3. LÄROBÖCKERNA
3.1.3 Bildanalys
Många av de bilder som presenteras i 60-talets läroböcker i historia om Sovjetunionen är av beskrivande karaktär, (samtliga svartvita bilder) klar majoritet fotografier. Detta med ”beskrivande karaktär” förtjänar att förklaras. T.ex. i en lärobok av Tham är det en bild med undertexten ”Lenin talar till revolutionära soldater i Petrograd (nu
Leningrad) bakom honom står Stalin” 153 och det är precis vad som händer på bilden.
Figur 6 Bild: Stalin ur Tham (1963)154
Det finns bilder som kompletteras med en kritisk bildtext, som t.ex. ett foto på Stalin som pekar med sin högra hand mot betraktaren med bildtexten ”Despoten Stalin
lägger ut texten”155.
Bildtexten beskriver vad det är som händer på bilden, det viktiga här är att texten definierar Stalin som despot samt att det är han som lägger ut texten. (despot=
150 Hildingson & Hussén, 1966 s 222 151
Tham et all, 1961 s 258 152 Söderlund & Seth, s 430 153 Tham et al, 1965. S 223 154 Tham et al, 1963, s 360 155
42
(nyckfyll) envåldshärskare, Tyrann)156. Men detta är den enda bilden där vi ser en klar kritisk ton mot Stalin.
Figur 7: Bild: Barn i skolbänk ur Tham(1968)157
Generellt så är det en idyllisk framgångssaga som presenteras genom bilder och bildtexter på 60-talet. Speciellt skolorna och kollektiviseringen framförs som något positivt.Som exempel så har Folkets historia från 1967 för gymnasiet ett foto på ett klassrum fyllt med elever där alla räcker upp båda händerna. Fotot ger ett disciplinerat intryck. Det är inte orimligt att anta att syftet med bilden är att ge förmedla en bild av ett kunskapstörstande skolsystem med kunniga elever. Vi kan inte avgöra om bilden representerar verkligheten eller inte, då vår kunskap om det sovjetiska
utbildningssystemet är begränsad. I bildtexten konstateras det att andan var disciplinerad och att det var en del av de reformer som genomfördes.
En av sovjetunionens stora reformer gällde utbildningsväsendet. Över hela landet byggdes och etablerades nya skolor, men hela utbildningen uniformerades i en starkt
uniformerad anda. 158
Vi får inte veta i vilket syfte bilden tagits, men det är nog inte orimligt att anta att det är någon form av propagandabild på det nya skolväsende som håller på att byggas upp.
3.2 1970-tal
156 Nationalencyklopedin http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=152642 2008-03.11 kl14:22 157 Tham et all, 1968, s 485 158 Tham et al, 1968, s 48543
3.2.1 Urval och Stil
1970-talet leder inte till några större förändringar från 1960-talet gällande innehållet. Även om förändringarna har i våra ögon varit små så har det inträffat förändringar. Intressant är att Hildingson, som i de läroböcker vi sett från honom på 1960-talet, verkar ha förändrat sin syn på Sovjet markant och framhäver förtjänster mer än innan. Det skall även påpekas att dessa förtjänster kompletteras med att det konstateras att över 13 miljoner människor drabbades av tvångsarbete 1940 159. Ett bra exempel på den positiva synen kan man se följande citat där Hildingson förklarar varför
femårsplanerna var så framgångsrika:
”Resultaten hade inte varit möjliga att uppnå, om det inte hade vuxit
fram en anda av nationell stolthet och entusiasm över att som det första land i världen bygga en socialistisk stat, man kan tala om en
pionjäranda som på allt sätt underbyggdes av propagandan.”160
Häger & Rystad presenterar ett enkelt orsakssamband att femårsplanerna infördes och vid andra världskrigets utbrott så hade Sovjetunionen blivit en industriell stormakt, särskilt inom järn och stålindustri men även krigsproduktion.161
Hildingson fortsätter med 60-talets upplägg och tar upp belöningssystemet samt utbildningssystemets framväxt och Sovjetunionens lyckosamma politik som utrotade analfabetismen. 162
Kampen mellan Trotskij och Stalin var även i 1960-talets böcker oftast startpunkten för kapitlet om Stalinismen, samt de interna stridigheterna i partiet. På 1970-talet så tillkommer Stalins terror i de egna leden. Hildingson skriver att det förekom processer mot högt uppsatta medlemmar i partiet vilket resulterade till dödsstraff, samt att det var de militära och administrativa delarna samt partiapparaten som rensades ut. 163 Häger & Rystad är mer precis i sin lärobok och säger att Stalin använde den hemliga polisen för att göra en utrensning bland partimedlemmarna och att nästan två miljoner människor uteslöts från partiet, och ”häktades, deporterades till Sibirien eller
avrättades. En del av dessa hade andra åsikter än Stalin men många dömdes på lösa
159 Hildingson, Lars & Kjellin, Gunnar & Norman, Torbjörn & Westin, Gunnar & Åberg, Alf, 1977,
Två sekler, Natur och Kultur, s 250
160
Hildingson et al, 1977, s 250
161 Häger, Bengt Åke et all, 1976, Historia: högstadiet åk 7-9. Stadiebok, Liber Läromedel: Malmö. s 50
162 Hildingson et al , 1977, s 248 163
44
beskyllningar för sabotage och spioneri.” 164 Den lärobok som är mest kritisk mot Sovjet är Historia för 2-årig gymnasieskola där Oldberg, fil mag i Lund skrivit den del som berör Sovjetunionen. Han menar att terrorn inte ”bara” handlade om utrensning, utan att det drabbade ”systematiskt alla yrkesgrupper efter kvotsystem, även
statsbyråkrater…” samt att det blev en helt normal företeelse att folk utrensades.
Siffror anges att bara åren 1937 och 1938 beräknas cirka 7 miljoner människor arresterats varav en miljon avrättats (de 6 resterande skickades till arbetsläger). Det konstateras att Sovjetunionen förvandlades till ett totalitärt samhälle där terror och personlig osäkerhet var kännetecken.165
Det har även inträffat en tonförändring speciellt tydligt i Hildingsons bok när det gäller kollektiviseringen. Hildingson et all skriver att ”allt motstånd slogs skoningslöst
ner, Kulakerna likviderades helt som klass : sköts, deporterades eller dömdes till tvångsarbete. Över 3 miljoner människor bara försvann.” på 1970 talet.166 På 1960- talet skrev Hildingson att Kulaker gjorde motstånd, att planen genomfördes
hänsynslöst och med detta menas ”att fem miljoner bönder förvisades till
tvångsarbetsläger i Sibirien”. 167. Det talas alltså nu hos Hildingson inte bara om deportering utan även att folk sköts och ”försvann” vilket vi betecknar som en viktig förändring. Samma fokus finns även i Oldbergs text men siffror förekommer här som komplement, vilket i våra ögon förstärker och förtydligar. Oldberg skriver att totalt så beräknas 20 miljoner människor ha dött mellan 1930-1953 i svält och avrättningar, samt 8 miljoner människor i årsgenomsnitt ha varit i arbetsläger. 168
3.2.2. Förklaringar
Förklaringar gällande kollektiviseringen och femårsplanerna finns i dessa läroböcker t.ex. Oldberg menar att en del av motiven var att höja levnadsstandarden, modernisera och effektivisera . 169 Hildingson skriver att tanken bakom femårsplanerna var att satsa alla resurser inom de sektorer som var grundläggande för den industriella utbyggnaden och när väl grunden var lagd kunde man fortsatta till ett annat plan inom sektorn som stod närmast. I och med detta byggde man upp enorma anläggningar för att kunna
164 Häger et al, 1976, s 50
165 Carlsson, Kjell-Åke & Graninger, Göran & Tägil, Sven, 1976, Historia för 2-årig gymnasieskola, Norstedt; Stockholm, s 165 166 Hildingson, 1977 s 250 167 Hildingson, 1967 s 222 168 Carlsson et al, 1976, s 162 169 Carlsson et al, 1976,s 160
45
tillgodogöra sig den moderna teknikens alla fördelar.170 Det berättas även att en stor del av industrin lades i tidigare icke industrialiserade områden, särskilt Sibirien, där rika naturtillgångar nu exploaterades vilket ledde till en ökad urbanisering i landet. 171 Oldberg ser också en ökad urbanisering i Sovjet men anger att det beror på att i och med kollektiviseringen så effektiviserades jordbruket och överflödig befolkning på landet flyttar till städerna för att få arbete.172 Både Oldberg och Hildingson tar upp det sovjetiska belöningssystemet, propaganda och entreprenöranda som viktiga faktorer för femårsplanernas genomförande.
När det gäller agerandet mot bönderna under kollektiviseringen så förklarar Oldberg sovjets agerande mot bönderna lite annorlunda än t.ex. Hildingson. Oldberg menar att bönderna producerade varor på egen hand, och i och med detta kunde producera eget kapital. En aktör som producerar kapital är en kapitalist, och betraktades som farliga i Sovjet. 173 Hildingson menar istället att motivet bakom kollektiviseringen var att bryta ner böndernas traditionella individualism samt att vinna politisk kontroll.174
Både Hildingson och Oldberg ger förklaring till varför Stalin vann maktkampen mot Trotsky. Hildingson benämner att Stalin vann denna kamp i egenskap av partiets generalsekreterare. 175 När det gäller utrensningarna så är det enbart Oldberg som ger förklaring till detta. Oldberg menar att Stalin hade total kontroll över propagandan vilket gjorde att hans anklagelser blev trovärdiga och förhindrade att en samlad opposition kunde organiseras. Det räckte inte bara med att vara trovärdig och ha avsaknad av opposition menar Oldberg som skriver att Stalin ville undanröja möjligheten till opposition i landet och få total handlingsfrihet. 176
3.2.3 Bildanalys
70-talets bilder skiljer sig inte särskilt mycket från 60-talet, mer än att texten har skiftat fokus från beskrivande till förklarande i större utsträckning. Vi vill exemplifiera detta med bilder och bildtext på områdena kollektivisering, utbildningen samt bilden av Stalin. 170 Hildingson, 1977, s 246 171 Hildingson, 1977, s 248 172 Carlsson et al, 1976, s 160 173 Carlsson et al, 1976, s 158 174 Hildingson, 1977, s 250 175 Hildingson,1977, s 246 176 Carlsson et al, 1976, s 165
46
Det första exemplet är taget ur ”Två sekler” där en bild föreställer några kreatur, bakom dem står några människor med plakat. Bildtexten lyder:
”Också jordbruket förvandlades genom central planering – med
växlande framgång. Bilden är från en kolchos i Nordkaukasus 1931”177
Bildtexten påvisar att kollektivisering inte var odelat bra vilket är något nytt jämfört med vad Hildingson skrev 1967 där han istället betonade att Sovjet lämpade sig för ett modernt mekaniserat jordbruk och konstaterade att 25 miljoner jordbruk blev 100 000 kollektivjordbruk.178 Det kan vara ett tecken på ett skifte för Hildingson från
beskrivande till kritisk reflektion.
När det gäller synen på Stalin så har samma förändring inträffat även här, t.ex. en bild på Stalin omfamnades ett litet barn i en av Hildingsons läroböcker med bildtexten:
”Många trodde att bilder som denna var sanna: Stalin var den goda ledaren, som ville allas bösta”179
Bilden är utan tvivel en propagandabild, som Hildingson kompletterar med en kritisk bildtext där han indikerar att bilden inte är sann.
Men detta betyder inte att alla bilder är av kritisk karaktär. Ett bra exempel på detta är en av de bilder som Hildingson väljer som representant för utbildningsväsendet i Sovjet. Bilden är tagen i en föreläsningssal med en lärare som tittat ut över sina studenter. Bildtexten lyder
”Drygt 30 år senare sitter det en ny generation sovjetmedborgare i
lomonosouniversitetet i Moskva och lyssnar till en föreläsning. Analfabetismen är utrotad och erövringen av rymden har börjat.”180
Detta förmedlar att Sovjet nu gått från ett land med analfabetism och låg utbildning till ett högteknologiskt land som vill vara med bland världens stormakter ifråga om tekniskt kunnande. Bilden och bildtexten behöver inte var felaktig eller osann men den är av samma okritiska karaktär som 60-talet.
177 Hildingson et al, 1977, s 247 178 Hildingson & Hussén , 1966, s 222 179 Hildingson et al, 1977, s 250 180
47
3.3 1980-tal
Vi vill först säga att vi har två verk av Hildingson under 1980-talet, version 1 och version två som skulle ha skiljt sig enligt författarens egen inledning, och vi utgår ifrån 1983 års version i texten och hänvisar enbart till 1988 de gånger där den avviker.
3.3.1 Urval och Stil
Vi har tidigare berättat att tonläget angående kollektiviseringen hårdnade på 1970- talet, speciellt tydligt i Hildingsons läroböcker, vi ser ett ännu hårdare tonläge i 1980- talets läroböcker. Tidigare har ”bestraffningen” deportering och tvångsarbete legat i fokus, även om att folk har dött påpekats. Det nya på 1980-talet är att avrättningen har en mer central position än samt att det används ett hårdare och brutalt språk än innan. Med brutalt menar vi här värderingsord och meningar som förmedlar värderingar. Ett bra exempel på detta med ett hårdare språk exemplifieras nedan från Hildingson och Levande Historia:
”En del bönder hade lastats på järnvägsvagnar och forslats till
arbetsläger. De som kämpat emot allra bittrast låg nedgrävda någon meter i den jord som var kollektivt eller statligt ägd” 181
Det nämns förvisso inga siffror men stycket är klart negativt och ett bildspråk
används vilket vi inte har märkt av tidigare. Även Bergström tar upp både tvångsarbete och avrättandet i meningen ”Hundratusentals sköts och uppskattningsvis tre miljoner
sändes till tvångsarbetsläger öster om Ural, där de användes för att bygga upp
industrier”.182 Det har även tillkommit mer information om kollektiviseringen, det står inte längre ”enbart” att det fanns motstånd, och detta slogs ner brutalt, utan det står nu även hur motståndet tog sig uttryck. Samtliga läroböcker tar upp att bönderna slaktade sina husdjur och förstörde sina redskap hellre än att gå med på kollektivisering. 183 Bergström benämner till och med att det pågick ett ”verkligt krig mellan bönder och
arméförband”.184 Gällande femårsplanerna som en helhet så berättar Hildingson mest om det positiva, att produktionen ökade från 35 miljoner till 75 miljoner ton kol o.s.v..
181 Hildingson, Lars, 1983, Levande Historia 1-3, Högstadieboken, Natur och Kultur; Stockholm., s 291
182 Bergström, Börje & Almgren, Hans & Löwgren, Arne, 1983, Alla Tiders Historia. Grundbok i
historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer, Liber; Stockholm. s 311
183 Hildingson, 1983, s 291 184
48
Hildingson problematiserar det positiva med att enbart den tunga industrin fick stöd medan den lätta industrin kom i andra hand. 185 Som effekt av att den lätta industrin kom i andra hand så minskade levnadsförhållandena i landet, elektricitet användes nästan uteslutande i industrier medan bostäder, gatubelysning o.s.v. fick klara sig utan. Slutligen konstaterar Hildingson att ”Misstagen i planeringen hade varit många. Men
framstegen var odiskutabla. De gav Sovjetunionen kraft att stå emot Hitlertyskland i andra världskriget”.186 Nästan identiskt resonemang förs fram av Bergström och även han avslutar med prisande ”Resultatet av ansträngningarna var mycket imponerande.
Vid slutet av 1930-talet var det bara USA som hade större total industriproduktion än Sovjetunionen”.187 Av intresse är att enbart Bergströms lärobok nämner att det blev hungersnöd i Sovjet. Skulden läggs på bönderna delvis där försörjningsproblem förs fram p.g.a. böndernas självslakt av sina djur men även på staten som exporterar spannmål. Som resultat av detta anger Bergström att ”miljoner människor torde ha
dött av svält i början av 1930-talet”.188
Både Bergström och Hildingson tar upp utbildningen i Sovjet, d.v.s. att
analfabetismen utrotades. Bergström skriver även att denna skola präglades av hård disciplin, resultatet blev att i slutet av 1930-talet analfabeter ovanliga i Sovjetunionen.
189
En markant förändring som inträffat är att vi ser att genusperspektivet har kommit in i Hildingsons läroböcker. Fördelningen av utrymme skiljer sig mellan Hildingsons läromedel, två stycken dediceras till kvinnorna i 1983 års upplaga och ett stycke i version 2 (1988). Hildingson skriver att mer än hälften av dem som anmälde sig till undervisning var kvinnor, att kvinnors insatser hela tiden betytt mycket för
Sovjetunionen. Det berättas även att Sovjetunionens lag jämställde kvinnor och män på alla områden. Hildingson går sedan djupare in och berättar att kvinnor studerade med minst lika stor framgång som män på tekniska och yrkesinriktade skolor och det var så att kvinnor fick chefspositioner i industrin, stora varuhus samt inom jordbruket. Det konstateras dock att partiet var fortfarande mansdominerat. Delen om kvinnor avslutas i 1983 års lärobok med att kvinnorna dominerade sjukvården på 1980-talet, 75 % av läkarna var kvinnor och att för arbetslivet i helhet så var procenten arbetande 185 Hildingson, 1983, s 291 186 Hildingson,, 1983, s 292 187 Bergström,1983, s 310 188 Bergström, 1983, s 311 189 Bergström,1983, s 311
49
kvinnor större än något annat land i världen. (dock sägs det att de välavlönade i högre grad fortfarande var män). 190
När det gäller Stalins terror så tillkommer i Hildingson lärobok att Trotskij mördades på Stalins order. Ytterligare så har det tillkommit siffror såsom att 10 % av
medlemmarna utesluts mellan 1936-38 för att de inte gjort sin ”plikt”, 1933-35 antogs inga nya medlemmar, och en tredjedel sparkades ut eller försvann frivilligt. Han anger att 1939 så fanns det bara Stalin kvar av de 15 som bildat Lenins första regering, utav dessa så hade enbart fyra dött en naturlig död. Hildingson benämner att det var i alla lager som det förekom utrensningar och deporteringar. Siffrorna anges vara osäkra men 1-2 miljoner avrättade, samt att 6-8 miljoner dog av omänsklig behandling. 191 Samma berättelse ges av Bergström, även om han säger att Stalinagenter ”troligen” mördade Trotskij, och att mindre siffror anges.192
3.3.2 Förklaringar
Ett resonemang som använts på 1970-talet om att kollektiviseringen av jordbruket ledde till att de arbetslösa på landsbygden flyttade till städerna har här övergetts. Istället så ges förklaringen att de som blev fria från jordbruket skickades direkt in till industrierna. Bergström säger att tre miljoner sändes till tvångsarbetsläger för att bygga upp industrier. 193 Hildingson menar att för att få femårsplaner att fungera så krävdes det att arbetskraft flyttades från jordbruket till den tunga industrin, samtidigt måste produktionen av brödsäd och kött öka. Slutsatsen Hildingson ger är att
jordbruket måste mekaniseras, och därmed har Hildingson identifierat orsakerna till kollektiviseringen.194 Det är förvisso inte i direkt konflikt med tidigare slutsats på 1970-talet att folket flyttade till städer, men förklaringen från 1970-talet förekommer inte alls och har ersatts av denna förklaring. Bergström är mer direkt och skriver att för att få en industriell omvandling så behövdes miljoner arbetare som kunde tas från jordbruket. Bergström avslutar med att kollektiviseringen gjorde jordbruket mer effektivt och produktionen ökade. Men samtidigt skriver Bergström att Sovjetunionen exporterade föda för att köpa maskiner, som ledde till svår hungersnöd. 195 Det sägs
190 Hildingson, 1983, s 292 191 Hildingson,1983, s 290 192 Börjesson, 1983, s 310 193 Bergström, 1983, s 310 194 Hildingson, 1983, s 291 195 Bergström, 1983, s 311
50
inte direkt att det handlar om Ukraina och massvälten där men det är inte helt orimligt att detta åsyftar svälten i Ukraina.
Direkt i anslutning till kollektiviseringen förmedlar Hildingson en bild av kulaker som bönder som hade fokus på att få vinst. Hildingson framför att Kulakerna väntade med att sälja sin brödsäd tills det rådde brist på bröd i städerna, då sålde Kulakerna sin säd för högt pris. Det var såhär Kulakerna gjorde 1927 skriver Hildingson, därefter påbörjas kapitlet om hur kulakerna bekämpades.196 Hildingson sätter här, menat eller oavsiktligt, ett kausalt samband mellan kulakernas vilja att tjäna pengar och
Sovjetunionens agerande.
Stalins terror förklaras på 80-talet precis som på 1970-talet med ett fokus på Stalin och Trotskijs maktkamp. Men det har tillkommit en ny dimension gällande varför Trotskij och Stalin var på olika sidor. Bergström skriver att kampen gällde makten men även hur socialismens mål skulle bli verklighet. 197 Det ges ingen förklaring till varför Stalins terror kom i aktion i de böcker vi analyserat.
3.3.3 Bildanalys
Figur 8 Bild: Kvinna vid Affisch ur Hildingson (1983)198
Det är samma typer av bilder och texter på 80-talet som på 70-talet med en viktig skillnad. Den här skillnaden är att genusperspektiv syns på 80-talet speciellt i Hildingsons verk. Som exempel på detta genusperspektiv skriver Hildingson i Levande historia bildtext på bild ovan:
”På affischer för den 26:e partikongressen 1981 står ”folket och partiet förenade” Kongressen beslutade att folket skulle få mer varor i
butikerna och bättre social trygget, bl.a. mödrabidrag. Kvinnan som passerar får kanske nytta av vad männen i partitoppen beslutat”199
196 Hildingson, 1983, s 291 197 Bergström, 1983, s 309 198 Hildingson, 1983, s 293 199 Ibid, s 293
51
Som vi kan se på bilden är det en kvinna som går förbi ett skyltfönster med en stor affisch i fönstret. Värt att notera är att denna bild är ett färgfoto vilket det tidigare inte förekommit bland de läromedel vi analyserat.
Bildtexten visar i våra ögon ett klart genusperspektiv med en patriarkal maktstruktur och kvinnans situation i Sovjet (mödrabidrag social trygghet, större varuutbud) Detta är inte den enda bild där kvinnor är förekommande. På samma sida ses en kvinna körandes en ångvält med bildtexten:
”Hon styr vägmaskinen och arbetar med att bygga upp de kommunikationer som en industristat måste ha.”200
Denna bild förmedlar i våra ögon en positiv bild på kvinnans jämställdhet i Sovjetunionen. Vi menar med detta att vi ser på bilden en kvinna som inte utför ett traditionellt kvinnligt yrke utan snarare ett mer traditionellt manligt yrke.
3.4. 1990->Nu
Vi vill först presentera en av lärobäckerna och detta är Alla Tiders Historia Maxi. Det står inte varför denna heter Maxi (och de andra inte har ordet Maxi) men vi kan klart konstatera att Maxi har 560 sidor medan Alla Tiders Historia har 372 sidor. Maxi är därmed antagligen en mer utförligt skriven lärobok. Vi vill även föra fram att vi även valt att använda Perspektiv på Historien A (2001) för att ha en ytterligare
författare/källa för att kunna se generella drag.
3.4.1 Urval och Stil
Det händer en hel del på 1990-talet, kanske i koppling till den nya läroplanen 1994. En