För att möta samhällsutvecklingen och dess risker måste både det förebyggande och det skadeavhjälpande arbetet utvecklas. Arbetet som omfattas av detta program omfattar bränder, trafikolyckor, fallolyckor, kemikalieolyckor med särskilt fokus mot
Sevesoföretag, drunkning, naturolyckor och suicid. Följande fyra mål ska uppnås:
Säkrare boende.
Säkrare trafik.
Säkrare skola.
Säkrare fritid (vatten)
Det skadeavhjälpande arbetet ska utvecklas med inriktning på att insatser ska kunna påbörjas tidigare i syfte att ytterligare förbättra arbetet med att rädda liv, miljö och egendom. Det handlar om att utveckla såväl räddningstjänstens förmåga som att få andra aktörer att påbörja skadeavhjälpande insatser innan samhällets resurser anländer.
Då behövs allt ifrån att kunskap och utrustning för livräddande åtgärder till kunskap och utrustning för att hantera släckutrustning.
De prioriterade åtgärder som anges i programmet ska ligga till grund för nämnders och styrelser egna verksamhetsplaner. Då konkretiseras arbetet ytterligare till mätbara och uppföljningsbara aktiviteter. Inom detta programs giltighetsområde ska arbetet leda till att följande målsättningar nås.
Vad gäller Säkrare fritid har en avgränsning gjorts i detta handlingsprogram genom att fokus har lagts på olyckor i samband med vatten.
5.1 Säkrare boende
Det säkra boendet har säkra fysiska miljöer att vistas i både vad avser inomhusmiljöer, lekplatser och andra utemiljöer. Kvinnor och män kan och vill ta ett stort ansvar för sin egen säkerhet. Vid olyckor finns tillgång till snabba skadeavhjälpande insatser. Det sker en miljöplanering med ett medvetet jämställdhetsperspektiv för att förebygga isolering och mental ohälsa hos människor. Boendet erbjuder sociala mötesplatser för kvinnor och män, och i nya boendemiljöer blandas olika upplåtelseformer.
Föra att nå målet om Säkrare boende prioriteras åtgärder inom följande områden:
Stärkt säkerhetsperspektiv i hela samhällsbyggnadsprocessen.
Utökad och riktad information och utbildning för kvinnor och män, flickor och pojkar.
Intensifierat arbete för att skadeavhjälpande insatser ska kunna påbörjas tidigare.
Stärkt tillsyn av boendemiljöer och fastigheter.
Intensifierat arbete med ett jämställdhetsperspektiv för att förebygga självdestruktiva handlingar och suicidförsök bland kvinnor och män.
Arbetet ska vara jämställdhetsintegrerat och ta särskild hänsyn till behovet av att nå barn, ungdomar och minoritetsgrupper i samhället med information.
5.2 Säkrare trafik
Den säkra trafiken har fysiska miljöer som klarar av att stävja både oavsiktliga och avsiktliga handlingar, som kan förorsaka en olycka. Trafikrytmen är lugn och miljöerna är gjorda för att dämpa effekter av tänkbara olyckor. Kvinnor och män har ett
trafiksäkert beteende och är inte påverkade av alkohol eller droger i trafiken. Det samlade trafiksäkerhetsarbetet har ett medvetet jämställdhetsperspektiv och bidrar till både faktisk och upplevd trygghet. Det finns tillgång till snabba skadeavhjälpande insatser.
För att nå målet om Säkrare trafik ska åtgärder inom följande områden prioriteras:
Stärkt säkerhetsperspektiv i hela trafikplaneringsprocessen.
Utökad, riktad och anpassad information och utbildning för särskilda målgrupper med ett jämställdhetsperspektiv.
Intensifierat arbete för att skadeavhjälpande insatser ska kunna påbörjas tidigare.
Intensifierat arbete med ett jämställdhetsperspektiv för att förebygga självdestruktiva handlingar och suicidförsök bland kvinnor och män.
Förtydligande av säkerhetskrav och uppföljningar vid kommunala upphandlingar (skolskjutsar, gatuunderhåll, färdtjänst mm).
Arbetet inom området Säkrare trafik ska vara jämställdhetsintegrerat och särskilt prioritera behovet av att nå barn, ungdomar och övriga riskutsatta grupper i samhället med informations- och utbildningsinsatser.
Arbetet för säkrare trafik kan i många fall samordnas med miljöförbättrade arbete såsom hastighetssänkningar, utbildningar i miljövänligt körstil etc.
Säkrare trafik innebär intensifierade insatser i syfte att främst förebygga och i andra hand minska konsekvenserna av olyckor med miljöpåverkan på företrädesvis känsliga platser.
5.3 Säkrare skola
En säker skola har säkra fysiska miljöer för flickor och pojkar, både inomhus, utomhus och på andra platser där skolan driver verksamhet Skolvägen är trygg och säker för alla elever. Både kvinnor och män, flickor och pojkar verkar för att den sociala miljön är tolerant och möjliggör delaktighet så att en positiv gemenskap upprätthålls.
Om en olycka sker kan flickor och pojkar hjälpa sig själva och andra, och skolpersonal kan agera för att minska olyckors konsekvenser. Det finns tillgång till snabba och effektiva skadeavhjälpande insatser.
Föra att nå målet om Säker skola ska åtgärder inom följande områden göras:
Stärkt säkerhetsutbildning för såväl flickor som pojkar och lärare i skola och förskola.
Främjande av en positiv utveckling av fysiska och psykosociala miljöer som fungerar jämställt såväl i som på väg till och från skolan och inom dess verksamhet.
Intensifierat arbete för att förhindra avsiktliga och oavsiktliga skador.
Det övergripande målet är att göra skolans verksamhet säkrare. Ett sekundärt mål är också att genom skolan göra eleverna mer risk- och säkerhetsmedvetna. Skolan är en viktig arena för att nå ett säkrare samhälle. Den säkerhetsutbildning som sker idag ska fortsätta och utvecklas och ge flickor och pojkar tillräcklig kunskap.
Skolmiljöer är idag ofta drabbade av skador som uppstår både genom avsiktliga och oavsiktliga handlingar. Avsiktliga handlingar såsom klotter, brand och åverkan på vatten- och avloppssystem har ofta en bakgrund i psykosociala faktorer. Att stärka både den fysiska och psykosociala miljön är lika viktigt i detta arbete.
5.4 Säkrare fritid (vatten)
Badmiljöer, dammar, kajer och hamnar är säkert utformade och utrustade. De som utnyttjar vattenmiljöer är risk- och säkerhetsmedvetna, visar hänsyn mot varandra och har god simkunnighet.
Vid olyckor har kvinnor och män förmåga att hjälpa andra och räddningsinsatser är snabba och effektiva.
För att nå målet om Säkrare vatten ska åtgärder inom följande områden göras:
Utökad information och utbildning om bad-, sjö-, is- och båtvett.
Intensifierat arbete för fungerande säkerhetsutrustning vid badplatser, kajer och hamnar.
Öka tillgängligheten av säkerhetsutrustning (t ex via flytvästuthyrning, islivräddningsutrustning).
Utökad förmåga, främst genom utökad och breddad utbildning för såväl kvinnor som män, för livräddande insatser vid drunkningsolyckor
Fortlöpande simundervisning med särskilt fokus på barn och nyanlända.
Utökad information och tillsyn vid poolbygge och befintliga pooler.