Följande resultat berör frågorna 9–12, vilka handlar om boksamtal.
Fråga 9 visar att hälften av respondenterna anser att boksamtal i samband med högläsning är mycket viktigt, dessa respondenter har svarat med en 5: a på en skala 1–5 där 5 = mycket viktigt.
Ingen av respondenterna svarade således att det var oviktigt.
Figur 9
Chambers menar att lärares egen syn på samtal kring det lästa avspeglas i vilken roll denna får i undervisningen (2011, s. 115). Även om flertalet svarat att boksamtal anses vara viktigt så finns en förskjutning i jämförelse med fråga 5 om högläsning där 91% svarade att högläsning ansågs mycket viktigt. Olika faktorer kan inverka på detta resultat, vilket vidare kan ses i analysen av den öppna frågan 10b.
Fråga 10a visar att respondenterna i stor utsträckning har boksamtal kopplade till sin högläsning men att dessa sker olika ofta med ett relativt stort antal som följer upp sin högläsning sporadiskt.
Fråga 10b lyder finns det faktorer som påverkar ditt arbete med boksamtal? Vi har valt att dela in svaren i tre teman: tid, elevgrupp samt nöjda lärare.
Tema för 10b Tid Elevgrupp Nöjda lärare Bortfall
Antal: 36 17 16 21
Figur 10b
Med temat tid innefattar vi svar som stress, andra prioriteringar och tidsbrist:
‘’Jag värderar själva högläsningsstunden högre.’’
’’Tiden finns inte varje dag.’’
Citaten visar på yttre faktorers inverkan på arbetet med boksamtal. Vi kan utläsa att boksamtal, utöver brist på tid prioriteras bort av vissa. I citatet ovan ser vi dessutom att en av respondenterna valt att svara att högläsningen prioriteras framför boksamtal vilket indikerar på att dessa två moment har olika prioritering i undervisningen och därmed inte ses som en helhet där den ena delen främjar den andra. 36 av 80 lärare nämner tidsbrist som påverkande faktor i arbetet med boksamtal. Chambers menar att brist på tid gör att det är svårt för lärare att hinna läsa in sig på ny litteratur (2011, s. 118), vilket inverkar på boksamtalen.
Med temat elevgrupp menar vi svar där man nämnt stora- stökiga eller ointresserade elevgrupper, samt brist på resurser (personal):
’’ Eleverna tröttnar ganska snabbt efter dom första 2–3 frågorna och vill hellre göra något annat än att prata om en bok.’’
17 av 80 lärare svarade att de blir begränsade i sitt arbete med boksamtal då deras elevgrupper upplevs för stora, oroliga eller ointresserade. Chambers menar med sina dubbelriktade pilar mellan läraren (vuxenstödet) och eleverna i sin teori om Läsandets cirkel, att alla elever oavsett bakgrund kan lyckas bli tänkande läsare med en stöttande vuxen (2011, s. 21). Då eleverna behöver tränas in i att bli tänkande läsare, ställer det krav på läraren som samtalsledare för att lyckas.
16 av 80 respondenter svarade att de var nöjda med i vilken utsträckning boksamtal sker i deras klassrum:
‘’Detta görs i den utsträckning jag önskar’’.
Vi ser alltså ett förhållandevis litet antal lärare som menar att de är nöjda med arbetet kring boksamtal. Däremot kan vi urskilja lärares inställning till boksamtal med en dubbel bemärkelse där vissa å ena sidan menar att den inte behöver så stort utrymme, medan andra ger den desto mer utrymme.
Fråga 11 visar att majoriteten av respondenterna har kortare boksamtal med 5–10 minuter per tillfälle. Endast 5 respondenter svarade att de har boksamtal ett helt lektionspass.
Figur 11
Chambers dubbelriktade pilar i Läsandets cirkel menar att boksamtal även gynnar den vuxna då dem utifrån barnens tankar kan vidareutveckla sin undervisning (2011, s. 24). De korta samtalen visar tillsammans med resultatet från frågorna (12a+b) att boksamtal främst används för att kontrollera förståelse för en text, vilket visar på ett färdighetsperspektiv. Detta kan försvåra en djupare förståelse av det lästa då både elever och lärare kan gå miste om berikande diskussioner.
Fråga 12a undersökte respondenternas främsta motiv till boksamtal, där majoriteten har boksamtal utifrån ett färdighetsperspektiv med läsförståelse i fokus. Vi kan även se en relativ jämn fördelning mellan tre alternativ som handlar om att elever ska lära sig nya ord, förstå omvärlden, och skapa förståelse för andra människor.
Figur 12a
Fråga 12b lyder ‘’Motivera gärna ditt val på föregående fråga’’ där vi syftar till 12a. Vi valde att dela upp svaren i två teman utifrån studiens syfte och frågeställning, dessa är: omvärld och läsförståelse.
Teman för 12b Omvärld Läsförståelse Bortfall
Antal: 7 6 67
Figur 12b
Under temat omvärld syftar vi till svar som visar på en ökad förståelse för både sin omvärld och sig själva:
‘’Vi tränar på att reflektera, veta vad jag själv tycker men också att lyssna på andra’’
‘’Att reflektera över en text och samtala om vad som egentligen stod behöver läras in hos vissa elever’’
Att aktivt välja att arbeta med boksamtal för att öka elevers förståelse för sin omvärld genom att vidare reflektera över vad man själv och andra tänker, styrker det Chambers menar med att elever upplever olika känslor genom samtal med andra (2011, s. 21), vilket vidare skapar en vidgad världssyn.
Med temat läsförståelse syftar vi till svar kopplade till läsförståelse:
‘’Vill klargöra att alla förstått poängen’’
’’Tycker reflektion är viktig om det lästa och för att kolla upp hur mycket eleverna förstår av det de lyssnar på’’
Här visar man i motsats till föregående tema, boksamtal med ett färdighetsperspektiv där elevernas egna tankar och känslor kring en text inte tas i beaktning, utan snarare kontrolleras med styrda frågor för att läraren ska se att eleverna har lyssnat. Trots ett stort svarsbortfall genererar de svarande med intressanta aspekter för studiens syfte, varför vi ändå valt att ha med dessa då de tydligt visar på olika perspektiv av meningen med boksamtal. Det stora bortfallet är dock anmärkningsvärt och kan visa på bristande intresse eller en osäkerhet bland respondenternas motiv till boksamtal.