Bolagsgrundare

Bolagsgrundaren har varit aktiv inom musikbranschen i flera år, hen har jobbat som bokningsagent åt ett av Sveriges största bokningsbolag, men har idag ett eget bolag som arbetar som en agentur och med konceptutveckling för artister. De bokar både musikrelaterade turnéer och konserter åt artister, men gör även bokningar i utbildningssyfte, såsom seminarier och föreläsningar åt större företag och festivaler.

4.3.1

Det förändrade musiklandskapet

Enligt Bolagsgrundaren är radion idag, specifikt Sveriges Radio, den aktör i musikbranschen som har störst inflytande på musiken i Sverige eftersom de bestämmer vilken typ av musik som får komma in i ”finrummen” i den svenska musikbranschen. Det är de som bestämmer vad Sveriges befolkning konsumerar i musikväg när de själva inte aktivt väljer musik, vilket Bolagsgrundaren menar är ett stort inflytande tillsammans med deras stora musikpris P3 Guld samt deras stora välgörenhetsarrangemang Musikhjälpen. Hen menar att det inte är problematiskt att det är just en statlig aktör som har den positionen, utan problematiken ligger i att de inte ser, eller tar ansvaret som den aktören med störst inflytande. Dessutom finns det mycket pengar inom radiobranschen idag, vilket gör att makten över artisternas inkomster ligger i radions händer. Inom musikbranschen har många blickarna på Spotify, där många stirrar sig blinda och mäter bara i antal streams och popularitet hos streamingjätten, men det som glöms bort är att många musikkonsumenter idag, framförallt ungdomar, konsumerar musiken via Youtube. Ett exempel där Youtube har varit en stor aktör är inom svensk hiphop, där en låt kan laddas upp och få över 2 miljoner visningar (lyssningar) på bara en vecka. Den utvecklingen är något Bolagsgrundaren inte tror att radion hänger med på eftersom hen menar att musikbranschen är uppbyggd på så sätt att en artist sonderar terrängen på flera plattformar samtidigt, och därför glömmer P3 av att se på Youtube eftersom det snarare ses som en videoplattform än en musikplattform vilket gör att de missar väldigt mycket musik.

4.3.2

Spellistekulturen

Bolagsgrundaren menar att spellistor, som Spotifys, idag har blivit en kultur i ett sätt att konsumera musik och att det skapar status bland artister och producenter att platsa på en av streamingjättens egenproducerade listor såsom Hits idag, 100 eller New music Friday som har flera hundra tusen följare och konsumenter. Hen menar att det skapar en legitimitet och bekräftelse på att deras konst och musik anses vara respekterad och uppskattad inom den Svenska musikscenen. ”Jag tror att alla har suget på att lyssna på ny musik, mer än någonsin, och den (spellistan) fyller sitt syfte för lyssnarna på det sättet.” (Bolagsgrundaren, 2018)

I förhållandet mellan Spotify, Sveriges Radio och musikbolagen menar Bolagsgrundaren att flödet går som ett kretslopp mellan de tre aktörerna där musikbolagen har ett väldigt stort inflytande på Spotify, vilket i sin tur har stort inflytande på radion. Det är svårt att inte inkludera de tre största musikbolagen i Sverige i kretsloppet eftersom Bolagsgrundaren menar att de bland annat är delägare i Spotify.

4.3.3

Musiken i P3

Enligt Bolagsgrundaren lyckas inte P3 uppfylla sitt public service-uppdrag när det kommer till deras musikrepresentation eftersom de inte lyckas representera subgenres, vilket är anledningen till ett växande missnöje för kanalen både bland konsumenter och branschfolk. I över två års tid har hen fått P3s spellista skickad till sig på mail varje fredag, och hen har alltid känt ett missnöje på grund av den bristande representationen av genrer. Exempelvis berättar Bolagsgrundaren om låten No Mercy av Asme som i flera veckor låg på topplistorna på Spotify, där den var bland topp tio mest streamade i Sverige, andra mest streamade svenskspråkiga låten samt hade över en miljon visningar på Youtube, utan att P3 valde att spela låten på deras radiokanal. Bolagsgrundaren menar att agera på ett sådant sätt gör att ”P3 stjälper kulturen”. Hen tror att en anledning till att detta ofta händer kan vara att musikredaktörerna, tillsammans med alla som jobbar på Sveriges Radio, är alltför homogena och har därför en längre distans till att välja att spela den typen av musik eftersom alla (på P3) lever i samma kultur. Den förändring som Bolagsgrundaren tycker att P3 behöver genomgå är ett bredare arbetssätt, där det finns fler än tre musikredaktörer som lägger musiken, förslagsvis genom ambassadörer som scoutar musik i olika grupper i samhället. Detta kommer att underlätta för dem att komma närmare deras huvudmålgrupp, ungdomar, som är de största konsumenterna av musik i dagens samhälle, eftersom de är en samhällsgrupp som inte lyssnar på P3 längre.

4.3.4

Public Service

Styrkan i att radion kan konsumeras av alla är att även gemene man utbildas musikmässigt genom att lyssna på radio, vilket skiljer sig från de kommersiella kanalernas ansvar då deras syfte är att tjäna pengar. Bolagsgrundaren menar att ansvaret att representera hela musiksverige utgår ifrån att det är vi skattebetalare (från och med 1 januari 2019) som finansierar deras verksamhet, vilket gör att de har ett samhällsansvar. Hen menar att det är viktigt att det finns en medieaktör som inte vill sälja produkter eller tjänster via en annons, utan att det finns ett alternativ som också har det övergripande ansvaret att lyfta saker som kanske inte annars hade blivit uppmärksammat. Därför känner hen en oro för vad som pågår med public service i Danmark, i Polen (där public service styrs av politiker) och den växande viljan att kontrollera kulturen och dess distribution, där Sverige kanske inte är alltför långt ifrån att hamna. Avslutningsvis tror Bolagsgrundaren att P3 har viljan att förbättra verksamheten, men att de ännu inte har utvecklat de rätta verktygen.

4.4

Fokusgrupp

Fokusgruppen diskuterade kring dessa teman; det förändrade musiklandskapet, spellistekulturen, public service och musiken i P3. Deltagande i fokusgruppen var en musikskapare som även jobbar som musiklärare (R1), en före detta anställd på Sveriges Radio (R2), en musikjournalist (R3) och en före detta anställd på kommersiell radio (R4). När samtliga i fokusgruppen är överens om något benämns de som Fokusgruppen.

4.4.1

Det förändrade musiklandskapet

I en diskussion om vilken aktör som har störst inflytande på musiken i Sverige är respondenterna i fokusgruppen övertygade om att det är Spotify. Spotify har blivit en stor del av gemene mans vardag då användarna sträcker sig från låg till hög ålder, där Spotify används på såväl arbetsplatser som i hemmet av privatpersoner. Det är mobilt och har funktioner som gör att det kan användas både online och offline. R2 tror dock att personer under 18 år använder sig av Youtube för att lyssna på musik. Fokusgruppen är överens om att det är Youtube som dominerar tills personerna har råd att betala för en prenumeration på Spotify. R4 säger sig ha sett flera exempel på artister som varit stora på Youtube och Spotify som senare plockats upp av P3. Hen tror att det beror på att det finns siffror att titta på till skillnad från tidigare då musikbolagen berättade vilken låt de trodde skulle få genomslag. R3 menar att det förr var radion som bidrog till siffrorna, nu kommer siffrorna först sen hakar radion på - radion har blivit det andra steget snarare än första. Narrativet sätts inte av Sveriges Radio idag då de inte har samma roll som trendsättare inom musiken som de tidigare haft. Det är en följd av digitaliseringen då det förändrades drastiskt när Youtube kom och sedan Spotify tätt därefter, enligt R2. R3 anser att musiken levde som mest fritt omkring år 2012/2013 då bloggar och Soundcloud hade makten och musikbolagen inte hade någon makt. Då kunde en blogg bestämma att en låt skulle bli stor helt utan något musikbolag eller någon streamingtjänst i ryggen. Det var ingen som tjänade pengar på musiken men det var mer fritt och demokratiskt då. R3 anser att det har gått tillbaka till samma strukturer nu förutom den förändringen att Spotify i viss mån har tagit över radions roll. R3 pratar också om hur förändringen i musiklandskapet har lett till att musikskapare reducerat formatet genom att anpassa det efter vad som kommer att fungera bäst. Att släppa enskilda singlar eller på sin höjd en EP (se begreppslista) istället för ett album, då album kan ses som ett fulländat konstverk, är enligt R3 någon första typ av reducering av konsten. R2 fyller i att P3 då kan liknas med artisten – att de båda anpassar sig till användaren, var användaren finns och hur användaren lyssnar. R1 är rädd att musiken som når gemene mans öra blir smalare och att kulturen blir fattigare då hen anser att varken Spotify eller radion har ett brett utbud.

4.4.2

Spellistekulturen

R3 menar att Spotifys spellistor och deras sätt att presentera musik på sätt och vis dikterar vilken musik som dominerar även andra plattformar för musik. Något år tidigare upplevde R3 att det, framför allt inom delar av hiphop-genren, kunde vara en låt på Youtube som hade flera miljontals visningar som knappt syntes på Spotify men menar att de verkar ha tagit ett grepp kring det problemet för att lägga mer resurser på den genren. R1 tycker inte att Spotify på något sätt hjälper de musikskapare som inte har ett stort musikbolag i ryggen eftersom de skapar spellistor med artister från de stora musikbolagen. Det finns spellistor med enbart independent artister men R1 upplever att dessa är ”ett spel för gallerierna”, men att lägga ner tid på independent artister inte är något som Spotify tjänar pengar på. R4 håller med och berättar att hen hört om en ny algoritm som ska lanseras på Spotify som ska hjälpa independent artister vilket de båda upplever som något Spotify bara gör för att det ska se bra ut utåt. Istället för att skapa en ny algoritm tycker R1 att Spotify ska anställa hundra musikintresserade personer med specialkompetens inom olika genrer som enbart jobbar med att hitta ny musik i alla delar av Sverige. R1 lägger till att Spotify som kommersiell aktör å andra sidan inte har något ansvar på samma sätt som public service. Hen poängterar att Spotify är bra på att representera olika genrers genom sina spellistor, exempelvis genom att ha en spellista med bara hårdrock, men att dessa spellistor innehåller de stora låtarna inom den genren och därför saknar bredd. Spotifys grej har alltid varit att köpa upp dataföretag och försöka bli bättre på att intuitivt säga till sina användare vad de ska lyssna på enligt R2. R2 tror att det är högst medvetet av Spotify att satsa på algoritmer istället för redaktörer. R3 menar att Spotify har med sina spellistor blivit den nya radion då de ”tar hand” om den som inte orkar vara en aktivt sökande musiklyssnare med spellistor där användaren kan välja om den vill ha exempelvis fredagsmys, pluggmusik eller musik att somna till.

4.4.3

Musiken i P3

R1 hade gärna sett att Sveriges Radio tog större ansvar att representera, inte bara demografiskt och demokratiskt, utan även breddmässigt vad det gäller olika musikgenrer. R2 lägger till att det behövs en ny alternativ kanal för populärmusik på Sveriges Radio som inte bara spelar den musik som når bredast och jagar högsta siffror. R2 upplever att det är ett stort glapp mellan de olika musikkanalerna och tar Zara Larsson (P3) och opera (P2) som exempel. Då hamnar musikgenrer som metal inte i någon av kanalerna. R2 lyfter upp att det är problematiskt att det bara är tre musikredaktörer på P3, att musikredaktörerna har kontinuerliga möten med representanter från de stora musikbolagen och att musikredaktörerna sällan byts ut. Hen menar att det resulterar i likriktad musik som är baserad på de stora aktörerna. P3 använder deras mängd av ny musik mot de kommersiella kanalerna som ett alibi i debatten kring deras arbete. Men R2 menar att lyssnare

ändå kommer få höra samma låtar eftersom det är de som spelas under bästa sändningstid – på dagen eller tidig kväll. R3 undrar om det inte vore bra för P3, med tanke på deras ansvar, att ha regler för hur många veckor en låt får ligga på P3s spellista för att låta flera låtar ta plats i radion. Hen menar att de borde rätta sig efter tempot i det digitaliserade samhället med snabba förändringar, vilket också R1 tror skulle vara bra. Att inte kunna ta tillbaka en låt på rotation igen för att den nått sin maxtid kan enligt R4 gå emot P3s ansvar att spegla nuet med samtida former av populärmusik om låten skulle bli populär igen. R1 ställer sig frågande till vem som bestämmer vad som är populärt och vilka siffror det skulle vara som berättade det. Enligt R2 kan streamingtjänster vara ett ställe att titta på för att få fram siffror, men hen tror inte att musikredaktörerna hade sagt det så utan snarare att de går på sin känsla. Hen lägger till att den känslan skulle kunna komma från att de varit på showcase och hängt med musikbolags-människor men att det blir extremt subjektivt. R1 menar att P3 då blir precis som Spotify och R3 fyller i att det då är de stora musikbolagen som egentligen sitter på makten. R1 frågar sig om det då är lyssnarna som har valt vad som är populärt eller om det är Spotify och de stora musikbolagen som har sagt till befolkningen vad som är det? På så sätt blir P3s musikredaktörer bara översättare från de kommersiella aktörerna till public service.

4.4.4

Public service

Fokusgruppen menar att det är viktigt att musik väljs oberoende av ekonomiska och politiska intressen, R4 förtydligar att det beror på att musik är konst. R1 tycker inte att den musik som drar in mest pengar ska vara det som får leva kvar och fortsätta existera – det inte ska vara lätt att kapitalisera på kulturen. Ett exempel på när kommersiella aktörer letar sig in i public service- sammanhang är när Robyn släppte ett album och skulle göra en hemlig konsert i Stockholm. Konserten var sponsrad av Red Bull som också hade utformat ett spel där de flitigaste spelarna hade chansen att vinna en biljett till konserten. Det var sedan något som enligt R3 togs upp i P3s radioprogram ”Morgonpasset i P3” där de pratade om att konserten var i samarbete med en energidryck. Red Bull som en välkänd sponsor i musiksammanhang lyckas på så sätt med sin reklam medan Sveriges Radios uppdrag kan ifrågasättas och eventuellt ses som ett misslyckande. På samma sätt kan det därför ifrågasättas om Sveriges Radio kan åka till Sveriges största festivaler och sända därifrån, eftersom festivalerna i sig finansieras av sponsorer menar R3. R2 menar att P3 vill finnas där deras publik finns vilket har lett till att deras musikrapportering har reducerats till en Instagram-post. Det gör att journalisterna på P3 som skulle vilja problematisera och fördjupa sig har fått anpassa sig efter publiken vilket blir på bekostnad av djupa diskussioner och i förlängningen på konsten. Det blir okritiskt och P3 går då de stora musikbolagens ärenden.

I fokusgruppen pratades det också om nedskärningarna på Danmarks Radio. R1 menar att det är politiska strömmar som är extremt skadliga för kulturen och R2 och R3 tror att det kommer hända samma sak i Sverige inom tre år. Med tanke på det stora ifrågasättandet av public services relevans så tror R2 att Sveriges Radio kommer att självdö eller att delar av Sveriges Radio kommer skäras ner. Om det skulle ske en nedskärning av Sveriges Radio tror R3 att Spotify skulle få ännu mer makt. Fokusgruppen anser att Sveriges Radio gör mycket bra saker, trots att de är kritiska till hur det fungerar just nu, och de alla vill att Sveriges Radio ska finnas kvar.