Musikredaktör på P3

Musikredaktören jobbar på P3 tillsammans med två kollegor som har samma titel vars arbetsuppgifter är att välja vilken musik som ska spelas på P3. Den senaste in i rollen som musikredaktör har jobbat där i cirka ett och ett halvt år och den som varit där längst i cirka tjugo år. Varje vecka får de i runda slängar 300–500 låtar skickade till sig av musikbolag och artister som det ska tas ställning till – vilka låtar har potential att platsa på P3s spellista och vilka har inte det. Utöver det gör musikredaktörerna själva research på exempelvis bloggar och magasin för att få en uppfattning om vilket musik som omtalas vid sidan av spellistor på Spotify.

4.2.1

Det förändrade musiklandskapet

Musikredaktören berättar om hur konsumeringen av musik har förändrats. Inom hiphop skapas det nästan inte några typiska album längre utan då släpps istället singlar (se begreppslista) och hits som till slut byggs upp till ett album. Detta går att se på exempelvis Post Malones album som släpptes 2018 där många av de låtarna som var med på albumet redan hade släppts långt innan. Musikredaktören menar att de kände till denna förändring i musikvärlden redan innan eftersom det är så branschen har kommit att fungera med att producera singlar och hits. Musikredaktören berättar också att längden på låtarna har minskat – många nya låtar är runt tre minuter medan det för fem år sedan snarare var runt fyra minuter, med undantag som exempelvis inom techno där

det normala snarare är det dubbla. Längden på musiken kan bero på att skaparna behöver förhålla sig till Spotify och musikbolag. Musiklandskapet förändras hela tiden och Musikredaktören ställer sig frågan – hur länge kommer Spotify hålla? Med tanke på att Spotify är tio år in i branschen och fortfarande inte har gått med vinst så menar hen att det inte är något som artister borde satsa alla sina kort på.

Att Spotify har gjort det enklare för artister som inte kommer från något stort bolag att ladda upp sin musik på Spotify menar hen är positivt för skaparna av musik. Musikredaktören jämför det med Soundcloud där musikskapare kan ladda upp sin musik gratis och berättar att Soundcloud är en musiktjänst i förändring eftersom tjänsten har gått från att vara ett verktyg för artister att dela sin musik via länk, till att göra tjänsten mer användarvänlig för lyssnare genom rekommendationer av musik och spellistor vilket liknar Spotifys funktioner. Musikredaktören berättar att hen inte använder Soundcloud för att hitta ny musik utan snarare ser det som ett verktyg för artister att samla deras musik och skicka det till exempelvis Musikredaktören. Överlag säger Musikredaktören att de inte lägger så stor vikt på att titta på musiken i de olika tjänsterna som deras målgrupp kan tänkas använda, snarare att de vill synas där, som exempelvis på Spotify, för att göra reklam för sitt varumärke. Musikredaktören berättar om artisten K27 som under hösten 2018 har legat på P3s spellista. K27 fick spridning efter att han rappat på en film på Snapchat som sedan lades ut på Youtube. Många av de mindre rapparna börjar på Youtube och samlar en grupp av fans där. När K27 sedan hamnade på Spotify fick han under bara några månader 3,5 miljoner lyssnare på hans första låt, en vecka efter han släppte sin andra låt hade den redan 1,5 miljoner lyssningar. Musikredaktören säger att artisterna likt K27 oftast inte har någon fil som de kan skicka runt till exempelvis musikbolag eller Spotify. Då väljer de bakvägen genom att skapa sin fan-bas på Youtube först för att sedan gå den traditionella vägen. Skillnaden är att fansen då finns med redan när artisten etableras.

4.2.2

Musiken i P3

Varje fredag klockan nio har musikredaktörerna, tillsammans med en representant från P4 och deras chef, ett spellistemöte för att diskutera de låtar som de har lagt som förslag till nästa veckas spellista. Eftersom musikredaktörernas chef sitter med så blir varje möte som en intern check att public service-uppdraget uppfylls. De beslutar tillsammans vilka låtar som ska läggas in och vilka som ska tas bort. De beslutar också vilken rotationslista (A, B, C, D eller E) som låtarna ska ligga i och om låtar ska flyttas upp eller ner bland listorna. Förutom det som musikredaktörerna klassar som de stora hitsen så är en låts livslängd på P3s spellista ungefär en månad tror Musikredaktören. När spellistan för nästkommande vecka har bestämts så ska musiken läggas in i GSelector. Systemet kompletteras av musikredaktörerna som kontrollerar upplägget dag för dag, program

för program och låt för låt. Musikredaktören berättar att de sedan går igenom hela schemat för att se till att det låter bra i radio och ändrar plats på vissa låtar. Denna biten ansvarar en musikredaktör för två veckor i taget. Musikredaktörerna på P3 schemalägger musiken som spelas på P3 från 06.00–00.00, den resterande tiden samspelas syskonkanalerna P3 och P4, men just den spellistan har inte musikredaktörerna på P3 hand om. Efter spellistemötet på fredagar sitter musikredaktörerna i live-radio klockan tolv och presentera de nya låtarna i programmet Musikguiden. Då har musikredaktörerna redan gjort research på låtarna som de kan presentera i radio. Efter sändningen läggs den nya spellistan in i GSelector där allt ordnas upp för nästkommande vecka då den nya spellistan kommer att gälla från måndag till söndag.

Musikredaktören går igenom spellistor på Spotify dagligen, både stora listor som Rap Caviar och New Music Friday men också speciallistor som matchar hens musikstil. Eftersom de tre olika musikredaktörerna har personliga musikstilar så blir det ofta så att de föreslår någon låt varje vecka som är i deras genre. Hen berättar att de har kontakt med de största musikbolagen, Universal, Warner och Sony, men också mindre musikbolag som exempelvis Playground och Cosmos. Varje gång musikredaktörerna ändrar något i spellistan försöker de tänka på att blandningen ska se bra ut genom att titta, räkna och flagga för ifall något inte ser bra ut. Skulle det exempelvis vara för få kvinnor på B-listan så revideras det. Musikredaktören menar att de aktivt jobbar med att tillgodose alla möjliga genrer och all publik. Om de bara hade gått efter vad som är populärt menar Musikredaktören att de hade spelat ungefär 50% hiphop vilket är ohållbart med tanke på deras uppdrag. Musikredaktören berättar att de kollar mycket på Spotifys spellistor, men det är också den enda musikstreamingtjänsten de tittar på. Hen säger att de tidigare har kollat på bland annat Deezer och Apple Music men att det idag är lite oklart varför de inte gör det längre. Hen tror att det kan handla om en licens-fråga men också att de andra tjänsterna inte är lika stora som Spotify. Musikredaktören ser en problematik i att de är borta men menar att det inte handlar om att de inte vill utan snarare att de inte får. Vad det gäller Spotify så påpekar hen att de inte följer topplistorna slaviskt utan snarare ser spellistorna som en bekräftelse på att det de väljer in blir rätt. Oftast tar de in låtar så fort de släpps och eftersom P3 är en ungdomskanal så vill de vara i framkant genom att premiärspela mycket låtar. Musikredaktören tar ett exempel om Calvin Harris som släppt en låt klockan 18.00 som sedan premiärspelas på P3 klockan 18.45. Hen poängterar att det inte är en garanti att det blir en hit, men många av de stora artisternas låtar kan antas bli stora i streaminglistorna, i och med att deras namn redan är välkänt. Eftersom de har ett tänk om hur de vill att P3 ska låta och ett uppdrag att ta in ny musik för målgruppen 20–35 år, kan de utgå från vad de vet är populärmusik i den målgruppen. Hen berättar att exempel på artister som givetvis kommer tas in i spellistan när de släpper nytt är Zara Larsson och Drake. Vad det gäller de mindre artisterna så har P3 något som de kallar för framtidens artist som utses varje månad. Det är en svensk artist som de tror väldigt mycket på och som de tycker passar på P3. De

tolv som utsetts till framtidens artist under året har också chansen att vinna P3 Gulds årliga pris som heter just Framtidens Artist. Musikredaktören menar att vissa av dessa låtar har fått en stor genomslagskraft, som de kanske inte hade fått om inte P3 hade plockat upp dem.

På Spotify har P3 en egen profil där de har olika typer av spellistor med bland annat musikredaktörernas personliga spellistor men också veckans spellista som de själva får gå in och redigera. Hen lägger till att P3 dock finns på både Apple Music och Deezer där de lägger in spellistan men inte lika utbrett som på Spotify. Musikredaktören säger att de gärna vill finnas på alla möjliga plattformar där deras publik finns och att de är medvetna om att det främst är genom streamingtjänster som det lyssnas på musik.

4.2.3

Public service i förändring

Musikredaktören berättar om kritiserandet från MTG Radio som gällde just musiken i P3 och säger att det kändes surrealistiskt att komma till jobbet efter att hens arbete blivit hårt kritiserat i Dagens Nyheter men menar att det är kritik som de ofta får som är svår att bemöta. De håller koll på sina konkurrenter, alla de kommersiella radiokanalerna, och ser vad de tar in. De kanalerna tar enligt Musikredaktören inte in lika mycket musik. ”Vi tar in ungefär en 15–20 låtar i veckan, de kanske tar in fem.” (Musikredaktören, 2018) Kritiken handlar också om att P3 och vissa av de kommersiella kanalerna spelar mycket liknande låtar men Musikredaktören menar att när något börjar spelas på de kommersiella kanalerna så kan det exempelvis vara så att P3 redan haft den på sin spellista i några veckor. Musikredaktören berättar att det överlag på Sveriges Radio finns en oro för att licenspengen för public service ska övergå till att innefattas i skatten istället. En sådan utveckling skulle innebära att public service blir politiserat och hen påpekar att de vill behålla sin oberoende ställning gentemot det politiska, precis som gentemot allt annat. Att politiken skulle komma in och beblanda sig i musiken skulle kännas konstigt säger hen.