7.1 Bildintervjuer med fyra barn
Intervjufrågorna finns i bilaga 3.
Rickard, 5 år, svarade på följande sätt på mina frågor: Varför tror du man ska vara ute?
– För att man behöver frisk luft. Tycker du om att vara ute och leka? – Ja.
Vilken är din favoritplats på gården? – Det är på klätterställningen. Vad leker du där?
– Hänger i knävecken och sitter och vilar. Vilket väder tycker du bäst om?
– När det regnar! Varför det?
– För jag tycker om när det plaskar i brunnarna och i pölarna. Hur känns det när du kommer in då?
– Innan var jag blöt men nu har jag fått nya regnkläder.
En härlig förklaring på hur det kändes att gå ut visar Rickards teckning. Han ritade en blomma under en blå himmel. Det förklarade han med att det kändes blommigt att vara ute och att han tänkte på sommaren.
Fig. 9. Rickards teckning.
Sofia, 5 år, har jag sammanfattat eftersom hon gav väldigt kortfattade svar.
På frågan om varför hon tror att man ska gå ut sa hon: - ”För att få frisk luft”. Det som var dåligt med att vara ute menade hon var när det regnade. – ”Det är dåligt väder”, sa hon på frågan varför hon inte tyckte om regn. Hon tyckte ändå om att vara ute och leka och då blev det helst ”mamma, pappa och barn” bland buskarna. Vädret hon tyckte bäst om att gå ut i var när solen sken. Sofia tyckte inte om regn och kände sig pigg när hon kom in efter att ha varit ute i regn. Teckningen hon ritade föreställer henne själv när hon är inne i ljuset från lamporna.
Fig. 10. Sofias teckning som föreställer henne själv när hon har klänning på sig och är inomhus i ljuset från de många lamporna.
Magnus, 3,5 år svarade att han tyckte det var besvärligt med kläderna när han skulle gå ut. När jag frågade honom varför sa han att han inte tyckte om att vara ute och leka. Han satt hellre inne och ritade. På gården tyckte han bäst om att vara på klätterställningen.
Favoritvädret var när det är sol, varmt och sommar. Jag fick inte teckningen han ritade för den skulle hans pappa få. Men han ritade sig själv när han satt inne och ”skrev”. Till saken hör också att han inte var så road av att prata den dagen jag var där.
Lisa, 3,5 år, svarade att: - ”Det är roligt”, när jag frågade henne varför hon trodde att man går ut. – Vad är dåligt med att vara ute? frågade jag sedan. – ”Man måste ha regnkläder på sig”, sa hon. Hon tyckte om att vara ute och då lekte hon helst ”mamma, pappa, barn”, oftast i något av lekhusen. Hon tyckte vädret var bäst när solen skiner och det är blommor. Det var också besvärligt när det regnade. Teckningen hon ritade föreställer henne själv när hon leker mamma, pappa, barn i solen.
Fig. 11. Lisas teckning.
När jag sammanfattar bildintervjuerna verkar de två äldsta barnen ha lika syn på varför man går ut. Båda säger att det är för att få frisk luft. De två yngsta hade delade meningar om att gå ut. Flickan tycker om att gå ut med regnkläder när det regnar men pojken stannade helst inne och tyckte det var besvärligt med kläderna. Barnens åsikter om bra och dåligt väder gick isär. Rickard tyckte om att vara ute när det regnade och var den ende som gjorde det. De andra tre gick helst ut när solen skiner och de slipper tunga, klumpiga och varma kläder. Likväl tyckte
de om att vara ute och leka. Pojkarna tyckte om att leka fysiska saker som att klättra och gräva medan flickorna helst lekte den klassiska rolleken ”mamma, pappa, barn” i buskarna eller i lekhusen. Gemensamt för pojkar och flickor var att sand och vatten ingick i deras lek.
7.2 Intervjuer med pedagogerna
Frågorna jag ställde till pedagogerna finns att läsa i bilaga 4.
På fråga tre om vad barnen gör ute så var det mycket cykling, gräva hål i sandlådan och rollekar i buskarna och i lekhusen. Maria sa att: - ”Det har varit lite roligt nu för de har fortsatt rolleken dag till dag i och med att de är större”! Karin svarade att det var mycket cykling, mycket gungning på gungorna och mycket rollekar som de lekte i buskarna, plockade mycket bär och de lekte att de ”grillade”. Hon tyckte inta att barnen spelade så mycket bandy utan de lekte mycket rollekar på båten och i buskarna och att de grävde djupa hål också.
Eva svarade på liknande sätt att barnen tyckte om att cykla, koppla släp på cyklarna och lasta saker. Eftersom det var fuktigt i sanden grävde barnen mycket vägar och körde med bilar, de lekte glasskiosk, bakade tårtor och lekte i utrymmen bakom buskar där de gjorde kojor. När jag intervjuade henne sa hon att de samlat mycket löv, pinnar och grävde efter skatter i sandlådan. Bland annat hade de hittat en sil, stenar och pinnar den dagen.
På fråga fem som handlade om hur barnen oftast ställde sig till att gå ut när solen skiner eller när det regnar svarade Karin så här:
”De flesta är faktiskt glada för att gå ut. Vädret spelar ingen roll utan det är vissa kläder som är jobbiga. Men i den här gruppen är det inte så många som tycker det är besvärligt. Jag tror att materialen har ändrats idag. De är tunnare och lättare. Förr var det styvare och stelare material. Det är inte alls så mycket gnabb om det nu. De tycker nästan det är roligt med vatten. Det blir en annan sorts lek med regnkläder”.
Eva och Maria svarade på nästan samma sätt. De var överens om att de flesta av barnen tyckte om att gå ut och att vistas ute. Det som kan vara besvärligt är alla kläder de måste ta på sig på hösten och vintern. Men när barnen väl kommit ut tyckte pedagogerna att barnen har roligt och ibland inte vill gå in igen.
Fråga sex: -”Vilka reaktioner uppfattar du att barnen har när de kommer in”?
Karin och Maria svarade ganska lika på frågan. De tyckte barnen var trötta och lugna men också glada och pratiga. Vid mellanmålet kommenterade barnen vad de hade gjort ute och vad de ville göra efter måltiden. Eva svarade lite annorlunda:
– ” Ibland när det har varit mycket kläder på, om det är regnbyxor, kan det kännas jobbigt att klä av sig och det behövs lite stöttning och hjälp med det. Ofta går vi in för att det är måltid eller vi ska göra något annat. En del barn har svårt att bryta av, samlas och gå in. Men de flesta tycker de har lekt färdigt efter den tiden.”
Fråga sju handlade om hur de uppfattade att barnen mådde efter en hel dag inne utan att ha varit ute alls respektive ute en hel dag. Karin, Maria och Eva svarade att: -”Har de varit inne en heldag blir det rörigare, högre ljudnivå, konflikterna ligger närmare, springet ökar och de har svårt att koncentrera sig på en sak längre stunder”. Både pedagoger och barn kan få huvudvärk och blev mer lättirriterade. Var det få barn och de lekte bra utan konflikter och andra oroligheter hände det att de stannade inne hela dagen. Men om de var hela barngruppen blev det för trångt. – ”Då måste de ut och leva ut sina armar och ben”, sa Maria, den yngsta av pedagogerna.
Pedagogerna är överens om att barnen behöver vara ute en stund varje dag. När de har varit ute en hel dag, till exempel när de går på heldagsutflykt med matsäck och inte kommer hem förrän vid två- tiden på eftermiddagen och att barnen efter mellanmålet föreslås gå ut igen, svarar Maria och Eva samstämmigt med att barnen då är lugna, trötta, hungriga och gärna sätter sig ner och läser en bok när de kommer in.
Karin svarade att hon faktiskt inte tänkt på det men att hon tyckte det var en intressant fråga. Hon sa också att det enda hon hade lagt märke till var att en del barn uttryckte
rättvisekommentarer:
– ”Jamen vi har ju varit ute i förmiddags”. En del protesterar och vill inte gå ut igen efter mellanmålet medan andra glatt tar på sig kläderna och går ut och leker en stund till. Men även hon tyckte att det kändes lugnare och att barnen gjorde saker som inte kräver så mycket energi, som att de läste böcker, byggde pussel och bråkade mindre.
Fråga åtta handlade om deras egen syn på utevistelse och vad de hade för personliga upplevelser. Alla tre tyckte om att vara ute. Men Maria sa att hon inte skulle jobba på en uteförskola. Hon ville ha balans mellan ute och inne. Karin upplevde sig själv som en så kallad ”fryskylling” under sin uppväxt. Men hon har vant sig och tycker nu att det är skönt att vara ute. Eva, som var uppvuxen på landet med närhet till djur och natur, menade att det har gjort att hon har varit ute mycket med sin egen familj. Hon tyckte om att utnyttja utemiljön i arbetet med barnen. På fritiden tyckte hon om att ta promenader året runt i skiftande miljöer.
7.3 Enkätsvar av föräldrarna
Enkäten till föräldrarna (se bilaga 5)handlade om hur de tänkte kring sina barns utevistelse när de var hemma samt om föräldrarna hade egna upplevelser av att vara ute. Jag delade ut femton enkäter till alla föräldraparen (tre par har två barn var på avdelningen). Av dessa svarade tio mammor till åtta pojkar och tre flickor, elva barn totalt. En förälder var mamma till både en pojke och en flicka. Åldersfördelningen var fyra 5- åringar, varav en var flicka, två 4- åriga pojkar och fem 3- åringar, varav tre var pojkar och två var flickor.
På frågorna om hur ofta, hur länge och när på dagen barnen var ute svarade mammorna att barnen var ute minst en gång om dagen, allt ifrån en kvart till några timmar, oftast på eftermiddagarna och på helgerna kunde det bli hela dagar. Vissa sa att det berodde lite på väder och årstid hur mycket barnen var ute. En mamma skrev också att det hängde på den övriga familjens aktiviteter hur mycket sonen kunde vara ute. Barnen tyckte det var roligt att gå ut och cykla, gräva i sandlådan, gunga, springa, sparka boll, ”hjälpa till” i trädgården och leka tillsammans med kompisar och syskon. För de flesta spelade vädret ingen större roll. Men enligt två mammor ville deras flickor hellre vara inne och leka vid dåligt väder. En pojke ville ha paraply med sig ut när det regnade!
När barnen kom in efter att ha varit ute och lekt sa en mamma att hon tyckte de var glada, hungriga och lite trötta. Då ville de gärna berätta om vad de lekt, med vem och om fynd de har hittat. En pojke var ofta blöt eftersom han tyckte om att leka med vatten i trädgården.
Syskonparet, en pojke och en flicka, satte sig gärna ner och pysslade när de kom in efter utevistelsen.
Hade barnen varit inne en hel dag sa en mamma att de blev lättretliga, en annan sa att de blev olydigare och någon sa att de lättare blev rastlösa. Hade barnen varit ute en stund tyckte några att de blev lugnare, gladare och allt fungerade bättre.
Alla tio mammorna poängterade att de tyckte det var positivt att vara ute. Nio av tio mammor svarade att de och barnen mådde bra av att vara ute en stund och tre av tio svarade konkret att en stunds utevistelse varje dag höll förkylningar och sjukdomar borta. En mamma tyckte att en promenad i skogen och naturen fick henne att må bättre. De uppfattade överlag att både de och deras barn mådde bättre av att vistas mycket ute.
Mammor och barn hade en positiv inställning till utevistelse. Mammorna försökte stötta barnen och ge dem en positiv syn på utevistelse. De tyckte om att vara ute i alla väder och göra roliga saker tillsammans med barnen. Till saken hör också att de bor i en mindre by några mil från en större stad med sina familjer i villor med större eller mindre trädgårdar. De har också närhet till offentliga grönområden och natur.