i
nternetutvecklingen tar ständigt nya vägar. De senaste åren har vi sett en tillväxt på bredbandssidan som i sin tur haft genomslag för användningen. samtidigt har nätet innehållsligt utvecklats genom bland annat så kallade Web 2.0-applikationer. Dessa innebär i korthet möjligheter till användardeltagande, interaktivitet etc. som exempel kan nämnas Wikipedia som är en encyklopedi uppbyggd på användarnas bidrag. Vi har vidare sett en enorm utveckling av bloggar, och deras inflytande i samhället har diskuterats flitigt bland annat i relation till reaktionerna på den så kallade FrA-lagen under sommaren och hösten 2008. Hemsidor erbjuder i allt högre grad användardeltagande; man kan kommentera nyhetsartiklar, referera kul-tur och ranka restauranger. Hittills har en stor del av den här typen av deltagande varit styrt av sajtägarna och förhållandevis begränsat (jfr Bergström, 2008a). men eftersom webben är fri för alla som har tillgång till den finns naturligtvis andra vägar att gå för den som vill publicera sig och uttrycka åsikter eller opinion. Det här kapitlet fokuserar på tillgången till, och användningen av internet i Västsverige. inledningsvis visas på utvecklingen för olika medietekniker i hushållen. Därefter görs en beskrivning av den generella internetanvändningen, följt av en analys av vilka användningsområden som lockar. Avslutningsvis visas också på besöksande-larna för kommuners samt Västra götalandsregionens sajter.tillgång till medietekniker i västsvenska hushåll
svenska hem förtätas kontinuerligt när det gäller medietekniker. Vi har under flera decennier sett vågor av ny teknik ta sig in i hushållen (jfr Bergström, 2005). i bör-jan av 1980-talet kom en våg av nya tekniker – video och text-tv – som på olika sätt kopplades till tv-mediets funktioner. sedan var det dags för CD-spelaren att ta sig in i hushållen. i början av 1990-talet kom en våg som förde med sig mobiltele-fon och persondator, i mitten av 1990-talet kom internet. Därefter har vi följt vågen med digital underhållningsteknik som dvd-spelare och mp3. sedan början av det nya seklet har bredband fått allt större spridning i takt med att utvecklingen möjlig-gjort enklare mottagningsformer.
numera har i stort sett alla svenskar åtminstone en mobiltelefon (figur 1). i Västsverige var det 2007 vanligare med mobiltelefon än med fast telefon i hushållen. i åtta av tio hushåll fanns en persondator och drygt hälften av datorerna var bär-bara. samtliga datorhushåll hade internetuppkoppling och de allra flesta når idag nätet via någon typ av bredband. en ökad andel bärbara datorer och trådlösa
bred-band gör dator- och internetanvändningen allt mer mobil. teknikutvecklingen på mobiltelefonsidan bidrar ytterligare till en rörlig användning av digitala tjänster.
Figur 1 Tillgång till medietekniker i hushållen, Västsverige 1998-2007 (procent av befolkningen)
På nöjessidan ser vi en kontinuerlig ökning av tillgången till film- och musikspe-lare. Det handlar framför allt om nya format som ersätter de gamla, till exempel ersätter dvd-spelaren videon och CD-spelaren har fått konkurrens av mp3-spelare som finns som separata enheter men som också är integrerade i moderna mobilte-lefoner.
konvergensen av tekniker gör att allt mer medieinnehåll – både på informations- och nöjessidan – blir tillgängligt på en rad plattformar. Förmedlingstekniken är inte längre av lika stort intresse eftersom digitalt lagrat innehåll kan uppträda i de flesta tekniker (jfr enlund, 2005). kapitlet fokuserar fortsättningsvis på användning av olika typer av innehåll på internet oavsett via vilken plattform användningen sker.
internetanvändningens breda spektra
internetanvändningen har ökat explosionsartat sedan mitten av 1990-talet. De senaste åren har vi dock sett en viss stagnation och hösten 2007 var närmare två
62 96 8 81 51 79 33 4 50 27 70 0 20 40 60 80 100 120 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Mobiltelefon Dvd-spelare Persondator Internet Bredband Mp3-spelare
tredjedelar av den västsvenska befolkningen ute på nätet flera gånger i veckan (figur 2). i det avseendet liknar Västsverige befolkningsgenomsnittet (jfr Bergström, 2008a). Den lilla uppgång som noteras återfinns i samtliga grupper i befolkningen. De skillnader som funnits ända sedan internet fick större spridning i mitten av 1990-talet är förhållandevis konstanta och konkret kan konstateras att det fortfarande är stora skillnader mellan ung och gammal och förhållandevis stora skillnader mellan arbetarfamiljer och högre tjänstemannafamiljer.
Figur 2 Internetanvändning flera gånger i veckan i olika grupper, Västsverige 1995-2007 (procent)
Kommentar: Klasstillhörighet baseras på svarspersonernas egna, subjektiva uppskattning. Under det dryga decennium som internet funnits tillgängligt för en bred allmänhet har användningsinriktningen förändrats i och med att utbudet, applikationerna och tillgängligheten förbättrats. Fortfarande är det dock generell informationssökning och e-post som dominerar västsvenskarnas internetvardag (jfr även internetbaro-metern, 2008). runt två tredjedelar av den västsvenska befolkningen ägnade sig åt dessa båda användningsområden på veckobasis hösten 2007 (figur 3). Ungefär hälften besökte nyhetssajter varje vecka och en tredjedel gjorde bankärenden. Läg-ger man till dem som gör bankärenden på månadsbasis ökar andelen betydligt.
25 62 35 87 23 15 52 46 83 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 15-19 år Högre tjm. Alla Arbetare 65-85 år
Figur 3 Användningsområden på internet 2005-2007, Västsverige (procent av befolkningen minst någon gång i veckan)
Den sociala användningen har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. sOm-undersökningarna visar emellertid på en förhållande blygsam användning bland befolkningen, åtminstone jämfört med de områden som redovisats ovan. en när-mare analys visar att exempelvis chat och onlinespel, men även deltagande i olika communities och andra mer interaktiva områden är vanligare bland unga män-niskor (jfr Bergström, 2008a). i takt med att de s.k. digital natives, personer som är födda sedan början av 1990-talet och som har vuxit upp med internet, blir fler och fler bör vi förvänta oss en ökad och mer utbredd social användning online (se Prensky, 2006). 64 50 16 4 4 5 30 25 9 62 48 64 65 8 26 0 10 20 30 40 50 60 70 2005 2006 2007 Hanterat e-post Sökt information/fakta Använt nätnyheter Gjort bankärenden Chattat Läst blogg Spelat onlinespel Gjort inköp/beställningar
Tabell 1 Användningsområden på internet i olika grupper, Västsverige 2007 (procent)
Alla Kön Ålder Utbildning
Användningsområde Kv Män 15-29 30-49 50-64 65-85 Låg ML MH Hög Sökt information/fakta 65 61 68 81 77 60 27 34 67 75 84 Använt nätnyheter 50 44 57 65 63 41 22 26 53 59 63 Läst bloggar 16 16 16 36 16 8 4 9 19 19 16 Spelat online-spel 9 6 13 21 8 5 2 8 12 8 6 Använt e-post 64 63 64 82 76 55 29 31 64 76 84 Chattat 25 24 26 70 22 9 2 16 33 28 22 Gjort inköp/beställningar 5 4 7 7 7 4 1 2 5 6 7 Gjort bankärenden 30 26 35 34 35 29 16 14 29 40 39 Antal svar 3051 1653 1472 650 1077 861 537 667 979 630 769
Kommentar: Låg utbildning avser grundskola eller motsvarande obligatorisk skola. Medellåg (ML)
utbildning examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög (ML) utbildning avser studier vid högskola/universitet. Hög utbildning avser examen från högskola/universitet eller examen från forskarutbildning.
Västsverige skiljer sig inte i det avseendet. De mer interaktiva och också de mer nöjesbetonade användningsområdena på nätet är vanligare bland unga. särskilt tydligt är detta för bloggläsande, chat och online-spel. De stora användningsområ-dena som e-post, informationssökning och nyheter är mer spridda i olika befolk-ningsgrupper. man kan också se vissa skillnader mellan kvinnors och mäns använd-ningsinriktning, framför allt när det gäller nyheter och bankärenden, där män i större utsträckning än kvinnor är aktiva på veckobasis (tabell 1).
Besök på enskilda sajter
inom respektive användningsområde återfinns en oändlig rad olika sajter. Det är intressant att titta närmare på användningen av några specifika sajter av mer allmän karaktär. i 2007 års västsvenska undersökning finns möjlighet att fördjupa analysen av några olika nyhetssajter samt kommuners och Vg-regionens sajter.
Figur 4 Besök på några enskilda nyhets- respektive offentliga sajter 1998-2007 (procent av befolkningen)
Kommentar: Användningen av hemkommunens respektive VG-regionens sajter avser användning
någon gång de senaste 12 månaderna. Nyhetssajterna avser användning minst 3 dagar i veck-an.
Andelen besökare på kommunernas sajter har ökat markant sedan slutet av 1990-talet. en rimlig förklaring till de senaste åren utveckling är bredbandstillgången som har påverkat i stort sett alla användningsområden på nätet. en ytterligare förklaring till användarutvecklingen för kommunernas sajter torde vara att allt fler verksam-heter flyttar ut på nätet och utvecklar applikationer där. Ansökningsblanketter, informationsbroschyrer, skolapplikationer mm. utvecklas ständigt. Den här under-sökningen ger dock inte möjlighet att se vilken inverkan den här utvecklingen har på själva användningen. Vg-regionens sajt har, till skillnad från kommunernas, haft en mer blygsam utveckling sedan början av 2000-talet. runt två av tio besöker sajten någon gång under året. Det är naturligtvis intressant att fundera på om detta motsvarar behovet hos invånarna i regionen eller om det är en indikation på hur sajten fungerar. inte heller här kan svaren sökas i denna undersökning.
Väst-sOm-undersökningarna visar på en kraftig publikutveckling för kvällstidning på nätet. Aftonbladet.se har besöksandelar på ca 25 procent av befolkningen minst 3 dagar i veckan. Vi har sett en liknande utveckling även i övriga landet, och på kvällstidningssidan har webben gått om pappret i publikandelar (jfr Westlund, 2007). För morgontidningssidan är utvecklingen inte alls lika dramatisk.
regio-46 4 18 9 24 18 3 6 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Hemkommunens sajt VG-regionens sajt Aftonbladet.se Gp.se
nala göteborgs-Postens nätupplaga gp.se når runt en tredjedel så många som Af-tonbladet.se. Även för morgontidningens webbupplaga sker en stadig ökning. Det kan också noteras att gp.se har betydligt större publikandelar i göteborgsregionen än uti i länet. i analysen av 2006 års Väst-sOm visades att gp.se utgör ett tillskott av läsare för tidningen, särskilt tydligt är detta bland unga (se Bergström och Wei-bull, 2008). Även på nationell basis är tillskottet av morgontidningar på nätet ett faktum, även om det fortfarande är kvällstidningarna på nätet som utgör det största tillskottet till traditionell morgontidningsläsning (Bergström och Wadbring, 2008).
slutsatser
Allt fler kan nu räknas till internetanvändarnas skara och likt tidigare är det fortfa-rande nyttoområdena på nätet som dominerar användningen för de flesta. nöjes-användningen är mest utbredd bland ungdomar. redan i 2006 års västsvenska sOm-undersökning konstaterades bredbandets betydelse för användningen och utvecklingen av denna (Bergström, 2008b). Ytterligare spridning av bredbandet har medfört en utveckling för de flesta användningsområden och vi kan se en uppgång för flera enskilda sajter de senaste två till tre åren. Västsvenskarna besöker exempel-vis i allt större utsträckning sina hemkommuners sajter, medan Vg-regionen på nätet har en mer blygsam utveckling trots att regionen har ansvar för hälso- och sjukvården som direkt berör en stor andel av befolkningen varje år.
Användningen av regionala tidningsnyheter på nätet är förhållandevis blygsam jämfört med nationella kvällstidningsnyheter. Här skiljer sig inte Västsverige från övriga landet, det är framför allt de traditionella kvällstidningarna som har framgång på nätet. Vissa undantag finns dock på enskilda orter där den lokala morgontid-ningens webbutgåva utgör en konkurrent till kvällstidningarnas sajter.
De interaktiva användningsområdena som fått mycket uppmärksamhet det se-naste året har ännu så länge en förhållandevis liten publik i väst så väl som i landet som helhet. Det finns dock anledning att tro att de så kallade ”digital natives” – per-soner som är födda i början av 1990-talet och framåt – kommer att delvis ha ett annat beteende på nätet än de digitala immigranterna som hittills har dominerat i undersökningarna. Ungdomar lever i mycket högre grad med internet som ett självklart verktyg i många av livets sfärer, såväl sociala som praktiska, skolanknutna och mediala. i takt med dessa gruppers etablering i samhället kommer sannolikt förändringstakten i nätvanor öka och detta kommer i sin tur att kunna göra avtryck även i användningen av andra medier.
referenser
Bergström, Annika (2008a) ”Web 2.0 – om deltagande online”. i Holmberg, sören och Weibull, Lennart (red) Skilda världar. göteborg: sOm-institutet, göteborgs universitet.
Bergström, Annika (2008b) ”Bredband viktigt för internetanvändningen”. i nilsson, Lennart och Johansson, susanne (red) Regionen och flernivådemokratin. göteborg: sOm-institutet, göteborgs universitet.
Bergström, Annika (2005) ”Den fjärde vågen – modern medieteknik och använd-ning i svenska hushåll”. i Holmberg, sören och Weibull, Lennart (red) Lyckan
kommer, lyckan går. göteborg: sOm-institutet, göteborgs universitet.
Bergström, Annika och Wadbring, ingela (2008) The Contribution of Free Dailies
and News on the Web—is Readership Strictly Decreasing among Young People?
Paper presenterat på nordic media in theory and Practice Conference, Univer-sity College London (UCL), 7-8 november, 2008
Bergström, Annika och Weibull, Lennart (2008) ”Papper och webb – två sidor av samma mynt”? i nilsson, Lennart och Johansson, susanne (red) Regionen och
flernivådemokratin. göteborg: sOm-institutet, göteborgs universitet.
enlund, nils (2005) ”morgondagens teknik finns i dagens laboratorier”. i Hvitfelt, Håkan och nygren, gunnar (red) På väg mot medievärlden 2020. Journalistik,
teknik, marknad. tredje omarbetade upplagan. Lund: studentlitteratur. Internetbarometern 2007 (2008). göteborg: nordicom-sverige, göteborgs
univer-sitet. tillgänglig på www.nordicom.gu.se.
Prensky, marc (2006) Don’t Bother Me Mom – I’m Learning. st. Paul, mn.: Paragon House Publishers.
Westlund, Oscar (2007) ”svenskarnas dagstidningsläsning ur ett förändringsper-spektiv”. i Holmberg, sören och Weibull, Lennart (red) Det nya Sverige. göte-borg: sOm-institutet, göteborgs universitet.