Varför bildades Panelen och hur har dess arbete fungerat? ________________________________

2. Reglering och tillsyn av redovisning

5.1 Varför bildades Panelen och hur har dess arbete fungerat? _________________________________ 28

Panelens uppkomst

Stockholmsbörsen har som en av huvudmännen i ”Föreningen för god redovisningssed på värdepappersmarknaden” haft en viktig roll vid bildandet av Övervakningspanelen.

Tanken i föreningen var enligt Anders Ackebo² att utforma ett privat alternativ i linje med de EU-direktiv som var nära förestående. Den vetskap som fanns vid tidpunkten för Panelens bildande var att någon form av behörig myndighet skulle inrättas. Enligt Ackebo var tanken att Övervakningspanelen skulle kunna få denna roll, och utformades därför i linje med CESR:s principer. Enligt honom visade det sig dock inte vara möjligt att göra Panelen till behörig myndighet. Däremot skulle den löpande tillsynen kunnat delegeras från Finansinspektionen till Panelen. Som vi tidigare nämnt diskuterades denna form av delegering i ”Informationskrav i noterade företag m.m.” men Finansdepartementet valde att föreslå ett alternativ där marknadsplatserna för värdepapper får ansvar för den löpande granskningen.

Legitimitet

Både Peter Malmqvist³ och Ackebo anser att Panelen har legitimitet hos företagen. Detta stämmer väl överens med de resultat både Forsman et al. (2004), samt Andersson och Svalner (2005) kommit fram till. Magnus Henjeby⁴ är övertygad om att Panelen består av en samling kompetenta personer som säkerligen gör ett bra jobb. Han anser vidare att Panelens resultat är viktiga och når fram till en viss typ av yrkesmänniskor. Dock påpekar han att dess resultat inte alltid når fram till investerarna. Vi anser således att Panelens

1 I avsnitt 5 är våra tankar och synpunkter markerade i kursiv stil för att underlätta förståelsen.

2 Chef för övervakningen på Stockholmsbörsen.

3 Analyschef på Nordnet och utredare inom Övervakningspanelen.

4 Analytiker på Swedbank Robur

arbete har fungerat bra ur den aspekten att företagen tar hänsyn till dess kritik, vilket är en förutsättning. Däremot har Panelens arbete varit mindre framgångsrikt ur en investerares synvinkel. Panelens möjlighet att uppfylla sitt syfte att skydda investerare ökar visserligen när företagen rättar sig efter deras uttalanden, men om investerare inte känner till Panelens arbete tar de naturligtvis inte hänsyn till detta i sina prognoser. Dessutom kan det finnas en risk att företagens benägenhet att ta hänsyn till kritiken minskar om investerarna visar ointresse.

Offentlig kritik

Enligt Malmqvist är alla företag överlag väldigt känsliga för Panelens uttalande och han betonar att det förmodligen är viktigare att offentliggöra all typ av kritik tidigt i processen, än det är att ha ett straff. Även Ackebo framhåller vikten av publicitet som en allvarlig reprimand mot bolagen. Det faktum att endast ett ärende från Panelen har tagits upp i Stockholmsbörsens disciplinnämnd förklarar han med att företagen förmodligen anser det allvarligare att bli uthängda offentligt än att drabbas av en ekonomisk reprimand. Detta avspeglas i Forsmans et. al undersökning där en betydande majoritet av företagen anser att den offentliggjorda kritiken i viss utsträckning får konsekvenser för företaget. Ytterligare sanktioner utöver offentliggörande är enligt oss av marginell betydelse. Det är uppenbart att företagen ser offentliggörande av kritik som ett hårt slag, vilket medför att reglerna efterlevs. Således bör inte avsaknaden av sanktionsmöjligheter ses som en negativ aspekt av Panelens arbete. Det bör dock påpekas att investerarnas kännedom om Panelens arbete är ringa och vi frågor oss därför vilka konsekvenser publiceringen egentligen får i praktiken.

Långsamt förfarande

En kritik som förts fram mot Panelens arbete är att processen från granskning till uttalande varit för långsam (Forsman et al., 2004 s 67). Detta håller Malmqvist inte med om. Han anser att 14 månader efter räkenskapsårets slut är en kort tid med tanke på den mängd bolag som granskas och jämför med en domstolsprocess som kan ta flera år. Att hela processen

för samtliga bolag skulle vara avslutad inom tolv månader, anser Malmqvist vara helt orealistiskt. Jan-Erik Gröjer¹ känner däremot igen sig i kritiken och framhåller att Panelen är medveten om att arbetet drar ut på tiden. Enligt honom leder detta till att Panelens arbete förlorar i betydelse. Även Ackebo håller med om att tidsaspekten är ett problem och anser att Panelens verksamhet behöver omorganiseras. Om uttalanden skall fungera som en vägledning för företagen kommer de enligt Ackebo alldeles för sent. Han påpekar vidare att Stockholmsbörsen troligen kan påskynda granskningsprocessen. Börsen kommer förmodligen att köpa in den kompetens som krävs och har då en större möjlighet att sätta press på granskarna. Enligt oss är kritiken mot Panelen befogad. Det är uppenbart att Panelens granskning ofta drar ut på tiden men, som vi nämnt ovan, tar bolagen ändå till sig dess kritik och ändrar sin redovisning. Problemet är, som Malmqvist är inne på, att det troligtvis skulle vara mycket svårt att snabba upp processen på det sätt den genomförs idag, med de resurser som finns att tillgå. Antingen måste Panelens resurser utökas eller dess arbetssätt förändras (hypotetiskt resonemang).

Gröjer föreslår ett alternativt arbetssätt. Han anser att Panelen granskar för många företag och föreslår istället granskning av ett fåtal företag utifrån kriterierna: volatil aktiekurs, tveksam historia och/eller omges av rykten. Tanken är att en så kallad ”flying squad” skall vara beredd att granska ett företag på djupet som uppfyller något kriterium. Denna idé kritiseras kraftigt av Malmqvist. Han anser att Gröjers modell fokuserar på fel aspekt av problemet. Enligt Malmqvist ligger problemet inte i att hitta fel utan vad som skall göras sedan. Det kommer alltid att finnas fel i företagens redovisning, frågan är vilka fel som skall betraktas som allvarliga och hur dessa skall hanteras. Vi anser att det är en intressant idé att fokusera resurserna dit de behövs för att få en snabbare tillsynsprocess. För att skapa en effektiv tillsyn måste dock hänsyn tas till andra aspekter som Malmqvist är inne på. Ackebo ställer sig också frågande till Gröjers modell och menar att Stockholmsbörsen redan arbetar på detta sätt, genom att exempelvis följa diskussionen på chat-sidor och svängningar i aktiekursen. Denna granskning ser han som ett supplement till den normala

1 Professor vid Uppsala universitet och medlem i Övervakningspanelen.

tillsynen, där samtliga bolag granskas inom ramen för en tidsperiod. Ett problem med Gröjers förslag är att vissa typer av företag riskerar att slinka förbi. Exempelvis kommer företag verksamma på en riskfylld marknad ha en mer volatil aktiekurs än företag verksamma på en stabil marknad. Dessutom ställer vi oss tveksamma till kriteriet med tvivelaktig historia, vilket skulle missa exempelvis nybildade företag. Således anser vi att det system som finns idag med en mer generell tillsyn av företagen i kombination med en riskorienterad granskning förmodligen är bättre. Detta system är också i linje med CESR:s principer där en kombination mellan ett risk och rotationsangreppssätt anges som ett tänkbart alternativ. Det bör tilläggas att även Gröjers förslag är accepterbart enligt CESR.

Detaljrik granskning

Panelen har även kritiserats för att vara alldeles för petig i sin granskning, något som exempelvis Gröjer är inne på. Även Ackebo bekräftar detta, men anser att en vanlig missuppfattning är att själva Panelen varit allt för noggrann. Enligt honom är det snarare kansliet och utredarnas verksamhet som har kritiserats för att göra en oproportionerlig granskning, vilket de kritiserade företagen upplevt som omotiverat. Mot bakgrund av denna kritik hade ”Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden” planerat göra en översyn av Panelens verksamhet. När diskussionen om Panelens nedläggande uppkom lades dessa planer dock på is enligt Ackebo. Malmqvist ser annorlunda på denna problematik och menar att strukturen har fungerat bra och hela tiden utvecklats. Under Panelens första år förmedlades alla frågetecken i redovisningen till företagen. Det efterföljande året övergick verksamheten till att bli mer fokuserad på allvarliga överträdelser vilket är den arbetsmetod Panelen hållit sedan dess. Överträdelser av mindre karaktär förs enligt Malmqvist ej längre vidare till företagen. Han betonar att Panelens arbete har fungerat bra då de alltid hunnit med den granskning som planerats. Malmqvist uttrycker vidare att det är själva beredandeprocessen som har kritiserats för att inte vara tillräckligt öppen. Det verkar råda delade meningar om kritiken mot detaljrikedomen. Gröjer och Ackebo kan bejaka kritiken medan Malmqvist anser att Panelens arbete i det stora hela har fungerat bra. Vi anser att

Panelen möjligtvis har fått för kort tid på sig för att rätta till alla problem. Det är uppenbart att Panelen under sitt första år var alltför noggrann. Detta bekräftas av Forsman et. al som i sin enkätundersökning 2004 kom fram till att en majoritet av företagen tyckte att Panelens synpunkter till större del var relevanta men att ett flertal företag ansåg att kritiken rörde formaliteter. Detta går i linje med det Malmqvist för fram, dvs. att Panelen från början förmedlade alla problem. Detta har Panelen genom åren till viss del gått ifrån, vilket leder oss att tro att kritiken möjligtvis skulle ha minskat över tiden.

Ackebo menade dessutom att en översyn av verksamheten skulle genomföras.

Övervakningspanelen bildades under en tid då trovärdigheten för redovisning förmodligen underminerats på grund av ett flertal redovisningsskandaler. En positiv aspekt av Panelens arbete blev enligt Ackebo att trovärdigheten för redovisningen höjdes i och med att någon granskade det som redan granskats. Han anser också att övervakningsverksamheten förbättrades i och med Panelens bildande eftersom kontakten med bolagen ökade.

Malmqvist håller med om att trovärdigheten har ökat och anser på så sätt att Panelen har levt upp till sitt syfte att förbättra investerarnas situation.

5.2 Varför läggs Panelen ned?

Gröjer anser att beslutet om nedläggning var en naturlig följd av Finansdepartementets förslag om att övervakningen skulle skötas av börserna. Däremot uttrycker han förvåning över hur förslaget har utformats. Enligt honom är det överraskande att Stockholmsbörsen fick detta ansvar. Hans teori är att Finansinspektionen förmodligen ville undvika ansvaret och risken att bli anklagade för att vara släpphänta mot företagen. Ackebo uttrycker förvåning över att Finansdepartementets förslag inte innebär en delegering från Finansinspektionen till Övervakningspanelen. Han anser att förslaget mer eller mindre omöjliggör Panelens fortsatta arbete, eftersom ett trepartsförhållande blir alltför invecklat.

Ett uttalande från Panelen skulle då eventuellt även anmälas till Stockholmsbörsen för sanktionsbeläggande, och sedan i sin tur möjligen tas upp i Finansinspektionen för att säkerställa en sanktion. Ackebo anser att det bästa alternativet hade varit om tillsynen

kunnat delegeras till Övervakningspanelen. Detta är som vi tidigare nämnt i enlighet med två av de förslag Finansdepartementet diskuterade i sin promemoria (Informationskrav i noterade företag m.m., 2006). Enligt Ackebo var tanken med bildandet av Panelen att skapa en fristående organisation vilken skulle kunna verka som kompetent myndighet av redovisningstillsynen istället för Finansinspektionen. Detta omöjliggjordes i och med departementets förslag enligt Ackebo. Vi anser det motsägelsefullt att Finansdepartementet i sin promemoria uttrycker ett visst stöd för Övervakningspanelen samtidigt som de väljer ett förslag som riskerar att försvåra Panelens fortsatta verksamhet. Departementets tanke kan ha varit att Panelen skulle fortsätta verka på uppdrag av börsen. När de valde att delegera den löpande tillsynen till börserna lade de dock krokben för Panelens verksamhet.

Som vi nämnde ovan skapades Panelen som ett privat alternativ med syfte att fristående sköta den löpande övervakningen. När detta nu inte längre är möjligt lägger ”Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden” följaktligen ned Panelen. Hade Finans-departementet verkligen velat behålla Panelen borde de ha valt ett annat alternativ.

5.3 Vilka effekter får nedläggningen på redovisningen?

Trovärdighet

Enligt både Rikard Lind¹ och Henjeby är redovisningsinformation en viktig parameter i investerarnas beslutsprocess. Således blir det av stor vikt att denna information är trovärdig.

Den intressanta frågan blir huruvida trovärdigheten för redovisnings-informationen förändras i och med att tillsynen övergår till Stockholmsbörsen. Lind är visserligen inte direkt insatt i Övervakningspanelen men förtrogen med en del av vår problemformulering, där vi påpekar att Stockholmsbörsens roll som vinstmaximerare och granskare kan skapa målkonflikter. Lind anser inte att risken är alltför stor att informationens tillförlitlighet försämras i och med detta eftersom företagen tar en stor risk om de ger ut felaktig information, samt att OMX tar en stor risk om de ej granskar informationen. Henjeby är inte heller insatt i Panelens arbete och påpekar att han har svårt att uttala sig om en

1 Analytiker inom SE-Banken.

eventuell målkonflikt, men har emellertid svårt att se ett problem. Han anser dessutom att redovisningen hos svenska bolag är tillförlitlig. Mot bakgrund av detta anser Lind och Henjeby att den nya tillsynen inte får någon påverkan på deras arbete. De understryker dessutom att de sätter stor tilltro till revisionen,

Gröjer går ett steg längre och påpekar att redovisningen inte kommer att påverkas. Han menar att revisionsbyråerna har den kompetens som krävs för att granska de knivigaste transaktionerna. Om dessa mot förmodan skulle missa något sköter kapitalmarknadens inneboende granskning detta, dvs. priset sänks på det bolags aktier som slarvar med redovisningen. Han anser vidare att det naturligtvis finns en risk med den eventuella målkonflikt Stockholmsbörsen kan ställas inför men påpekar att han inte har några större problem med att acceptera denna. Dessutom anser han att vikten av oberoende ej bör överdrivas samt att han litar på revisorerna rörande redovisningens trovärdighet. Han uttrycker sammanfattningsvis att det inte finns ett behov av en Övervakningspanel som den är utformad idag.

Malmqvist påpekar att risken för en målkonflikt när Stockholmsbörsen sköter tillsynen internt är tydligt större. Övervakningspanelen har enligt honom inte haft någon affärsmässig förbindelse med något av bolagen, till skillnad från Stockholmsbörsen.

Samtidigt menar dock Malmqvist att det är en öppenhet i processen som är det avgörande.

Om så är fallet spelar valet av övervakningsorgan mindre roll. Han antyder dock att processen riskerar att bli alltmer sluten när Stockholmsbörsen tar över övervakningen, vilket skulle medföra att en intern granskning blir sämre.

Ackebo tror inte på någon större förändring utan anser att företagen rent generellt har ett tungt ansvar att sköta sin redovisning, oavsett vilket organ som granskar. Han anser således att det inte har någon betydelse om en fristående organisation sköter granskningen än om Stockholmsbörsen gör det själva. Ackebo anser vidare att Stockholmsbörsen har en bra struktur för att särskilja den kommersiella delen från tillsynen. Enligt honom måste det

fungera på detta sätt, annars förlorar börsen trovärdighet. Det har ifrågasatts om inte Stockholmsbörsen positivt särbehandlat exempelvis Ericsson, men enligt Ackebo är detta inte fallet. Tvärt om har börsen drivit ärenden mot såväl Ericsson som sig själva (OMX) i Disciplinnämnden.

Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga respondenter verkar ha en liknande åsikt, att redovisningen inte påverkas av skiftet i någon större grad. Investerarna bör således inte påverkas. Tanken med tillsyn av finansiell information är enligt CESR:s principer att öka trovärdigheten på marknaden och därmed underlätta för investerarna i deras beslutsprocess. Om investerarna inte beaktar den ytterligare tillsynsmyndighetens arbete frågar vi oss om Öppenhetsdirektivet, som bygger på CESR:s principer, uppfyller sitt syfte i Sverige. Om ytterligare tillsyn inte har någon effekt på redovisningen kommer snarare ökad övervakning medföra ökade kostnader på den finansiella marknaden och därmed försämra investerarnas situation. CESR:s principer uttrycker vidare att tillsynsmyndigheten skall vara en kompetent och fristående myndighet och att övervakningen kan delegeras till en annan organisation. Finansinspektionen är visserligen en fristående myndighet som Stockholmsbörsen lyder under, men vi tror att de flesta ärenden kommer att avklaras internt på Stockholmsbörsen. Detta kan givetvis vara en fördel om det sker på ett tillfredställande sätt eftersom vi anser att det blir mindre byråkratiskt och således snabbare. Nackdelen är att tanken med en fristående och därmed oberoende övervakning faller om processen sker internt på Stockholmsbörsen. Även om Ackebo framhåller att så inte är fallet anser vi att det finns en risk att Stockholmsbörsen särbehandlar vissa bolag. Malmqvist resonemang om vikten av en öppen process skulle kunna vara ett alternativ för att lösa denna del av problemet.

Disciplinåtgärder

En fördel med det nya förslaget kan enligt Gröjer vara att disciplinåtgärder ligger närmare till hands när övervakningen sköts internt inom Stockholmsbörsen. Ackebo instämmer i detta och menar att när den offentliga kritiken från Övervakningspanelen försvinner

kommer sannolikt fler ärenden att tas upp i Disciplinnämnden, och en varning kan eventuellt ersätta funktionen av Panelens tidigare uttalanden. Enligt Henjeby kan ett ärenden hos disciplinnämnden medföra att ett företag omges av en större osäkerhet.

Beroende på ärendets gravhet tar analytikerna hänsyn till det i sina prognoser och rekommendationer. Som vi påpekade tidigare är det offentligheten i kritiken som företagen förmodligen tar åt sig, inte strängheten i straffen. Mot bakgrund av detta är vi inne på Malmqvists förslag rörande öppenhet. Om processen blir mer öppen ökar också trovärdigheten för den och företagen blir mer benägna att förbättra sin redovisning. En intressant aspekt är att investerarna tycks ta viss hänsyn till de företag som hamnar i disciplinnämnden, samtidigt som de är ovetandes om Panelens uttalanden. Detta kan vara av intresse då Ackebo påpekar att antalet ärenden som tas upp i denna nämnd antagligen ökar när Stockholmsbörsen tar över tillsynen.

Kompetens

Malmqvist jämför tre alternativ för den löpande tillsynen under intervjun. Den kan antingen skötas internt inom Finansinspektionen, Stockholmsbörsen eller Övervakningspanelen.

Enligt honom är Finansinspektionen det sämsta alternativet eftersom den saknar den rätta kompetensen, vilket skulle leda till en granskning där man enbart följer en checklista. Han anser inte att valet mellan de två sistnämnda spelar någon större roll. Det viktiga är att tillsynsprocessen sker öppet, vilket enligt honom är det enda sättet att få alla börsbolag att följa reglerna. Detta är enligt oss en intressant synpunkt som väl följer vårt tidigare resonemang om vikten av offentlighet vid kritik mot företag. En förutsättning är dock att Stockholmsbörsen har den kompetens som krävs och som vi uppfattar att Övervaknings-panelen har. Enligt Ackebo måste börsen hyra in den kompetensen, men anser samtidigt att de är bättre förberedda än exempelvis andra marknadsplatser såsom Nordic Growth Market (NGM). Att Stockholms-börsen har möjligheten att införskaffa den kompetens som krävs betvivlar vi inte. Frågan är om de är villiga att ta den ekonomiska börda som det innebär.

6. Slutsatser

Vårt syfte med uppsatsen har varit att kartlägga motiven till nedläggningen av Övervakningspanelen och dess effekt på redovisningen sett ur investerarnas perspektiv.

Utifrån föregående analys drar vi följande slutsatser.

Motiv till nedläggning

I vår mening är Panelens nedläggning en följd av Finansdepartementets förslag. Syftet med Panelen var att överta den tillsyn som nu läggs ut på börsen. Alternativet att Stockholms-börsen skulle fortsätta anlita Panelen är enligt oss ganska orimligt. Tanken var att verksamheten skulle skötas oberoende, något som brister i och med att börsen har ansvaret.

Tidigare hade börsen inte detta ansvar vilket innebar att Panelen var mer fristående.

Således har motiven att låta Panelen fortsätta sin verksamhet försvunnit.

Påverkan på investerare

Redovisningsinformationen påverkas troligtvis inte omedelbart i och med skiftet. Vi förutsätter att Stockholmsbörsen kommer att sköta övervakningen på ett likartat sätt som Panelen. Detta grundar vi på att Övervakningspanelen utformades i linje med CESR:s principer, vilka också ligger till grund för Finansinspektionens kommande föreskrifter rörande redovisningstillsyn på Stockholmsbörsen. Vår uppfattning är att investerare i allmänhet inte känner till Panelens arbete och att det därför inte har en direkt påverkan på deras beslutsprocess. Om redovisningsinformationen inte påverkas, kommer investerarna inte heller att påverkas indirekt när tillsynen förändras. Övervakningspanelen har en viss legitimitet hos företagen. Huruvida denna förändras när Stockholmsbörsen tar över

In document Övervakningspanelen läggs ned: vilka konsekvenser får det för investerare? (Page 31-41)