Bildämnet – verktyg för lärande?

Det som framgått i undersökningen är att bildämnet fungerar som en väg för lärande, då grundskollärarna berättar hur de använder bildämnet för att synliggöra ämnesstoff i andra ämnen. I undersökningen uttryckte också majoriteten av deltagarna

föreställningen om att bild möjliggjorde lärande i andra ämnen samt fördjupade

kunskaper i andra ämnesområden. Genom att arbeta ämnesövergripande och introducera olika bildgenrer kopplade till skolämnen för eleverna kan elevernas bildspråk utvecklas och deras kunskaper om olika bildgenre öka. Utifrån en sociokulturell lärandeteori kan det hävdas att bilder utgör en form av visuell kommunikation och har inte enbart en estetisk funktion. Eriksson & Göthlund (Möten med bilder, 2014) presenterar visuell

kommunikation som ett kritiskt perspektiv på kunskap och meningsskapande då den

alltid är i förändring till följd av samhällets bildrepertoarer förändras. Professorn Jui-Pi Chien på Institute of Foreign Languages and Literatures, National Taiwan University menar i relation till Gombrich teori om schemata att sändaren, till exempel konstnären, enbart kan uttrycka bildspråk som han eller hon lärt sig, liksom betraktaren enbart kan förstå de bilder som han/hon lärt sig förstå (Schemata as the primary modelling system

of culture: Prospects for the study of nonverbal communication, 2014). Med andra ord

behöver människan en repertoar av koder och kontexter (bildsammanhang) för att kunna kommunicera och tolka de bildspråk som omgärdar henne i samhället och i vardagen. I linje med detta menar även Ulla Lind (Blickens ordning, 2010) i sin doktorsavhandling att genom att ordna blicken, alltså ställa sig in på vad vi vill se och studera i en bild, kan vi betrakta en bild på olika sätt. Hansson, Karlsson och Nordström (2006, sid. 148) menar att av alla människor är ungdomar den grupp som kan vara främst uppmärksam på vilka budskap som sänds genom media. Förslagsvis kan en orsak till detta vara det enorma flöde av medier som ungdomar idag möter. Dagens ungdomar möter internet, Data- och tv-spel, smartphones och mode konstant, var dag, vilket ger upphov till att ungdomar behöver kunna förstå den visuella kulturen och de olika bildspråk som omgärdar dem. Bland deltagarnas svar framkom exempel på hur bildämnet används i naturvetenskap för att teckna kroppen, i matematiken för att konkretisera tal och skapa tabeller/diagram och i samhällsvetenskap för att visualisera mänskliga rättigheter och politisk propaganda. Dessa olika bildgenrer är exempel på hur elevernas bildspråk kan utvecklas, då de får öva på bilder i olika typer av sammanhang. Chien (2014) menar att konflikter uppstår då koder och kontexter i bilder inte är bekanta för betraktaren. I mellanrummet mellan bilder och betraktaren uppstår kunskapsutbytet då vi tolkar och förstår bilder, men utan kunskaper om de koder och kontexter som ligger till grund för bilderna kan vi inte förstå dem. Således finns inget universellt, medfött bildspråk utan vi behöver få lära oss det. I ämnesövergripande arbeten kan olika bildspråk presenteras och behandlas, vilket ökar elevernas bildrepertoarer och förståelse för olika typer av

bilder. Genom bildanalytiska förmågor, vilka enligt Lgr 11 (Skolverket, 2019b) finns som kriterier inom bildämnet, kan elevernas kunskaper i att tolka och förstå visuell kultur komma till uttryck. I sammanhanget för undersökningen, kan dessa förmågor i visuell kultur och bildspråk möjliggöra att eleverna i undervisningen av andra ämnen kan använda sitt bildspråk och förståelse för visuell kultur för att förstå och uttrycka sig i ett annat ämne.

I relation till ovanstående tankar om möjligheterna att använda bildämnet som verktyg för lärande i andra ämnen, finns likväl relevans att diskutera hur andra ämnen kan möjliggöra lärande i bildämnet. Lindström (refererad i Marklund 2019) beskriver mediespecifika kunskaper dvs. det eleverna lär sig i respektive ämne, exempelvis förmågor och färdigheter i bildframställning och bildkommunikation i

bildundervisningen. Lindström (refererad i Marklund 2019) menar att genom

ämnesövergripande får eleverna kunskap i ett annat ämne än det som vanligtvis är inom ramen för ämnets kunskapsområde vilket benämns medieneutralt lärande.

Ämnesövergripande arbeten leder därför till att eleverna får kunskap i flera ämnen samtidigt vilket gynnar elevernas fördjupade lärande av kunskap. Andra ämnen kan alltså också verka för lärande i bildämnet, något som är viktigt att poängtera i detta sammanhang.

I undersökningen framkom även grundskollärares föreställningar om att bildämnet gärna kan användas som lärandestrategier i andra ämnen. Bland svaren framkom exempel som minnesanteckningar genom bilder för att enklare minnas, mindmaps, rita ner ett matematiktal i bilder för att “se” hur talet kan lösas. I linje med grundskollärares uppfattning presenterar Lind (2010) estetiska lärprocesser, vilka innefattar visuella

strategier, verktyg, inom andra ämnen som kan förenkla lärandet. Som exempel lyfts

språkämnen, där bild och färger kan användas för att markera och färgkoda texter för att visuellt kunna förstå språk. En av deltagarna i enkätundersökningen lyfter liknande visuella strategier, då hen redogör för hur bildämnet fungerar som verktyg för

specialpedagogik genom bildstöd. Dessa föregående exemplen synliggör hur bildämnet används i undervisning av andra ämnen, således är det snarare som verktyg än som implementering av bildämnets innehåll sett från förmågor och kunskapskrav.

Fortfarande är det ett positivt förhållningssätt till bildämnet, då eleverna får komma i kontakt med bildmaterial och kreativitet vilket flera av grundskollärarna i

undersökningen uttrycker. Det blir ett multimodalt lärande då bildämnet används som en lärandestrategi likt exemplen ovan, vilket vidare är intressant att diskutera.

Multimodalitet innebär att kunskap kan uttryckas och fångas upp genom flera uttrycksformer, som bild och text, men även ljud och text. Ramazan Bulut (2019) presenterar i den vetenskapliga artikeln An Analysis of the Effects of Multimedia

Teaching on Student Achievement att multimodal undervisning ger positiv effekt på

elevers lärande och att det kan möjliggöra ett lekfullt lärande. Ett multimodalt lärande behöver inte ske i relation till ämnesövergripande arbeten, men således finns det positiva möjligheter med det då bildämnet innefattar arbetsformer för multimodalt lärande. I enkätundersökningen framkom grundskollärares föreställningar om multimodala arbetsformen specifikt i redovisningsformer där presentationer i till

exempel biologi och musik sker genom affischer respektive tecknade skivomslag. Även exempel som att använda film för att redogöra för historiska händelser, använda

modeller för att konkretisera skalor (matematik) och proportioner (biologi) framkommer bland svaren. Dessa exempel är multimodala då man inkluderar ett praktiskt, visuellt arbete tillsammans med det teoretiska, skriftliga i flera uttrycksformer.