Biologisk mångfald bevaras. Livsmiljöernas kvalitet och förekomst samt arternas fördelning och abundans överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
Biologisk mångfald (biodiversitet) är ett begrepp som innefattar artrikedom liksom genetisk diversitet inom arter, diversitet mellan arter och diversitet av livsmiljöer och ekosystem. Bevarande av biologisk mångfald är en viktig förutsättning för att upprätthålla ett ekosystems återhämtningsförmåga och kapacitet att kompensera för mänsklig påverkan. Den biologiska mångfalden kan påverkas negativt av samtliga belastningar som berörs i
havsmiljödirektivets deskriptorer. Den inledande bedömningen visar flera exempel på samhällsförändringar och negativa populationsutvecklingar i Nordsjön och Östersjön som kan hänföras till mänskliga aktiviteter.
Traditionellt beskrivs ofta diversitet i form av index som beskriver ett samhälles artrikedom och sammansättning, till exempel diversitet hos fisk- eller växtplanktonsamhället. I förvaltningssyfte använder man information om ekosystemets komponenter för att bedöma miljöns tillstånd. I detta syfte kan även indikatorer som baseras på enskilda arter ha ett betydande informativt värde, särskilt om deras respons på mänskliga aktiviteter är kända eller om de avspeglar tillståndet för en grupp representativa arter eller livsmiljöer.
I kommissionsbeslutet om kriterier (2010/477/EU) anges att bedömning av biologisk mångfald ska baseras på arter, livsmiljöer och ekosystem. Ett särskilt vägledningsdokument från EU-kommissionen ger ytterligare anvisningar om hur bedömningen av biologisk mångfald ska genomföras (SEC(2011) 1255 final). Anvisningarna kan sammanfattas enligt följande:
Arter
Bedömning av arter ska fokusera på däggdjur, fåglar och fiskar. Utvalda arter ska inbegripa olika funktionella grupper (se kapitel 4 och HELCOM 2012b). Andra arter omfattas av kriterierna 1.4 och 1.5. Bedömning ska ta hänsyn till tre kriterier:
1.1 Arternas utbredning
1.2 Populationens storlek
1.3 Populationens tillstånd
Med utbredning avses de fysiska gränser inom vilka livsmiljön eller populationen naturligt förekommer (EC 2007). De exakta platser där en livsmiljö eller art förekommer inbegrips inte i utbredningsområdet.
associerade samhällen. Dominerande livsmiljöer ska omfatta olika
omgivningsfaktorer (t.ex. ljusförhållanden) liksom representativa substrattyper (se kapitel 4). Med associerade samhällen avses i första hand makrovegetation, bottenfauna, fisk samt djur- och växtplankton. Bedömningen ska ta hänsyn till tre kriterier:
1.4 Livsmiljöns utbredning
1.5 Livsmiljöns utsträckning
1.6 Livsmiljöns tillstånd
Med utbredning avses på samma sätt som för arter (se ovan) de fysiska gränser inom vilka livsmiljön naturligt förekommer i (EC 2007). Med utsträckning avses areal eller volym av en livsmiljö i ett givet område.
Ekosystem
Bedömning av ekosystem ska fokusera på sammansättning och relativa proportioner av ekosystemets komponenter. Bedömning ska ta hänsyn till ett kriterium:
1.7 Ekosystemets struktur
För en utförlig beskrivning av svenska indikatorer se Bilaga 2. För närvarande saknas funktionella indikatorer för livsmiljöers utbredning. Ett antal
utvecklingsbara indikatorer beskrivs i Bilaga 2.
God miljöstatus för kriterium 1.1: Arternas utbredning överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
Utbredningsområden som förändrats på grund av mänsklig störning är återställda till en långsiktigt hållbar nivå.
Kommissionens indikator: 1.1.1 Utbredningsområde
Svensk indikator:
1.1A Utbredning av tumlare 1.1B Utbredning av sälar
God miljöstatus för indikatorn Påverkan/belastning Funktionell
1.1A Tumlarens utbredningsområde ska öka. Långsiktigt ska arten återfinnas i dess naturliga utbredningsområden.
Biologisk störning (bifångst) Tillförsel av farliga ämnen Fysisk störning
(undervattensbuller)
Nordsjön: 2014
1.1B Saknas. Utvecklas i samband med ny förvaltningsplan för sälar.
Biologisk störning (bifångst, jakt) Tillförsel av farliga ämnen Fysisk störning
(undervattensbuller)
Nordsjön 2014 Östersjön 2014
God miljöstatus för kriterium 1.2: Populationsstorleken av däggdjur, fåglar och fiskar avviker inte från populationernas naturliga fluktuationer.
Kommissionens indikator: 1.2.1 Populationens abundans och/eller biomassa
Svensk indikator: 1.2A Abundans av tumlare
1.2B Abundans av övervintrande sjöfåglar (samma som 4.3C) 1.2C Abundans av häckande sjöfåglar
1.2D Abundans eller biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten 1.2E Abundans av sälar
God miljöstatus för indikatorn Påverkan/belastning Funktionell
1.2A Tumlarens abundans ska öka tills mål definierade i ASCOBANS har nåtts.
Biologisk störning (bifångst) Tillförsel av farliga ämnen Fysisk störning
(undervattensbuller)
Nordsjön: 2014
1.2B Abundansen av övervintrande
sjöfågelarter avviker inte från en baslinjenivå.
Tillförsel av farliga ämnen (oljekontaminering)
Biologisk störning (jakt, bifångst) Tillförsel av näringsämnen Fysisk störning (permanenta konstruktioner)
Nordsjön: 2018 Östersjön: 2014
1.2C Abundansen av häckande sjöfågelarter avviker inte från en baslinjenivå.
Tillförsel av farliga ämnen (oljekontaminering)
Biologisk störning (jakt, bifångst) Tillförsel av näringsämnen Fysisk störning (permanenta konstruktioner)
Nordsjön: 2018 Östersjön: 2014
1.2D Abundans eller biomassa av nyckelart av fisk avviker inte från en baslinjenivå. Om baslinje inte kan tillämpas anges önskad riktning.
Tillförsel av näringsämnen Biologisk störning (fisketryck) Fysisk störning (permanenta konstruktioner)
Nordsjön: 2014 Östersjön: 2014
1.2E Saknas. Utvecklas i samband med ny förvaltningsplan för sälar.
Biologisk störning (bifångst, jakt) Tillförsel av farliga ämnen Fysisk störning
(undervattensbuller)
Nordsjön 2014 Östersjön 2014
God miljöstatus för kriterium 1.3: Populationerna av däggdjur, fåglar och fiskar har ett hälsotillstånd som garanterar reproduktion och långsiktig överlevnad.
Kommissionens indikator: 1.3.1 Populationens demografiska egenskaper
Svensk indikator:
1.3A Produktivitet hos havsörn (samma som 4.1A och 8.2B) 1.3B Späcktjocklek hos säl
1.3C Dräktighetsfrekvens hos säl (samma som 8.2C)
1.3D Tillväxthastighet hos marina däggdjur (samma som 4.1B)
1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten (samma som 4.2A)
God miljöstatus för indikatorn Påverkan/belastning Funktionell
1.3A Produktiviteten och antal ungar per kull hos havsörn avviker inte från en baslinjenivå.
Tillförsel av farliga ämnen Fysisk störning
Östersjön: 2012
1.3B Späcktjockleken hos sälar avviker inte från naturliga fluktuationer hos en population med normal späcktjocklek.
Tillförsel av farliga ämnen Biologisk störning (fisketryck, ekosystemförändringar på lägre trofinivåer) Nordsjön: 2018 (knubbsäl) Östersjön: 2012 (gråsäl), 2018 (vikaresäl, knubbsäl)
1.3C Dräktighetsfrekvens hos sälhonor avviker inte från naturliga fluktuationer hos en normalt reproducerande population.
Tillförsel av farliga ämnen Nordsjön: 2018 (knubbsäl) Östersjön: 2012 (gråsäl), 2018 (vikaresäl, knubbsäl)
1.3D Tillväxthastigheten hos marina däggdjur är nära den inneboende tillväxthastigheten hos en population som är opåverkad av människan.
Tillförsel av farliga ämnen Biologisk störning (jakt, bifångst, bristande födotillgång)
Nordsjön: 2014 Östersjön: 2014
1.3E Storleksstrukturen hos nyckelart av fisk avviker inte från en baslinjenivå. Om baslinje inte kan tillämpas anges önskad riktning.
Tillförsel av näringsämnen Biologisk störning (fisketryck)
Nordsjön: 2014 Östersjön: 2014
God miljöstatus för kriterium 1.4: Utbredning av livsmiljöer och
livsmiljöbildande arter överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. Utbredningsområden som förändrats på grund av mänsklig störning är återställda till en långsiktigt hållbar nivå.
God miljöstatus för kriterium 1.5: Livsmiljöernas utsträckning
överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. Förlust av utsträckning minimeras men rymmer en långsiktigt hållbar nivå av nyttjande.
Kommissionens indikator: 1.5.1 Livsmiljöns areal
Svensk indikator:
1.5A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten (samma som 5.3A)
God miljöstatus för indikatorn Påverkan/belastning Funktionell
1.5A En nivå som minst motsvarar god status för makrovegetation enligt gällande
bedömningsgrund för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 2.4).
Tillförsel av näringsämnen Fysisk störning (muddring, permanenta konstruktioner)
Nordsjön: 2012 Östersjön: 2012
God miljöstatus för kriterium 1.6: Livsmiljön är i ett tillstånd som stödjer dess ekologiska funktioner samt diversiteten i associerade samhällen.
Kommissionens indikator: 1.6.1 Tillståndet för typiska arter och samhällen
Svensk indikator:
1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten (samma som 3.1C och 4.2B) 1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten (samma som 3.1D) 1.6C Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten (samma som 5.3E och 6.2A) 1.6D Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten (samma som 5.3F och 6.2B)
God miljöstatus för indikatorn Påverkan/belastning Funktionell
1.6A Andelen stora individer i fisksamhället avviker inte från en baslinjenivå. Om baslinje inte kan tillämpas anges önskad riktning.
Biologisk störning (fisketryck) Tillförsel av näringsämnen
Nordsjön: 2014 Östersjön: 2014
1.6B Andelen individer (avseende biomassa) som är större än 40 cm utgör minst 30 % av fisksamhället.
Biologisk störning (fisketryck) Nordsjön: 2012
1.6C En nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna enligt gällande
bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).
Tillförsel av näringsämnen Tillförsel av farliga ämnen, inklusive remobilisering ur sediment
Fysisk störning (trålning, muddring, dumpning, permanenta konstruktioner)
Biologisk störning (främmande arter)
Nordsjön: 2012 Östersjön: 2012
God miljöstatus för indikatorn Påverkan/belastning Funktionell
1.6D En nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna för de utsjövatten som angränsar till de yttre typområdena enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).
I Egentliga Östersjön görs en annan bedömning (se Bilaga 2, beskrivning av indikator 1.6D och 5.3D).
Tillförsel av näringsämnen Tillförsel av farliga ämnen, inklusive remobilisering ur sediment
Fysisk störning (trålning, muddring, dumpning, permanenta konstruktioner)
Biologisk störning (främmande arter) Nordsjön: 2012 Östersjön (Bottenhavet och Botteviken): 2012 Östersjön (Egentliga Östersjön): 2018
Kommissionens indikator: 1.6.2 Relativ abundans och/eller biomassa
Svensk indikator:
1.6E Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten (samma som 4.3A)
God miljöstatus för indikatorn Påverkan/belastning Funktionell
1.6E Den kvantitativa förekomsten av individer inom viktiga funktionella grupper av fisk avviker inte från en baslinjenivå. Om baslinje inte kan tillämpas anges önskad riktning.
Biologisk störning (fisketryck) Tillförsel av näringsämnen
Nordsjön: 2014 Östersjön: 2014
God miljöstatus för kriterium 1.7: Näringsvävens beståndsdelar samt livsmiljöernas utsträckning och tillstånd garanterar att ekosystemtjänster tillhandahålls.
Kommissionens indikator: 1.7.1 Sammansättning och beståndsdelarnas relativa andelar (livsmiljö och arter)
Svensk indikator:
1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten (samma som 4.3B)
God miljöstatus för indikatorn Påverkan/belastning Funktionell
1.7A Fisksamhällets trofiska nivå avviker inte från en baslinjenivå. Om baslinje inte kan tillämpas anges önskad riktning.
Biologisk störning (fisketryck) Tillförsel av näringsämnen
Nordsjön: 2014 Östersjön: 2014