Avslutningsvis vill jag reflektera över min egen bildningsresa genom att formulera några övergripande lärdomar. En första lärdom är det blev tydligt för mig att forsknings- cirkeln kan fungera som en mötesplats för akademin och det omgivande samhället. Forskningscirkelns demokratiska, öppna och dialogiska arbetssätt gör det möjligt att komma samman och gemensamt förstå och problematisera ett överenskommet mål eller syfte. Syftet med forskningscirkeln var att förstå innebörden i att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta syfte gällde ju både för forsk- ningscirkelns och för särskolans kontext. Särskolans personal talade om fördjupad förståelse och en större inblick i vad vetenskaplig grund kan bestå av samtidigt som jag fick en inblick i deras arbete och lärde mig mycket om den pedagogiska vardagen de möter. Forskningscirkeln som mötesplats handlar därför inte om två världar som möts, utan snarare om en gemensam bildningsresa som ökar förståelsen för olika pers- pektiv. En andra lärdom är att det blev tydligt för mig att användningen Aristoteles klassiska bildningsbegrepp med kunskapsformerna episteme, techne och fronesis också bidrog till denna perspektivrikedom.
En tredje lärdom i bildningsresan är att det är möjligt att skapa och upprätthålla vetenskaplig kvalitet i en forskningscirkel genom användningen och förståelsen av begreppen validitet och reliabilitet. Det är dock viktigt att begreppen är grundade i de
vetenskapliga paradigmen aktionsforskning och deltagarbaserad forskning för de ska få relevans för arbetet i en forskningscirkel. En rimlig slutsats blir därför att den veten- skapliga grunden i forskningscirkeln kan kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet förutsatt man som ledare för en forskningscirkel kan använda sig validitet och reli- abilitet på ett genomtänkt och relevant sätt. Med andra ord, handlar det om behärska
episteme, techne och fronesis ur ett forskarperspektiv.
Den fjärde lärdomen berör svårigheten med att balansera mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i det praktiska arbetet i forskningscirkeln. I detta kapitel for- mulerade jag det som ett antal dilemman som uppstod i praxis och som handlade om att kunna växla mellan olika perspektiv: deltagarperspektiv, ledarperspektiv, föränd- ringsagentperspektivet, lärarperspektiv och forskarperspektiv. Poängen är just att se det som dilemman som alltid är närvarande och inte problem som ska lösas eller upp- lösas.
Den femte lärdomen anknyter till den förra genom betoningen av att det handlar om perspektiv som ska mötas och hanteras i praxis. Tack vare alla svårigheter och dilem- man som uppstod i praxis utvecklades min kunskap om, i och för att leda en forsk- ningscirkel. En bildningsresa som omfattar kunskapsformerna episteme, techne och
fronesis utvecklas därför i mötet med andra perspektiv, vilket i sin tur kan betraktas som en förutsättning för att kunna åstadkomma någon form av samverkan och sam- produktion.
Den avslutande lärdomen handlar om relationen mellan vetenskap och demokrati i en forskningscirkel. Inledningsvis nämnde jag kunskapsuppdraget och det demokratis- ka uppdraget inte går att särskilja i praxis, utan bara i analys. Men analysen i detta kapitel har snarare visat att uppdragen inte går att separera i analys heller. En forsk- ningscirkel med hög vetenskaplig kvalité som balanserar vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom användningen av validitet och reliabilitet medför att den också kännetecknas av demokratiska arbetsformer. Annorlunda uttryckt: hög veten- skaplig kvalité och demokratiska arbetsformer konstituerar varandra både i praxis och i analys. Den avslutande lärdomen kan därför formuleras som att en forsknings- cirkel med hög vetenskaplig kvalité också innebär en forskningscirkel med hög de- mokratisk kvalité.
40
Bilaga 1: Övergripande forskningsinstrument
Kvalitet Fokus/ När? Reflektioner Frågor
Demokratisk Deltagande/ Hela Validitet Erkännande processen Katalytiska Förståelse
Validitet Förändring Pre Post
Utfalls- Syfte Pre Post
Validitet
Process- Teori-Metod- Hela Validitet Resultat processen Adaptiv Anpassning Hela
Reabilitet processen
Gransknings- Synlig- Hela
Barhet görande processen
Interaktivitet Process och Hela Innehåll processen
Syfte: Syftet med forskningscirkeln är att tillsammans förstå och undersöka vad det
betyder att ”Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” (SFS 00:800 paragraf 5).
Den dialogiska validiteten upprätthölls med peer review under forskningsprocessen. Demokratisk validitet: Upplevde du att du gavs möjlighet att: uttrycka din uppfattning,
din uppfattning respekterades, att de andra fick uttrycka sin uppfattning, att andras uppfattning respekterades.
Katalytisk validitet: Hur förstår/uppfattar du formuleringen ”Utbildningen ska vila på
vetenskaplig och beprövad erfarenhet”? Vad betyder/innebär det för dig i din under- visning?
Utfallsvaliditet: Vad är gruppens gemensamma mål? Adaptiv reabilitet: Sträva efter att ständig anpassa metod!
Granskningsbarhet: Sträva efter ständigt synligöra innehåll, processer och motiv! Interaktivitet i process: Sträva efter interaktivitet i och mellan deltagare och i
Referenser
Anderson, G. L., & Herr, K. (999). The new paradigm wars: Is there room for rigor- ous practioner knowledge in schools and universities? Educational Researcher, 8(5), -.
Alvesson, M & Sköldberg, K (008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Christensen, L.B (994). Experimental methodology. 6th ed. Allyn and Bacon,
A division of Simon Schuster INC.
Denscombe, M. (009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Gustavsson, B. (009). Utbildningens förändrade villkor: nya perspektiv på kunskap,
bildning och demokrati. Stockholm: Liber
Holmstrand, L. & Härnsten, E. (003). Förutsättningar för forskningscirklar i skolan. En kritisk granskning. Myndigheten för skolutveckling.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (0). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer
i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Lindhults, E (03). Föreläsning på kursen Deltagarbaserad forskning. Mälardalens Högskola.
Lindhult, E. (008.) Att bedöma och uppnå kvalitet i interaktiv forskning, Johannis- son, B., Gunnarsson, E. & Stjernberg, T., red., Gemensamt kunskapande – den inter-
aktiva forskningens praktik. Växjö: Växjö University Press
Lahdenperä, Pirjo (red). (0). Forskningscirkel – arena för verksamhetsutveckling i mångfald, Mälardalens högskola, Studies in Social Sciences, Forskningsrapport 0:.
Lahdenperä, P. (03) Samproducerande kunskapsprojekt mellan akademin och fältet – hinder och möjligheter
Mattsson, Matts (004). Att forska i praktiken. Kunskapsföretaget i Uppsala AB: Läromedel & Utbildning.
Olsson, H. & Sörensen, S. (007. Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber
Mcintyre, A. (007). Participatory Action Research. Thousands Oaks: SAGE Publi- cations.
Månsson N. (03). Är allt polisens fel? Reflektioner kring aktivitet, tillgänglighet och medborgerliga rättigheter
Park, P. (006). Knowledge and participatory research. I Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (006) Handbook of action research. Concise Paperback Edition. Participative Inquiry & Practice. London: Sage
Persson, S. (009). Forskningscirklar – en vägledning. Resurscentrum för mång- faldens skola, FoU utbildning i Malmö.
4
Reason, P. & Bradbury, H. (006) Introduction: Inquiery and Participation in Search of a World Worthy of Human Aspiration. Reason, P. & Bradbury, H. (eds.) (006)
Handbook of action research. Concise Paperback Edition. Participative Inquiry & Practice. London: Sage.