Efter slaget vid kap St Vincent den 14 Februari 1797, döpt efter den segrande brittiske Amiralen, som var en av de första slagen mellan Spanien och Storbritannien i och med Napoleonkrigen, kontrollerade engelsmännen farvattnen runt Cadiz och Gibraltar fullständigt. Gahn rapporterade om detta, samt om de olika Svenska skepp som stoppats av britterna endast till Kommerskollegium, och mellan 1797 och 1800 är hans korrespondens med kanslikollegium skral. Blockaden av Cadiz skulle komma att vara fram till år 1802.727374
Gahn började i och med Juni månad dock rapportera flera gånger under år 1800 om situationen i och med blockaden av Cadiz. Gahn fick plötsligt instruktioner om att rapporter om läget i Cadiz skulle skickas till kanslikollegium varje månad. Av allt att döma var det en stor omställning för honom, då det inte finns någon substantiell rapport i arkivet från honom sedan 1794, då om affären med masterna. Han meddelade om situationen i Cadiz, och han beskriver den engelska blockaden av hamnstaden som tillfälligt avbruten. Dock menade han att handelsskepp i allmänhet håller sig borta från Cadiz, på förmodan på grund av att handelsmän och kaptener fruktade att blockaden kunde återupptas när som helst, vilket försatt handeln i "fullkomlig dwala". Engelska och Franska kapare stoppade mycket av den neutrala sjöfarten, inte minst den svenska. Enligt Gahn hade inte en enda laddning Svenska varor inkommit till Cadiz på ett år, och flera Svenska skepp hade blivit stoppade av Franska kapare.75 Olika uppfattningar om vilka rättigheter skepp under neutral flagg hade i krigstid var vanligt under denna period, men Engelsmännen var en av de mest nitiska när det gällde att stoppa neutrala skepp som bar på varor åt deras fiender.76 De enda skepp som kunde röra sig i området relativt säkert var de nordamerikanska, då de enligt Gahn hade fransmännens stöd. Gahn beskriver situationen i Cadiz som trängd, med "päst-smitta" i Nordafrika (En viktig källa till importerad mat) och missväxt i närområdet, vilket ledde till rusande matpriser. Ovanpå det
beskriver han relativt ingående de pågående finansproblemen i Spanien, vilket tillsammans med den avbrutna handeln inte hjälpte den desperata situationen i Cadiz.77
72 Översikt, <https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclopædia_Britannica/St_Vincent,_Battle_of>, hämtad 2019-05-23.
73 Citerat av Müller som: Gahn to BoT, 12 October 1798 Cadiz, Consular Reports, Cadiz 1719–1802, E VI aa 67,BoT SNA
74 Müller (2004) s. 114-115
75 Consul Gahn till Kanslikollegium 13/6 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
76 Leos Müller, ”Swedish merchant shipping in troubled times: The French Revolutionary Wars and Sweden’s neutrality” 1793–1801; The International Journal of Maritime History 28:1 (2016) s. 152
77 Consul Gahn till Kanslikollegium 13/6 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
Enligt sina nya instruktioner rapporterar Gahn sedan om utvecklingen av situationen i Cadiz en månad senare, bland annat om de svenska briggarna Carl och Florentine som stoppats av britterna och skeppats till Gibraltar. Han tillhandahöll även en mycket detaljerad rapport om hur den brittiska blockaden fortskred, där han noterade att sedan Lord Keith "notificerade i Gibraltar" att hans flotta skulle blockera Cadiz, begav han sig in i Medelhavet efter ett par dagar. Innan mitten av Juni kunde endast sällan enstaka Engelska skepp ses från land i Cadiz. Enligt Gahn kunde detta inte anses vara en regelrätt blockad av hamnen, även om spanska och neutrala skepp stoppades ute till havs. Men på senare tid, alltså sedan mitten av Juni 1800, kunde flera engelska skepp ses från hamnen
dagligen. Han ansåg att den otydliga situationen kring om en blockad var i kraft eller inte som den huvudsakliga anledningen till att de två svenska briggarna hamnat i situationen att bli fraktade till Gibraltar, då de vid sin ankomst till området inte stötte på någon brittisk närvaro, och därför trodde att de inte bröt mot någon blockad. Han beklagar sig över vad han ser som arbiträra ändringar i "reglerna" hos Lord Keith och andra brittiska kommendanter för hur neutrala skepp skulle bemötas. Han jämför detta med den tidigare perioden av blockaden av Cadiz under Lord St Vincent, då det fanns en konstant närvaro av brittiska fartyg och neutrala skepp fick passera denna blockad. Gahn verkar i och med de observerade avbrotten anse att det var separata perioder av blockad, även om ”Blockaden av Cadiz” idag klassas som en singulär sådan. Gahn kommenterar även hoppen om fred med tanke på ”händelserna i italien” - vilket skulle kunna hjälpa den ekonomiska situationen.78 De händelser han refererar till är troligtvis förste konsul Napoleons andra italienska kampanj, där han efter sin återkomst från Egypten åter besegrade österrikarna i Italien och uppförde styrrepubliker.79
Gahn verkar spekulera i om Napoleons framgångar skulle leda till ett fredsfördrag inom kort, men utanför Cadiz skulle blockaden fortgå.
Gahn avslutar brevet med att meddela att han i samråd med bland annat John Albert Kantzow80 i Lissabon skulle ta någon slags kontakt med de brittiska amiralerna om situationen för den neutrala sjöfarten i området, antagligen i någon slags protest mot att den stoppas av blockaden. Han ansöker om regeringens hjälp att fortsätta dessa förhandlingar om de skulle misslyckas, vilket beskrivs som en hotande nådastöt för Svensk handel i området, då fem svenska skepp enligt Gahn är fast i Cadiz hamn. Gahn rapporterar att, till skillnad från förra månaden, även Amerikanska skepp börjat stoppas av britterna, dock bara de som försöker anlägga i Cadiz, och han spekulerar att anledningen därtill har att göra med ”obehageliga händelser” i Nordamerika, så som att ett brittiskt skepp skulle
78 Consul Gahn till Kanslikollegium 8/7 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
79 Connely (2006) s. 107-114
80 Johan Albert Kantzow, <https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12349>, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-05-19.
stoppats där.81 Någon specifik affär som kan härledas till detta kan inte hittas, vilket kan indikera att Gahn filosoferade fritt eller hört några slags rykten, men det kan noteras att en av de bidragande faktorerna till kriget mellan USA och Storbritannien 1812 var en blockad av neutral frakt till Frankrike från Amerika av britterna under kommande år.82 Oavsett om detta är en tidig incident inför denna konflikt, eller om britterna helt enkelt stoppade alla skepp att äntra Cadiz kan nog anses vara irrelevant. Vid tillfället hade även den Amerikanska flottan olika operationer i Atlanten och Medelhavet, så som Kvasikriget mot Frankrike och straffexpeditioner mot Barbareskkusten.83
Det sista brevet från Gahn 1800, och det sista från honom i arkivet, skrevs först i september, och handlade främst om den sjukdomsepidemi som då var i fortgång i Cadiz. Om detta är samma epidemi som fortskred i Nordafrika under sommaren är oklart. Gahn kommenterade de rykten som tydligen fanns att det är någon typ av pest, och menade att det är en ”maligne Bileuvs Feber”.84
Troligtvis är det en epidemi av gula febern som Gahn refererar till, då det finns både dåtida och samtida rapporter om att ett utbrott av Gula Febern, med ursprung i Afrika, skördade över sextio tusen liv i Spanien under år 1800.858687 I vilket fall meddelar Gahn att epidemin inte spridit sig till hamnen i Cadiz, och således hade ingen svensk ännu smittats. Situationen i Cadiz, fortfarande under blockad och nu härjad av sjukdom, var enligt Gahn ännu desperatare än tidigare under året. Alla neutrala skepp försökte när tillfälle gavs lämna hamnen med tomma lastrum, och en stor del av befolkningen, speciellt de rikare medborgarna i staden, hade tydligen flytt ifrån orten för att undvika smittan. Den exakta situationen i Cadiz går Gahn inte närmare in på än att staden är i total
stagnation, men han kommenterar angående det aktuella läget att:
81 Consul Gahn till Kanslikollegium 8/7 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
82 Översikt, <https://en.wikipedia.org/wiki/War_of_1812>, hämtad 2019-05-23.
83 John B. Hattendorf, ”The Naval War of 1812 in International Perspective”, The Mariner's Mirror, 99:1 (2013) s. 5-22
84 Consul Gahn till Kanslikollegium 2/9 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
85 Tomori, O. “Yellow fever in Africa: public health impact and prospects for control in the 21st century.” Biomédica, 22:2 (2002) 178-193.
86 N.N, “Account of the Epidemic Disease Which Raged in Cadiz in Summer and Autumn 1800, with the Method of Treatment.” Annals of medicine, for the year ... : exhibiting a concise view of the latest and most important
discoveries in medicine and medical philosophy 1:1 (1801) s. 447-461.
87 Sir James Fellowes M.D, “Reports of the Pestilential Disorders of Andalusia, Which Appeared at Cadiz in the Years 1800, 1804, 1810, and 1813; with a Detailed Account of the Fatal Epidemic as It Prevailed at Gibraltar during the Autumn of 1804, &c. &c. &c.” The Medico-Chirurgical Journal and Review 1:1 (1816) s. 21-37.
Detta skall ej litet öka Regeringens embarras wid de preparativer den är nödsakad gjöra till det wärkeligen påtänkta, eller åtminstone apparenta, Kriget med Portugall, ty den hade räknat på hjelp från Cadiz, som i denna moment är platt omöjlig att utkräfwa.88
Här verkar Gahn alltså mena att förberedelser för krig mellan Spanien och Portugal var i full gång. Den gemensamma invasionen av Portugal av Frankrike under Napoleon, med det allierade Spanien, skulle dock inte ske förrän år 1807, men det är svårt att se hur Gahn refererade till en invasion menad att infalla sju år senare, så detta måste vara baserat på vid tiden florerande rykten som aldrig infriades. 1808 skulle Napoleon bryta sin allians med Spanien och ockuperade det mesta av
Spanien, delvis på grund av en missnöjdhet med sina allierade, som bland annat inte uppehöll något effektivt embargo mot handel med Napoleons fiender.89 Allt detta är utanför denna uppsats tidsram, men man kan notera att Gahn aldrig rapporterar några hinder från Spanska myndigheter till handel med brittiska varor eller liknande, i alla fall i Cadiz.
Att Gahn plötsligt får instruktioner om att rapportera varje månad hem till Sverige om situationen i Cadiz vittnar om ett plötsligt aktivt intresse för situationen hemifrån. Gahn hade sedan 1798
rapporterat om blockaden till kommerskollegium90, men nu var alltså även kanslikollegium tydligen intresserade. Om inget annat visar de begärda rapporterna från kanslikollegium att Sverige inte enbart var intresserade av blockaden för att den störde handeln, det fanns ett generellt
utrikespolitiskt intresse, som kanslikollegium måste anses representera. Gahn får här agera som en mera regelbunden informatör till kanslikollegiet och troligtvis i nästa led andra inom svenska staten. Serien brev Gahn skickar hem under år 1800, och den typ av den information de innehåller, är dramatiskt annorlunda från hans tidigare korrespondens. Den dramatiska situationen gällande blockaden, och sedan epidemin, var två goda anledningar att börja rapportera hem oftare. Men det är värt att notera att Gahn får i uppgift att börja skriva varje månad redan innan han skriver sitt första brev om blockaden, så det är främst den ökade efterfrågan hemifrån som leder till denna nya typ av rapport, med detaljer om brittiska skepp och information om vilka svenska skepp som stoppats utanför Cadiz, än tillgången på saker att rapportera om.
88 Consul Gahn till Kanslikollegium 2/9 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
89 Connely (2006) s. 144
Återigen är Gahn dessutom inte enbart en passiv observatör. I samarbete med andra konsuler, och antingen på kanslikollegiums order eller på deras egna initiativ, hade han alltså vad som borde kunna anses vara en diplomatisk kontakt med britterna. Det låg naturligtvis i Sveriges intresse att försöka undvika att dess sjöfart, både för egen del och som neutrala skeppare, stoppades av britterna. Oavsett om det dessutom skett någon direkt kontakt mellan svenska och brittiska diplomater genom respektive ambassader, bedrevs alltså en diplomatisk kontakt på en mer lokal nivå i Spanien, mellan svenska handelskonsuler och de brittiska officerare som bedriver den faktiska blockaden. Man kan anta att med tanke på den tidsmässiga fördröjningen i
kommunikationen mellan Cadiz och Sverige, och sedan vid en officiell diplomatisk kommunikation mellan Stockholm och London, allt medan blockaden pågick, fanns det sammanlagt många
motiverande faktorer till att försöka sig på denna typ av mer lokalt drivna diplomati för att skydda svenska handelsskepp. Hur lyckade dessa försök var finns det inga fler detaljer om, men som det skall visa sig fortskred blockaden.
Gahns död
Det skulle visa sig att denna serie brev skickade under sommaren och hösten 1800 skulle bli de sista Gahn skrev hem till kanslikollegium. Nästa brev i dess arkiv som handlar om Gahn är adresserat till hela kanslikollegiet och är skrivet den 10 oktober 1800 av Christernin, en av Gahns vicekonsuler. Han meddelar att Gahn dött klockan tolv, fyra dagar tidigare, av samma sjukdom han själv tidigare rapporterat om. Denna epidemi var tydligen fortfarande vid liv i området. Christernin berättade att Gahn blev 53 år gammal, och hans efterlevande var ”[...] en Enka med tvänne barn i ett torftigt tillstånd”. Förutom beskedet om Gahns död, vilket Christernin ”Såsom Slägtinge och ensam
Associé till Herr Cantzli-Rådet och General Consuln Gahn, anser jag för min skyldighet att i största ödmjukhet meddela [...]”, beskriver brevet en upptrappning av den militära situationen i Cadiz. Enligt Christernin hade 60 brittiska örlogsskepp samt transportskepp bärandes mellan arton- och tjugo tusen soldater visat sig utanför Cadiz fyra dagar innan Gahns död. Enligt officerare som passerat genom Cadiz avsåg de att bombardera staden och potentiellt landstiga trupper om inte stadens arsenal och alla krigsskepp i hamnen gavs upp, men ogynnsamma väderförhållanden hade förhindrat någon aktion av något slag.91
91 Consul Christernin till Kanslikollegium 10/10 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), Riksarkivet (RA), (9)
Det finns mycket att notera med detta brev, som ger flera detaljer om Gahn som aldrig synts hans egna brev. Först och främst var han alltså gift och hade två barn. Om det stämmer som Christernin skriver, att de nu befann sig i ett ”torftigt” tillstånd och att detta är i betydelsen ekonomiska medel kan Gahns dåvarande situation inte ha varit särskilt god, i alla fall inte på plats i Cadiz. Oavsett vilka tillgångar han kan ha haft hemma i Sverige så verkar det inte ha funnits något för hans änka och barn att leva på efter hans död. Christernin är tydligen också släkt med Gahn, och ”ensam Associé”. Om detta ska tolkas som att Christernin var den enda vicekonsulen vid tillfället är oklart. Gahn har under de två permissioner från sin tjänst lämnat sina uppgifter till först Anders Hagström, som 1776 som bekant blev hemkallad till Sverige92, och under andra permissionen till Christernin.93
Om han har haft andra vicekonsuler är oklart, men att ha flera stycken var inte ovanligt. Till
exempel hade konsulerna i Lissabon ofta portugisiska vicekonsuler.94 Nu verkar alltså Gahn ha haft enbart Christernin som vicekonsul åtminstone den sista tiden. En annan möjlighet är att han har haft en eller flera andra, kanske spanska, vicekonsuler. Vilka motiv Christernin skulle ha att inte nämna dem skulle till exempel ha att göra med utnämnandet till Gahns efterträdare, som Christernin sedan blev. Slutligen kom den ingen upplösning vad gäller blockaden av Cadiz under Gahns livstid, vilket placerar den utanför denna uppsats blickfång. Christernin lämnar dock detaljerade uppgifter om antalet skepp och trupper, och befälhavarna för båda. Källan han ger är alltså ”officerare” som passerat genom Cadiz. Om detta är brittiska officerare som lämnat över de krav till staden han refererar till, eller om han baserar sin information på skvaller är oklart. 95
92 Consul Gahn till Kanslikollegium 12/3 1778, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
93 Consul Gahn till Kanslikollegium 16/6 1793, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
94 Sofia Gustafsson, ”Som Spindeln i nätet: Johan Albert Kantzow och det lokala vicekonsulsnätverket i Portugal 1782-1808”, i Leos Müller & Aryo Makko (red.) I främmande hamn: Den svenska och svensk-norska
konsulstjänsten 1700-1985 (Malmö 2015)s. 94
95 Consul Christernin till Kanslikollegium 10/10 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (9)
Diskussion
Syftet med denna uppsats var, i korthet, att titta på en svensk handelskonsuls (Hans Jacob Gahns) brev till kanslikollegium, och leta efter tecken på en diplomatisk verksamhet. I detta kapitel kommer den empiri som kan anses beröra frågeställningen diskuteras ytterligare för att undersöka vilka slutsatser som kan dras. Vad som hittades i Gahns brev var flera olika typer av aktiviteter. Både sådana som kunde förväntas utifrån vad man kunnat se i svenska konsulers brev till
kommerskollegium: Gahn skriver långa brev om handelsvaror, han rapporterar om när ett svenskt handelsskepp har kapats, och rapporterar om den svenska handelns fortsatta utveckling i Cadiz. Det mest anmärkningsvärda inom detta område av aktivitet som fanns i Gahns brev till kanslikollegium var hans uppdrag att stödja konsul Bellmans änka.96 Men samtidigt finns det tecken på något mer; ibland är det direkta beskrivningar av konkreta aktiviteter, andra gånger flyktiga referenser utan kontext.
En sak som går att konstatera är att Gahn tillhandahöll information till kanslikollegium som inte hade med handel eller andra ekonomiska förehavanden att göra. De exakta omständigheterna kring hans instruktioner tidigt i karriären från kanslikollegium om att rapportera om officerare i Cadiz till svenska amiralitetskollegiet är oklara, men det är ett exempel på den typ av informationssamlande han gjorde å statens vägnar.97 Även i slutet av sin karriär agerar han som en informatör till själva kanslikollegium, och rapporterar i stor detalj om kommendanter och antal skepp i den brittiska flottan som opererade runt Cadiz. Man kan förutsätta att om denna information endast var av intresse för Sverige av handelspolitiska skäl hade Gahns rapporter till kommerskollegium varit nog, men så var alltså inte fallet.98 Oavsett motiven för att ge Gahn i uppgift att rapportera om blockaden och officerarna, är det tydligt att han inte ses som enbart en resurs för att främja handeln i Cadiz.
En av de mest förvånande episoderna i Gahns konsulsskap är det gällande handeln av master med Spanjorerna. Faktumet att Gahn rapporterar så ingående som han gör om denna affär till
kanslikollegium är en tydlig indikator på att Gahn agerar på uppdrag av någon inom kollegiet. Exakt vem personen är går inte att urskilja i enbart brevet Gahn skrev, då inga personnamn
96 Consul Gahn till Kanslikollegium 21/12 1787, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
97 Consul Gahn till Kanslikollegium 14/12 1773, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
98 Consul Gahn till Kanslikollegium 13/6 1800, Konsulers i Cadiz brev 1696-1808, (II) Vol. 53, Diplomatica Hispanica 1572-1809 (2108), (RA), (23)
användes för att titulera den avsedda mottagaren av brevet. I vilket fall verkar det vara en typ av militärt understöd, om än i form av en ekonomisk transaktion, till Spanien under deras krig mot Frankrike, på uppgift av någon högre upp inom svenska staten, som är själva kärnan i detta ärende. Att Gahn fick agera å statens vägar på plats i Cadiz är naturligt, och denna typ av handel i
krigsmateriel, som master faktiskt kan anses vara, går bortom neutral svensk handel. Det går att anse att detta är ett tydligt exempel på en svensk handelskonsul direkt inblandad i en diplomatisk affär. Gahn agerar dessutom inte ensam, utan refererar i sitt brev till ett samarbete med andra konsuler på olika orter för att frambringa masterna.99 Konsulväsendet som organisation användes därigenom av någon inom staten som ett diplomatiskt verktyg.
Samtidigt skall konsulväsendets och kollegiernas organisationsgrad som uppvisas i dessa brev inte överdrivas. I Müllers beskrivning av Gahns konsulskap, där hans brev till kommerskollegium används som källa, beskriver han att Gahn ofta rapporterar om kapade svenska skepp till dem.100
Detta ämne nämns enbart i ett fåtal brev av Gahn till kanslikollegium, och då alltid i samband med att situationen på något sätt är extra allvarlig eller komplicerad. I början av 1781 kontaktar han kanslikollegiums president för hjälp att protestera mot Spanjorernas kapande av svenska handelsskepp, efter vad verkar vara en längre period av rapportering av detta till
kommerskollegium. Gahn är ute efter hjälp från presidenten av kanslikollegium att genom sina kanaler, vilka måste anses vara diplomatiska, få Spanjorerna att upphöra med sina aktiviteter mot svenska skepp. Gahns korrespondens som uttryckligen är adresserad till en enskild person,
vanligtvis kanslipresidenten, visar dessutom genomgående att det inte var en renodlat professionell