Utvecklingsbara indikatorer:
Kriterium 8.2 Verkningar av farliga ämnen
8.2A Skaltjocklek hos ägg från havsörn och sillgrissla
Förvaltningsområde: Östersjön Funktionell: 2014
Skaltjockleken hos fågelägg utgör en effektiv tidig varningssignal för påverkan av farliga ämnen hos fåglar. Toppkonsumenterna sillgrissla (äter fisk, i
huvudsak sill/strömming) och havsörn (äter fisk och andra fiskätande fåglar samt säl) blir starkt exponerade för persistenta ackumulerande farliga ämnen i vattenmiljön. Skadorna på äggskal uppträder vid lägre koncentrationer än när effekter på reproduktionen visar sig. Bedömningen ska för havsörn baseras på mätningar av äggskal och skalrester som tillvaratas från bon inom 15 kilometer
god miljöstatus baseras på referensdata från Östersjöpopulationen av
respektive art före 1950-talet och utgör det nedre gränsvärdet för respektive 95 %-igt konfidensintervall.
Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Havsörn, bestånd
(Naturvårdsverket 2004a) samt undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i ägg av sillgrissla (Naturvårdsverket 2009b).
Bedömningsområde: Östersjöns kustvattentyper (havsörn) (se Bilaga 1,
karta 2-3).
God miljöstatus för indikator: Ej fastställd. Förslag: När skaltjockleken är
>0,60 mm för havsörn och >0,61 mm för sillgrissla.
8.2B Produktivitet hos havsörn
Förvaltningsområde: Östersjön Funktionell: 2012
Se beskrivning av indikatorn under 1.3A.
8.2C Dräktighetsfrekvens hos säl
Förvaltningsområde: Nordsjön (knubbsäl) och Östersjön (gråsäl, vikaresäl,
knubbsäl)
Funktionell: 2012 (gråsäl), 2018 (knubbsäl, vikaresäl)
Se beskrivning av indikatorn under 1.3C.
8.2D Antal upptäckta olagliga utsläpp av olja och oljeliknande
produkter per år
Förvaltningsområde: Nordsjön och Östersjön Funktionell: 2012
Förekomst och omfattning av olagliga utsläpp övervakas av Kustbevakningen, främst från flyg. Sådana utsläpp registreras i KIBS, Kustbevakningens
Informations- och Beslutsstödssystem. Alla utsläpp, från några liter och uppåt registreras. Gräns för god miljöstatus baseras därför på antalet upptäckta olagliga utsläpp per flygtimme.
Metod: För att upptäcka utsläpp från flyg används radar, ultraviolett och
infraröd strålning, samt laser-scanner. Detta stöds av optisk bedömning för att bl.a. kunna bedöma utsläppets volym. Kustbevakningen får också satellit- indikationer ifrån EMSA (European Maritime Safety Agency) för att veta var det är störst sannolikhet att finna ett utsläpp. Alla statliga vatten övervakas.
Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger (se Bilaga 1, karta 1). God miljöstatus för indikator: När antalet upptäckta olagliga utsläpp per
flygtimme stadigvarande minskar. Bedömning baseras på närmast föregående sexårsperiod.
Utvecklingsbara indikatorer:
Hälsostatus hos fisk
Analys av ett stort antal variabler som indikerar hälsotillståndet hos fisk görs på fyra kuststationer varje år sedan 1985 inom det befintliga
övervakningsprogrammet. Vissa av de använda metoderna är rekommenderade och interkalibrerade medan andra ännu inte interkalibrerats och ytterligare
några bedöms som lovande av arbetsgrupper inom ICES (ICES 2007, ICES 2010, 2011). För några enskilda variabler finns redan förslag på relevanta metoder för bedömning och missbildade tånglakeyngel föreslås av HELCOM (2012b) som indikator för uppföljning av deskriptor 8 . Forskning pågår för att utveckla en bedömning av status baserad på ett större antal ingående variabler som redan ingår i det nationella programmet. En sådan vidareutveckling skulle möjliggöra bedömning av den sammanlagda responsen till följd av exponering för ett stort antal substanser med många olika typer av verkningsmekanismer.
Embryonala missbildningar hos vitmärla
Missbildningsfrekvensen hos amfipoder har visat sig vara ett känsligt mått på påverkan av metaller och organiska förorenande ämnen. Missbildningar hos vitmärla ingår i det nationella marina övervakningsprogrammet och
samordnas med övervakning av bottenfauna. En utökning av programmet planeras också för att täcka in fler lokaler. Metoden rekommenderas av ICES (ICES 2007) och förslag på metoder för bedömning finns (HELCOM 2012c) men behöver etableras på nationell nivå innan indikatorn kan anses
funktionell.
Imposex hos gastropoder
Indikatorn ger ett mått på hormonstörningar till följd av exponering för organiska tennföreningar och avspeglar den betydande risk störningarna medför för reproduktionen. Metoden rekommenderas av ICES och har interkalibrerats. Metoden ingår i OSPAR:s CEMP d.v.s. är obligatorisk för samtliga OSPAR-länder. Övervakningsprogram är etablerade både i Nordsjöns och Östersjöns kustområden och stationsvalet omfattar både mer påverkade och mindre exponerade stationer. Indikatorn skulle kunna användas i
Nordsjöns och Östersjöns kustvatten och förslag på bedömningsgrunder finns (ICES 2010, HELCOM 2012c).
Andra effektbaserade metoder
Andra effektbaserade indikatorer som rekommenderas av HELCOM (HELCOM 2012b), t. ex lysosomstabilitet , kan också övervägas. I djur och växters celler finns lysosomer vars membran påverkas vid exponering för ett stort antal substanser och ger ett mått på tidiga hälsoeffekter. Förslag på universella bedömningsgrunder finns, som inte skiljer sig mellan regioner eller arter, utan enbart mellan de två olika metoder som finns. Metoden rekommenderas av ICES och har interkalibrerats. Övervakning saknas dock idag på
lysosomstabilitet hos mussla och fisk.
Förekomst och omfattning av betydande oavsiktliga utsläpp av olja (olyckor)
Statistik över oljeutsläpp i samband med olyckor registreras i en databas (SOS, SjöOlycksSystemet) vid Transportstyrelsen. Risken för olyckor till följd av bland annat kollisioner, med oljeutsläpp som följd, ökar med ökande trafik men kan också minskas med bättre reglering, varningssystem och dubbelskrov. Samtliga dessa aspekter kan därför tänkas påverka den observerade trenden.
Då det råder osäkerhet kring vad som är ”betydande utsläpp” behöver indikatorn utvecklas och tydligare kopplas samman med Sjöolyckssystemet.
Utsläpp av andra typer av farligt gods i samband med olyckor
I Transportstyrelsens register går det även att söka ut olyckor som har skett och där andra typer av farligt gods har transporterats. Här behöver dock en
bedömning göras för att avgöra vilken typ av utsläpp som kan tänkas ge upphov till betydande påverkan på havsmiljön.
Oljeskadade fåglar
Oljeskadade alfåglar kan tänkas ge en uppfattning om effekter av
återkommande mindre utsläpp. En inventering av skador på alfåglar längs Gotlands sydkust görs i samband med ett forskningsprojekt men nationellt övervakningsprogram saknas.