Linköpings och Norrköpings kommuner har tillsammans runt 270 000 invånare. Varje år omkommer omkring 100 personer till följd av olyckor och 50 personer till följd av suicid. Omkring 3000 personer vårdas på sjukhus till följd av olyckor och 300 till följd av självdestruktiva handlingar. Samhällskostnaderna för olyckor under ett år i
Linköpings och Norrköpings kommuner är uppskattningsvis 1200 miljoner kronor, varav minst 400 miljoner bedöms belasta kommunerna.
2.1 Olyckor och olycksrisker
Långt ifrån alla olyckor som sker kommer till allmän kännedom. De olyckor som kommer till kännedom är sådana som resulterat i någon form av ingripande av räddningstjänst, polis, ambulans eller kontakt med vårdande instanser. Nedanstående tabell syftar till att ge en övergripande bild av vilka händelser som inträffar under ett år.
Typ av händelse Antal händelser Källa
Fallolyckor 7500 Uppskattning från nationell statistik
Trafikolyckor 1000 Polis- och vårdrapporterade olyckor
Suicidförsök 450 Uppskattning från nationell statistik
Brand i byggnad 350 Räddningstjänstens insatser
Förgiftning 300 Socialstyrelsen
Drunkning 10 Räddningstjänstens insatser
Tabell 1 Antal olyckor som inträffar under ett år i Linköpings och Norrköpings kommuner
Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador och dödsfall i alla åldrar. Ungefär hälften av alla som omkommer i olyckor, omkommer i fallolyckor.
Antalet bränder som inträffar i byggnader är i nivå med rikssnittet och liknande
kommuner. Det inträffar fler lägenhetsbränder men färre villabränder i jämförelse med andra kommuner. Generellt drabbas män oftare av bränder än kvinnor. Bränder i skolor är det vanligaste brandobjektet bland allmänna lokaler.
Antalet trafikolyckor som polis- eller sjukvårdsrapporteras i de båda kommunerna är färre än rikssnittet och liknande kommuner. Den stora majoriteten utgörs av lindriga trafikolyckor. Fler män än kvinnor drabbas av trafikolyckor.
Antalet drunkningsolyckor som kommer till räddningstjänstens kännedom är så få att en jämförelse med andra kommuner på årsbasis inte är meningsfull. Svenska
livräddningssällskapet använder sig av tioårsperioder för att analysera trender inom drunkning och vattensäkerhet, men även då är skillnader svåra att läsa ut. Statistiken säger dock att män drabbas väsentligt mer än kvinnor av drunkningsolyckor.
Antalet suicidförsök i Linköpings och Norrköpings kommuner är beräknat utifrån nationell statistik. Enligt denna utförs 15 000 suicidförsök i Sverige varje år, varav 10
procent fullbordas. Fler kvinnor än män utför suicidförsök, men fler män fullbordar försöken.
2.1.1 Farliga verksamheter
Det finns många företag som driver sådan verksamhet att en olycka kan resultera i omfattande konsekvenser för liv, hälsa och miljö. Nedan redovisas antal företag som klassas som så kallade Sevesoföretag1. I tabellen finns även jämförelse med några andra kommuner.
Antal Sevesoverksamheter Högre
kravnivå
Lägre kravnivå
Totalt
Linköping och Norrköpings kommun2 16 9 25
Göteborg3 15 7 22
Stockholm3 9 6 15
Malmö3 7 6 13
Tabell 2 Antal företag som omfattas av Sevesobestämmelserna i olika kommuner
Ingen annan kommun i Sverige har så många Sevesoföretag som Norrköping. Av de 25 Sevesoföretag som finns i Linköpings och Norrköpings kommun finns 23 i Norrköping.
Förutom Sevesoföretagen finns andra verksamheter, där en olycka kan orsaka allvarliga konsekvenser i omgivningen. Vissa av dessa verksamheter omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4 § i LSO. Det är länsstyrelsen som beslutar vilka verksamheter som ska
omfattas av denna bestämmelse. Länsstyrelsen har alltid en aktuell förteckning över vilka verksamheter som omfattas av bestämmelserna.
2.1.2 Farliga transporter
Till följd av att det finns verksamheter i kommunerna som hanterar farliga ämnen, förekommer också transporter av farliga ämnen till och från dessa verksamheter. Vid en olycka kan konsekvenserna bli allvarliga. Sker en olycka i en tätort kan människors liv och hälsa samt värdefull egendom hotas. En olycka kan också orsaka stora och
omfattande skador på miljön. Exempelvis förser sjön Glan nästan hela Norrköping med dricksvatten, varför en olycka med utsläpp av farliga ämnen kan hota dricksvatten-försörjningen för ett stort antal människor under en lång tid. I Linköping används två vattensystem. Dessa är helt oberoende av varandra.
1 Företag som omfattas av bestämmelser i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenser av allvarliga kemikalieolyckor.
2 Räddningstjänsten Östra Götaland.
3 Respektive räddningstjänst; Räddningstjänsten Storgöteborg, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund samt Storstockholms Brandförsvar.
2.1.3 Översvämningar, skred och ras
I kommunerna finns områden som är känsliga för översvämningar, skred och ras.
Områdena är väl kända och förebyggande åtgärder är vidtagna. Det är viktigt att planering av ny bebyggelse eller infrastruktur i dessa områden sker med stor försiktighet. Av gjorda karteringar i båda kommunerna framgår vilka områden som berörs.
2.2 Skador
Olyckor orsakar skador på människor, egendom och miljö. Generellt är män över-representerade avseende dödsfall från olyckor och suicid. När det gäller svåra skador till följd av olyckor och suicid är skillnaden mellan kvinnor och män väldigt liten.4 I
nedanstående tabell visas skadorna och samhällskostnaderna för olika händelser under ett år i kommunerna.
Typ av händelse Döda Svårt skadade Samhällskostnader
Fall5 45 1800 700 Mkr
Suicid4 45 350 Uppgift saknas
Trafik4 ~ 6 365 600 Mkr
Brand4 ~3 15 200 Mkr
Drunkning6 ~2-3 ~10-15 20 Mkr
Tabell 3 Person- och egendomsskador under ett år i Linköpings och Norrköpings kommuner
Antalet omkomna i trafikolyckor är lägre än i rikssnittet, men antal svårt skadade är i nivå med rikssnittet. De flesta allvarliga olyckor sker oftast på vägar som kommunerna inte har rådighet över. Dessa sker istället på de statliga vägarna. Gällande trafikolyckor drabbas dubbelt så många män som kvinnor av allvarliga skador eller dödsfall. Denna skillnad är särskilt markant ålderskategorierna i 15-24 år och 25-44 år.
4 Räddningsverket. (2007). Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige. NCO 2007:7.
Karlstad.
5 Internet: Socialstyrelsen. Slutenvårdsstatistik.
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/slutenvard (Besökt 2011-10-17).
Dödsorsaksregistret. http://www.socialstyrelsen.se/register/dodsorsaksregistret (Besökt 2011-10-17).
6 Internet: Svenska Livräddningssällskapet.
http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/vattenkunskap/fakta-och-statistik.aspx (Besökt 2011-10-17).
Antalet döda och svårt skadade till följd av fallolyckor än något lägre än rikssnittet. Det är främst äldre som drabbas av fallolyckor som kräver sjukhusvård och det är
30 procent fler kvinnor än män skadas svårt. När det gäller dödsfall till följd av fall-olyckor är skillnaden mellan könen väldigt liten.
Några skillnader i skador till följd av drunkningsolyckor jämfört med riket går inte att utläsa. Gällande drunkning finns dock den största skillnaden mellan könen; 85-90 procent av alla som omkommer och skadas svårt är män.
Fler män än kvinnor fullbordar suicid, men fler kvinnor än män utför suicidförsök.
Antalet döda per invånare till följd av brand är något högre än i riket. Antal svårt skadade per invånare till följd av brand är dock lägre än i riket. Dubbelt så många män som kvinnor omkommer eller skadas till följd av brand.
2.3 Skydd mot olyckor
Såväl sannolikheten för att en olycka ska ske som konsekvensen av den, påverkas av nivån på skyddet. Skyddet kan utgöra kvinnors och mäns egen förmåga att förhindra och agera vid olyckor, samt av tekniska installationer i den fysiska miljön. Följande uppgifter om skyddet mot olyckor är hämtade från en större enkätundersökning7 som genomfördes 2010 i båda kommunerna.
2.3.1 Skydd mot fallolyckor
Den generella nivån på skyddet mot fallolyckor är i linje med riket och det finns inga större generella skillnader mellan könen. Skyddet mot fallolyckor utomhus är dock något sämre än i riket genom att färre använder halkskydd vid halt väglag. 10 procent färre män än kvinnor använder halkskydd.
2.3.2 Skydd mot trafikolyckor
94 procent av bilisterna uppger att de alltid använder bilbälte, vilket överensstämmer med rikssnittet. Något fler kvinnor än män använder bilbälte. Även när det gäller att respektera hastighetsbegränsningar är nivån i linje med riket. Kvinnor är något bättre än män på att respektera hastighetsbegränsningar.
45 procent använder aldrig cykelhjälm, medan omkring 16 procent alltid gör det. Detta överensstämmer med riket. Kvinnor använder cykelhjälm oftare än män. Reflex-användningen är sämre än i riket och det är 8 procent färre som uppger att de alltid använder reflex. Dubbelt så många kvinnor som män använder reflexer.
7MSB:s enkät 2010 Trygghet och säkerhet i vardagen. Statistisk sammanställning levererad till räddningstjänsten i Linköping och Norrköping.
2.3.3 Skydd mot brand
Nivån på det tekniska brandskyddet i kommunerna i form av brandvarnare och släckredskap (handbrandsläckare, brandfilt, vattenpost etc.) skiljer sig inte nämnvärt från riket. Det finns inte heller någon skillnad mellan könen. Den enda skillnad som finns rör handbrandsläckare, där invånarna i Linköping och Norrköping innehar handbrandsläckare i mindre utsträckning än i riket.
En större andel män än kvinnor bedömer sina kunskaper i att använda en
hand-brandsläckare som ganska bra eller mycket bra. Många kvinnor bedömer sina kunskaper som dåliga eller som ganska bra. Fler män än kvinnor uppger att man har genomfört någon form av kurs i olycksförebyggande åtgärder.
2.4 Upplevd oro och trygghet
Att känna sig trygg är inte detsamma som att vara säker. Att känna oro är inte detsamma som att vara utsatt. Trots att risker reduceras eller elimineras, kan fortfarande människor uppleva en stor otrygghet.
Nedanstående diagram visar på de olyckor och händelser som kvinnor och män i allmänhet är mest oroliga för att drabbas av. Diagrammet visar också att det är relativt få som drabbats av dessa händelser under de senaste fem åren.
Diagram 1 Skillnader mellan oro för oönskade händelser och utsatthet för oönskade händelser.
Siffrorna speglar hela Sverige.
Den finns en generell skillnad mellan könen när det gäller oro inför olyckor eller negativa händelser. Kvinnor är i samtliga fall mer oroliga än män. Oavsett typ av
händelse så svarar ungefär 10 procent fler kvinnor än män att de är oroliga för att drabbas. Denna skillnad finns både på i Norrköping och Linköping såväl som på riksplanet.
2.5 Slutsatser
Det finns några mindre skillnader gällande olyckor, risker, skador och skydd mellan kommunerna och riket eller liknande kommuner.
En skillnad är det stora antal ”Sevesoföretag” som finns. Dessa bidrar starkt till riskbilden i kommunerna genom risker i samband med transporter och risker för företagens direkta omgivning.
En annan skillnad är att det relativt sett inträffar fler lägenhetsbränder än i riket och liknande kommuner. Dessutom är antal omkomna till följd av brand något högre än i riket, men färre skadas svårt till följd av brand. Dubbelt så många män som kvinnor dör eller skadas svårt av skador till följd av brand.
När det gäller trafikolyckor är det relativt sett fler som omkommer, men färre som skadas svårt. Dubbelt så många män som kvinnor omkommer eller skadas svårt av skador till följd av trafikolyckor.
För fallolyckor är det relativt sett något färre som omkommer eller skadas svårt än i riket. 30 procent fler kvinnor än män drabbas av skador. När det gäller dödsfall är kvinnor och män lika drabbade.
När det gäller drunkning och suicid är män överrepresenterade i dödsfallsstatistiken.
Även när det gäller svåra skador till följd av drunkningsolyckor är män överrepresenterade. När det gäller skador till följd av suicid är kvinnor något överrepresenterade. Några skillnader mellan kommunerna och riket i övrigt har inte noterats.
När det gäller själva skyddet mot olyckor avviker inte kommunerna från rikssnittet eller andra kommuner. Kvinnor är bättre än män på att skydda sig mot olyckor, har ofta ett bättre säkerhetsbeteende men dock en lägre tilltro till sin egen förmåga att agera vid olyckor. För män är förhållandena det rakt motsatta.