Först presenterar jag resultat och analyserar den typografiska utformningen och därefter bilderna i 8.2. Analys av bilderna.
8.1. Typografi
8.1.1. Sammanställning av testpersonernas läsvägar
Denna tabell anger i vilken ordning de typografiska elementen lästes av varje person. Varje person har varsin kolumn. Det som lästs först har 1 poäng, det som lästs därefter har 2 poäng och så vidare. 16 poäng anger de textelement som inte lästs alls (eftersom den som läst i flest steg har läst 15 olika textelement) och är gråmarkerade. I den sista kolumnen har jag sammanställt poängen så den visar den genomsnittliga läsordningen. Ju mindre poäng desto tidigare har det alltså lästs. De textelement med 64 poäng har inte lästs av någon.
Bildelementen har inte tagits med i tabellen eftersom det varit svårt att ange exakt i vilken ordning man sett på dem, eftersom det är snabbare rörelser än att läsa text. De personerna berättat i debriefingen och det som syns i videoinspelningarna angående ordningen de ser på bilderna stämmer inte alltid överens. Jag tror att det kan vara så för att man inte är helt medveten om ordningen man tar till sig vad i skanningsfasen där bilderna spelar stor roll. Därför kommer jag göra en kvalitativ analys av bilderna baserat på det som kom fram i debriefingen efter min tester (se 7.4. Videoinspelning med debriefing).
Många av testpersonerna tog reda på hur lång artikeln var genom att bläddra blad innan de började läsa. Den snabba skanningen i bläddringsstadiet har inte tagits med i tabellen. Ibland har ett textelement lästs fler än en gång, denna tabell anger endast den första gången i ordningen för läsningen, för att poängsystemet ska fungera med att det som lästs först har minst poäng. Tabellen tar inte heller hänsyn till om några textelement inte lästs i sin helhet.
Test- person 1 Test- person 2 Test- person 3 Test- person 4 Totalt C. Ingress 2 2 2 3 9 F. Anfang 3 5 5 4 17
B1. Rubrik, första delen 16 1 1 1 19
G1. Underrubrik 4 6 6 5 21
D1. Inforuta, ordlista 1* 3 4 16 24
B2. Rubrik, andra delen 16 4 3 2 25
H1. Brödtext 5 8 8 6 27
G2. Underrubrik 6 10 9 8 33
G3. Underrubrik 8 12 10 10 40
H2. Brödtext 7 11 16 9 43
D2. Inforuta, numrerad lista 10 16 7 13 46
H3. Brödtext 9 13 16 11 49 J. Artikelslut 16 7 16 12 51 I3. Bildtext 16 16 16 7 55 I2. Bildtext 16 9 16 15 56 I1. Bildtext 16 16 16 14 62 A1. Kolumntitel 16 16 16 16 64 A2. Kolumntitel 16 16 16 16 64 E. Byline 16 16 16 16 64 I4. Bildtext 16 16 16 16 64 K. Sidnummer 16 16 16 16 64
Figur 20 Sammanställning av testpersonernas läsvägar
8.1.2. Textelement med liknande läsordning
Trots stor variation på vad som lästes före och efter detta fanns det några textelement som ändå alltid lästes i princip i samma ordning av alla testpersoner. Dessa textelement är ingressen (2, 2, 2, 3), anfangen (3, 5, 5, 4) och första underrubriken (4, 6, 6, 5).
8.1.3. Textelement med väldigt olika läsordning
Många av textelementen har en stor variation av läsordning, till exempel andra stycket i brödtexten (7, 11, 16, 9), andra delen av rubriken (16, 4, 3, 2), ordlistan (1, 3, 4, 16) och den numrerade listan (10, 16, 7, 13).
8.1.4. Textelement som inte lästes av någon
Kolumntitel och sidnummer lästes inte av någon. Enligt de magasintypografiska
konventionerna som togs upp i min visuella analys beskrivs de tillhöra layoutens struktur som hjälper till i navigeringen. De tillhör alltså inte den vanliga läsningen. Eftersom testpersonerna blev tilldelad en specifik artikel att läsa behövde de inte bry sig om navigeringen. Bylinen lästes inte heller av någon. Den tillför inget till själva innehållet i artikeln mer än talar om skaparna bakom den, vilket man nog bara läser om man är specifikt intresserad av det.
8.1.5. Den typografiska utformningens påverkan på läsvägarna
I frågeställningen ställs frågan om hur personers läsvägar relaterar till artikeln typografiska utformning. Baserat på resultatet ovan kan vi nu besvara den frågan. Den typografiska utformningen som kommenterades mest av alla testpersonerna var den vita texten mot svarta bakgrunden. Den beskrevs som jobbig och orsakade smärta i ögonen. Testperson 2 sa att det gjorde att hon tog extra pauser i läsandet, vilket gjorde hennes läsväg hoppigare än vad den antagligen varit om brödtexten hade varit mer läsvänlig. Mot slutet av tredje textspalten funderade hon på att inte läsa vidare eftersom hon ledsnat, men hon läste trots allt vidare därför att den sista kolumnen både var smalare och kortare än de föregående. Den mindre storleken på sista kolumnen påverkade alltså hennes läsväg. Jag tror att en mörk text mot ljus bakgrund hade bidragit till en behagligare läsupplevlse med färre hopp.
Utformningens roll av de typografiska paratexterna visar sig tydligast i läskartan för Testperson 3. Han var nog den som fann artikeln mest ointressant av alla testpersoner och läste därför, likt en typisk skumläsare, i princip bara paratexterna. Det tycker jag bekräftar vikten av att ha med paratexter i layouten av artiklar. Jag tycker också att det bekräftar vad som kom fram i min visuella analys, att paratexterna i denna layout är ganska svaga och har potential att göras mer intressanta och experimentella. Tydligen lyckades varken
formgivningen eller innehållet av paratexterna övertyga Testperson 3 att läsa vidare, vilket ju är en av paratexternas uppgifter. Förslagsvis hade rubriken kunnat vara mer experimentell med hjälp av färg, annat typsnitt och kanske till och med implementeras mer med bilden för att låta dess budskap speglas i utformningen. Ordlistan hade också kunnat formges på ett mer avvikande sätt, kanske med någon slags box eller ram, för att inte skilja sig mer från bildtexterna.
Den första testpersonens läsning av informationsrutan visar kraften av fetstilt text. Hon läste inte hela texten i informationsrutan, utan bara det feta. Eftersom hennes intresse uppenbarligen inte var tillräckligt att läsa alltihop fick hon åtminstone med sig det viktigaste från varje punkt. Att göra utvalda delar av texten fet kan vara ett effektivt sätt att påverka läsvägen. Frågan är vad som hade hänt om inget i informationsrutan hade varit fetstilt? Hade hon då läst allihopa eftersom hon inte fick den visuella hjälpen på traven för att veta vad som var det viktigaste? Eller hade hon inte läst något alls?
Bildtexterna lästes överraskande sent i läsprocessen eller hoppades helt över i många fall. Enligt handböckerna räknas de som en paratext och är bland de första som
Det som visade sig ha förvånansvärt stor makt att påverka läsvägen med tanke på dess storlek var artikelslutet. Det finns inte alls mycket teori kring artikelslutets relation till läsprocessen och med tanke på dess placering antog jag att det mest naturliga vore att det alltid lästes sist. Testperson 2, och även testpersonen i min pilotstudie, motbevisade detta genom att söka reda på det i början av läsprocessen. Vid närmare eftertanke är det ju ganska naturligt eftersom det visar längden på artikeln så man vet vad man ger sig in på innan man börjar läsa. Det kanske till och med påverkar om man orkar läsa artikeln eller inte beroende på längden. Men för mig, baserat på min teori och analys, var det väldigt otippat att det lilla krysset skulle läsas före till exempel bild 2, informationsrutan och till och med före första stycket i brödtexten. Värt att notera är att alla testpersoner tog reda på hur lång
artikeln var innan de började läsa. De flesta gjorde det dock genom att bara bläddra, inte specifikt titta efter symbolen för artikelslutet.
8.1.6. Varför läste inte testperson 1 rubriken?
Det textelement som hade den största avvikelsen i läsordningen testpersonerna emellan var huvudrubriken. Testperson 1 sa att hon inte läste rubriken alls, utan snarare såg den bara som ett grafiskt element. Antagligen skannade hon över den utan att läsa vad det faktiskt stod. Jag tror att testets omständigheter bidrog till denna avvikelse. Eftersom jag i början av testet förklarat kort vad artikeln handlade om behövde hon inte läsa rubriken för att ta reda på det. Hon behövde inte heller läsa rubriken för att bilda sig sin egna uppfattning om artikeln för att bestämma sig för att läsa vidare eller inte, eftersom testet gick ut på att läsa den artikel jag redan valt ut.
8.2. Analys av bilder
För att kunna ta reda på vad bildernas roll i att forma läsvägar är kommer jag att tolka bilderna och analysera dem utifrån min undersökning. Jag tar en bild i taget där jag först tolkar den utifrån beskrivningarna i 7.2. Beskrivning av bilderna, med fokus på innehåll och bakgrund, placering och storlek, samt koppling till texten och funktion. Därefter gör jag en kvalitativ analys av bilderna baserat på det som kom fram i debriefing med mina
testpersoner.