V
i har alla drömmar om hur vi vill bo. Kanske en röd stuga i skogen, en etage-lägenhet i storstaden eller i ett radhus i förorten? att boendet och boendefrå-gor är av betydelse avspeglar sig bland annat i att de som trivs med sitt boende också är mer nöjda med sitt liv i allmänhet. att bostadsfrågorna är centrala för många människor avspeglas också i att ”bostäder” nämns som en av de frågor som upplevs som de viktigaste frågorna på kommunalnivå i de västsvenska SoM-under-sökningarna. I följande kapitel ska medborgarnas uppfattningar om boendet ge-nerellt och syn på sitt eget boende studeras. Boendefrågan kommer att belysas ifrån två perspektiv: För det första utifrån den enskilda individens; hur trivs man med sitt boende och vad bedömer man som mest viktigt i sin boendemiljö? För det andra kommer mer allmänna uppfattningar om boendet och boendet som politisk fråga att stå i fokus. Finns det och i så fall i vilken utsträckning politiska skiljelin-jer i uppfattningarna om boendefrågor? Sammantaget syftar dessa frågor att be-lysa hur medborgarna ser på sin bostadssituation, men också bostadsfrågorna plats i den politiska debatten.1empiriskt baseras analyserna på Väst-SoM-undersökningen 2007. I 2007 års undersökning ingår särskilda frågor som rör medborgarnas uppfattningar om och syn på sin boendemiljö. De empiriska analyserna kommer mestadels att avgränsas till boende i Göteborgs kommun, men också analyser av boende i hela Västra Gö-taland regionen kommer att redovisas.
ett välfärdspolitiskt område
utifrån ett välfärdsperspektiv är boendefrågorna centrala. Inom den bostadspoli-tiska forskningen betonas särskilt bostadens betydelse som en central del av välfär-den, men även de ekonomiska och sociala (segregations)aspekterna (se diskussion Sou 2000:3).2 Till skillnad från andra välfärdspolitiska områden rör boendefrå-gorna alla grupper i samhället. Bostadsfråboendefrå-gornas karaktär innebär också att det finns skäl att förvänta sig skillnader mellan hur olika grupper ser på frågorna generellt men också hur de uppfattar sin egen situation. Två aspekter som ofta lyfts fram i den politiska debatten kring boendet är hur olika ålders- och sociala gruppers si-tuation ser ut kanske främst gällande möjligheten att få en bostad, men också att få ett funktionellt boende. I en rad utredningar har yngre och äldres situation i samhället och mer specifikt på bostadsmarkanden diskuterats. För yngre grupper framhålls problemen med att få en bostad, men också en bostad till en rimlig
kost-nad. att kunna etablerar sig på bostadsmarkanden helt enkelt. För den äldre grup-pen fokuseras istället mer på var bostaden ligger och dess funktion (Fritzell 2002; Sou 2002:29; Boverket 2007; ungdomsstyrelsen 2008).
Förutom skillnader mellan olika åldersgruppers uppfattningar finns det också skäl att förvänta sig skillnader mellan hur olika sociala grupper ser på sin boendesituation. Segregationsfrågan diskuteras ofta i relation till bostadspolitiken. I storstaden Gö-teborg och med den speciella problematik som följer med en storstad, är detta särskilt framträdande. Det gäller exempelvis segregationsaspekterna som är speciellt tydliga. Stadsdelarnas bebyggelse ger exempel på effekterna av varierande upplåtel-seformer, bebyggelsestruktur och därigenom sociala strukturer (Mörck 1997). analytiskt kan stadsdelarna i Göteborgs stad delas i fyra resursområden, resurs-starka, medelresursresurs-starka, medelresurssvaga och resurssvaga.3 Indelningen ger möjlighet att testa hur skillnaderna ser ut mellan befolkningsgrupper som bor i resursstarka respektive resurssvaga stadsdelar.
Trivsel och uppfattningar om boendet kan som diskuterats antas vara beroende av ålder och var man bor. uppfattningarna om boendet som politisk fråga kan också, i likhet med andra politiska frågor, antas förklaras av utbildning och ideolo-giska uppfattningar i stort. I följande kapitel kommer fokus för analyserna i första hand riktas emot hur olika ålders- samt resursgrupper ser på sin boendesituation samt på de politiska dimensionerna i boendefrågan. Dessutom, vad gäller den se-nare frågan kommer även individernas utbildningsbakgrund och ideologiska upp-fattningar att inkluderas i analyserna.
Boendetrivsel
att trivas med sitt boende är som sagt en viktig del i av enskilda individens livssi-tuation. analyser visar att det finns ett tydligt samband mellan att vara nöjd med sitt liv i allmänhet och vara nöjd med sitt boende. Boendet och den egna boende-situationen är som tidigare nämnts en fråga som är central under hela livet. Boendet symboliserar också olika saker för den enskilda individen. Det kan exempelvis vara hur rotad man är i ett område eller visa på individens sociala status. Boendet rör också praktiska aspekter, är bostaden funktionell för mig eller skulle jag, om jag har möjlighet att välja, bo någon annanstans, eller i någon annan typ av boende? Triv-sel är också en central faktor när det kommer till frågan hur man ser på sitt boende. Den inledande delen av kapitlet syftar till att undersöka hur Göteborgarna trivs med sitt boende och vad de bedömer som viktigt i sin boendemiljö (se tabell 1).
Som framgår av tabellen upplever Göteborgarna det allra bäst med att bo i Sve-rige, därefter i den del av kommunen där de bor, Västra Götaland och kommunen som helhet upplevs som lika bra att bo i. Sammantaget är skillnaderna i boende-trivsel mellan de olika områdena relativt liten. I tabell 1 redovisas även skillnader mellan hur olika åldersgrupper trivs med sitt boende. Det genomgående mönstret är att ju äldre man är desto mer nöjd är man med sitt boende. allra mest nöjda är
individer över 65 år – oavsett om det gäller det nära i den del av Göteborg där man bor eller om det avser en större geografisk enhet som Västra Götaland eller Sverige som helhet. Störst skillnad, mellan de äldsta och de yngsta, är hur man trivs i den del av kommunen där man bor. De över 65 år trivs betydligt bättre jämfört med gruppen 50-64 år (4,2 gruppen 65-85 år mot 3,2 i gruppen 50-64 år). noteras bör att vid kontroll för boendetid visar det sig att om man bott i kommunen fyra år eller mer ökar trivsel, oavsett ålder.
Tabell 1 Boendetrivsel per åldersgrupp bland boende i Göteborgs stad (medelvärden)
Västra Den del av Minsta
Götalands- kommunen antal
Boendetrivsel Sverige regionen Göteborg där jag bor svar
Ålder 15-29 år 3,5 3,2 3,2 2,9 217 30-49 år 3,7 3,1 3,2 3,4 345 50-64 år 3,9 3,3 3,3 3,2 238 65-85 år 4,4 3,7 4,1 4,2 157 Resursområde Resursstarka 4,0 3,4 3,5 4,1 253 Medelresursstarka 3,9 3,2 3,5 3,9 295 Medelresurssvaga 3,8 3,4 3,5 3,3 228 Resurssvaga 3,5 3,0 2,7 1,8 178 Samtliga 3,8 3,3 3,3 3,4 956
Kommentar: Frågan lyder ”Allmänt sett, hur bra är det att bo i…” Skalan går från -5 (mycket dåligt)
till +5 (mycket bra) Redovisningen avser dem som besvarat frågan. Redovisningen avser boende i Göteborgs stad och dem som besvarat frågan. Källa: Väst-SOM-undersökningen 2007
Vid en jämförelse av boendetrivsel mellan olika resursområden framkommer att det finns ett tydligt samband mellan i vilken typ av stadsdel (resursområde) man bor och hur man trivs. Det genomgående mönstret är att trivseln är högre i resurs-starka stadsdelar, förutom för bedömningen om trivseln med att bo i Göteborgs kommun. Indelningen av stadsdelarna i fyra resursgrupper (resursstarka, medelre-sursstarka, medelresurssvaga och resurssvaga) bygger på analyser som visat på bety-delsen av de boendes resursegenskaper. Indelningen bygger på andelen socialbi-dragstagare, hushållsinkomst och andel invandrare (Jönsson 1987). Bearbetning-arna här visar också att det finns skillnader mellan trivsel i olika typer av stadsdelar och allra tydligast är skillnaderna på stadsdelsnivå. Medelvärdet för hur man trivs i den del av kommunen där man bor i resursstraka områden är 4,1 medan motsva-rande siffra i resurssvaga områden är 1,8.
en faktor som kan antas förklara hur man trivs i bostadsområdet är hur man trivs med sitt eget boende. I Väst-SoM-undersökningen ställs ett antal frågor om hur man bor, hur länge man bott i den kommun där man nu bor, om man äger eller hyr sin bostad mm. en majoritet av de boende i Göteborg har bott relativt lång tid i kommunen (se tabell 2, samtliga). en knapp tredje del uppger att de alltid har bott i Göteborg medan drygt 60 procent är inflyttade. I gruppen ”inflyttade” är en klar majoritet boende i Göteborg sedan mer än fyra år. av analysen framgår tydligt att det finns åldersskillnader avseende hur långe man bott i kommunen. I grup-perna över 50 år är andelen som alltid bott i kommunen större än i yngre grupper. I gruppen över 65 år är en majoritet inflyttade till kommunen, men en stor andel har samtidigt bott länge i kommunen, mer än fyra år. Även i övriga åldersgrupper är det en relativt stor andel, som är inflyttade till Göteborg, men minst bland dem under 30 år, samtidigt som även många i denna grupp har bott längre än fyra år i kommunen. I den yngsta åldersgruppen (15-29 år) är andelen inflyttade till kom-munen och som har bott här en kortare period än fyra år är högre jämfört med övriga åldersgrupper, 29 procent av dem som är under 30 år har bott kortare än fyra år i kommunen.
Det är också tydliga skillnader mellan hur man bor i olika åldersgrupper. I ålders-gruppen 50–64 år bor 40 procent i villa eller radhus och 59 procent bor i lägenhet. I gruppen över 65 år bor 35 procent i villa och 63 procent i lägenhet. Mönstret som gäller för den äldsta åldersgruppen återkommer även när vi ser till gruppen 30 till 50 år, det vill säga något fler bor i lägenhet än i villa. ungdomsgruppen avviker däremot. Bland unga är det betydligt fler som bor i lägenhet, relativt villa och radhus. Den fulla effekten av typ av boende i olika åldersgrupper framgår inte av tabellen eftersom stora delar av ungdomsgruppen bor tillsammans med sina föräldrar, vilka i högre grad hör till gruppen som bor i hus. om åldergruppen 15–29 år skärskådas syns effekten tydligare. Bland dem i åldern 15–19 år bor närmare 60 procent i villa/ radhus, medan däremot endast cirka 10 procent i resterande del av gruppen.
Variationerna i hur man bor beroende på ålder går igen när vi ser till om man äger sitt boende eller inte. I gruppen över 50 år är det en betydligt fler som äger sitt boende relativt övriga grupper. I ungdomsgruppen är det fler som hyr sin bostad, men också fler som hyr i andra hand. I gruppen 15–29 år som hyr sin bostad är det 15 procent som hyr i andra hand, jämfört med cirka två procent i övriga per. Det är också vanligare att unga delar sin bostad jämfört med övriga åldersgrup-per. Ju äldre individen är desto vanligare är det att bo ensam. I gruppen 50-64 år är det 27 procent som bor ensamma, i gruppen över 65 år är det 42 procent.
att Göteborg bostadsmässigt är en segregerad stad framkommer när vi ser på boendesituationen i de fyra resursområdena. I de resurssvaga områdena finns en högre mobilitet bland de boende samt att de i regel bott kortare tid i området rela-tivt individer i mer resursstarka områden. I de resursstarka områdena finns också betydligt mer av villabebyggelse relativt resurssvagare områden. att bo ensam är också mer vanligt förekommande i resurssvagare områden, relativt resursstarka.
Tabell 2 Boendesituation per åldersgrupp bland boende i Göteborgs stad (procent)
15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Samtliga
Bott hur länge i kommunen?
Har alltid bott här 27 21 36 31 28
Hemvändare1) 11 14 14 14 13
Inflyttad, sedan mer än fyra år 32 58 47 52 48
Inflyttad, bott kortare än fyra år 29 8 3 4 11
Typ av boende
Villa/radhus 20 32 40 35 32
Lägenhet 77 67 59 63 66
Annan typ av boende2) 4 2 1 2 2
Hyr/äger bostaden
Äger bostaden 32 54 60 57 51
Hyr bostaden 69 46 40 43 49
Om hyr bostad, varav
andra-hands boende 15 4 4 2 7
Delar bostad
Jag bor ensam 19 16 27 42 24
Jag delar bostad 81 84 73 58 76
Antal svar 226 361 252 179 1018
Kommentar: 1) I gruppen hemvändare ingår de som alltid bott på orten förutom kortare perioder
samt de som är uppvuxna på orten och återvänt efter en längre periods bortovaro 2) Annan typ av boende inkluderar boende på landet, äldre- eller gruppboende, studentrum samt annat boende. Redovisningen avser boende i Göteborgs stad och dem som besvarat frågan. Källa: Väst-SOM-undersökningen 2007
Ytterligare ett sätt mäta trivsel i boendet är att om individen har för avsikt att flytta från det område där man bor. att inte trivas behöver ju inte vara den pri-mära orsaken till att en person/familj väljer att byta bostad, men att välja att bo kvar signalerar i allmänhet någon form av trivsel eller nöjdhet med boendemiljön (se även Lindahl & ohlsson i denna volym angående studenters vilja att stanna kvar i Göteborgsregionen efter avslutande studier). Sammantaget säger 60 procent av de boende i Göteborgs kommun att de kan tänka sig att flytta. Det bör betraktas som en hög siffra. en tänkbar förklaring är att frågeformuleringen lyder: ”Skulle du kunna tänka dig att flytta ifrån det område där du bor?”. att tänka sig att flytta bör inte ses som samma att vara beredd på att flytta.
Precis som tidigare redovisade åldersrelaterade skillnader finns det även skillnader i vem som kan tänka sig att flytta. De äldsta, de som trivs bäst med sitt boende, är också den grupp som är minst intresserade av att flytta. I gruppen 50 till 64 år kan
55 procent tänka sig att flytta, i gruppen över 65 år kan 26 procent tänka sig att flytta. Sifforna kan jämföras med ungdomsgruppen, här säger 77 procent att de kan tänka sig att flytta. oavsett ålder är det i första hand inom den egna kommunen följt av till en annan kommun i Västra Götaland som man kan tänka sig att flytta. ungdomar kan i högre grad tänka sig att flytta utomlands (39 procent) jämfört med övriga grupper. I gruppen 30 år och äldre är det knappt 30 procent som kan tänka sig att flytta utomlands och intresset avtar med stigande ålder. Ser vi till resursom-råde är boende i resursstarka omresursom-råden mer benägna att vilja bo kvar än övriga. Boende i resursstarka områden kan i högre grad tänka sig att flytta inom den egna delen av kommunen, medan befolkningen i mer resurssvaga områden i högre grad kan tänka sig att flytta såväl inom kommunen som till andra områden.
Viktigt i boendemiljön
att man trivs med sitt boende är avhängigt en mängd saker: trivsel, den egna so-ciala situationen, om man är ensamstående eller samboende, var i livet man befin-ner sig med mera. Detsamma torde även gälla vad man bedömer som viktigt i sitt boende. att trivas med sitt boende kan också vara en följd av att det man ser och bedömer som viktigt i boendemiljön är uppfyllt. nästa fråga som ska beröras är vad boende i Göteborg bedömer som viktigtast i sin boendemiljö? Finns det skillnader mellan åldersgrupper och mellan boende i olika typer av resursgrupper? av tabell 3a-b framgår hur viktiga Göteborgarna bedömer totalt 11 egenskaper i boendemil-jön. Frågorna handlar om hur man ser på bostadens fysiska omgivningar, och till viss del hur bostaden är beskaffad.
Det som Göteborgarna bedömer som allra viktigast i sin boendemiljö är att det är ljust och öppet, att det finns närhet till kollektivtrafik och till natur, grönområden och parker. Det som bedöms som mindre viktiga egenskaper i boendemiljön är att anhöriga bor i närheten, att det finns ett aktivt föreningsliv och närhet till träff-punkter för äldre och öppen förskola. en faktoranalys visar det finns tre tydliga dimensioner i bedömningarna av vad som anses viktigt i boendemiljön; en social-,
en fysisk miljö- och en servicedimension. Till den sociala dimensionen hör närhet till
så kallade träffpunkt, aktivt föreningsliv i området, närhet till öppen förskola, en åldersblandad befolkning, att mina anhöriga bor i närheten och att bostaden är anpassad efter de boendes fysiska behov. Till dimensionen fysisk miljö hör att det är tyst och lugnt, närhet till natur, grönområden och parker samt att det är ljust och öppet, och i servicedimensionen att det är nära till kollektivtrafik samt affärer och service.
Tabell 3a Viktiga egenskaper i boendemiljön, boende i Göteborg stad (andel mycket viktigt per åldersgrupp, procent)
15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Samtliga
Att det är ljust och öppet 50 54 73 74 61
Närhet till kollektivtrafik 58 53 62 69 59
Närhet till natur, grönområde
och parker 40 55 67 69 57
Att det är tyst och lugnt 36 52 62 69 54
Närhet till affärer och service 46 44 57 67 52
Att bostaden är anpassad efter
mina fysiska behov 21 27 50 60 37
En åldersblandad befolkning 16 20 36 31 25
Närhet till öppen förskola etc 12 23 15 13 17
Att mina anhöriga bor i närheten 13 11 13 21 14
Närhet till sk träffpunkt för äldre 6 8 15 29 13
Att det finns ett aktivt föreningsliv
i området 8 12 8 17 11
Minsta antal svarande 213 350 241 160 966
Kommentar: Frågan lyder ”Hur viktigt anser du att följande är i din boendemiljö?”
Svarsalternati-ven är mycket, ganska, inte särskilt eller inte alls viktigt. Redovisningen avser boende i Göteborgs stad och dem som besvarat frågan. Källa: Väst-SOM-undersökningen 2007
Det Göteborgarna generellt ser som den viktigaste egenskapen i sin boendemiljö är alltså att det är ljust och öppet. Som framgår av tabellen finns det emellertid skill-nader i bedömningar av vad som är viktigt beroende av individens ålder. Det ge-nomgående mönstret är att ju äldre individen är desto fler egenskaper bedöms som viktiga. Speciellt tydligt är detta för den äldsta åldergruppen, dem över 65 år. en förklaring kan vara att andelen som tillbringar stora delar av sin tid hemma ökar med stigande ålder. I den yngsta åldersgruppen däremot (15-29 år) anses närhet till kollektivtrafik vara viktigast, i gruppen 30-49 år närhet till natur, grönområden och parker, bland dem i gruppen 50-64 år att det är ljust och öppet. Detsamma gäller för dem i gruppen över 65 år. Vad som bedöms som viktigt i boendemiljön kan sägas följa en form av livscykelkurva. I yngre åldrar är möjligheten för kommuni-kationer mellan aktiviteter och boende samt rekreation viktigt, och i takt med sti-gande ålder att service finns i närheten och att boendet är tryggt (att det är tyst och lugnt). Samtidigt ska inte skillnaderna mellan åldersgrupperna överdrivas. om en dimensionsanalys genomförs separat för respektive åldersgrupp är utfallet snarlikt för samtliga fyra åldersgrupper.
en annan faktor som är av betydelse är i vilken typ av område man bor i. I tabell 3b redovisas skillnader i bedömningar av egenskaper i boendemiljön beroende av resursområde. För boende i resursstarka områden är det den fysiska miljön som
bedöms som mest viktig. Boende i resurssvagare områden (medelresurssvaga och resurssvaga) framhålls den sociala dimensionen, att det finns ett aktivt föreningsliv, närhet till öppen förskola, en åldersblandad befolkning etc. Servicerelaterade egen-skaper i boende (närhet till kollektivtrafik och affärer och service) bedöms av
min-dre viktigt av boende i resursstarka områden.4 närhet till kollektivtrafik framhålls
särskilt av boende i medelresurssvaga och resurssvaga områden, men också närheten till affärer och service betonas.
Tabell 3b Viktiga egenskaper i boendemiljön, boende i Göteborg stad (andel mycket viktigt per resursområde, procent)
Medel- Medel-
Resurs resurs- resurs Resurs-
starka starka svaga svaga Samtliga
Att det är ljust och öppet 61 58 67 60 61
Närhet till kollektivtrafik 45 61 69 62 59
Närhet till natur, grönområde
och parker 60 55 57 57 57
Att det är tyst och lugnt 55 52 53 57 54
Närhet till affärer och service 40 55 55 59 52
Att bostaden är anpassad efter
mina fysiska behov 35 34 40 42 37
En åldersblandad befolkning 17 25 27 34 25
Närhet till öppen förskola etc 13 13 20 25 17
Att mina anhöriga bor i närheten 9 11 17 21 14
Närhet till sk träffpunkt för äldre 9 7 19 21 13
Att det finns ett aktivt föreningsliv
i området 9 8 12 19 11
Minsta antal svarande 255 296 225 188 966
Kommentar: Frågan lyder ”Hur viktigt anser du att följande är i din boendemiljö?”
Svarsalternati-ven är mycket, ganska, inte särskilt eller inte alls viktigt. Redovisningen avser boende i Göteborgs stad och dem som besvarat frågan. Källa: Väst-SOM-undersökningen 2007
en sammanfattning av resultaten visar att Göteborgarna trivs med att bo i Sverige och i sin del av sin stad. Det finns, som också framkommit genom analyserna, skillnader mellan hur olika grupper (ålders- samt resursgrupper) bedömer sin triv-sel. Detta gäller även vilka egenskaper i boendet som bedöms som viktiga. I den andra och avslutande delen av kapitlet kommer blicken att lyftas ifrån den enskilda individen syn på sin situation till hur individen ser på bostadsfrågorna mer generellt.
Boendet som politisk fråga
Den privata och egennyttiga aspekten av boendefrågorna är uppenbara. Boendet är för de flesta den enskilt största utgiftsposten, något som gör boendet till en privat-ekonomiskt mycket viktig fråga. Men boendefrågorna och bostadspolitiken är också, som tidigare nämnts, en i högsta grad allmän välfärdsfråga. Bostadspolitiken har under lång tid varit en viktig del i det svenska välfärdstatsbygget, på nationell- såväl som lokalnivå. under 1960- till 1970-talen genomfördes det sk miljonpro-grammet i syfte att bygga en miljon bostäder under tio år och på så sätt bygga bort bostadsbristen i storstäderna. Idag satsas det allt mer på bostäder för särskilda grup-per; seniorer (så kallade 55+ boende), studenter och i viss mån barnfamiljer. Tydligt är också att ungdomar, högutbildade och individer till vänster på den ideologiska skalan är betydligt mindre nöjda med tillgången på bostäder relativt andra grupper. Även om hur och var man bor är individens enskilda angelägenhet, har och är boendet en politisk fråga. De flesta politiska frågor kan placeras längs den sk vän-ster-högerskalan i svensk politik. Frågan är hur politiserad frågan om boende och