En hjärtinfarkt upplevs som en chockartad och omtumlande händelse för de flesta, både kvinnor och män. Konsekvenserna efter hjärtinfarkten är många, såsom utmattning, ångest, oro och en rädsla för att dö. Trots konsekvenserna och rädslan för att anstränga det sjuka hjärtat, gav hjärtinfarkten många en motivation till livsstilsförändring och minimera de faktorer som kunde inverka negativt på livet. Anhöriga hade en stor betydelse för tillfrisknandet och var ett stort stöd för många. De flesta kände att de saknade stöd och adekvat information från sjukvården. Vårdpersonal kan med fördel läsa denna litteraturstudie för att få ökad förståelse för de erfarenheter som kan upplevas efter en hjärtinfarkt och kan bidra med kunskap till att utforma eftervården.
23
5. Referenser
Artiklar märkta med * används i resultatdelen.
Arenhall, E., Kristofferzon, M-L., Fridlund, B., Malm, D. & Nilsson, U. (2011). The male partners´ experiences of the intimate relationships after a first myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(2), ss. 108-114.
Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2010.05.003
Arenhall, E., Kristofferzon, M-L., Fridlund, B. & Nilsson, U. (2011). The female
partners´ experiences of intimate relationship after a first myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 20(11-12), ss. 1677-1684.
Doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03312
Bucholz, E, M., Strait, K, M., Dreyer, R, P., Geda, M., Spatz, E, S., Bueno, H., Lichtman, J, H., D’Onofrio, G., Spertus, J, A. & Krumholz, H, M. (2014). Effect of Low Perceived Social Support on Health Outcomes in Young Patients With Acute Myocardial Infarction: Results From the Variation in Recovery: Role of Gender on Outcomes of Young AMI Patients (VIRGO) Study. Journal of the American Heart Association, 3(5).
Doi: 10.1161/JAHA.114.001252
Condon, C. & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspective. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, ss. 37-44.
Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2005.06.005
Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I Almås, H., Stubberud D-G. & Grønseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 1. Stockholm:
Liber. ss. 207–243.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
24 Eriksson, M., Asplund, K. & Svedlund, M. (2009). Patients´ and their partners´
experiences of returning home after hospital discharge following acute myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 8(4), ss. 267-273.
Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2009.03.003
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2).
*Fredriksson-Larsson, U., Alsen, P. & Brink, E. (2013). I´ve lost the person I used to be- Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction.
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8(1).
Doi: 10.3402/qhw.v8i0.20836
Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M, A., Schei, E. & Norekvål, T, M. (2016). Patients’
goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), ss. 495-503.
Doi: 10.1177/1474515115614712
Gwaltney, C., Reaney, M., Krohe, M., Martin, M, M., Falvey, H. & Mollon, P. (2017).
Symptoms and Functional Limitations in the First Year Following a Myocardial Infarction: A Qualitative Study. Springer International Publishing Switzerland, 10(2), ss.225-235.
Doi: 10.1007/s40271-016-0194-8
Hanna, A., Yael, E-M., Hadassa, L., Iris, E., Eugenia, N., Lior, G., Carmit, S. & Liora, O. (2019).” It´s up to me with a little support” – Adherence after myocardial infarction:
A qualitative study. International journal of Nursing Studies, 101.
Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.103416
*Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2013). A qualitative study: Perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial
infarction. Intensive and Critical Care Nursing, 30(1), ss. 22-30.
Doi:10.1016/j.iccn.2013.07.002.
25 Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), ss. 289-296.
Doi: 10.1111/scs.12058
Kazimiera-Andersson, E., Borglin, G., Sjöström-Strand, A. & Willman, A. (2012).
Standing alone when live takes an unexpected turn: being a midlife next of kin of a relative who has suffered a myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), ss. 864-871.
Doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01094
Kristofferzon, M-L., Löfmark, R. & Carlsson, M. (2005). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction.
Journal of clinical Nursing, 16, ss. 391-401.
Doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01518.x
Lennéer-Axelson, B. (2010). Förluster: om sorg och livsomställning. Stockholm: Natur
& kultur.
Nyström, M. (2014). Vårdrelationer: en empirisk belysning. I Friberg, F. & Öhlén, J.
(red.) Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur, ss. 467–481.
McAnirn, G., Lusk, L., Donnelly, P., McKenna, N., Hamill, C. & Fitzsimons, D.
(2015). Shocked and guilty, but highly motivated: Younger patients’ experience post MI. British Heart Foundation, 10(12).
Doi: 10.12968/bjca.2015.10.12.610
*Merritt, C., de Zoysa, N. & Hutton, J, M. (2017). A Qualitative study of younger men´s experience of heart attack (myocardial infarction), The British Psychological Society, 22(3), ss. 589-608.
Doi:10.1111/bjhp.12249
26
*Nicolai, J., Müller, N., Noest, S., Wilke, S., Schultz, J-H., Gleißner, C, A., Eich, W. &
Bieber, C. (2018). To change or not to change – That is the question: A qualitative study of lifestyle changes following acute myocardial infarction. Chronic illness, 14(1), ss.
25-41.
Doi: 10.1177/1742395317694700
Nilsson, U.G., Ivarsson, B., Alm-Roijer, C., Svedberg, P. & the SAMMI-study group*.
(2012). The desire for involvement in healthcare, anxiety and coping in patients and their partners after a myocardial infarction, European journal of Cardiovascular Nursing, 12(5), ss. 461-467.
Doi: 10.1177/1474515112472269
*Petriček, G., Buljan, J.,Prljević, G. & Vrcić-Keglević, M. (2017)Perceived needs for attaining a ´new normality´ after surviving myocardial infarction: A qualitative study of patient’s experience. European Journal of General Practice, 23(1), ss. 35-42.
Doi: 10.1080/13814788.2016.1274726
Pokorny, E. M. (2018). Nursing Theorists of Historical Significance. I Alligood, M. R.
(red.) Nursing Theorists and their work. St. Louis, Missouri: Elsevier, ss. 12-27.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Salminen-Tuomaala, M.-H., Åstedt-Kurki, P., Rekiaro, M. & Paavilainen, E. (2012).
Spouse’s coping alongside myocardial infarction patients, European journal of cardiovascular nursing, 12(3), ss. 242-251.
Doi: 10.1177/1474515111435603
Salminen-Tuomaala, M.-H., Åstedt-Kurki, P., Rekiaro, M. & Paavilainen, E. (2013).
Coping with the Effects of Myocardial Infarction From the Viewpoint of Patients’
Spouses. Journal of Family Nursing, 19(2), ss. 198-229.
Doi: 10.1177/1074840713483922
27
*Simonÿ, C, P., Dreyer, P., Pedersen, B, D. & Birkelund, R. (2015a). Empowered to gain a new foothold in life - A study of the meaning of participating in cardiac rehabilitation to patients afflicted by a minor heart attack. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 10(1), ss.
Doi: 10.3402/qhw.v10.28717
*Simonÿ, C, P., Pedersen, B, D., Dreyer, P. & Birkelund, R. (2015b). Dealing with existential anxiety in exercise-based cardiac rehabilitation: a phenomenological-hermeneutic study of patients´ lived experiences. Journal of clinical Nursing, 24(17-18), ss. 2581-2590.
Doi: 10.1111/jocn.12867
*Smith, F., Banwell, E. & Rakhit, R. (2017). I was in control of it from the start´: A qualitative study of men’s experiences of positive adjustment following a heart attack.
Journal of Health Psychology, 22(10), ss. 1345–1354.
Doi: 10.1177/1359105315627000
Socialstyrelsen (2019). Statistik om hjärtinfarkter.
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/hjartinfarkter/
[2020-06-05]
*Stevens, S. & Thomas, S, S. (2012). Recovery of midlife women From Myocardial infarction. Health Care for Women International, 33(12), ss. 1096–1133.
Doi: 10.1080/07399332.2012.684815
Svenska Akademien (2020). Svenska Akademiens ordbok.
https://www.saob.se/artikel/?seek=erfarenhet&pz=2 [2020-10-08]
Svensk sjuksköterskeförening (2015). Familjefokuserad omvårdnad. Stockholm:
Svensksjuksköterskeförening.
28
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/familjefokuserad-omvardnad/
[2020-05-21]
Svensk sjuksköterskeförening (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/ [2020-05-20]
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Omvårdnad och god vård. Stockholm:
Svensksjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf [2020-10-07]
*Søderberg, L, H., Johansen, P, P., Herning, M. & Berg, S, K. (2013). Women´s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of clinical Nursing, 22(23-24), ss. 3532-3540.
Doi: 10.1111/jocn.12382
Travelbee, J. (1971) Interpersonal aspect of nursing. Philadelphia: Davis.
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 37–50.
29