en annan studie beskrev många av deltagarna att stödet från anhöriga underlättade för dem att komma tillbaka till vardagen igen och för vissa av dem bidrog detta stöd även till att de kunde utföra de livsstilsförändringar som var nödvändiga (Nicolai et al. 2018). Junehag et al. (2013) beskriver att vissa av deltagarna upplevde att deras anhöriga blivit mer uppmärksam mot dem och att de var mer
stöttande och uppmuntrande än innan hjärtinfarkten. Vidare framkom i en studie av Petriček et al. (2017) att även om de flesta deltagarna uppskattade stödet från sina anhöriga kände några av dem att detta stöd kunde bli för mycket och de anhöriga kunde upplevas överbeskyddande. Deltagarna beskrev att de fortfarande behövde få vara den bestämmande personen i sitt eget liv (Petriček et al. 2017).
3.2.3 Stöd och information från sjukvården och möjligheten att träffa andra i samma situation
Flera av de intervjuade deltagarna som genomgått någon form av
rehabiliteringsprogram eller deltagit i stödgrupper på sjukhuset, upplevde detta som positivt och en hjälp att lättare gå vidare i livet efter hjärtinfarkten (Simonÿ et al. 2015a;
Simonÿ et al. 2015b & Fredriksson-Larsson et al. 2013). Några deltagare som fått träffa en hjärt-sjuksköterska beskrev att de uppskattade dessa konsultationer eftersom de fick hjälp att hantera osäkerheten de kände av att leva med ett sjukt hjärta. De fick även råd om hur de kunde hantera och planera sin nya tillvaro (Simonÿ et al. 2015a). Vidare beskriver Simonÿ et al. (2015a) och Junehag et al. (2013) att många av deltagarna betonade vikten av att få träffa andra personer som befann sig i, eller hade genomgått samma situation som de själv. I en studie av Merritt et al (2017) framkom att många av de deltagare som inte varit aktiva i någon form av rehabiliterings och/eller stödprogram genom sjukvården önskade att de hade kunnat delta, då de upplevde en önskan om att få träffa andra som varit med om samma händelse som de själva (Merritt et al. 2017).
15 Simonÿ et al. (2015b) beskriver att deltagare som tränade tillsammans med någon annan i samma situation upplevde det lättare att komma över rädslan för vad som skulle kunna hända med hjärtat när de ansträngde det. De fick då se att andras sjuka hjärtan klarade av ansträngningen, vilket ökade förtroendet för hjärtats kapacitet (Simonÿ et al. 2015b).
I några studier utförda av Simonÿ et al. (2015a); Junehag et al (2013); Stevens et al.
(2012); Petriček et al. (2017); Søderberg et al. (2013); Fredriksson-Larsson et al. (2013) och Nicolai et al. (2018) betonade deltagarna vikten av adekvat information från
sjukvården om deras sjukdom och hur deras tillvaro efter hjärtinfarkten kunde komma att se ut. Vidare beskriver Nicolai et al. (2018), Petriček et al. (2017) och Junehag et al.
(2013) att många av deltagarna saknade information från sjukvården om hjärtinfarkt generellt. Deltagarna som intervjuades i studien av Petriček et al. (2017) uttryckte även ett behov av specifik information om just deras sjukdomstillstånd. I en studie utförd av Stevens et al. (2012) beskrev alla deltagare att de hade fått information innan de lämnade sjukhuset, men upplevde att informationen inte var adekvat. Därför kände de att sjukvården borde ha gjort ett bättre jobb med att förklara för dem vad de kunde förvänta sig efter utskrivningen. Det faktum att de fanns obesvarade frågor skapade en känsla av ensamhet, stress och ångest hos dessa deltagare (Stevens et al. 2012). Nicolai et al. (2018) beskriver att några av deltagarna hade svårt att komma ihåg vad som hände under sjukhusvistelsen och deras förmåga att ta till sig information därför var begränsad (Nicolai et al. 2018). Positiva upplevelser om information framkom i studier utförda av Simonÿ et al. (2015a) och Junehag et al. (2013) där några av deltagarna beskrev att de var nöjda med information de fått på sjukhuset.
3.3.1 En andra chans i livet
3.3.2 Hjärtinfarkten: En väckarklocka
I studier utförda av Smith et al. (2017); Nicolai et al. (2018) och Merritt et al. (2017) beskrev många av de intervjuade deltagarna att hjärtinfarkten var en väckarklocka som fick dem att inse vad som var viktigt i livet för dem. Detta handlade ofta om deras familj och en förändring av livsstilen. Många av deltagarna i studier utförda av Simonÿ et al. (2015a); Simonÿ et al. (2015b) och Smith et al. (2017) beskrev att fysisk aktivitet var en del av deras livsstilsförändringar. Den fysiska aktiviteten gav dem en ökad tro på sig själva och sin kropp, samt bidrog till ett ökat välbefinnande i livet. Vidare beskriver
16 Merritt et al. (2017) att deltagarna kände ett behov av att byta jobb för att minska
stressen i sitt liv och reducera risken för en ny hjärtinfarkt. Detta beskrev även några deltagare i en studie utförd av Nicolai et al. (2018) där vikten av att reducera osunda levnadsvanor såsom att utsätta sig för tidspress och en stressig arbetsmiljö påtalades.
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det var en chockartad
upplevelse för de flesta som drabbats av en hjärtinfarkt. Vidare framkom att utmattning var vanligt förekommande och kunde leda till begränsningar som påverkade både det sociala livet och vardagslivet. Livet efter en hjärtinfarkt präglades för en del av känslor att leva i osäkerhet och ångest över rädslan att drabbas igen. Livet efteråt kunde även ge en känsla av ofrihet. Livet kunde inte längre levas som förut och många upplevde en känsla av att vara beroende av andra samt en börda för sina närstående. Resultatet visade att det fanns ett behov av stöd och information från sjukvården och att träffa andra i samma situation. Vidare framkom att stödet från närstående hade stor betydelse, som även skapade en trygghet. För många var hjärtinfarkten en väckarklocka som bidrog till insikten om vad som var viktigt för dem i livet och till en förändring av livsstilen. Livet efter hjärtinfarkten präglades av en rädsla för att anstränga det sjuka hjärtat, vilket för en del innebar att tron på hjärtats fysiska förmåga begränsades.
4.2 Resultatdiskussion
R
esultatet i föreliggande litteraturstudie visade att för de allra flesta som drabbats av en hjärtinfarkt kom det som en chock (Smith et al. 2017; Nicolai et al. 2018; Stevens et al.2012 & Merritt et al. 2017). Detta styrks i en studie av Hanna, Yael, Hadassa, Iris, Eugenia, Lior, Carmit och Liora (2019) där det framkom att alla de drabbade mindes hjärtinfarkten tydligt som en kritisk och livshotande situation. Ericsson och Ericsson (2012) beskriver att insjuknandet i en hjärtinfarkt kan vara en chockartad upplevelse då sjukdomen inträffar plötsligt och medför en rädsla för döden. Författarna till denna
17 litteraturstudie anser det vara av yttersta vikt för en sjuksköterska att ha en sympatisk förmåga i mötet med en människa som genomgår ett lidande. Detta för att människan inte ska behöva känna sig otrygg, samt för att kunna ge den vård som just den individen har behov av.
Travelbee (1971) betonar att varje individ är unik och har därför även ett unikt vårdbehov. Därför är det sjuksköterskans uppgift att identifiera dessa behov för att kunna hjälpa individen att förebygga eller, om behovet finns, ge verktyg att hantera lidandet. Genom sympati kan sjuksköterskan ge en god omvårdnad. För detta krävs att sjuksköterskan har en intellektuell och terapeutisk förmåga i omvårdnadsarbetet.
Vidare framkom i resultatet av föreliggande litteraturstudie att utmattning var vanligt förekommande efter en hjärtinfarkt (Fredriksson-Larsson et al. 2013; Junehag et al.
2013; Merritt et al. 2017; Stevens et al. 2012 & Søderberg 2013). Detta gav för en del av deltagarna jobbiga känslor och avsaknaden av energi ledde till att de inte kunde utföra sina vardagssysslor som tidigare (Fredriksson-Larsson et al. 2013). Detta styrks i en studie utförd av Gwaltney, Reaney, Krohe, Martin, Falvey och Mollon (2017) där det framkom att utmattning var den vanligaste konsekvensen efter en hjärtinfarkt. Vidare beskrevs i samma studie att utmattningen ofta ledde till minskad energi och minskad motivation att företa sig något. Detta framkom även i en av studie Junehag, Asplund och Svedlund (2014) där det beskrevs att svaghet, minskad energi och nedsatt fysisk förmåga var vanligt efter en hjärtinfarkt, det beskrevs även att en mindre ansträngning som en kort promenad upplevdes ansträngande. Detta styrks i en studie utförd av Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2005) där det framkom att de vanligaste symtomen efter en hjärtinfarkt var utmattning, bröstsmärta och andfåddhet. Det framkom även att några kände en minskad livslust.
Författarna till föreliggande litteraturstudie förvånades över att utmattning var en av de vanligaste konsekvenserna efter en hjärtinfarkt. Utmattning orsakar ett psykiskt såväl som ett fysiskt lidande både för den drabbade och för de anhöriga. Författarna till denna litteraturstudie anser det vara en rättighet för individen att erhålla bästa möjliga vård.
Det är därför viktigt att sjuksköterskan ser hela individen och inte bara det sjuka hjärtat.
Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver att individen ska ses som en enhet av kropp, själ och ande. Därför ska intresset för individen inte riktas mot någon av dessa delar enskilt.
18 Resultatet av föreliggande litteraturstudie påvisade att de flesta av deltagarna som överlevt en hjärtinfarkt upplevde känslor av ångest, rädsla och oro (Merritt et al. 2017;
Junehag et al. 2013; Stevens et al. 2012; Simonÿ et al. 2015b & Petriček et al. 2017) Även framkom att rädslan för en ny hjärtinfarkt var stor, framförallt vid kroppssymtom som kunde relateras till de symtom de upplevt vid hjärtinfarkten (Simonÿ et al. 2015b;
Stevens et al. 2012; Junehag et al. 2013 & Petriček et al. 2017). Vidare framkom en rädsla för att dö i förtid och en oro för hur detta skulle påverka familjen, samt en osäkerhet om hur lång tid de hade kvar att leva (Merritt et al. 2017). Även det sociala livet visade sig påverkas av den ständiga rädslan för att drabbas igen (Junehag et al.
2013). Tidigare forskning har påvisat att personer som genomgått en hjärtinfarkt kände rädsla och oro för att drabbas igen och att ovanliga kroppssymtom gav en rädsla för att det var en ny hjärtinfarkt (Gwaltney et al. 2017). Detta beskrivs även i en studie utförd av Junehag et al. (2014) och Kristofferzon et al. (2005) där det framkom att det fanns en rädsla för en ny hjärtinfarkt bland deltagarna. Vidare beskriver Junehag et al. (2014) att symtom från hjärtat har medfört att personer åkt in till sjukhuset i tron att det varit en ny hjärtinfarkt. I en studie utförd av Fålun, Fridlund, Schaufel, Schei och Norekvål (2015) framkom att personer som upplevde symtom från hjärtat och andfåddhet beskrev att det kände ångest och oro.
I föreliggande litteraturstudie visade resultatet att anhöriga var betydelsefulla för de som drabbats av en hjärtinfarkt (Junehag et al. 2013; Petriček et al. 2017; Smith et al. 2017
& Nicolai et al. 2018). Stödet från närstående gav en trygghet, vilket resulterade i ett ökat välbefinnande (Junehag et al. 2013 & Nicolai et al. 2018). Stödet kunde underlätta genomförandet av livsstilsförändringar samt att komma tillbaka till vardagen igen (Nicoali et al. 2018). Detta styrks i en studie utförd av Hanna et al. (2019) där resultatet visade att anhöriga hade en viktig betydelse för upprätthållandet av dagliga rutiner, aktiviteter och livsstilsförändringar. Även känslan av att få genuin omtanke och stöd från någon visade sig vara avgörande för återanpassningen i vardagen. I en studie utförd av Bucholz, Strait, Dreyer, Geda, Spatz, Bueno, Lichtman, D´Onofrio, Spertus och Krumholz (2014) beskrevs att personer med mindre socialt stöd hade en lägre
livskvalité och upplevde mer depressiva symtom än de som hade stöd. Vidare beskrev McAnirn, Lusk, Donnelly, McKenna, Hamill och Fitzsimons (2015) att stöd från familj och närstående var en viktig faktor och motivation till att genomföra
livsstilsförändringar. Även Fålun et al. (2015) styrker detta, då det framkom att
19 deltagarna insåg vilken resurs de anhöriga kunde vara för att underlätta vardagen och för att genomföra livsstilsförändringar. Kristofferzon et al. (2005) samt Condon och McCarthy (2005) har utfört studier där de framkom att stödet från anhöriga upplevdes positivt och värdefullt, men att anhöriga även kunde vara överbeskyddande vilket upplevdes besvärande för den drabbade. Detta resultat framkom även i föreliggande litteraturstudie där Petriček et al. (2017) beskrev att anhöriga kunde upplevas vara överbeskyddande.
I föreliggande litteraturstudie visade resultatet att någon form av rehabiliteringsprogram eller stödgrupp efter en hjärtinfarkt uppskattades och var en hjälp att lättare gå vidare i livet för dem som genomgått en hjärtinfarkt (Simonÿ et al. 2015a; Simonÿ et al. 2015b
& Fredriksson-Larsson et al. 2013). Det visade sig även att möjligheten att få träffa andra i samma situation var betydelsefullt (Simonÿ et al. 2015a & Junehag et al. 2013).
Det betonades också att det fanns ett stort behov av mer information gällande
sjukdomen och hur tillvaron kunde komma att se ut efter hjärtinfarkten (Simonÿ et al.
2015a; Junehag et al. 2013; Stevens et al. 2012; Petriček et al. 2017; Søderberg et al.
2013; Fredriksson-Larsson et al. 2013 & Nicolai et al. 2018). Detta styrks i en studie utförd av Junehag et al. (2014) där det beskrevs att mentorer med samma erfarenhet var värdefulla för de drabbade, då mentorerna uppmuntrade till att behålla goda
levnadsvanor.
Författarna till föreliggande litteraturstudie ställer sig frågande angående orsaken till att många deltagare uppgav att de saknade information från sjukvården.
Det faktum att anhöriga visade sig ha en betydande roll för tillfrisknandet pekar på att de bör inkluderas i största möjliga mån i eftervården.
Enligt svensk sjuksköterskeförening (2015) kan en familj bidra med förbättrad hälsa, ökat välbefinnande samt minska lidandet för samtliga familjemedlemmar.
Travelbee (1971) beskriver i sin omvårdnadsteori att vårdbehoven måste tillgodoses för både den sjuke och de anhöriga. Allt en sjuksköterska gör med och för den sjuke och de anhöriga bidrar till att uppfylla syftet med vårdandet.
I föreliggande litteraturstudies resultat framkom att flera deltagare upplevde
hjärtinfarkten som en väckarklocka och fick dem att inse det viktiga i livet, såsom familj och att vidta förändringar i sin livsstil (Smith et al. 2017; Nicolai et al. 2018 & Merritt et al. 2017).
20 Fysisk aktivitet var en livsstilsförändring som visade sig kunna bidra till ett ökat
välbefinnande (Simony et al. 2015a; Simony et al. 2015b & Smith 2017). Ytterligare forskning, utförd av Junehag et al. (2014) påvisade att deltagarna såg hjärtinfarkten som en vändpunkt vilket bidrog till att de tog till sig nya rutiner i livet. Vidare framkom att många var medvetna om vikten av fysisk aktivitet som i sin tur bidrog till nya
motionsvanor. För vissa hade den fysiska förmågan blivit bättre än den var innan hjärtinfarkten (Junehag et al. 2014). Vidare framkom i en studie utförd av Fålun et al.
(2015) att hjärtinfarkten gav deltagarna en chans att ändra sitt liv och en förmåga att se den ljusa sidan av händelsen. Detta resulterade i att de såg över sin livsstil och minskade de faktorer som gav en negativ inverkan på livet. Händelsen fick deltagarna att inse att livet är skört och oförutsägbart, vilket resulterade i att de försökte uppskatta livet så mycket som möjligt.
Joyce Travelbee (1971) beskriver att sympati i en vårdsituation innebär att sjuksköterskan har en förmåga att sätta sig in i den sjuka människans lidande och upplevelse. Sjuksköterskan bör vara involverad i situationen på ett moget sätt. Om sjuksköterskan inte kan tillgodose vårdbehovet i situationen bör den sjuke remitteras vidare till rätt vårdnivå. Pokorny (2018) beskriver att ett mål i Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori är att hjälpa den sjuke att kunna hantera upplevelsen, med det yttersta målet att få behålla hoppet.
4.3 Metoddiskussion
Föreliggande litteraturstudie är av en beskrivande design. Polit och Beck (2017) beskriver att en litteraturstudie sammanfattar tidigare forskning och kan ge mer förståelse för fenomenet som studeras då flera forskningsresultat sammanfattas. Vid sökningen av artiklarna användes databasen PubMed, vilket Polit och Beck (2017) beskriver är en bred databas och lämplig för omvårdnadsinriktade ämnen. Sökningen genererade tio artiklar, dock funderar författarna till föreliggande litteraturstudie kring hur en sökning i databasen CINAHL skulle påverkat resultatet. Kombinationen av sökord och termerna för sökorden, ansåg författarna till denna litteraturstudie vara rimliga för syftet. Några andra sökord ansågs inte nödvändiga då det förelåg risk för att sökningen skulle riktas mot något specifikt område. De begränsningar som gjordes ansågs nödvändiga för resultatet. Eftersom författarna till föreliggande litteraturstudie endast avsåg undersöka vuxna personer samt att artiklarna skulle vara skrivna på
21 engelska eftersom endast svenska och engelska behärskas av författarna till
litteraturstudien. Begränsningen på 10 år gjordes för att få en bredare sökning, dock kunde det varit önskvärt att ytterligare begränsa sökningen till 5 år för att få tillgång till den allra senaste forskningen. Inklusionskriterier var att endast kvalitativa artiklar skulle inkluderas, detta ansåg författarna till föreliggande litteraturstudie vara en styrka då beskrivning av erfarenheter bäst görs genom kvalitativ forskning, vilket styrks i Polit och Beck (2017). Samtliga artiklar i resultatet var av IMRaD struktur och hade
genomgått Peer Review, detta ansåg författarna till litteraturstudien var en styrka då det påvisar bra kvalitét. Ett kriterium för exklusion var fjärrlån, vilket gjorde att en artikel uteslöts. Detta ansågs vara en svaghet då denna artikel kunde ha varit av betydelse för resultatdelen. Under urvalsprocessen exkluderades 23 dubbletter vilket fick författarna till litteraturstudien att fundera över om detta antal kan anses vara för många för ett resultat på 212 artiklar. Detta väckte funderingar om vad orsaken kunde vara. Alla de inkluderade artiklarna granskades med hjälp av en kvalitégranskningsmall där utfallet visade att alla artiklar höll god kvalitét, vilket ansågs vara en styrka. Det faktum att de inkluderade artiklarna innehöll studier utförda i olika länder ansågs även det vara en styrka, då detta bidrog med bredd till litteraturstudien. En analys enligt Evans (2002) användes till hjälp för strukturerandet av arbetet. Författarna till föreliggande
litteraturstudie har för att säkerställa objektivitet först läst artiklarna enskilt och sedan tillsammans flertalet gånger. Därefter diskuterades artiklarnas fynd. Detta ansågs vara en styrka för att minimera missförstånd i resultatet. Dock har båda författarna till föreliggande litteraturstudie svenska som modersmål vilket gör att en viss risk för missförstånd i tolkning av engelsk text föreligger.
4.4 Kliniska implikationer
Resultatet i föreliggande litteraturstudie kan användas av sjuksköterskor för att kunna möta individuella behov och förbättra omvårdnaden för personer som genomgått en hjärtinfarkt och även deras närstående. Mer information, utbildning och stöd till
personer som drabbats av en hjärtinfarkt behövs för att de skall vara så förberedda som möjligt på de konsekvenser som kan uppstå, samt för att de skall kunna få verktyg att hantera de svårigheter och motgångar som kan följa livet efter en hjärtinfarkt. Det är även viktigt att sjuksköterskan inkluderar anhöriga i vården då de visat sig ha en stor betydelse för den drabbades tillfrisknande. Sjuksköterskan bör erbjuda fler stödjande samtal för både den drabbade och de anhöriga, med tid och möjlighet för reflektion samt
22 undervisning i livsstilsförändring. Även stödgrupper bör erbjudas då detta visat sig vara uppskattat och en hjälp för återanpassandet i vardagen.
4.5 Förslag på fortsatt forskning
Litteraturstudiens resultat påvisade att en hjärtinfarkt kom som en chock för de flesta samt att kvinnor och män upplevde flera konsekvenser efteråt. Detta oavsett vart i världen de lever. De upplevde att de fått för lite information om sjukdomen av
sjukvården och många gånger önskades mer information om just den egna situationen.
Hjärtinfarkt är vanligt förekommande idag. Sjuksköterskor bör få mer specifik utbildning i eftervården av hjärtsjuka personer och deras anhöriga, för att få en större förståelse för individuella behov. Genom detta kan varje individ få den information och omvårdnad den är i behov av. Förslag på fortsatt forskning blir därför att dessa åtgärder tillämpas och därefter utvärderas genom vidare forskning för att kunna fastställa dess effektivitet.
4.6 Slutsats
En hjärtinfarkt upplevs som en chockartad och omtumlande händelse för de flesta, både kvinnor och män. Konsekvenserna efter hjärtinfarkten är många, såsom utmattning, ångest, oro och en rädsla för att dö. Trots konsekvenserna och rädslan för att anstränga det sjuka hjärtat, gav hjärtinfarkten många en motivation till livsstilsförändring och minimera de faktorer som kunde inverka negativt på livet. Anhöriga hade en stor betydelse för tillfrisknandet och var ett stort stöd för många. De flesta kände att de saknade stöd och adekvat information från sjukvården. Vårdpersonal kan med fördel läsa denna litteraturstudie för att få ökad förståelse för de erfarenheter som kan upplevas efter en hjärtinfarkt och kan bidra med kunskap till att utforma eftervården.
23
5. Referenser
Artiklar märkta med * används i resultatdelen.
Arenhall, E., Kristofferzon, M-L., Fridlund, B., Malm, D. & Nilsson, U. (2011). The male partners´ experiences of the intimate relationships after a first myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(2), ss. 108-114.
Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2010.05.003
Arenhall, E., Kristofferzon, M-L., Fridlund, B. & Nilsson, U. (2011). The female
partners´ experiences of intimate relationship after a first myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 20(11-12), ss. 1677-1684.
Doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03312
Bucholz, E, M., Strait, K, M., Dreyer, R, P., Geda, M., Spatz, E, S., Bueno, H., Lichtman, J, H., D’Onofrio, G., Spertus, J, A. & Krumholz, H, M. (2014). Effect of Low Perceived Social Support on Health Outcomes in Young Patients With Acute Myocardial Infarction: Results From the Variation in Recovery: Role of Gender on Outcomes of Young AMI Patients (VIRGO) Study. Journal of the American Heart Association, 3(5).
Doi: 10.1161/JAHA.114.001252
Condon, C. & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspective. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, ss. 37- 44.
Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2005.06.005
Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I Almås, H., Stubberud D-G. & Grønseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 1. Stockholm:
Liber. ss. 207–243.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
24 Eriksson, M., Asplund, K. & Svedlund, M. (2009). Patients´ and their partners´
experiences of returning home after hospital discharge following acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 8(4), ss. 267-273.
Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2009.03.003
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2).
*Fredriksson-Larsson, U., Alsen, P. & Brink, E. (2013). I´ve lost the person I used to be- Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8(1).
Doi: 10.3402/qhw.v8i0.20836
Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M, A., Schei, E. & Norekvål, T, M. (2016). Patients’
goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), ss. 495-503.
Doi: 10.1177/1474515115614712
Gwaltney, C., Reaney, M., Krohe, M., Martin, M, M., Falvey, H. & Mollon, P. (2017).
Symptoms and Functional Limitations in the First Year Following a Myocardial Infarction: A Qualitative Study. Springer International Publishing Switzerland, 10(2), ss.225-235.
Doi: 10.1007/s40271-016-0194-8
Hanna, A., Yael, E-M., Hadassa, L., Iris, E., Eugenia, N., Lior, G., Carmit, S. & Liora, O. (2019).” It´s up to me with a little support” – Adherence after myocardial infarction:
A qualitative study. International journal of Nursing Studies, 101.
Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.103416
*Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2013). A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial
infarction. Intensive and Critical Care Nursing, 30(1), ss. 22-30.
Doi:10.1016/j.iccn.2013.07.002.
25 Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), ss. 289-296.
Doi: 10.1111/scs.12058
Kazimiera-Andersson, E., Borglin, G., Sjöström-Strand, A. & Willman, A. (2012).
Standing alone when live takes an unexpected turn: being a midlife next of kin of a relative who has suffered a myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), ss. 864-871.
Doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01094
Kristofferzon, M-L., Löfmark, R. & Carlsson, M. (2005). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction.
Journal of clinical Nursing, 16, ss. 391-401.
Doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01518.x
Lennéer-Axelson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning. Stockholm: Natur
& kultur.
Nyström, M. (2014). Vårdrelationer: en empirisk belysning. I Friberg, F. & Öhlén, J.
(red.) Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur, ss. 467–481.
McAnirn, G., Lusk, L., Donnelly, P., McKenna, N., Hamill, C. & Fitzsimons, D.
(2015). Shocked and guilty, but highly motivated: Younger patients’ experience post MI. British Heart Foundation, 10(12).
Doi: 10.12968/bjca.2015.10.12.610
*Merritt, C., de Zoysa, N. & Hutton, J, M. (2017). A Qualitative study of younger men´s experience of heart attack (myocardial infarction), The British Psychological Society, 22(3), ss. 589-608.
Doi:10.1111/bjhp.12249
26
*Nicolai, J., Müller, N., Noest, S., Wilke, S., Schultz, J-H., Gleißner, C, A., Eich, W. &
Bieber, C. (2018). To change or not to change – That is the question: A qualitative study of lifestyle changes following acute myocardial infarction. Chronic illness, 14(1), ss.
25-41.
Doi: 10.1177/1742395317694700
Nilsson, U.G., Ivarsson, B., Alm-Roijer, C., Svedberg, P. & the SAMMI-study group*.
(2012). The desire for involvement in healthcare, anxiety and coping in patients and their partners after a myocardial infarction, European journal of Cardiovascular Nursing, 12(5), ss. 461-467.
Doi: 10.1177/1474515112472269
*Petriček, G., Buljan, J.,Prljević, G. & Vrcić-Keglević, M. (2017)Perceived needs for attaining a ´new normality´ after surviving myocardial infarction: A qualitative study of patient’s experience. European Journal of General Practice, 23(1), ss. 35-42.
Doi: 10.1080/13814788.2016.1274726
Pokorny, E. M. (2018). Nursing Theorists of Historical Significance. I Alligood, M. R.
(red.) Nursing Theorists and their work. St. Louis, Missouri: Elsevier, ss. 12-27.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Salminen-Tuomaala, M.-H., Åstedt-Kurki, P., Rekiaro, M. & Paavilainen, E. (2012).
Spouse’s coping alongside myocardial infarction patients, European journal of cardiovascular nursing, 12(3), ss. 242-251.
Doi: 10.1177/1474515111435603
Salminen-Tuomaala, M.-H., Åstedt-Kurki, P., Rekiaro, M. & Paavilainen, E. (2013).
Coping with the Effects of Myocardial Infarction From the Viewpoint of Patients’
Spouses. Journal of Family Nursing, 19(2), ss. 198-229.
Doi: 10.1177/1074840713483922
27
*Simonÿ, C, P., Dreyer, P., Pedersen, B, D. & Birkelund, R. (2015a). Empowered to gain a new foothold in life - A study of the meaning of participating in cardiac rehabilitation to patients afflicted by a minor heart attack. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 10(1), ss.
Doi: 10.3402/qhw.v10.28717
*Simonÿ, C, P., Pedersen, B, D., Dreyer, P. & Birkelund, R. (2015b). Dealing with existential anxiety in exercise-based cardiac rehabilitation: a phenomenological- hermeneutic study of patients´ lived experiences. Journal of clinical Nursing, 24(17- 18), ss. 2581-2590.
Doi: 10.1111/jocn.12867
*Smith, F., Banwell, E. & Rakhit, R. (2017). I was in control of it from the start´: A qualitative study of men’s experiences of positive adjustment following a heart attack.
Journal of Health Psychology, 22(10), ss. 1345–1354.
Doi: 10.1177/1359105315627000
Socialstyrelsen (2019). Statistik om hjärtinfarkter.
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/hjartinfarkter/
[2020-06-05]
*Stevens, S. & Thomas, S, S. (2012). Recovery of midlife women From Myocardial infarction. Health Care for Women International, 33(12), ss. 1096–1133.
Doi: 10.1080/07399332.2012.684815
Svenska Akademien (2020). Svenska Akademiens ordbok.
https://www.saob.se/artikel/?seek=erfarenhet&pz=2 [2020-10-08]
Svensk sjuksköterskeförening (2015). Familjefokuserad omvårdnad. Stockholm:
Svensksjuksköterskeförening.
28 https://www.swenurse.se/Sa-tycker-
vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/familjefokuserad-omvardnad/
[2020-05-21]
Svensk sjuksköterskeförening (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/Sa-tycker- vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/ [2020-05-20]
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Omvårdnad och god vård. Stockholm:
Svensksjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf [2020-10-07]
*Søderberg, L, H., Johansen, P, P., Herning, M. & Berg, S, K. (2013). Women´s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of clinical Nursing, 22(23-24), ss. 3532-3540.
Doi: 10.1111/jocn.12382
Travelbee, J. (1971) Interpersonal aspect of nursing. Philadelphia: Davis.
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 37–50.
29
6. Bilagor
Bilaga 1: Relevansmall
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2
Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
30 Bilaga 2: Kvalitetsgranskningsmall
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
31 6. Är det sammanhang (kontext) i vilket
forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
32 11. Diskuteras den kliniska betydelse som
studiens resultat kan ha?
12.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
33 Bilaga 3: Tabell 2. Metodologisk översikt.
Författare Titel Design och
eventuellt ansats
Undersöknings- grupp
Datainsamlings- metod
Dataanalys-metod
Fredriksson-Larsson U, Alsen P & Brink E.
2013. Sverige.
I´ve lost the person i used to be- Experiences of the consequences of the fatigue following myocardial infarction.
Kvalitativ ansats med deskriptiv design.
18 deltagare, varav 5 kvinnor. Som
genomgått en hjärtinfarkt.
Intervjuer. Konstruktivistisk grounded theory metod enligt Charmaz 2006.
Junehag L, Asplund K
& Svedlund M. 2013.
Sverige.
A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction.
Kvalitativ ansats med deskriptiv design.
20 deltagare, 14 män och 6 kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt.
Individuella intervjuer.
Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim &
Lundman 2004.
Merritt C J, de Zoysa N & Hutton J M.
2017. England.
A qualitative study of younger men´s experience of heart attack (myocardial infarction).
Kvalitativ ansats med deskriptiv design.
10 män under 45 år. Semi-
strukturerade djupgående intervjuer.
IPA metoden (interpretative phenomenological analysis) enligt Smith & Osborne 2007.
