Det var bara en person som såg på bild 6 och ingen såg på bild 7. Testperson 4 såg på bild 6 när Lydia Livingstons presenterades i texten. Det är intressant att dessa bilder sågs av så få och att ingen anger sig ha sett dem i skanningsfasen. Jag tror att den lilla storleken, samt placeringen i blocket av brödtext är bidragande orsak till detta. Det görs inte heller några specifika språkliga eller grafiska hänvisningar till att det finns bilder på de två kvinnorna. Bild 6-7 var definitivt ingen ingångspunkt till vidare läsning.
Figur 22. Visuell analys och kvalitativ analys av bilderna i artikeln.
8.2.1. Sammanfattning av bildernas kraft att forma läsvägar
En del av frågeställningen handlar om hur personers läsvägar relaterar till artikelns bilder. Baserat på resultatet ovan kan vi nu besvara den frågan. Sammanfattningsvis har vi sett att bilder är kraftfulla designelement som kan ha stort inflytande på skapandet av läsvägar. Något som inte framgår i teorier om bilders roll i att forma läsvägar (se 5.6. Bilders roll i att forma läsvägar), men som min undersökning visar är att alla bilder inte kommer med i skanningsfasen och vissa läggs inte alls märke till under hela läsning. Kress & Leeuwens (2006) teori om att man ibland återkommer till att se på bilden efter eller under läsning visar sig även i min undersökning. Jag tror att både bilderna och texten hade fått större
genomslagskraft om sambandet bild och språk emellan hade varit tydligare antingen med specifika språkliga hänvisningar eller grafiska markeringar. Det kan vara riskfyllt att låta bildtexten vara den enda bäraren av förklaringen av sambandet mellan bilden och
kan avslå läsaren från vidare läsning, trots vad den typografiska utformningen tycks föreslå. Bilderna har potential att slå ut typografiska hierarkier och vägledning för läsordning. Dock kan de även väga upp för typografiska misstag. Testperson 2 berättade att hon tog extra pauser i läsandet eftersom det var jobbigt med vit text på svart, och tittade istället på bilderna en stund.
9. Slutsats
9.1. Styrd eller dynamisk läsning?
I min undersökning ser man att formandet av läsvägar är högst individuellt. Både bilderna och typografins utformning påverkar. Bilderna påverkar främst i skanningsfasen, men de mindre bilderna som inte är så visuellt framhävande, ses inte på i detta skede utan först senare eller inte alls. Svaga samband bild och text emellan skapar ointresse för bilderna. Om bildens innehåll inte möter läsares förväntningar kan det avslå från vidare läsning av tillhörande text. Inom typografin är paratexterna väldigt viktiga eftersom de är vad som ses först och erbjuder ingångar till vidare läsning om de fångar läsarens intresse. Om intresse inte väcks kan de typografiska paratexterna vara det enda som läses på uppslaget.
Låt oss återkoppla till Formgivarens avsedda läsväg baserat på min visuella analys och den teoretiska utgångspunkten av styrd läsning (se 5.6. Styrd läsning). Några principer därifrån kan vi se i resultat av min undersökning, men helheten stämmer inte. Till exempel stämmer det att bilderna skannas av först, men inte att alla bilder ses på i början. Det stämmer att bilderna ses tillbaka på, men inte att det görs efter att ha läst allt, utan ibland även mitt i läsningen. Det stämmer inte att alla textelement faktiskt läses, och där är som sagt bildtexterna det mest överraskande, eftersom de förväntas läsas i början men oftast inte lästes alls. Det stämmer att de textelement som tillhör layoutens struktur, exempelvis
sidnummer och kolumntitel, inte läses alls. Det stämmer inte heller att alla läsare har lika läsväg. Däremot visar sig den dynamiska läsning med individuella variationer att
överensstämma med mitt resultat. Låt oss nu se på ett par aspekter av den dynamiska läsningen som tydligt framkommer av min undersökning; syftet med läsningen, personliga strategier, erfarenhet och bakgrund samt miljö.
9.2. Syftet med läsningen
När jag introducerade testet för Testperson 1 gav jag en längre beskrivning till artikeln och sa att vi skulle diskutera innehållet efteråt, detta för att skapa intresse och motivera till
läsning (se mer om detta i 7.4.1. Testperson 1: Läsning). Men detta visade sig väcka oro hos henne istället; en oro över att hon inte skulle förstå artikeln tillräckligt bra och inte veta om hon skulle ha något att säga efteråt. Detta visar sig i de kommentarer hon säger under testet; “Undrar bara om jag kommer fatta hela texten” och “Jag har redan en kommentar”. Hon berättar också i debriefingen att hon var väldigt fokuserad på den uppgift hon fick med läsningen; att bilda sig en uppfattning om den för att kunna diskutera. Hon lade 12 minuter på att läsa artikeln vilket bekräftar ytterligare hennes koncentrerade läsning. Att hennes
brödtexten från början till slut utan att titta på något annat förutom en gång upp på en bild. I detta fall verkar det som att syftet med testpersonens läsning kan ha influerat hennes läsväg mer än layouten, vilket även Holsanova skriver om (2010). Ett exempel på det är rubriken som ju annars är något av det första man brukar läsa i en magasinsartikel, men eftersom hon redan visste vad artikeln handlade om och var ivrig till att läsa för att förstå brödtexten hoppade hon över den. Efter att Testperson 1 läst mycket koncentrerat ändrade jag mina instruktioner till att inte berätta så mycket om vad artikeln handlar om och inte heller säga att vi skulle diskutera innehållet efteråt. Detta för att skapa en mer avslappnad, och
förhoppningsvis mer naturlig, läsning för de andra testpersonerna.
9.3. Personliga lässtrategier
Under debriefingen kom det fram att de flesta har personlig lässtrategi som de är mer eller mindre medvetna om själv. Testperson 2, samt testpersonen i min pilotstudie, berättar att de brukar söka efter artikelslutet innan de börjar läsa brödtexten. Testperson 3 förklarar att hans tidigare arbete som skribent på ett magasin har påverkat hans sätt att läsa (mer om detta i 7.4.6. Testperson 3: Debriefing). Testperson 4 sa att han vanligtvis läser bildtexterna i början av läsningen. Läsarens egna vanor för hur de brukar läsa magasinsartiklar kan även det överstiga den typografiska utformningens upplägg för att styra läsaren.
9.4. Erfarenhet och bakgrund
Den erfarenhet och förkunskap som läsaren har med sig formar läsprocessen (Brumberger 2004, s. 17). Detta kom fram tydligt med Testperson 3. Han berättade hur hans erfarenhet som skribent på ett magasin format hans sätt att läsa. En del av hans arbetsuppgift var att hitta vad som var intressant i texterna för att lyfta fram det tydligt och locka in läsaren i texten. Han läste i princip bara paratexterna och enligt hans omdöme hade skaparna av denna artikel inte lyckats så bra med väcka intresse för vidare läsning genom dem; varken i text eller bild. Jag tror att hans medvetenhet om hur en bra artikel bör läggas upp för att väcka intresse gör att han läser mer kritiskt. Hans sätt att läsa karaktäriserar en typisk skumläsare som mest bara skannar av och sällan läser brödtexten.
9.5. Miljö
Testperson 4 var öppen med att han läste annorlunda mot för vad han brukar göra på egen hand, eftersom han hade ögonen på sig och blev inspelad med videokamera. För det första läste han igenom i princip all text, trots att han inte blev intresserad att läsa vidare utifrån första uppslagets formgivning. Han förklarade att han normalt sett hade bläddrat vidare utan att läsa artikeln alls. För det andra läste han bildtexterna sist vilket är tvärtemot vad han brukar. Det är intressant att se hur även medvetna lässtrategier kan kullkastas av läsmiljön.
9.6. Sammanfattning
Syftet med läsningen, personliga lässtrategier, erfarenhet och bakgrund, samt miljö är några aspekter av en dynamisk läsprocess som visade sig i min undersökning. Vi kan konstatera att den dynamiska läsprocessen har inflytande över hur läsare formar sina läsvägar, tillsammans med layouten och den typografiska formgivningen som vi sett tidigare. Det är omöjligt att förutsäga hur dessa påverkar varandra eftersom det verkar variera från person till person och situation till situation, samt att den ena aspekten kan kullkasta den andra. Kanske kan man säga att läsvägen bestäms av spänningen mellan, den för stunden och
personen, starkaste aspekten inom den dynamiska läsprocessen och det som läsaren anser vara visuellt mest lockande i utformningen.
10. Diskussion
10.1 Behov av mer empirisk forskning inom grafisk design och typografi
Min undersökning visar en diskrepans mellan magasintypografiska konventioner ochläsarnas faktiska läsvägar. Detta innebär att det finns behov av mer empirisk forskning inom typografi och grafisk design. Om denna brist på empiriskt underlag inom området säger Holsanova (2010, s. 60) som följer: “Man vet fortfarande mycket lite om hur avsökning och läsning av språk, bild och grafik sker under den pågående läsprocessen. Det behövs mycket mer forskning för att få svar på hur läsarna bearbetar informationen som kommer från olika källor och tolkar kombinationer av språk, bild och grafik.” Hon säger vidare att antaganden, snarare än faktisk erfarenhet och vetenskapliga studier, ligger som grund för det som lärs ut om läsarnas interaktion med texten. Utan mer empiriskt grundade teorier inom grafisk design kommer vi att fortsätta basera våra designbeslut på antaganden, traditioner, intuition och personliga preferenser. Då är det troligt att vi fortsätter designa på ett sätt där vi inte uppnår vad vi önskar och inte når fram med det tänkta budskapet. Detta kan komma att kosta dyrt både vad det gäller pengar och tid. Om designen inte uppnår önskat resultat kanske det behöver göras om igen, eller på ett annorlunda sätt, vilket kräver mer arbete och
ekonomiska medel att producera. Ineffektiv design kan också förbruka onödigt mycket av läsarens tid. Om denne verkligen vill eller behöver ta till sig budskapet krävs det en större ansträngning och längre tid att navigera sig i texten.
10.2. Grafisk design är mer än estetik
Mer empirisk undersökning tror jag också skulle förändra uppfattningen om grafisk design. Man skulle förstå att det handlar som mer än bara estetik och dekoration. Frascara (1988) konstaterar att grafisk design handlar om så mycket mer än estetik och att det som
profession behöver utvecklas från att bara vara ett konstnärligt utövande (Frascara 1988). Författaren talar vidare om denna utveckling genom att säga att “Grafisk design har funnits tillräckligt länge att man lätt förstår dess roll i samhället. Till skillnad mot arkitektur, litteratur och konst har det dock utvecklats med för lite teoretisk reflektion. ”(Frascara 1988, s. 18). Empiriskt forskning skulle alltså vara ett sätt att skynda på denna utveckling av grafisk design till att stå på empiriskt grundade teorier istället för estetik och antaganden.
10.3. Läsarens aktiva roll i läsningen
Min undersökning visade stor variation av läsvägar från person till person av en och samma text, vilket bekräftar att läsning är en dynamisk process med individuella variationer. Detta visar att mottagaren inte nödvändigtvis tar in budskapet som formgivaren avsett utan har en aktiv roll i läsandet. Läsaren formar sin egen text genom att ta sin egen läsväg som
är med och medskapar de texter de läser genom att välja ut läsvägar och ingångspunkter, och skapa betydelse med dem.
(Holsanova 2010, s. 42)
Läsningens dynamiska process med stora individuella variationer är ytterligare ett argument för behovet av empirisk forskning inom grafisk design. Jag tror att empirisk forskning skulle hjälpa oss att bättre hantera komplexiteten i läsprocessen och därför kunna utforma design som kan tillmötesgå olika slags läsare.
10.4. Avslut
Hur väl har vi lyckats med detta skifte som Frascara föreslog för över 30 år sedan att låta grafisk design blir mer teoretisk underbyggt istället för handla om estetik? Varför finns det fortfarande så lite empirisk forskning inom typografi och grafisk design när man med enkla medel, en kamera och några testpersoner, kan få fram mycket lärorik information? Låt oss som grafiska formgivare inte fortsätta fumla i mörkret inom grafisk design genom att basera våra designbeslut på traditioner, antaganden och intuition, utan sträva efter mer empiriskt grundade teorier för vårt arbeta.
10.5. Metodkritik
Det finns risk att återskapandet av testpersonernas läsväg utifrån videoinspelning och deras egna återberättande inte är exakt. Personerna själva kanske inte kom ihåg exakt hur de läste, speciellt eftersom ögonrörelserna är så snabba i skanningsfasen att det kan vara svårt att hålla koll och komma ihåg. Om jag i förväg hade bett dem att memorera deras läsväg under tiden de läste kanske de hade kunnat ge ett mer exakt svar, men jag tror också att den medvetenheten om sin egna läsväg påverkar hur man läser så att det inte blir naturligt. Riktig eye-tracking hade gett säkrare resultat. Vi har också sett att testmiljön och det faktum att jag redan valt ut en artikel de skulle läsa, oberoende av deras egna intresse, påverkar läsvägen från den autentiska om de istället hade bläddrat igenom magasinet själva hemma. Fyra testpersoner är heller inte många, men det har ändå gett mig tillräckligt material att analysera och visar en viss riktning som flera testpersoner antagligen hade utvecklat ytterligare.
10.6. Vidare forskning
För vidare forskning vore det intressant att både se närmare på bild och typografi var för sig, samt samspelet däremellan i multimodala texter, i dess påverkan på formandet av läsvägar. Hur står typografiska hierarkier i relation till andra hierarkier vad gäller bild och layout? Denna uppsats har handlat om magasintypografi, men vad händer med läsning i digitala och mobila kanaler där ytan är större eller mindre och navigering består av klickar och scrollning istället för att bläddra? Spelar välutformade paratexter kanske en ännu viktigare roll då och bör de formges på ett annat sätt än för tryckta medier? Det vore också spännande att göra undersökningar på samma innehåll men olika formgivet.
11. Litteraturförteckning
11.1. Böcker och artiklar
Apfelbaum, S. and Cezzar, J. (2014) Designing the editorial experience : a primer for print, Web, and mobile. Beverly, Massachusetts : Rockport Publishers, 2014
Brumberger, E. (2004) ‘The Rhetoric of Typography: Effects on Reading Time, Reading Comprehension, and Perceptions of Ethos’, Technical Communication, 51(1), ss. 13-24. Caldwell, C. (2014) Editorial design : digital and print. London : Laurence King Publishing. Frascara, J. (1988) ‘Graphic Design: Fine Art or Social Science?’, Design Issues, 5(1), ss. 18-29. doi: 10.2307/1511556.
Holsanova, J. (2010) Myter och sanningar om läsning : om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Stockholm : Språkrådet
Lupton, E. (2010) Thinking with type : a critical guide for designers, writers, editors, & students. New York : Princeton Architectural Press.
Kress, G. R. and Van Leeuwen, T. (2006) Reading images : the grammar of visual design. 2. uppl., London : Routledge.
Rubin, J. and Chisnell, D. (2008) Handbook of usability testing : how to plan, design, and conduct effective tests. Indianapolis, IN : Wiley Pub.
11.2. Webbsidor
CAP&Design (2019). Tidningen med formkänsla.https://capdesign.se/om-tidningen/ [2019-04-23]
Tidningskungen (2019). Cap & Design.
https://www.tidningskungen.se/branschtidningar/cap-och-design [2019-04-23]
Strizver, I. (2019). End Marks. https://www.fonts.com/content/learning/fyti/glyphs/end-marks [2019-05-26]
11.3. Figur
Caldwell, C. (2014) Editorial design : digital and print. Laurence King Publishing Limited. Lundberg, A. (2018) Agile och lean för formgivare. CAP & design : computer assisted
12. Bilagor
Bilaga 1: Testpersonernas egenritade läskartor på OH-papper
Testperson 1:
Testperson 2:
Testperson 3: