C. Metod
II. Analys av de berörda sektorerna
2. Bords- och köksartiklar av porslin och andra keramiska material
KN-nummer 6911 10 och 6912 00
Det är svårt att få statistik och närmare uppgifter om dessa två kvoterade KN-nummer, eftersom de flesta tillverkare har ett brett sortiment av bords- och köksartiklar som i rapporter vanligtvis ges samma benämning “bords- och köksartiklar“, dvs. KN-nummer 6911-6913. Dessutom är tillverkarna ofta ovilliga att till sina industrisammanslutningar lämna ut vad de anser vara kommersiellt känsliga uppgifter. Inom industrin för bords- och köksartiklar finns det dessutom många små tillverkare som inte tillhör någon nationell industrisammanslutning.
Det har därför i vanlig ordning varit nödvändigt att gå till en rad olika källor vid sammanställningen av denna rapport.
A. Situationen inom gemenskapens sektor för bords- och köksartiklar
1. Industristrukturen inom gemenskapens sektor för bords- och köksartiklar av keramiska material
Ursprungligen etablerades tillverkningen av keramiska produkter i närheten av råvaru- och energikällorna och där transportmöjligheterna var goda. Dessa faktorer är inte längre de främsta avgörande aspekterna, men sektorn är fortfarande starkt geografiskt koncentrerad, med exempelvis stor koncentration i Staffordshire i Förenade kungariket, Limousin i Frankrike, norra Bayern i Tyskland och Maastricht i Nederländerna.
Sektorn utgörs huvudsakligen av små och medelstora företag men också av några stora tillverkare såsom Villeroy & Boch i Tyskland och Royal Doulton och Wedgwood i Förenade kungariket, vilka förmodligen är världens tre största tillverkare av bords- och köksartiklar. Det finns ett mycket brett produktsortiment som varierar starkt mellan de olika tillverkarna och som i hög grad är beroende av kundernas smak och köpkraft.
Sektorn för bords- och köksartiklar utgör i värde cirka en tiondel av EU:s keramiska industris sammanlagda tillverkning och har normalt svarat för ungefär en fjärdedel av sysselsättningen inom sektorn. Denna sektor är den mest arbetsintensiva av de sex delsektorerna inom keramiksektorn, och är därför särskilt känslig för effekterna av illojal konkurrens.
2. Tendenser inom tillverkning och synlig förbrukning Siffrorna nedan gäller alla keramiksektorer.
Anm.: På grund av att DEBA-databasen inte längre existerar och i avvaktan på att
Enheter: miljoner ecu
1995 1996 1997 1998
Produktion 26081,4 25506,9 25429,4 25260,2 Export
utanför EU 4234,2 4614,4 5205,5 5130,3 Import från
länder
utanför EU 1323,1 1396,5 1640,7 1783,7 Synlig
konsumtion
23170,3 22289,0 21864,6 21913,6 EU:s
försäljning på hemmamark
naden
21847,2 20892,5 20223,9 20129,9
EU:s
marknads-andel 94,29 % 93,7 % 92,5 % 91,9 %
Marknads-andel för
importen 5,71 % 6,26 % 7,5 % 8,1 %
Direkt sysselsättning
322386 306614 277234 262000*
Antal företag 2500 2000 ingen uppgift
ingen uppgift
Import- och exportstatistiken för EU:s 15 medlemsstater är hämtade från COMEXT.
Produktions- och sysselsättningsstatistiken kommer från den tidigare DEBA-databasen (utom *= => första uppskattning av Cérame-Unie1) och Eurostats databas NewCronos (1995, 1996 och 1997 för EU:s 15 medlemsstater på grundval av NACE rev. 1, 26.2 -26.4).
Som jämförelse anges motsvarande uppgifter om bords- och köksartiklar:
KN-nr 6911 + 6912 + 6913 I miljoner ecu
1995 1996 1997 1998
Produktion 2850** 2800** ingen uppgift
konsumtion 2569,0 2521,9 ingen uppgift
Källor: Import/export från COMEXT
Tillverkning och sysselsättning från Cérame-Unie
* KN 6911 10 + 6912 00
** Uppskattning av Cérame-Unie
*** Antal tillverkare av bords- och köksartiklar som är medlemmar i Cérame-Unie.
Som framgår av ovanstående uppgifter är importens sammanlagda marknadsandel för alla keramiska produkter inte särskilt stor. Man bör dock komma ihåg att Europa av tradition är en stor exportör av keramiska produkter och att exporten utgör en integrerad
Man bör vidare observera att den kinesiska andelen av importen från länder utanför EU i fråga om alla keramiska produkter stadigt har ökat och att den 1998 utgjorde 20,1 % (i värde - mot 17,2 % år 1996). Detta är oroväckande för gemenskapens keramiska industri, eftersom det bara importerats mycket små mängder av tegelpannor till Europa medan kinesiska tillverkare av tegelpannor under senare år byggt upp sin tillverkningskapacitet och nu har gått förbi Spanien och Brasilien och näst efter Italien är världens största tillverkare. EU:s import av tegelpannor från Kina förväntas därför öka under de närmaste åren.
Industrin har vidare påtalat en rad faktorer som kännetecknar dagens marknadsklimat för bords- och köksartiklar:
Den totala efterfrågan på bords- och köksartiklar fortsätter att växa i takt med befolkningsökningen i världen.
Kunderna köper emellertid färre stora serviser som behålls livet ut, eftersom trenden mot enklare matvanor växer sig starkare. Bords- och köksartiklar håller därmed på att bli en modevara som man gör sig av med relativt snabbt allt eftersom modet växlar.
De asiatiska tillverkarna lägger under sig en allt större andel av detta marknadssegment.
Unionens tillverkare eftersträvar kostnadsminskningar, bl.a. genom att minska användningen av material som medför höga kostnader – och därmed högre marginaler – och flytta tillverkningen till områden med låga arbetskraftskostnader (vilket skadar den traditionella sysselsättningen), samt lägga ut tillverkningen på entreprenad.
Tillverkningen i regioner med traditionell tillverkning av bords- och köksartiklar minskade med 750 miljoner US-dollar under en femårsperiod fram till 1997.
Under samma period ökade den asiatiska tillverkningen med motsvarande 1 000 miljoner US-dollar.
Tillverkningen i unionen av artiklar avsedda för hotell fortsätter att gå bra, men drabbas av höga tullar på traditionella marknader som USA (se nedan), vilket förvärras av det faktum att de kinesiska tillverkarna verkar rikta in sig på den amerikanska marknaden med lågprisvaror och på vissa områden praktiskt taget tränga ut EU-tillverkare.
3. Utveckling av sysselsättningen
Antalet sysselsatta inom den keramiska industrin har sjunkit stadigt under de senaste åren. Uppgifterna för 1998 finns inte tillgängliga och är för övrigt mer exakta för vissa länder än för andra. Vid sitt årsmöte den 3-4 juni 1999 lade FEPF fram följande uppskattningar av sysselsättningen i de största producentländerna under de senaste två åren:
Antal sysselsatta
1997 1998 Förändring i
%
Frankrike 3 423 3 425
-Tyskland 17 213 16 541 -4,4
Portugal 25 000 16 000 -36,0
Spanien 1 700 ingen uppgift
Förenade kungariket
20 000 16 000 -20,0
Österrike 600 ingen uppgift
Nederländern a
576 591 +2,6
Luxemburg 914 925
-Italien 7 600 3 950 -48,0
Finland 410 ingen uppgift
Totalt 77 436 57 342 -25,9
Antalet sysselsatta inom den keramiska industrin som helhet sjönk med uppskattningsvis 24,9 % mellan 1992 och 1997. Minskningen av antalet sysselsatta inom bords- och köksartikelsektorn mellan 1992 och 1995 var uppskattningsvis 33,0 %, med en ytterligare minskning på 25,9 % mellan 1997 och 1998, vilket framgår ovan. Denna utveckling verkar ha accelererat kraftigt under 1999 till följd av en minskad inhemsk efterfrågan och effekterna av de ekonomiska problemen i Asien och, i mindre utsträckning, Sydamerika. Dessa problem ledde till att några av EU-tillverkarnas
Samtidigt har vissa valutors styrka, inte minst det brittiska pundets, gentemot den amerikanska dollarn gjort det svårare att sälja till USA och lett till att stora kvantiteter billiga amerikanska artiklar avsedda för hotell för första gången har kommit in på EU:s marknad, särskilt till Förenade kungariket, trots de uttalanden som gjordes i förhandlingarna mellan EU och USA under Uruguayrundan om att amerikanska tillverkare inte exporterade artiklar avsedda för hotell. Uruguayrundan ledde också till en del mycket höga tullar på hotellartiklar i USA, som är en traditionell marknad för EU-tillverkare.
Följande kommentarer har gjorts av enskilda medlemsstater:
Förenade kungariket
Både marknadsandelen och tillverkningen minskade med ungefär 10 % under 1998 jämfört med 1997, med en förutspådd ytterligare minskning på 5 % under 1999. Omsättningen inom den traditionella handeln med bords- och köksartiklar samt den totala sysselsättningen sjönk med 25 % mellan 1996 och 1998, varav 20 % under 1998. Under samma period halverades lönsamheten.
I slutet av 1998 och början av 1999 försvann 1 200 arbetstillfällen på ett av de största tillverkningsföretagen, 140 på ett annat företag och ett tredje företag lades ned helt och hållet, vilket ledde till att 300 arbetstillfällen försvann. OBS!
Det är viktigt att hålla de regionala aspekterna i åtanke: antalet sysselsatta inom den keramiska industrin i Förenade kungariket svarar för 1 % av den totala sysselsättningen i landet, men i Stoke-on-Trent, som är det viktigaste området för den keramiska tillverkningen, finns 51 % av arbetstillfällena inom den keramiska industrin eller i närstående industrier.
Tyskland
En minskning på 4,4 % under 1998 jämfört med 1997. Detta kan mycket väl innebära att takten när det gäller antalet arbetstillfällen som försvinner har minskat, eftersom Tysklands största tillverkare under de senaste tre åren har genomfört ett program med nedskärningar i sysselsättningsnivån, och förmodligen kommer ytterligare 1 500 arbetstillfällen att försvinna. Illojal konkurrens från lågprisimporten nämns som en av de viktigaste faktorerna. Två andra tillverkare lade ner varsin fabrik. Statistik från Eurostat, som bara finns tillgänglig för Tyskland, pekar på att 25 % av arbetstillfällena inom tillverkningen av keramiska hushållsföremål och prydnadsartiklar försvann mellan juni 1995 och november 1998, då antalet anställda sjönk från 21 857 år 1995 till 18 326 år 1996.
Frankrike
Den franske medlemmen i FEPF ansåg att sysselsättningsituationen under 1998
Grekland
Tre fabriker lades ned. Den enda kvarvarande grekiske tillverkaren av bords-och köksartiklar befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter.
Portugal
Antalet sysselsatta sjönk med uppskattningsvis 36 % mellan 1997 och 1998, även om detta tal kan vara något överskattat, eftersom siffran för 1997 kan ha varit för hög.
Även om förlusterna av arbetstillfällen inom bords- och köksartikelsektorn inte enbart kan sägas bero på importen av lågprisprodukter, råder det ingen tvekan om att detta är en bidragande orsak och något som, ofta i pressmeddelanden, har sagts vara en betydande faktor bakom nedläggnings- eller rationaliseringsbeslut.
B. Känslighet för import från Kina 1. Importens och exportens utveckling
Som nämnts tidigare är exporten mycket viktig för EU:s tillverkare av bords- och köksartiklar. Många exporterar upp till 30 % av sin tillverkning, även om volymen exporterade bords- och köksartiklar i allmänhet ligger långt under importnivåerna. Följande tabeller visar EU:s handel under 1998 med dess största exportmarknader och de länder från vilka EU importerar mest.
Import från länder utanför EU 1998 till EU:s 15 medlemsstater Källa: COMEXT
KN 6911 10 KN 6912 00
Ton I % av total
import
Ton I % av total
import
Kina 40 072 29,1 29 438 26,2
Taiwan 2 875 2,1 13 011 11,6
Thailand 3 041 2,2 18 193 16,2
Rumänien 10668 7,7 11 083 9,9
Polen 24 041 17,4 7 252 6,5
Brasilien 1 221 0,9 3 780 3,4
Indonesien 4 418 3,2 3 707 3,3
Malaysia 712 0,5 2 749 2,4
Turkiet 3 762 2,7 1 978 1,8
Tjeckien 20 175 14,6 927 0,8
Filippinerna 4 051 2,9 1 119 1,0
Hongkong 1 116 0,8 610 0,5
Totalt från 137 692 100,0 112 175 100,0
Export till länder utanför EU 1998 från EU:s 15 medlemsstater Källa: COMEXT
KN 6911 10 KN 6912 00
Ton I % av total
import
Ton I % av total
import
USA 11 698 27,7 79 102 63,9
Australien 1 244 2,9 6 303 5,1
Kanada 1 280 3,0 5 637 4,5
Japan 2 453 5,8 4 676 3,8
Israel 1 693 4,0 2 344 1,9
Schweiz 4 210 9,9 3 536 2,8
Norge 1 457 3,4 2 601 2,1
Polen 408 1,0 1 159 0,9
Tjeckien 8 859 20,9 654 0,5
Turkiet 946 2,2 775 0,6
Kina 22 0,05 241 0,2
Totalt från länder utanför EU
42 283 100,0 123 723 100,0
Medan importen från Kina fortfarande är betydande och klart utgör den viktigaste källan för import av porslin, fajans och lergods till EU, är EU:s export till Kina fortfarande praktiskt taget obefintlig. Kinas import fortsätter att vara mycket liten, främst på grund av landets egen överkapacitet och av valutareservshänsyn. Av samma skäl är landets exportpotential avsevärd.
Det har också framförts påståenden om att kinesiska exportörer kringgår gemenskapskvoterna. Det bör i detta sammanhang påpekas att den importstatistik som
Ton
Värde
(i miljoner euro) ecu/kg
KN 6911 10 1 116 2,1 1,88
KN 6912 00 610 1,2 1,97
Källa: COMEXT
Eftersom kvoterna är uttryckta i ton kan dessutom den verkliga omfattningen av importen från Kina vara oklar. Det har t.ex. hävdats att vissa laboratorietester av importerade kinesiska produkter visat att genomsnittsvikten per del måste minskas med inte mindre än två tredjedelar. Det påstås alltså att trots att importkvoterna kanske inte helt har utnyttjats räknat i ton så har det faktiska antalet delar när det gäller importerade kinesiska bords- och köksartiklar ökat kraftigt. Det är dessvärre inte möjligt att kontrollera detta i COMEXT, eftersom det där inte finns någon möjlighet att redovisa enskilda delar.
Ett annat problem som EU:s tillverkare av bords- och köksartiklar har påpekat är slutligen piratkopiering. Liksom tidigare år har det förekommit anklagelser om att vissa kinesiska tillverkare kopierar europeiska modeller, som tillverkas i Kina och säljs i Europa till betydligt lägre priser än de europeiska produkterna. Det finns exempel på kinesiska produkter som sålts på den europeiska marknaden och som praktiskt taget varit exakta kopior av EU-produkter.
2. Priser
Genomsnittspriserna på importerat kinesiskt gods har oftast legat långt under europeiska priser vad gäller både porslin, fajans och lergods. I tabellen nedan jämförs genomsnittspriserna på importerade kinesiska varor med genomsnittspriserna på likadana produkter tillverkade i EU (uppgifter för 1998 finns ännu inte tillgängliga).
ecu/kg Källa: Medlemmar i Cérame-Unie
1995 1996 1997 1998
KN 6911 Kinesiska priser
1,10 1,19 1,41 ingen
uppgift Europeiska
priser
3,39 6,72* 10,86** ingen uppgift
För de två produkter som omfattas av kvoter var de kinesiska priserna jämfört med de genomsnittliga priserna inom EU under 1998 följande:
ecu/kg Källa: COMEXT
Kinesiska priser
Priser inom EU
KN 6911 10 1,31 5,30
KN 6912 00 1,50 2,49
Som framgår av ovanstående uppgifter kan kvoterna ha lett till att importen från Kina begränsats, och det finns tecken på mindre höjningar av de kinesiska försäljningspriserna.
På det stora hela har de europeiska priserna dock utsatts för allt större press, inte bara på grund av förekomsten av lågprisimport, i synnerhet från Sydostasien och Central- och Östeuropa, utan också på grund av att det fortfarande finns en betydande överkapacitet inom tillverkningen i Europeiska unionen.
C. De berörda parternas ståndpunkter 1. Gemenskapsindustrins ståndpunkt
Den europeiska sektorn för bords- och köksartiklar av keramiska material företräds i Europa av det europeiska industriförbundet för bords- och köksartiklar av porslin och fajans samt prydnadsföremål (Fédération européenne des Industries de Porcelaine et de Faïence de Table et d’Ornementation, FEPF), som i sin tur är medlem av det europeiska förbundet för den keramiska industrin (European Ceramics Federation, Cérame-Unie). Cérame-Unie, som uppskattar att man företräder ca 75 % av alla tillverkare av bords- och köksartiklar inom EU (Anm.: Det finns ett stort antal små tillverkare som inte är anslutna) är starkt positivt till ett bibehållande av kvoterna år 2000 och anser inte att det bör ske någon höjning av 1999 års nivåer.
2. Importörernas ståndpunkt
Grossistförbundet för glas- och porslin och Foreign Trade Association anser däremot att det inte längre är nödvändigt att bibehålla kvoterna för bords- och köksartiklar, eftersom den allmänna situationen för den europeiska industrin har förbättrats avsevärt till följd av rationaliseringar, nedskärningar och förflyttningar av tillverkningen till Central- och Östeuropa samt Fjärran Östern, där timlönekostnaderna är 70 - 80 % lägre än i gemenskapen.
D. Slutsats
Det framgår av det ovanstående att sektorn för bords- och köksartiklar inom EU fortfarande är känslig på grund av den stora volymen av importerade lågprisprodukter från Kina och den betydande snedvridande effekt som denna import kan få på konkurrensen. Sektorn för bords- och köksartiklar av keramiska material i EU fortsätter att genomföra en svår rationaliseringsprocess för att öka sin produktivitet och konkurrenskraft och är under denna period särskilt känslig för effekterna av lågprisimport, vilket är ytterligare ett skäl till att kvoterna bör bibehållas och ligga på samma nivåer som 1999.