• No results found

Handlingsprogram. enligt lagen om skydd mot olyckor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Handlingsprogram. enligt lagen om skydd mot olyckor"

Copied!
40
0
0

Full text

(1)

Handlingsprogram

enligt lagen om skydd mot olyckor

Räddningstjänsten Östra Götaland Linköpings kommun

Norrköpings kommun

Beslutad i direktionen för

Räddningstjänsten Östra Götaland 2011-10-26, §60 Antagen i Norrköpings kommunfullmäktige 2012-01-30, §3 Antagen i Linköpings kommunfullmäktige 2012-01-31, §6

(2)
(3)

Sammanfattning

Enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunen upprätta ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I programmet ska lokala mål för säkerheten anges, som gör att kommunen uppnår de nationella målen i lagen

Norrköpings kommun, Linköpings kommun och Räddningstjänsten Östra Götaland har tagit fram ett gemensamt handlingsprogram. Utifrån en analys av dagens risker, olyckor, skydd och skador samt en framtidsprognos, har ett antal överväganden och prioriteringar gjorts. Detta har lett fram till fyra må för säkerheten:

• Säkrare boende

• Säkrare trafik

• Säkrare skola

• Säkrare fritid (vatten)

Programmet omfattar arbete mot bränder, trafikolyckor, fallolyckor, kemikalieolyckor med särskilt fokus mot Sevesoverksamheter, drunkning, naturolyckor och suicid. I programmet anges för varje mål prioriterade åtgärder som ska vara vägledande för det fortsatta och gemensamma arbetet i programmets anda. För att kunna följa hur

säkerheten utvecklas har indikatorer tagits fram.

För att förverkliga de mål som anges i programmet måste samverkan mellan kommunerna och Räddningstjänstförbundet utvecklas och hitta former.

I programmet anges också vilken förmåga att genomföra räddningsinsatser som finns.

Handlingsprogrammet är jämställdhetsintegrerat. Det innebär att kvinnors och mäns och flickors och pojkars behov är likvärdigt beaktade.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

INLEDNING ...1

1.1 Syfte...1

1.2 Vilka skyldigheter har den enskilde respektive kommunen?...1

1.2.1 Den enskildes skyldigheter ...2

1.2.2 Kommunens skyldigheter...2

1.3 Hur ska handlingsprogrammet användas? ...3

1.3.1 Kommunstyrelsernas övergripande ansvar ...3

1.3.2 Nämndernas arbete...3

1.3.3 Nämndöverskridande arbete...3

2 EN BILD AV SÄKERHETEN IDAG...5

2.1 Olyckor och olycksrisker ...5

2.1.1 Farliga verksamheter ...6

2.1.2 Farliga transporter ...6

2.1.3 Översvämningar, skred och ras ...7

2.2 Skador...7

2.3 Skydd mot olyckor...8

2.3.1 Skydd mot fallolyckor...8

2.3.2 Skydd mot trafikolyckor ...8

2.3.3 Skydd mot brand ...9

2.4 Upplevd oro och trygghet...9

2.5 Slutsatser ...10

3 SÄKERHETEN I FRAMTIDEN...11

3.1 Den demografiska utvecklingen ...11

3.2 Befolkningstillväxt ...11

3.3 Bebyggelseutveckling...11

3.4 Kommunikationer och transporter...11

3.5 Farliga verksamheter ...12

3.6 Enskildas inställning till säkerhetsfrågor...12

3.7 Folkhälsa...12

(6)

3.8 Sociala klyftor och integration ...13

4 ÖVERVÄGANDEN OCH PRIORITERINGAR ...15

5 MÅL FÖR VERKSAMHETEN ...17

5.1 Säkrare boende ...17

5.2 Säkrare trafik...18

5.3 Säkrare skola...19

5.4 Säkrare fritid (vatten) ...19

6 FÖRMÅGA FÖR RÄDDNINGSINSATS...21

6.1 Resurser ...21

6.2 Servicenivå ...22

6.3 Anpassad förmåga ...23

6.4 Förmåga under höjd beredskap ...24

6.5 Utomhusvarning ...24

6.6 Störningar i teletrafiken...24

6.7 Hamnar och dess gränser...24

7 ORGANISATION OCH SAMORDNING...27

7.1 Samordning ...27

7.2 Operativ samverkan ...27

7.3 Organisation av förebyggande verksamhet ...28

7.3.1 Förbundets förebyggande arbete ...29

7.3.2 Kommunernas förebyggande arbete ...29

8 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...31

8.1 Årlig uppföljning av handlingsprogrammets mål (egenkontroll) ....31

8.2 Utvärdering var fjärde år ...32

BILAGA 1 ...33

ORDLISTA ...33

(7)

Inledning

I alla tider och i alla samhällen har människor drabbats av olyckor. Det har också alltid funnits en strävan hos människan att försöka förebygga olyckor och att försöka mildra effekterna med olika hjälpinsatser om olyckan ändå är framme. Säkerhet och trygghet är värden som ligger många människor nära.

Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunen upprätta ett handlings- program för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I lagen finns två nationella mål. Ett nationellt mål anger att det i hela landet ska finnas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd för människors liv och hälsa samt egendom och miljö. Det andra nationella målet anger att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Kommunerna ska, med utgångspunkt i de lokala förhållandena, formulera egna mål för att nå de nationella målen samt redovisa vilka risker som finns lokalt, hur det före- byggande arbetet är organiserat samt vilken förmåga man har för att göra räddnings- insatser.

Föreliggande handlingsprogram är ett gemensamt, övergripande styrdokument i Linköpings och Norrköpings kommunala verksamheter samt för Räddningstjänsten Östra Götaland. Handlingsprogrammet är fastställt av både kommunfullmäktige i Norrköping och i Linköping samt i direktionen för Räddningstjänsten Östra Götaland.

Programmet gäller för tiden 2011-2015.

Handlingsprogrammet är jämställdhetsintegrerat. Det innebär att kvinnors och mäns och flickors och pojkars behov är likvärdigt beaktade. Arbetet ska tillgodose olika

människors behov och utformas efter människors olika förutsättningar. Ett jämställd- hetsperspektiv ska integreras i det arbete som programmet medför, i alla dokument och i alla sammanhang.

Programmet omfattar förebyggande och skadebegränsande arbete mot olyckor och suicid och dess konsekvenser. För att säkerställa ett effektivt arbete är det viktigt att arbetet som utförs samordnas i så stor omfattning som möjligt.

1.1 Syfte

Syftet med detta handlingsprogram är att skapa struktur och samordning i arbetet med skydd mot olyckor och därigenom minska antalet olyckor, suicid och dess konsekvenser i såväl Linköping som Norrköping.

1.2 Vilka skyldigheter har den enskilde respektive kommunen?

(8)

1.2.1 Den enskildes skyldigheter

I lagen om skydd mot olyckor betonas att den enskilde – fysisk eller juridisk person – har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka

olyckor. I första hand är det den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffat eller det finns en överhängande fara för en olycka, och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa.

1.2.2 Kommunens skyldigheter

Med räddningstjänst avses i detta program de räddningsinsatser som kommunen ska ansvara för enligt 1 kap 2 § i lagen om skydd mot olyckor (LSO). Skyldigheten finns vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Detta ansvar gäller dock endast om det är rimligt, dvs om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt (exempelvis att ägaren eller den enskilde inte själv kan åtgärda det som skett). Alla dessa fyra kriterier måste vara uppfyllda för att kommunens ansvar ska gälla.

Förutom räddningstjänst ska kommunen bedriva förebyggande verksamhet och

genomföra efterföljande åtgärder efter räddningsinsats. Kommunernas uppgift är då att utreda orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.

Kommunerna ska se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.

Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser.

Kommunerna ska genom rådgivning, information eller på annat sätt underlätta för enskilda kvinnor, män och juridiska personer att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO.

Kommunerna ska i brandförebyggande syfte ansvara för att förbränningsanordningar samt anslutande byggnadsdelar kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskydds- kontroll). Dessutom ansvarar kommunen för att rengöring (sotning) av förbrännings- anordningar och rökkanaler sker. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten.

Kommunerna och de statliga organ som ansvarar för räddningstjänst ska se till att det finns anordningar för att larma räddningsenheterna.

(9)

1.3 Hur ska handlingsprogrammet användas?

Handlingsprogrammet ska realiseras i nämndernas och bolagens verksamhetsområden samt av Räddningstjänsten Östra Götaland.

1.3.1 Kommunstyrelsernas övergripande ansvar

Kommunstyrelserna i de båda kommunerna samt direktionen för Räddningstjänsten Östra Götaland har det övergripande ansvaret för arbetet med skydd mot olyckor i respektive kommun och i förbundet. Räddningstjänstens ansvar är reglerat i den förbundsordning som ägarkommunernas fullmäktige beslutat.

1.3.2 Nämndernas arbete

Det är i verksamheternas vardagliga arbete som det förebyggande arbetet mot olyckor kan och ska realiseras. Ansvaret vilar således på varje nämnd för dess ansvarsområde. I vissa specifika frågor krävs att två eller flera nämnder samordnar sitt arbete och

utvecklar nya arbetssätt. Flera verksamheter bedriver sedan tidigare ett nämnd- överskridande samarbete (samarbete mellan två eller flera nämnder), under olika inarbetade former. Det är ett arbete som har uppkommit utifrån olika initiativ och då ett behov har funnits.

1.3.3 Nämndöverskridande arbete

Några frågor kräver samordningsinsatser av en nämndövergripande ledning (en samordning mellan alla nämnder). Exempel på några sådana frågor är;

att följa olycks- och skadeutvecklingen ur ett könsperspektiv i respektive kommunen,

att se till att riskanalyser ständigt är uppdaterade,

att följa upp arbetet med handlingsprogrammet och realiserandet av de mål och prestationer som har satts upp samt,

att resultat utifrån ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt sprids till fler aktörer.

Förutom samordning mellan kommunala nämnder och bolag, krävs även samordning mellan kommunerna och förbundet.

(10)
(11)

2 En bild av säkerheten idag

Linköpings och Norrköpings kommuner har tillsammans runt 270 000 invånare. Varje år omkommer omkring 100 personer till följd av olyckor och 50 personer till följd av suicid. Omkring 3000 personer vårdas på sjukhus till följd av olyckor och 300 till följd av självdestruktiva handlingar. Samhällskostnaderna för olyckor under ett år i

Linköpings och Norrköpings kommuner är uppskattningsvis 1200 miljoner kronor, varav minst 400 miljoner bedöms belasta kommunerna.

2.1 Olyckor och olycksrisker

Långt ifrån alla olyckor som sker kommer till allmän kännedom. De olyckor som kommer till kännedom är sådana som resulterat i någon form av ingripande av räddningstjänst, polis, ambulans eller kontakt med vårdande instanser. Nedanstående tabell syftar till att ge en övergripande bild av vilka händelser som inträffar under ett år.

Typ av händelse Antal händelser Källa

Fallolyckor 7500 Uppskattning från nationell statistik

Trafikolyckor 1000 Polis- och vårdrapporterade olyckor

Suicidförsök 450 Uppskattning från nationell statistik

Brand i byggnad 350 Räddningstjänstens insatser

Förgiftning 300 Socialstyrelsen

Drunkning 10 Räddningstjänstens insatser

Tabell 1 Antal olyckor som inträffar under ett år i Linköpings och Norrköpings kommuner

Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador och dödsfall i alla åldrar. Ungefär hälften av alla som omkommer i olyckor, omkommer i fallolyckor.

Antalet bränder som inträffar i byggnader är i nivå med rikssnittet och liknande

kommuner. Det inträffar fler lägenhetsbränder men färre villabränder i jämförelse med andra kommuner. Generellt drabbas män oftare av bränder än kvinnor. Bränder i skolor är det vanligaste brandobjektet bland allmänna lokaler.

Antalet trafikolyckor som polis- eller sjukvårdsrapporteras i de båda kommunerna är färre än rikssnittet och liknande kommuner. Den stora majoriteten utgörs av lindriga trafikolyckor. Fler män än kvinnor drabbas av trafikolyckor.

Antalet drunkningsolyckor som kommer till räddningstjänstens kännedom är så få att en jämförelse med andra kommuner på årsbasis inte är meningsfull. Svenska

livräddningssällskapet använder sig av tioårsperioder för att analysera trender inom drunkning och vattensäkerhet, men även då är skillnader svåra att läsa ut. Statistiken säger dock att män drabbas väsentligt mer än kvinnor av drunkningsolyckor.

Antalet suicidförsök i Linköpings och Norrköpings kommuner är beräknat utifrån nationell statistik. Enligt denna utförs 15 000 suicidförsök i Sverige varje år, varav 10

(12)

procent fullbordas. Fler kvinnor än män utför suicidförsök, men fler män fullbordar försöken.

2.1.1 Farliga verksamheter

Det finns många företag som driver sådan verksamhet att en olycka kan resultera i omfattande konsekvenser för liv, hälsa och miljö. Nedan redovisas antal företag som klassas som så kallade Sevesoföretag1. I tabellen finns även jämförelse med några andra kommuner.

Antal Sevesoverksamheter Högre

kravnivå

Lägre kravnivå

Totalt

Linköping och Norrköpings kommun2 16 9 25

Göteborg3 15 7 22

Stockholm3 9 6 15

Malmö3 7 6 13

Tabell 2 Antal företag som omfattas av Sevesobestämmelserna i olika kommuner

Ingen annan kommun i Sverige har så många Sevesoföretag som Norrköping. Av de 25 Sevesoföretag som finns i Linköpings och Norrköpings kommun finns 23 i Norrköping.

Förutom Sevesoföretagen finns andra verksamheter, där en olycka kan orsaka allvarliga konsekvenser i omgivningen. Vissa av dessa verksamheter omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4 § i LSO. Det är länsstyrelsen som beslutar vilka verksamheter som ska

omfattas av denna bestämmelse. Länsstyrelsen har alltid en aktuell förteckning över vilka verksamheter som omfattas av bestämmelserna.

2.1.2 Farliga transporter

Till följd av att det finns verksamheter i kommunerna som hanterar farliga ämnen, förekommer också transporter av farliga ämnen till och från dessa verksamheter. Vid en olycka kan konsekvenserna bli allvarliga. Sker en olycka i en tätort kan människors liv och hälsa samt värdefull egendom hotas. En olycka kan också orsaka stora och

omfattande skador på miljön. Exempelvis förser sjön Glan nästan hela Norrköping med dricksvatten, varför en olycka med utsläpp av farliga ämnen kan hota dricksvatten- försörjningen för ett stort antal människor under en lång tid. I Linköping används två vattensystem. Dessa är helt oberoende av varandra.

1 Företag som omfattas av bestämmelser i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenser av allvarliga kemikalieolyckor.

2 Räddningstjänsten Östra Götaland.

3 Respektive räddningstjänst; Räddningstjänsten Storgöteborg, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund samt Storstockholms Brandförsvar.

(13)

2.1.3 Översvämningar, skred och ras

I kommunerna finns områden som är känsliga för översvämningar, skred och ras.

Områdena är väl kända och förebyggande åtgärder är vidtagna. Det är viktigt att planering av ny bebyggelse eller infrastruktur i dessa områden sker med stor försiktighet. Av gjorda karteringar i båda kommunerna framgår vilka områden som berörs.

2.2 Skador

Olyckor orsakar skador på människor, egendom och miljö. Generellt är män över- representerade avseende dödsfall från olyckor och suicid. När det gäller svåra skador till följd av olyckor och suicid är skillnaden mellan kvinnor och män väldigt liten.4 I

nedanstående tabell visas skadorna och samhällskostnaderna för olika händelser under ett år i kommunerna.

Typ av händelse Döda Svårt skadade Samhällskostnader

Fall5 45 1800 700 Mkr

Suicid4 45 350 Uppgift saknas

Trafik4 ~ 6 365 600 Mkr

Brand4 ~3 15 200 Mkr

Drunkning6 ~2-3 ~10-15 20 Mkr

Tabell 3 Person- och egendomsskador under ett år i Linköpings och Norrköpings kommuner

Antalet omkomna i trafikolyckor är lägre än i rikssnittet, men antal svårt skadade är i nivå med rikssnittet. De flesta allvarliga olyckor sker oftast på vägar som kommunerna inte har rådighet över. Dessa sker istället på de statliga vägarna. Gällande trafikolyckor drabbas dubbelt så många män som kvinnor av allvarliga skador eller dödsfall. Denna skillnad är särskilt markant ålderskategorierna i 15-24 år och 25-44 år.

4 Räddningsverket. (2007). Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige. NCO 2007:7.

Karlstad.

5 Internet: Socialstyrelsen. Slutenvårdsstatistik.

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/slutenvard (Besökt 2011-10-17).

Dödsorsaksregistret. http://www.socialstyrelsen.se/register/dodsorsaksregistret (Besökt 2011-10-17).

6 Internet: Svenska Livräddningssällskapet.

http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/vattenkunskap/fakta-och-statistik.aspx (Besökt 2011-10-17).

(14)

Antalet döda och svårt skadade till följd av fallolyckor än något lägre än rikssnittet. Det är främst äldre som drabbas av fallolyckor som kräver sjukhusvård och det är

30 procent fler kvinnor än män skadas svårt. När det gäller dödsfall till följd av fall- olyckor är skillnaden mellan könen väldigt liten.

Några skillnader i skador till följd av drunkningsolyckor jämfört med riket går inte att utläsa. Gällande drunkning finns dock den största skillnaden mellan könen; 85-90 procent av alla som omkommer och skadas svårt är män.

Fler män än kvinnor fullbordar suicid, men fler kvinnor än män utför suicidförsök.

Antalet döda per invånare till följd av brand är något högre än i riket. Antal svårt skadade per invånare till följd av brand är dock lägre än i riket. Dubbelt så många män som kvinnor omkommer eller skadas till följd av brand.

2.3 Skydd mot olyckor

Såväl sannolikheten för att en olycka ska ske som konsekvensen av den, påverkas av nivån på skyddet. Skyddet kan utgöra kvinnors och mäns egen förmåga att förhindra och agera vid olyckor, samt av tekniska installationer i den fysiska miljön. Följande uppgifter om skyddet mot olyckor är hämtade från en större enkätundersökning7 som genomfördes 2010 i båda kommunerna.

2.3.1 Skydd mot fallolyckor

Den generella nivån på skyddet mot fallolyckor är i linje med riket och det finns inga större generella skillnader mellan könen. Skyddet mot fallolyckor utomhus är dock något sämre än i riket genom att färre använder halkskydd vid halt väglag. 10 procent färre män än kvinnor använder halkskydd.

2.3.2 Skydd mot trafikolyckor

94 procent av bilisterna uppger att de alltid använder bilbälte, vilket överensstämmer med rikssnittet. Något fler kvinnor än män använder bilbälte. Även när det gäller att respektera hastighetsbegränsningar är nivån i linje med riket. Kvinnor är något bättre än män på att respektera hastighetsbegränsningar.

45 procent använder aldrig cykelhjälm, medan omkring 16 procent alltid gör det. Detta överensstämmer med riket. Kvinnor använder cykelhjälm oftare än män. Reflex- användningen är sämre än i riket och det är 8 procent färre som uppger att de alltid använder reflex. Dubbelt så många kvinnor som män använder reflexer.

7MSB:s enkät 2010 Trygghet och säkerhet i vardagen. Statistisk sammanställning levererad till räddningstjänsten i Linköping och Norrköping.

(15)

2.3.3 Skydd mot brand

Nivån på det tekniska brandskyddet i kommunerna i form av brandvarnare och släckredskap (handbrandsläckare, brandfilt, vattenpost etc.) skiljer sig inte nämnvärt från riket. Det finns inte heller någon skillnad mellan könen. Den enda skillnad som finns rör handbrandsläckare, där invånarna i Linköping och Norrköping innehar handbrandsläckare i mindre utsträckning än i riket.

En större andel män än kvinnor bedömer sina kunskaper i att använda en hand-

brandsläckare som ganska bra eller mycket bra. Många kvinnor bedömer sina kunskaper som dåliga eller som ganska bra. Fler män än kvinnor uppger att man har genomfört någon form av kurs i olycksförebyggande åtgärder.

2.4 Upplevd oro och trygghet

Att känna sig trygg är inte detsamma som att vara säker. Att känna oro är inte detsamma som att vara utsatt. Trots att risker reduceras eller elimineras, kan fortfarande människor uppleva en stor otrygghet.

Nedanstående diagram visar på de olyckor och händelser som kvinnor och män i allmänhet är mest oroliga för att drabbas av. Diagrammet visar också att det är relativt få som drabbats av dessa händelser under de senaste fem åren.

Diagram 1 Skillnader mellan oro för oönskade händelser och utsatthet för oönskade händelser.

Siffrorna speglar hela Sverige.

Den finns en generell skillnad mellan könen när det gäller oro inför olyckor eller negativa händelser. Kvinnor är i samtliga fall mer oroliga än män. Oavsett typ av

(16)

händelse så svarar ungefär 10 procent fler kvinnor än män att de är oroliga för att drabbas. Denna skillnad finns både på i Norrköping och Linköping såväl som på riksplanet.

2.5 Slutsatser

Det finns några mindre skillnader gällande olyckor, risker, skador och skydd mellan kommunerna och riket eller liknande kommuner.

En skillnad är det stora antal ”Sevesoföretag” som finns. Dessa bidrar starkt till riskbilden i kommunerna genom risker i samband med transporter och risker för företagens direkta omgivning.

En annan skillnad är att det relativt sett inträffar fler lägenhetsbränder än i riket och liknande kommuner. Dessutom är antal omkomna till följd av brand något högre än i riket, men färre skadas svårt till följd av brand. Dubbelt så många män som kvinnor dör eller skadas svårt av skador till följd av brand.

När det gäller trafikolyckor är det relativt sett fler som omkommer, men färre som skadas svårt. Dubbelt så många män som kvinnor omkommer eller skadas svårt av skador till följd av trafikolyckor.

För fallolyckor är det relativt sett något färre som omkommer eller skadas svårt än i riket. 30 procent fler kvinnor än män drabbas av skador. När det gäller dödsfall är kvinnor och män lika drabbade.

När det gäller drunkning och suicid är män överrepresenterade i dödsfallsstatistiken.

Även när det gäller svåra skador till följd av drunkningsolyckor är män överrepresenterade. När det gäller skador till följd av suicid är kvinnor något överrepresenterade. Några skillnader mellan kommunerna och riket i övrigt har inte noterats.

När det gäller själva skyddet mot olyckor avviker inte kommunerna från rikssnittet eller andra kommuner. Kvinnor är bättre än män på att skydda sig mot olyckor, har ofta ett bättre säkerhetsbeteende men dock en lägre tilltro till sin egen förmåga att agera vid olyckor. För män är förhållandena det rakt motsatta.

(17)

3 Säkerheten i framtiden

Det är viktigt att säkerhetsarbetet inte enbart grundar sig på dagens problem. För att säkerhetsarbetet ska vara aktuellt och anpassat till framtidens risker, bör prognoser och trender analyseras. Det finns några områden som är speciellt intressanta att analysera för att få en uppfattning om framtidens risker.

3.1 Den demografiska utvecklingen

Befolkningens ålderssammansättning kommer förändras de kommande åren. Antalet äldre personer (65+) kommer att öka, liksom antalet barn i förskoleålder. Fler äldre med vårdbehov väntas bo kvar hemma. Kvinnor utgör dessutom majoriteten av såväl äldre- som barnomsorgspersonal, varför kvinnor är en nyckelgrupp att nå för säkerhetsarbetet.

Olyckor där barn och äldre är representerade kan komma att öka, om inte ett än mer effektivt säkerhetsarbete görs. Det gäller framförallt fallolyckor.

3.2 Befolkningstillväxt

I den gemensamma översiktsplanen för Linköpings och Norrköpings kommuner är målsättningen att antalet invånare ska öka med 75 000 personer fram till 2030. Det är en genomsnittlig befolkningsökning med drygt 3 000 personer per år. Antal olyckor och skador kommer att öka i motsvarande takt som befolkningsökningen, om inte ett än mer effektivt säkerhetsarbete görs.

3.3 Bebyggelseutveckling

Den kraftiga befolkningstillväxten och utvecklingen av näringslivet förutsätter en bebyggelseutveckling. Befintliga huvudorter kommer att utvecklas genom företrädesvis förtätning. Nedan uppräknade mindre tätorter ska också prioriteras i utvecklingen.

Kimstad/Norsholm Krokek

Linghem Ljungsbro-Berg Malmslätt Skärblacka Svärtinge Vikingstad Åby/Jursla

3.4 Kommunikationer och transporter

(18)

En tänkt utveckling med fler invånare i Linköping-Norrköping, som ska ta sig till sina arbetsplatser och fritidssysselsättningar, kan komma att leda till ökad biltrafik. Med utvecklingen av handel, t ex i Tornbyområdet i Linköping, liksom Norrköping som ett logistik- och transportnav, kan vägtrafiken komma att öka.

Ett mål är att färre ska välja bil som transportmedel och istället gå, cykla eller åka kollektivt. Detta ställer i sin tur krav på utbyggd och en mer lättillgänglig kollektivtrafik (buss, tåg, spårvagn). Utvecklingen kan leda till färre olyckor med bil, men ökad risk för olyckor inom kollektiv- och godstrafiken. En säker kollektivtrafik är ett viktigt utvecklingsområde.

3.5 Farliga verksamheter

Riskerna vid farliga anläggningar och verksamheter, främst "Sevesoanläggningar", samt transporter till och från dessa, kan komma att minska med hjälp av bland annat för- bättrad teknik, säkrare hantering och transporter på bättre anpassade vägar och andra transportleder. Miljöfarliga ämnen och produkter kan generellt kunna ersättas av sådana som är mindre skadliga. Ökad kunskap och utveckling mot ännu bättre skadeföre- byggande och skadeavhjälpande arbete gällande farliga ämnen kommer att kunna medföra att riskbilden förbättras.

3.6 Enskildas inställning till säkerhetsfrågor

En viktig fråga i framtiden är hur kvinnors och mäns inställning till risk- och säkerhets- frågor kommer att se ut. Olika grupper uppfattar, värderar och förhåller sig till risker på olika sätt och har också olika behov av att vilja fatta sina egna beslut. Detta ställer krav på ett säkerhetsarbete som är än mer flexibelt, genomförs med ett medvetet

jämställdhetsperspektiv och kan anpassas till olika människors behov.

3.7 Folkhälsa

De höga krav som många människor upplever att dagens samhälle skapar en allt större psykisk ohälsa, inte minst bland ungdomar. Försämrad psykisk ohälsa och ökad social utsatthet kan öka olycksutvecklingen. Cirka 1 500 personer tar årligen sitt liv8. Arbetet för förbättrad folkhälsa är en mycket viktig faktor i det förebyggande arbetet mot olyckor och ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

8Internet: Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret. http://www.socialstyrelsen.se/register/dodsorsaksregistret (Besökt 2011-10-17).

(19)

3.8 Sociala klyftor och integration

För att Linköping-Norrköping ska kunna växa och för att företag i regionen, ska kunna få arbetskraft krävs fortsatt invandring. Ett problem som finns på nationell nivå är att man inte alltid har lyckas med integrationsfrågorna. Detsamma gäller i Linköping – Norrköping, där man idag kan se tecken på segregation. Flera framtidsstudier9 pekar på en befarad ökning av klyftan mellan rika och fattiga. Olika sociala och ekonomiska förutsättningar, närhet till arbetsmarknaden mm kan medföra en risk för att vissa grupper hamnar i utanförskap med grogrund för ökade spänningar och motsättningar.

Från andra håll i världen ser man att ökade klyftor och polarisering driver på olycks- och våldsutveckling.

9 Räddningsverket. (2008). Framtidens risker och säkerhetsarbete. Slutrapport 2008. Karlstad.

(20)
(21)

4 Överväganden och prioriteringar

En god säkerhetsnivå ska finnas i alla miljöer. Med den beskrivna riskbilden och framtidsstudierna som grund, kommer dock kommunernas och räddningstjänst-

förbundets verksamhet fokusera på några områden. Inom dessa områden ska säkerheten öka både vad gäller den fysiska miljön, kvinnors och mäns kunskap, förmåga och beteende samt räddningsinsatser. Särskilt viktigt är säkerhetsarbetet för barn, unga i åldern 15-24 år samt äldre.

I tabell 4 beskrivs de områden som ska ägnas särskilt fokus i de kommande årens säkerhetsarbete.

Område Motiv

Boende Nästan hälften av alla skador sker i eller kring bostaden. Barn och äldre är

överrepresenterade. Antal barn och äldre kommer öka inom de närmaste åren. Den planerade befolkningstillväxten kommer att dessutom kräva fler bostäder, varför ökad säkerhet är viktigt.

Trafik Transport- och logistikverksamheten bedöms öka i framtiden. Kollektivtrafiken ska byggas ut och fler väntas gå eller cykla samtidigt som biltrafiken ska minska i innerstäderna.

Skola Samtliga barn och ungdomar ska enligt lag gå i skola. Det är en rättighet att skolmiljön är säker och uppfattas som trygg. En trygg och säker skola ökar dessutom förutsättningarna för goda studieresultat. I skolan finns det också goda förutsättningar att påverka flickors och pojkars attityder och beteende kring risk- och säkerhet.

Vatten Drunkning är den vanligaste dödsorsaken vid olyckor för flickor och pojkar i åldern 1-7 år. För barn äldre än 7 år är det den näst vanligaste olyckstypen, Simkunnigheten har sammantaget försämrats sedan toppen på 80-talet. En viktig grupp är barn och vuxna med utländsk bakgrund.

Tabell 4 Prioriterade områden för framtida säkerhetsarbete

Det finns andra områden än ovanstående där det är viktigt med god säkerhet, exempelvis offentliga miljöer. Detta tillgodoses bland annat genom det ansvar för brandskyddet som ägare och nyttjanderättshavare har samt kommunens tillsynsansvar.

Arbetsplatser är ett annat viktigt område. En särskild arbetsmiljölagstiftning reglerar arbetsgivarens ansvar och det finns en särskild tillsynsverksamhet inom detta område.

(22)
(23)

5 Mål för verksamheten

För att möta samhällsutvecklingen och dess risker måste både det förebyggande och det skadeavhjälpande arbetet utvecklas. Arbetet som omfattas av detta program omfattar bränder, trafikolyckor, fallolyckor, kemikalieolyckor med särskilt fokus mot

Sevesoföretag, drunkning, naturolyckor och suicid. Följande fyra mål ska uppnås:

Säkrare boende.

Säkrare trafik.

Säkrare skola.

Säkrare fritid (vatten)

Det skadeavhjälpande arbetet ska utvecklas med inriktning på att insatser ska kunna påbörjas tidigare i syfte att ytterligare förbättra arbetet med att rädda liv, miljö och egendom. Det handlar om att utveckla såväl räddningstjänstens förmåga som att få andra aktörer att påbörja skadeavhjälpande insatser innan samhällets resurser anländer.

Då behövs allt ifrån att kunskap och utrustning för livräddande åtgärder till kunskap och utrustning för att hantera släckutrustning.

De prioriterade åtgärder som anges i programmet ska ligga till grund för nämnders och styrelser egna verksamhetsplaner. Då konkretiseras arbetet ytterligare till mätbara och uppföljningsbara aktiviteter. Inom detta programs giltighetsområde ska arbetet leda till att följande målsättningar nås.

Vad gäller Säkrare fritid har en avgränsning gjorts i detta handlingsprogram genom att fokus har lagts på olyckor i samband med vatten.

5.1 Säkrare boende

Det säkra boendet har säkra fysiska miljöer att vistas i både vad avser inomhusmiljöer, lekplatser och andra utemiljöer. Kvinnor och män kan och vill ta ett stort ansvar för sin egen säkerhet. Vid olyckor finns tillgång till snabba skadeavhjälpande insatser. Det sker en miljöplanering med ett medvetet jämställdhetsperspektiv för att förebygga isolering och mental ohälsa hos människor. Boendet erbjuder sociala mötesplatser för kvinnor och män, och i nya boendemiljöer blandas olika upplåtelseformer.

Föra att nå målet om Säkrare boende prioriteras åtgärder inom följande områden:

Stärkt säkerhetsperspektiv i hela samhällsbyggnadsprocessen.

Utökad och riktad information och utbildning för kvinnor och män, flickor och pojkar.

Intensifierat arbete för att skadeavhjälpande insatser ska kunna påbörjas tidigare.

Stärkt tillsyn av boendemiljöer och fastigheter.

(24)

Intensifierat arbete med ett jämställdhetsperspektiv för att förebygga självdestruktiva handlingar och suicidförsök bland kvinnor och män.

Arbetet ska vara jämställdhetsintegrerat och ta särskild hänsyn till behovet av att nå barn, ungdomar och minoritetsgrupper i samhället med information.

5.2 Säkrare trafik

Den säkra trafiken har fysiska miljöer som klarar av att stävja både oavsiktliga och avsiktliga handlingar, som kan förorsaka en olycka. Trafikrytmen är lugn och miljöerna är gjorda för att dämpa effekter av tänkbara olyckor. Kvinnor och män har ett

trafiksäkert beteende och är inte påverkade av alkohol eller droger i trafiken. Det samlade trafiksäkerhetsarbetet har ett medvetet jämställdhetsperspektiv och bidrar till både faktisk och upplevd trygghet. Det finns tillgång till snabba skadeavhjälpande insatser.

För att nå målet om Säkrare trafik ska åtgärder inom följande områden prioriteras:

Stärkt säkerhetsperspektiv i hela trafikplaneringsprocessen.

Utökad, riktad och anpassad information och utbildning för särskilda målgrupper med ett jämställdhetsperspektiv.

Intensifierat arbete för att skadeavhjälpande insatser ska kunna påbörjas tidigare.

Intensifierat arbete med ett jämställdhetsperspektiv för att förebygga självdestruktiva handlingar och suicidförsök bland kvinnor och män.

Förtydligande av säkerhetskrav och uppföljningar vid kommunala upphandlingar (skolskjutsar, gatuunderhåll, färdtjänst mm).

Arbetet inom området Säkrare trafik ska vara jämställdhetsintegrerat och särskilt prioritera behovet av att nå barn, ungdomar och övriga riskutsatta grupper i samhället med informations- och utbildningsinsatser.

Arbetet för säkrare trafik kan i många fall samordnas med miljöförbättrade arbete såsom hastighetssänkningar, utbildningar i miljövänligt körstil etc.

Säkrare trafik innebär intensifierade insatser i syfte att främst förebygga och i andra hand minska konsekvenserna av olyckor med miljöpåverkan på företrädesvis känsliga platser.

(25)

5.3 Säkrare skola

En säker skola har säkra fysiska miljöer för flickor och pojkar, både inomhus, utomhus och på andra platser där skolan driver verksamhet Skolvägen är trygg och säker för alla elever. Både kvinnor och män, flickor och pojkar verkar för att den sociala miljön är tolerant och möjliggör delaktighet så att en positiv gemenskap upprätthålls.

Om en olycka sker kan flickor och pojkar hjälpa sig själva och andra, och skolpersonal kan agera för att minska olyckors konsekvenser. Det finns tillgång till snabba och effektiva skadeavhjälpande insatser.

Föra att nå målet om Säker skola ska åtgärder inom följande områden göras:

Stärkt säkerhetsutbildning för såväl flickor som pojkar och lärare i skola och förskola.

Främjande av en positiv utveckling av fysiska och psykosociala miljöer som fungerar jämställt såväl i som på väg till och från skolan och inom dess verksamhet.

Intensifierat arbete för att förhindra avsiktliga och oavsiktliga skador.

Det övergripande målet är att göra skolans verksamhet säkrare. Ett sekundärt mål är också att genom skolan göra eleverna mer risk- och säkerhetsmedvetna. Skolan är en viktig arena för att nå ett säkrare samhälle. Den säkerhetsutbildning som sker idag ska fortsätta och utvecklas och ge flickor och pojkar tillräcklig kunskap.

Skolmiljöer är idag ofta drabbade av skador som uppstår både genom avsiktliga och oavsiktliga handlingar. Avsiktliga handlingar såsom klotter, brand och åverkan på vatten- och avloppssystem har ofta en bakgrund i psykosociala faktorer. Att stärka både den fysiska och psykosociala miljön är lika viktigt i detta arbete.

5.4 Säkrare fritid (vatten)

Badmiljöer, dammar, kajer och hamnar är säkert utformade och utrustade. De som utnyttjar vattenmiljöer är risk- och säkerhetsmedvetna, visar hänsyn mot varandra och har god simkunnighet.

Vid olyckor har kvinnor och män förmåga att hjälpa andra och räddningsinsatser är snabba och effektiva.

För att nå målet om Säkrare vatten ska åtgärder inom följande områden göras:

Utökad information och utbildning om bad-, sjö-, is- och båtvett.

Intensifierat arbete för fungerande säkerhetsutrustning vid badplatser, kajer och hamnar.

Öka tillgängligheten av säkerhetsutrustning (t ex via flytvästuthyrning, islivräddningsutrustning).

(26)

Utökad förmåga, främst genom utökad och breddad utbildning för såväl kvinnor som män, för livräddande insatser vid drunkningsolyckor

Fortlöpande simundervisning med särskilt fokus på barn och nyanlända.

Utökad information och tillsyn vid poolbygge och befintliga pooler.

(27)

6 Förmåga för räddningsinsats

För att kunna ingripa vid olyckor som hotar människors liv och hälsa, egendom och miljö finns räddningsstyrkor organiserade i kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland. Det finns alltid minst 53 personer i jour och beredskap. Dessutom finns 25 räddningsmän vid två räddningsvärn (Arkösund och Kvarsebo). För ledning,

samordning och samverkan finns dessutom ett befäl för inre ledning, en insatschef och en räddningschef i beredskap. Räddningschefen ska ha lägst brandingenjörsexamen.

Räddningstjänsten kan leda och genomföra två samtidiga större insatser med dynamik eller i komplexa miljöer på geografiskt olika platser (exempelvis vindsbrand, begränsad kemolycka och trafikolycka) eller en omfattande insats med hög dynamik eller i mycket komplexa miljöer (exempelvis järnvägsolycka, flygplansolycka, omfattande kemolycka, insatser i undermarksanläggningar).

Vid räddningsinsatser inom verksamheter som enligt LSO 2 kap 4 § ska hålla egen beredskap för att hindra eller begränsa allvarliga skador, sker samverkan med verksamhetsknutna räddningsenheter. Detta gäller bland annat flygplatser och större kemikalieindustrier.

Händelser med mycket omfattande konsekvenser på samhället, eller långvariga händelser som kräver stor uthållighet, kan ledas och genomföras genom regional

samverkan och samordning mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer.

6.1 Resurser

Vid förbundets brandstationer finns resurser och personal för att kunna ingripa vid olyckor. Resurserna definieras som räddningsenheter, reducerade räddningsenheter höjdenheter eller specialenheter. De fördelas på 9 orter enligt följande:

Ort Resurser

Norrköpings tätort 2 räddningsenheter, 2 höjdenheter Linköpings tätort 2 räddningsenheter, 2 höjdenheter

Bestorp Reducerad räddningsenhet

Krokek Räddningsenhet

Ljungsbro Räddningsenhet

Skärblacka Räddningsenhet

Ulrika Reducerad räddningsenhet

Vikingstad Reducerad räddningsenhet

Östra Husby Räddningsenhet

Tabell 5 Resursernas lokalisering i förbundet

(28)

Specialenheterna finns ständigt tillgängliga i förbundet, men dess lokalisering kan variera utifrån aktuell riskbild. Dessa består främst av följande:

Tung räddningsenhet (resurs för lyft av tunga fordon och föremål).

Dykenhet (resurs som kan genomföra livräddning under vattenytan).

Vattenenhet (resurs för ökad vattenförsörjning).

Kemenhet (resurs för olyckor med farliga ämnen).

Rappelleringsenhet (resurs för räddning på höga höjder).

Skumenhet (resurs för alstring av skum vid omfattande olyckor).

Saneringsenhet (resurs för sanering vid olyckor med farliga ämnen).

Ledningsenhet (resurs för yttre ledning och samordning av insatser).

Bandvagnsenhet (resurs för insatser vid icke körbara förhållanden).

Slangenhet (resurs för vattenförsörjning i skog och terräng).

IVPA (resurs för akuta, livräddande åtgärder i väntan på ambulans).

Enheternas förmåga preciseras utförligare i ordlistan, se bilaga 1.

6.2 Servicenivå

Framtidens räddningstjänst är ett naturligt inslag i samhället. En följd av detta är att allt färre räddningsinsatser kommer att ha brandstationer som utgångspunkt. I tabellen nedan anges hur stor andel av kommunernas yta som nås av en första enhet inom 10, 15 och 20 minuter. Värdena har tagits fram med hänsyn till att det inte är brandstation som är utgångspunkten för en räddningsinsats.

10 min 15 min 20 min

Yttäckning 40 procent 74 procent 93 procent

Servicegrad10 61 procent 84 procent 94 procent

Tabell 6 Andel av ytan som nås av första enhet inom 10, 15 och 20 minuter

Yttäckningen illustreras också med en karta. Röd färg är den yta som nås inom 5 minuter, blå färg ytan som nås inom 10 minuter och grön färg ytan som nås inom 20 minuter.

10 Andel av det totala antalet trafikolyckorna och bränderna som nås inom vissa tider.

(29)

Bild 1 Yttäckningen inom 5 minuter (röd färg), 10 minuter (blå färg) och 20 minuter (grön färg)

6.3 Anpassad förmåga

Vid räddningsinsatser i förbundets område eller vid förstärkning till annan kommun, kommer beredskapen för nya händelser att minska. Den lägsta beredskapsnivån som får finnas i förbundet kallas anpassad beredskap, och insatstiden för detta fall redovisas i tabellen nedan.

Resurser Norrköpings tätort 1 räddningsenhet

1 höjdenhet Linköpings tätort 1 räddningsenhet

1 höjdenhet

Tabell 7 Resurser vid anpassad förmåga.

Inom 30 minuter nås 95 procent av den geografiska ytan i förbundet från de två stationerna i tätorterna.

(30)

6.4 Förmåga under höjd beredskap

Under höjd beredskap ändras den fredstida organisationen efter rådande förhållanden genom ändrat arbetstidsuttag och tillförsel av civilpliktig personal. Nya uppgifter tillförs i form av att upptäcka, utmärka och röja farliga områden samt att indikera, sanera och vidta andra åtgärder för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen. Inför höjd beredskap kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att utfärda föreskrifter. Utifrån dessa kommer särskild planläggning att ske.

6.5 Utomhusvarning

Viktigt meddelande (VMA) är en varningssignal utomhus som kan aktiveras i

centralorterna och del av Ljungsbro, Malmslätt, Skärblacka, Åby och Vikingstad med hjälp av ljudsändare. Under fredstid är 85 sändare (44 i Linköpings kommun och 41 i Norrköpings kommun) i bruk. Dessa finns i anslutning till eller i närheten av speciella risker. Ljudsändarna kan selektivt styras från förbundets räddningscentral.

6.6 Störningar i teletrafiken

Normalt larmas räddningstjänst av SOS Alarm efter att den hjälpsökande ringt 112.

Detta regleras genom avtal mellan förbundet och SOS Alarm. Vid en störning i teletrafiken kan räddningsenhet och räddningstjänstens räddningscentral larmas från varje brandstation i ett system som är oberoende av telenäten. Räddningsenheten kan då även förmedla andra larm till SOS Alarm.

Förbundet har överenskommelse med SOS Alarm om kriterier när förbundet blir underrättade om telestörningar. Förbundet vidtar då, utifrån det aktuella läget, åtgärder så att allmänheten kan larma räddningstjänst i händelse av olyckor.

Det finns möjligheter till utlarmning av räddningstjänsten även vid elavbrott.

6.7 Hamnar och dess gränser

Förbundet ansvarar för räddningstjänstinsatser i den inre delen av Bråviken,

Pampusfjärden och Lindöfjärden vid Norrköpings kommun. Utanför dessa gränser är räddningstjänstansvaret statligt. Sjöfartsverket är ansvarigt för sjöräddningstjänst för att rädda liv, medan Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst utanför detta område.

(31)

Bild 2 Hamnar och dess gränser samt gräns för förbundets ansvar för Räddningstjänst

Utsläpp av farliga ämnen (olja eller andra kemikalier) som når land är en skyldighet för kommunerna att ta hand om, antingen inom ramen för kommunal räddningstjänst eller som en annan kommunal skyldighet.

(32)
(33)

7 Organisation och samordning.

För att nå målen om ett säkrare samhälle krävs insatser av många aktörer, såväl i det civila samhället som i offentlig verksamhet. Linköpings kommun, Norrköpings kommun och Räddningstjänsten Östra Götaland är viktiga, offentliga aktörer, som dessutom ska vara pådrivande för att få fler att arbeta för ökad säkerhet.

Det finns olika förutsättningar för säkerhetsarbetet i kommunerna. De båda kommunerna har olika riskområden och riskbilder, olika bebyggelser, industrier, verksamheter, trafiksystem etc. Vidare finns det en lokal historia om hur man sedan tidigare har arbetat med säkerhetsfrågor utifrån de olika förutsättningarna. Därför är det viktigt att programmet möjliggör lokala anpassningar.

Utifrån handlingsprogrammet måste respektive kommun (i de olika nämnderna och styrelserna) och förbundet ta fram egna, lokala planer med prestationer och aktiviteter för hur målen i handlingsprogrammen ska uppnås. Vid framtagande av dessa planer är dialog viktig för att kunna ta tillvara de samordningsvinster som kan finnas. Det kan till exempel vara aktiviteter såsom informationskampanjer som kan bli effektivare om de genomförs samordnat.

7.1 Samordning

För att kunna nå målen i detta program krävs god samverkan inte bara inom och mellan kommunerna samt även mellan kommunerna och räddningstjänstförbundet.

En samordningsgrupp, bestående av tjänstemän från kommunerna och förbundet, ska verka för att arbetet samordnas där så är möjligt. Enligt förbundsordningen har räddningstjänstförbundet ansvar för att denna samordning kommer till stånd.

Figur 1 Handlingsprogrammet förverkligas dels genom förbundets och kommunernas egna arbeten, men även av gemensamt arbete.

7.2 Operativ samverkan

Handlingsprogram

Linköpings kommun Arbete utifrån egen planering

Räddnings- tjänsten.

Arbete utifrån egen planering

Norrköpings kommun Arbete utifrån egen planering.

Gemensamt arbete

(34)

Operativ samverkan skapar förutsättningar för att en räddningsinsats påbörjas oavsett geografiska gränser samt att insatsens resurser och uthållighet förbättras. Radiosystemet RAKEL kommer att underlätta samarbetet ytterligare. För arbete vid räddningsinsatser finns främst följande samverkanspartner:

Räddsam-E

Överenskommelse mellan räddningstjänsterna i Östergötlands kommuner som ger gränslös operativ samverkan. Överenskommelsen bygger på ett gemensamt dokument som ger en gemensam plattform för olika resursers förmåga.

RAPS

Räddningstjänsten Östra Götaland är med i nätverket RAPS (Räddningstjänst, Ambulans, Polis, Länsstyrelsen och SOS Alarm AB). De medverkande parterna samarbetar i form av uppföljning av inträffade händelser, erfarenhetsutbyte, utbildningsinsatser och övningar.

Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst Räddningstjänsten Östra Götaland har tillsammans med Södertörns

brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst en ömsesidig ambition om att vara varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsats.

Västra Sörmlands Räddningstjänst

Samverkansöverenskommelse om att räddningsenhet åker från Katrineholm vid larm om trafikolyckor på RV 55 inom kommunens norra område.

Billerud AB

Räddningstjänsten Östra Götaland förbinder sig att hålla beredskap för brukets industriräddningstjänst. Den utökade beredskapen är integrerad med

räddningsstyrkan i Skärblacka.

Landstinget

Samarbete med landstinget som innebär att deltidsbrandmän med särskild kompetens larmas ut av SOSAB vid ambulanslarm där tidsvinsten för första åtgärd blir minst 15 minuter. Utlarmning sker som IVPA (I Väntan På Ambulans). Räddningstjänsten ansvarar för uttransport at materiel för upprättande av en uppsamlingsplats för skadade.

7.3 Organisation av förebyggande verksamhet

Räddningstjänstförbundet ansvarar enligt gällande förbundsordning för att alla kommunernas direkta skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor uppfylls. Det gäller såväl myndighetsutövning, räddningsinsatser som stöd till enskilda personer.

Räddningstjänsten kan stödja kommunala verksamheter i deras säkerhetsarbete med kompetens, resurser och engagemang. Hur detta stöd ska utformas måste bestämmas i dialog med respektive verksamhet.

(35)

7.3.1 Förbundets förebyggande arbete

Förbundets förebyggande arbete är processorienterat. Detta arbetssätt ökar

förutsättningarna för en verksamhet som har nyttan i fokus och bedrivs på ett rättssäkert sätt. Processerna fastställs av förbundsdirektören.

Rengöring och brandskyddskontroll (sotning) genomförs av entreprenörer. Regelbundna dialogmöten sker mellan entreprenörer och räddningstjänsten. Räddningstjänsten

beslutar om frister för rengöringen.

Olycksundersökningar sker processorienterat. I processen har kompetenskrav för verksamheten fastställts samt kriterier och nivåer för undersökningarna.

Tillsyn sker också processorienterat. Hantering av skriftlig redogörelse är en del av denna process. En tillsynsplan tas fram varje år för att styra det kommande årets tillsynsverksamhet för förbundet, innefattandes all tillsynsverksamhet. Tillsynen ska samordnas med andra myndigheters tillsyn så långt det är möjligt. I processen för tillsyn har också kompetenskrav fastställts.

7.3.2 Kommunernas förebyggande arbete

De kommunala verksamheternas kontakter med kommunens medborgare är en god grund för ett lyckat säkerhetsarbete. Det är i verksamheternas vardagsarbete som det förebyggande arbetet mot olyckor företrädesvis kan och ska realiseras. Genom att integrera frågor om olyckor, risker och skydd i detta arbete, kan många människor nås av kommunens säkerhetsarbete.

Samverkan mellan och inom kommunerna samt med räddningstjänstförbundet är av avgörande betydelse för ett effektivt förebyggande arbete.

(36)
(37)

8 Uppföljning och utvärdering

Det samlade säkerhetsarbetet i kommunerna består av mål på olika nivåer. Avsikten är att målen i handlingsprogrammet ska brytas ned av kommunen och förbundet i särskilda måldokument där prestationer och aktiviteter i olika verksamheter tydliggörs. Eftersom man har olika styrmodeller i kommunerna och förbundet, kommer uppföljningar att se olika ut. Principen för uppföljning och utvärdering på den övergripande nivån redovisas i avsnitt 8.1 och 8.2.

8.1 Årlig uppföljning av handlingsprogrammets mål (egenkontroll)

Figur 2 En logisk kedja från resurser till resultat och upplevelser

I mål för verksamheten används begreppet ”säkrare”, då det gäller boende, trafik, skola och fritid. Begreppet förutsätter en uppföljning och utvärdering som utgår från statistik.

Denna ska även innefatta resultat från medborgarundersökningar, i de fall då det finns sådana.

Med hjälp av studier av resultat, kan uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse göras. I det arbetet används indikatorer, vilka också kan stödja lärandeprocesser såväl i det förebyggande arbetet som i räddningsarbetet. Även de insatser som gjorts inom områden där räddningsförbundet och/eller kommunerna har rådighet måste vägas in och analyseras i relation till utfallet.

För att säkerställa att kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov tillfredsställs, är indikatorer och statistik så långt som möjligt könsuppdelade.

Resultatet av en sådan uppföljning ska årligen tillställas kommunstyrelsen samt direktionen för räddningstjänsten.

Egenkontroll av de preciserade skyldigheterna i lagen om skydd mot olyckor ska kontinuerligt genomföras och redovisas tillsammans med en sammanfattande text av de viktigaste åtgärderna för att nå målen i handlingsprogrammet.

Det är viktigt att uppföljningsarbete sker med hänsyn till kommunens och förbundets budgetprocesser, så att resurser kan skapas för nödvändiga insatser.

Resurser Verksamhet Resultat Upplevelser

(38)

8.2 Utvärdering var fjärde år

Var fjärde år ska en mer omfattande utvärdering av måluppfyllelsen göras. Resultat och upplevelser utvärderas då utifrån en diskussion om vilka resultat som har uppnåtts samt vilka upplevelser som medborgarna har ställt i relation till vilka resurser man har haft och vilka prestationer och aktiviteter som har gjorts inom olika kommunala

verksamheter. Slutsatser om kvalitet och eventuella brister i det förebyggande arbetet samt insatsarbetet mot olyckor kan dras, vilka kan ligga till grund för eventuella korrigeringar och utveckling av arbetet.

(39)

Bilaga 1 Ordlista

Bandvagnsenhet Fordon, utrustning och personal för transport i terräng.

Beredskap Brandpersonal som kan rycka ut på larm inom en tid om normalt 5 minuter. Dessa personer har ofta annan huvudarbetsgivare än Räddningstjänsten.

Brandskyddskontroll Kontrollen av att en anläggnings funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt i huvudsak överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen togs i bruk.

Höjdenhet Stegfordon eller hävare, utrustning och personal som självständigt har förmåga att utföra livräddning samt håltagning av byggnader på upp till 8 våningar eller 28 meter.

Insatstid Tid från det att larm inkommer till räddningstjänsten till dess att första räddningsenhet är på plats.

IVPA-enhet Fordon, utrustning och personal för att kunna utföra akuta livräddande insatser i väntan på att ambulans anländer.

Jour Brandpersonal som kan rycka ut på larm inom en tid om normalt 90 sekunder. Dessa personer har sin huvudsakliga anställning inom Räddningstjänsten.

Kemenhet Fordon, utrustning och personal för insatser vid kemikalieolyckor (kemdykning).

LSO Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778).

RAKEL Digitalt radiosystem för samverkan och ledning (RAKEL står för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning).

Rappelleringsenhet Fordon, utrustning och personal för livräddning på höga höjder.

(40)

Reducerad räddningsenhet Har lägre bemanning än ett befäl och fyra brandmän.

Kan genomföra sådan livräddning som inte innebär rökdykning eller losstagning av fastklämda personer.

I övrigt kan enheten påbörja insatser i väntan på förstärkning av räddningsenhet samt ytlivräddning.

Rengöring Rengöring av eldstäder med tillhörande rökkanaler samt imkanaler från restauranger och större kök, så att risken för uppkomst av brand och skade-

verkningar vid en brand minimeras.

Räddningsdykning Vistelse under vattenytan med andning av komprimerad andningsgas i samband med räddningsinsatser.

Räddningsenhet Fordon, utrustning och personal med självständig förmåga att utföra brandsläckning, losstagning av fastklämda personer, rökdykning och ytlivräddning.

Bemannas av minst ett befäl och fyra brandmän.

Räddningsfrånkopplingsenhet Fordon, utrustning och personal för att kunna utföra frånkoppling och säkring av el vid järnvägsolyckor.

Räddningsinsats Insatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön.

Räddningsmän Räddningsmän ingår i så kallade räddningsvärn (brandvärn). Räddningsmännen är skyldiga att delta i räddningsinsatser om man har möjlighet, men har inte beredskap eller jour.

Saneringsenhet Fordon, utrustning och personal för att kunna sanera personer som utsatts för farliga ämnen.

Servicegrad Hur stor del av det totala antalet bränder och

trafikolyckor som nås av en räddningsstyrka inom en viss tid.

Sevesoföretag Företag som har så stor mängd farliga ämnen att de omfattas av särskilt höga säkerhetskrav. Kraven finns i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

References

Related documents

• Målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsats.. • Redovisa vilken förmåga kommunen har och avser

En viktig del av kommunens arbete för skydd mot olyckor rör uppföljning och erfarenhets- hantering. Det sker för att rikta det förebyggande arbetet där det gör mest nytta och att

Kommunerna ska tillse att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd

Riskanalys/värdering ska vara en del inom räddningstjänstens verksamhet, som har till syfte att skapa en del av den inriktning Högsby räddningstjänst ska ha som målsättning

Risken för en mer omfattande eller komplex räddningsinsats är knutet till det faktum att en större väg (riksväg 62) och stora skogsområden finns inom området och inskränker

Under de tio senaste åren har Osby kommun haft mellan noll till två räddningsinsatser per år till följd av stormskador, vilket innebär att antalet händelser per 1000

Räddningstjänsten Östra Götaland är ett kommunalförbund som omfattar kommunerna Linköping, Norrköping, Söderköping, Åtvidaberg och Valdemarsvik.. Invånarna fördelar sig

Placerad på räddningstjänsten finns en särskild tjänst med ansvar för samordningen av kommunens interna förebyggande arbete enligt LSO, kommunens arbete med inre skydd och

Räddningstjänsten i Eksjö kommun är organiserad för att klara två begränsade samtidiga räddningsinsatser i kommunen samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med

Då det inte är realistiskt att anta att samma förmåga till räddningstjänst ska kunna upprätthållas då resurser redan ianspråktagits bör handlingsprogrammen beskriva

Med anledning av lagändringar i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som trädde i kraft 1 januari 2021 samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nya föreskrift

Då det inte är realistiskt att anta att samma förmåga till räddningstjänst ska kunna upprätthållas då resurser redan ianspråktagits bör handlingsprogrammen beskriva

Målen för kommunernas räddningstjänst ska enligt LSO 3 kap 8 § anges i ett handlingsprogram tillsammans med de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda

Tillgång till egna resurser I Vaggeryds kommun utgår räddningsstyrkorna ifrån två brandstationer och det finns 10 brandpersonal tillgängliga dygnet runt i Vaggeryds kommun samt

Räddningstjänsten skall verka för utbildning av kommunernas personal, för att i en framtid kunna bidra med hjälp vid olyckor och tillbud, i takt med införande av DRH...

I likhet med brandstationsområde Hammarö är riskerna för olyckor som ställer krav på mer komplexa och omfattande räddningsinsatser i mångt och mycket kopplade till det

Syftet med nationella mål, verksamhetsmål samt kommunala handlingsprogram är att skapa större handlingsfrihet och flexibilitet för kommunerna inom området skydd mot olyckor och

För att skydda människors liv, hälsa, egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga skador till följd av bränder samt, verka för att

De räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller

Genom detta samarbete säkerställs att en sådan förmåga finns genom att snabb tillgång finns till omfattande räddningsstyrkor och ledningsresurser utöver de som

Störst antal räddningsinsatser görs inom Eskilstuna kommun till olyckstyperna brand eller brandtillbud utomhus, därefter trafikolyckor, efterföljt av brand eller brandtillbud

Förebyggande verksamhet som staten och kommunerna ansvarar för enligt denna lag ska planeras och organiseras så att den effektivt bidrar till att förebygga bränder och andra

• Räddningsstyrkan i Grums bör utifrån statistik och riskbild framför allt ha förmåga att hantera trafikolyckor, brand i byggnad, brand i terräng och livräddning i samband