C. Metod
II. Analys av de berörda sektorerna
1. Skodon
KN-nummer 6402 99, 6403 51 och 59; 6403 91 och 99; 6404 11; 6404 19 10 Följande skodonsprodukter omfattas av kvantitativa begränsningar:
KN-nummer Varuslag
6402991 Skodon, vars skaft inte täcker ankeln, med yttersulor och överdelar av gummi eller plast (andra än de vattentäta skodon som omfattas av KN-nr 6401; och andra än de skodon för sport eller idrott eller övriga skodon som omfattas av KN-nr 6402).
640351 Skodon, vars skaft täcker ankeln, med yttersulor och överdelar av läder (andra än skodon för sport eller idrott).
640359 Skodon, vars skaft inte täcker ankeln, med yttersulor och överdelar av läder (andra än skodon för sport eller idrott).
6403911 Andra skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och med överdelar av läder, vars skaft täcker ankeln.
6403991 Andra skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och överdelar av läder, vars skaft inte täcker ankeln.
6404112 Skodon för sport eller idrott, tennisskor, basketbollskor, gymnastikskor, träningsskor o.d., med yttersulor av gummi eller plast och överdelar av textilmaterial.
64041910 Tofflor och andra inneskor med yttersulor av gummi eller plast och överdelar av textilmaterial, andra än de som omfattas av KN-nr 6404 11.
1Med undantag för skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik:
skodon som har ett cif-pris på minst 9 ecu för användning vid sport- eller idrottsutövning, med en gjuten, ihålig sula bestående av ett eller flera lager, tillverkad av syntetiska material som är särskilt utformade för att dämpa stötar som uppkommer vid vertikala rörelser eller sidorörelser och som har tekniska egenskaper såsom hermetiska kuddar som innehåller gas eller vätska, mekaniska delar som dämpar eller neutraliserar stötar eller material såsom polymerer med låg densitet.
2Med undantag för
a) skodon som är utformade för att användas vid sport- eller idrottsutövning och som är utrustade eller kan utrustas med broddar, stift, spikar, dubbar e.d., med en ihålig sula, samt
b) skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik (för den exakta definitionen, se fotnot 1).
A. Situationen för gemenskapens skoindustri 1. Inledning
Industrin har under ett antal år genomfört en moderniserings- och omstruktureringsprocess till följd av trycket från en allt hårdare internationell konkurrens och den tekniska utvecklingen. Det har i unionens medlemsstater skett en utveckling mot mer diversifierade kvalitetsprodukter med ett högre mervärde. Detta innebär emellertid inte – som ibland antyds – att den övre delen av gemenskapsmarknaden domineras av kvalitetsprodukter tillverkade i Europa, medan den nedre delen av marknaden är förbehållen importerade produkter från låglöneländer. I själva verket har marknadssegmentet för produkter av lägre kvalitet i allt högre grad kommit att ersättas av produkter av medelkvalitet – ett segment där en betydande del av gemenskapsindustrin fortfarande deltar och faktiskt är mycket konkurrenskraftig. Dessutom tvingas till och med företag som traditionellt har tillverkat för den övre delen av marknaden att i allt större utsträkcning komplettera sitt produktsortiment med billigare modeller.
De konkurrensfördelar som sektorn har utvecklat under senare åren kan emellertid bara utnyttjas om EU-exportörerna verkligen har tillträde till världsmarknaderna – både för att köpa råmaterial och för att sälja sina slutprodukter. Trots att gemenskapen har prioriterat frågan om ett förbättrat marknadstillträde i sin internationella handelspolitik, lämnar den faktiska situationen fortfarande mycket övrigt att önska. Det finns en rad olika tullhinder och icke-tariffära hinder som fortsätter att hindra EU-företag från att till fullo utnyttja sin exportpotential. I detta sammanhang bör det påpekas att till och med industriländer som USA – en av gemenskapsindustrins främsta exportmarknader – har kvar tullar på upp till 48 %.
2. Industrins struktur
Gemenskapens skoindustri utgörs av ett stort antal små företag (med i genomsnitt 20 anställda), varav de flesta ligger i regioner där industriverksamheten inte är särskilt diversifierad. Det finns emellertid vissa skillnader mellan medlemsstaterna: tyska och franska företag har t.ex. i genomsnitt 100 anställda, medan genomsnittet i Spanien och Italien ligger på ca tio anställda. Övriga medlemsstater befinner sig någonstans mellan dessa två ytterligheter.
Sammantaget har antalet tillverkare i EU minskat under hela 1990-talet, från 15 897 år 1989 till 14 588 år 1998 (jämfört med 14 817 år 1997).
Eftersom denna sektor är geografiskt koncentrerad, arbetsintensiv och mycket känslig för lågprisimport, får alla förändringar av dess ekonomiska aktivitet stora sociala och regionala återverkningar.
3. Gemenskapens produktion, konsumtion och sysselsättning
Konsumtionen sjönk med 1,6 %, medan den totala importen fortsatte att vara ganska stabil. Detta ledde till att EU-tillverkarnas andel av unionens marknad minskade från 51 % år 1997 till 50 % år 1998.
Sysselsättningen fortsatte att minska under 1998 i och med att ytterligare 11 784 arbetstillfällen försvann. Detta motsvarar en minskning med 3,93 % jämfört med 1997.
Tabell 1
I 1000-tal par 1995 1996 1997 1998 Förändring
97/96
Efter en minskning på 6,24 % år 1997 sjönk exporten med ytterligare 9,74 % år 1998.
Exporten till Ryssland uppvisade de absolut sämsta resultaten (-24,89 % år 1998, jämfört med -20,33 % år 1997). Marknadsandelarna på gemenskapens viktigaste exportmarknader låg kvar på en ganska stabil nivå.
Tabell 2 I 1000-tal
par
1995 1996 1997 1998 Förändrin
g
(Produkter som avses: KN-nummer 6401-6405)
Exporten till gemenskapens främsta leverantörsländer fortsatte att vara marginell.
Bara 0,16 % av gemenskapens totala export gick till Kina.
Tabell 3 I 1000-tal
par
1995 1996 1997 1998 Förändrin
g
Den export från gemenskapen som drabbades hårdast av Asienkrisen var exporten till Sydkorea (-83,2 %), Indonesien (-60,5 %) och Thailand (-50,7 %). Exporten till Kina minskade med 52,5 %. Beträffande Indien och Brasilien var utvecklingen positiv under 1998 – efter en kraftig nedgång 1997 – och Indien låg återigen på den (låga) nivå som uppnåddes redan 1996.
Gemenskapens handelsbalans i förhållande till dessa länder (räknat i par) fortsatte att vara ytterst negativ, vilket framgår av förhållandet mellan exporten och importen år 1997 och 1998:
Tabell 4
Import 1997 Import 1998 Export 1997
(Produkter som avses: KN-nummer 6401-6405)
Förhållandet mellan export och import när det gäller Kina försämrades ytterligare under 1998 – vilket även var fallet i fråga om Vietnam, Indonesien, Taiwan och Thailand. I fråga om Sydkorea sjönk exportens andel av importen drastiskt, från 42
% år 1997 till 7,2 % år 1998.
B. Känslighet för import från Kina 1. Importens utveckling
Under 1998 ökade importen till gemenskapen av skodon från alla källor med ca 0,5
% till totalt nästan 810 miljoner par. Kina ökade sin marknadsandel något (från 32,9
% till 33,4 %), följt av Vietnam (18,1 %) och Indonesien (8,3 %).
Med en ökning på 1,7 % (jämfört med 1997) lyckades Kina överträffa resten av världen (“alla källor”) trots de kvantitativa begränsningarna. Av de största leverantörsländerna var det bara Vietnam och Taiwan som uppvisade bättre resultat
Tabell 5 I 1000-tal
par
1995 1996 1997 1998 Förändrin
g
(Produkter som avses: KN-nummer 6401-6405)
Under 1998 importerades ungefär en tredjedel av alla skodon från Kina inom ramen för kvoter:
Tabell 6
I 1000-tal par 1995 1996 1997 1998 Förändrin
g 97/96
Förändring 98/97
Kvoterade skor3 81 341 103 924 94 648 94 292 -8,9 % -0,4 %
Icke kvoterade skor 213 767 234 121 170 729 175 691 -27,1 % +2,9 %
Totalt* 295 107 338 045 265 377 269 983 -21,5 % +1,7 %
Kvoternas täckning 27,6 % 30,7 % 35,7 % 34,9 %
(* Produkter som avses: KN-nummer 6401-6405)
Även om importen av skodon som omfattas av kvoter fortsatte att vara relativt stabil under 1998 (-0,4 %, jämfört med -8,9 % mellan 1997 och 1996), ökade importen av skodon som inte omfattas av kvoter med 2,9 % (efter en betydande minskning föregående år). Detta ledde till att kvoternas totala täckning minskade något.
Uppdelat per KN-nummer som omfattas av kvoter är situationen som följer:
1995 1996 1997 1998 Förändring
97/96
Den totala importen av skodon som omfattas av kvoter låg i själva verket kvar på en stabil nivå enbart tack vare att importen av tofflor och andra inneskor med överdelar av textilmaterial, som omfattas av KN-nummer 6404 19 10, ökade kraftigt. Under 1997 hade importen av sådana tofflor sjunkit drastiskt till följd av införandet av preliminära antidumpningstullar i februari 1997 (för en period av nio månader) som gällde både nummer 6404 19 10 (dvs. tofflor) och KN-nummer 6404 19 90 (dvs. andra än tofflor).
Den slutgiltiga åtgärden, som antogs den 29 oktober 1997 och gällde både Kina och Indonesien, omfattade inte tofflor, vilket ledde till att importen av sådana tofflor ökade med mer än 520 % under 1998. Importen från Kina av produkter som klassificeras enligt KN-nummer 6404 19 90 – och fortfarande omfattas av antidumpningsåtgärden, men inte av kvoter – låg däremot kvar på 1997 års låga nivå:
Tabell 8
KN-nummer 1995 1996 1997 1998 Förändring
97/96
Förändring 98/97 6404 19 10 18 915 085 14 158 153 1 552 812 9 654 874 -89,03 % +521,77 % 6404 19 90 117 947 316 120 089 613 17 830 124 17 687 917 -85,15 % -0,80 %
Slutgiltiga antidumpningsåtgärder infördes den 23 februari 1998 också beträffande vissa skodon med överdelar av läder eller plast med ursprung i Kina, Indonesien och Thailand. Dessa åtgärder gällde vissa undernummer till KN-nummer 6402 99 (dvs. 6402 99 98) och 6403 99 (dvs. 6403 99 93, 6403 99 96, 6403 99 98), men omfattade inte skor för sport- eller idrottsutövning.
När det gäller KN-nummer 6402 99 förlorade både Kina och Indonesien marknadsandelar under 1997 och 1998, medan Thailand lyckades öka sin export trots antidumpningsåtgärderna. Vietnam blev gemenskapens viktigaste leverantör av dessa produkter:
Tabell 9
KN-nummer 6402 99
1995 1996 1997 1998 Förändring
98/97
Även när det gäller KN-nummer 6403 99 har Vietnam blivit den viktigaste leverantören till gemenskapen, medan Kina lyckats hålla kvar sin export på samma nivå:
Tabell 10
KN-nummer 6403 99
1995 1996 1997 1998 Förändring
98/97
2. Importpriser
En jämförelse mellan genomsnittspriserna på importerade kinesiska skodon och skodon som exporteras av gemenskapen (“utanför EU”) visar i vilken grad priserna på kinesiska importerade skor underskrider priserna på gemenskapsmarknaden:
Tabell 11
Pris per par (ecu)
Produkt 1995 1996 1997 1998
Prisunderskri
6402 99 Kina 4,35 4,81 4,95 4,92
utanför EU 6,41 6,73 7,44 7,87 66,5 % 62,5 %
6403 51 Kina 6,74 7,56 8,34 10,79
utanför EU 21,02 21,52 23,50 22,73 35,5 % 47,5 %
6403 59 Kina 3,17 2,88 2,69 3,05
utanför EU 18,13 22,03 23,78 25,17 11,3 % 12,1 %
6403 91 Kina 11,17 12,16 13,69 13,30
utanför EU 20,88 21,15 24,19 24,43 56,6 % 54,4 %
6403 99 Kina 9,25 9,54 11,09 11,88
utanför EU 14,70 15,08 16,81 17,96 66,0 % 48,6 %
6404 11 Kina 7,17 8,33 9,41 9,58
utanför EU 10,74 12,58 10,24 14,08 91,9 % 68,0 %
6404 19 10 Kina 0,83 1,11 1,14 1,14
utanför EU 4,03 4,19 4,65 4,24 24,5 % 26,9 %
År 1998 uppgick de kinesiska priserna till mellan 12,1 % och 68 % av genomsnittspriserna på skodon som gemenskapen exporterar till tredje land.
Mellan 1997 och 1998 ökade prisskillnaden avsevärt till Kinas fördel beträffande KN-numren 6403 99 (från 66 % till 48,6 %) och 6404 11 (från 91,9 % till 68 %) till följd av de stigande priserna på gemenskapens export (och trots antidumpningstullarna på vissa produkter som omfattas av KN-nummer 6403 99).
Undanröjandet av de preliminära antidumpningstullarna på tofflor (6404 19 10) fick inga omedelbara effekter på priserna, som fortfarande låg på 1,14 ecu/par.
Beträffande KN-nummer 6403 51 minskade prisskillnaden från 35,5 % år 1997 till 47,5 % år 1998.
Sammantaget fortsatte Kina – vars genomsnittspris/enhet minskade från 4,82 år 1997 till 4,70 år 1998 – att vara billigast bland de viktigaste exportörerna av skodon till gemenskapen (i ecu/enhet):
Tabell 12
Import 1995 1996 1997 1998
Kina 2,87 3,40 4,82 4,70
Vietnam 4,87 5,61 6,41 6,58
Thailand 7,55 8,18 8,23 8,57
Indonesien 6,57 6,90 8,98 8,79
Totalt utanför EU 6,97 7,26 8,65 8,55
Export
Totalt utanför EU 16,10 17,48 20,03 21,13
(Avser: Kapitel 64 i KN)
Under 1998 uppgick de kinesiska genomsnittspriserna (4,70 ecu/enhet) till bara 55 % av priserna på gemenskapens import från alla källor (8,55 ecu/enhet), och till 22,2 % av genomsnittspriserna på EU-produkter som säljs på tredje marknader (21,13 ecu/enhet).
C. De berörda parternas ståndpunkter 1. Gemenskapsindustrins ståndpunkt
Enligt det europeiska skoindustriförbundet (European Confederation of the Footwear Industry) har importen av skor från Kina, trots de kvantitativa begränsningarna, fortsatt att överträffa importen från alla andra tredje länder.
Förbundet anser dessutom att de kvantitativa begränsningarna inte ens utnyttjas fullt ut, vilket innebär att det fortfarande finns utrymme för en ökad import från Kina. Förbundet anser vidare att priserna på kinesiska produkter fortsätter att med betydande marginal underskrida priserna i unionen, vilket sätter stark press på unionens industri, som har brottats med sjunkande produktion, försämrade exportresultat och allt större förluster av arbetstillfällen. Av dessa skäl är unionens industri starkt emot att de kinesiska kvoterna skall undanröjas eller att deras nuvarande nivåer skall höjas.
2. Importörernas ståndpunkt
D. Slutsats
Skoindustrin är fortfarande mycket känslig för importen från Kina på grund av importens blotta omfattning (33,4 % av all import till gemenskapen, se tabell 5), dess betydande andel av den totala gemenskapsmarknaden (17,4 %, se tabell 1), prisskillnaden (4,70 ecu/enhet jämfört med 21,13 ecu/enhet, se tabell 12), samt den kinesiska industrins enorma exportpotential.
Under 1998 förvärrades denna obalans ytterligare på grund av finanskriserna i Asien, Ryssland och Brasilien, som innebar att viktiga exportmarknader för aktörerna i EU försvann, utan att det fanns några andra marknader att inrikta sig på. Samtidigt var Europeiska unionen den enda större regionen i världen som upprätthöll sin importnivå trots de ekonomiska kriserna under de senaste två åren, vilket gjorde att unionen blev det viktigaste avsättningsområdet för många tillverkare utanför unionen, vars inhemska marknader hade rasat samman. Detta ledde till att både gemenskapens export och produktion minskade påtagligt.
Trots de kvantitativa begränsningarna lyckades Kina överträffa genomsnittet för alla de länder som exporterar till gemenskapen (med +1,7 %, jämfört med +0,5
%, se tabell 5).
Om de kvantitativa begränsningarna gentemot Kina i nuläget skulle avskaffas skulle gemenskapen riskera att dess övergripande industripolitik blev inkonsekvent. Å ena sidan uppmuntras nämligen europeiska aktörer att ständigt förbättra sin konkurrenskraft genom att investera i såväl materiella som immateriella tillgångar. Å andra sidan har unionens institutioner föresatt sig att skapa en allmän struktur för aktörerna som gör de möjligt för dem att konkurrera på lika villkor med sina konkurrenter på en global och öppen marknad. För närvarande råder inte lika villkor, eftersom många tredje länder fortfarande har kvar mycket höga tullar, samt även många icke-tariffära hinder.
Om företagen inte hittar någon marknad för sina konkurrenskraftiga produkter finns det inget som stimulerar dem att göra investeringar – och innovationer – för att driva på sin (ofta smärtsamma) moderniserings- och omstruktureringsprocess.
Dessutom är expanderande marknader en förutsättning för företag som försöker uppnå stordriftsfördelar och därmed öka sin internationella konkurrenskraft genom att tillverka till en lägre genomsnittskostnad.
Mot denna bakgrund och med tanke på att skoindustrin fortfarande är en i grunden arbetsintensiv sektor måste varje ytterligare liberalisering av gemenskapens import åtföljas av en motsvarande liberalisering från gemenskapens handelspartners sida.