EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION FEMTE RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN

(1)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 17.02.2000 KOM(2000) 91 slutlig

FEMTE RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN

om kvantitativa kvoter och övervakningsåtgärder som tillämpas på vissa andra produkter än textilprodukter med ursprung i Kina

(2)

FEMTE RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN

om kvantitativa kvoter och övervakningsåtgärder som tillämpas på vissa andra produkter än textilprodukter med ursprung i Kina

1. INLEDNING... 3

A. Bakgrund ... 3

B. Syftet med kommissionens rapport ... 3

C. Metod ... 3

2. KAPITEL 1 TILLÄMPNINGEN AV KVANTITATIVA BEGRÄNSNINGAR ... 5

I. Bakgrund och utveckling sedan åtgärderna infördes... 5

II. Förvaltningen av kvoter ... 6

III. Utvecklingen av handeln med produkter som omfattas av kvantitativa begränsningar... 8

3. KAPITEL 2 BÖR GEMENSKAPSKVOTERNA BEHÅLLAS? ... 12

I. Kommissionens sätt att angripa frågan ... 12

II. Analys av de berörda sektorerna... 13

1. Skodon ... 13

2. Bords- och köksartiklar av porslin och andra keramiska material... 24

III. Kinas liberalisering av handeln och anslutning till WTO ... 35

IV. Övergripande slutsatser ... 35

4. KAPITEL 3 GENOMFÖRANDE AV OCH BIBEHÅLLANDE AV ÖVERVAKNINGSÅTGÄRDER ... 38

I. Syftet med övervakningsåtgärderna ... 38

(3)

1. INLEDNING A. Bakgrund

Genom förordning (EG) nr 519/94 av den 7 mars 1994 införde Europeiska unionens råd för tillämpning i hela gemenskapen kvantitativa begränsningar för sju kategorier av produkter med ursprung i Kina, nämligen handskar, skodon, bords- och köksartiklar av porslin, bords- och köksartiklar av andra keramiska material än porslin, glasvaror, bilradioapparater och leksaker. Vissa övervakningsåtgärder infördes också.

I december 1993 godkände rådet i princip införandet av sådana åtgärder som en del av ett övergripande paket som inbegrep godkännande av resultaten från Uruguayrundan, förstärkning av de handelspolitiska instrumenten och fullbordandet av den gemensamma handelspolitiken.

Den senare aspekten av paketet omfattade det ensidiga avskaffandet av 6 417 nationella kvantitativa begränsningar (varav ca 4 700 rörde kinesiska produkter) och införandet för tillämpning i hela gemenskapen av kvoter för import från Kina av ett begränsat antal känsliga produkter som vid denna tidpunkt omfattades av nationella begränsningar.

Införandet av sådana kvoter grundades på följande överväganden:

a) Känsligheten hos de berörda industrierna i gemenskapen.

b) Det ökande hot som denna import från Kina utgjorde mot dessa industrier, vilket blev mer akut på grund av den kinesiska ekonomins särdrag.

B. Syftet med kommissionens rapport

Under överläggningarna i rådet om förordning (EG) nr 519/94 åtog sig kommissionen att varje år till rådet rapportera om tillämpningen av de övervakningsåtgärder och kvantitativa begränsningar som avses i bilagorna II och III liksom om behovet av att bibehålla sådana åtgärder samt att vid behov föreslå lämpliga justeringar.

Denna femte rapport har sammanställts för att fullgöra detta åtagande.

C. Metod

1. I rapporten görs först en översyn av tillämpningen av de kvantitativa begränsningarna, inbegripet de problem som uppstått vid förvaltningen av dem.

I andra kapitlet behandlas frågan om huruvida de kvantitativa begränsningar som införts

(4)

Denna undersökning genomfördes sektor för sektor.

I tredje kapitlet behandlas genomförandet av övervakningsåtgärderna och behovet av att bibehålla dem.

I fjärde kapitlet läggs kommissionens slutsatser fram på grundval av ovanstående analys.

2. Det bör noteras att kommissionen liksom under tidigare år har haft stora svårigheter att samla in uppgifter om industrierna i gemenskapen, eftersom tillverkarna som regel tillverkar många olika produkter, inte bara de som omfattas av kvoter, och att de berörda sektorerna utgörs av många små och medelstora företag av vilka en betydande del inte ens är kända hos de relevanta nationella förbunden.

Beträffande importörerna har kommissionen fått allmän information från en intresseorganisation och några enskilda importörer.

3. Analysen baseras huvudsakligen på 1998 års siffror. Utvecklingstendenserna för 1999 har emellertid använts när så varit möjligt.

(5)

2. KAPITEL 1

TILLÄMPNINGEN AV KVANTITATIVA BEGRÄNSNINGAR I. Bakgrund och utveckling sedan åtgärderna infördes

Sedan kvoterna trädde i kraft i mars 1994 har de vid flera tillfällen ändrats för att garantera en balans mellan målet att ge gemenskapsindustrin ett lämpligt skydd och målet att upprätthålla handelsflödet mellan gemenskapen och Kina:

- I juli 1994 beslutade rådet att höja 1994 års kvotnivå för vissa leksaker.

- I mars 1995 höjdes kvoterna ytterligare för att beakta Finlands, Sveriges och Österrikes anslutning.

- Mot bakgrund av slutsatserna i kommissionens första årsrapport om tillämpningen av kvoterna fattade rådet i april 1996 genom förordning (EG) nr 752/96 beslut om att ytterligare lätta på kvotsystemet gentemot Kina:

• Kvoterna för tre produkter (handskar, bilradioapparater och bilradioapparater kombinerade med kassettbandspelare) liberaliserades.

• De tre kvoterna för leksaker slogs samman till en enda kvot för att ge handlarna större flexibilitet och göra det möjligt för dem att reagera snabbare på förändringar på marknaden.

• De återstående kvoterna höjdes (för bords- och köksartiklar av keramiska material och porslin samt för glasvaror med 5 %, och för vissa skodon med 2 %).

- Genom rådets förordning (EG) nr 1897/96 undantogs i oktober 1996 clipsinramningar med glasskiva från kvoten för glasvaror.

- Genom rådets förordning (EG) nr 847/97 i maj 1997 liberaliserades importen av delar och tillbehör till leksaker och kvoterna för bords- och köksartiklar av glas avskaffades med verkan från och med den 1 januari 1998.

- Rådets förordning (EG) nr 1138/98 av den 28 maj 1998 genom vilken kommissionens förslag i den tredje årliga rapporten genomförs, innebar följande:

• Importen av leksaker liberaliserades.

• Kvoten för bords- och köksartiklar av keramiska material och porslin höjdes med

(6)

II. Förvaltningen av kvoter

a) Rättslig grund och syften

1. Förvaltningen av gemenskapskvoterna grundas på rådets förordning (EG) nr 520/94 av den 7 mars 1994 om fastställande av ett gemenskapsförfarande för förvaltningen av kvantitativa kvoter och kommissionens förordning (EG) nr 738/94 av den 30 mars 1994 om vissa bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 520/94 (i huvudsak om aspekter som rör förfaranden, inbegripet gemensamt formulär för importlicenser).

Det bör erinras om att kvoterna före antagandet av förordning (EG) nr 520/94 fördelades mellan medlemsstaterna och inte direkt mellan importörerna. Sedan reformen i mars 1994 gäller enhetliga kriterier som fastställs av kommissionen för alla gemenskapsimportörer efter samråd med förvaltningskommittén i överensstämmelse med principerna för den inre marknaden och EG-domstolens rättspraxis.

2. Vid förvaltningen av kvoterna har kommissionen följt följande principer:

- De administrativa förfarandena skall inte förstärka kvoternas avsedda effekt på handeln, och tillgängliga kvantiteter skall utnyttjas till fullo.

- Icke-diskriminering mellan alla gemenskapsimportörer skall säkerställas, oberoende av var de är etablerade och oberoende av var de lämnar in en licensansökan.

b) Hur systemet för förvaltning av kvoterna fungerar

1. I överensstämmelse med ovan angivna principer ansåg kommissionen att det var lämpligt att använda den första fördelningsmetod som avses i förordning (EG) nr 520/94, dvs. den metod som grundas på traditionella handelsströmmar och som garanterar att traditionella importörer åtminstone får en del av den handelsvolym som de tidigare uppnått under en viss referensperiod, samtidigt som man ser till att icke-traditionella importörer får en rättvis tillgång till kvoterna.

Den metod som används för fördelning av den del av kvoterna som är avsedd för icke-traditionella importörer är den tredje metod som fastställs i förordning (EG) nr 520/94, dvs. den metod enligt vilken kvoterna fördelas proportionellt i förhållande till de begärda kvantiteterna. En maximal kvantitet som icke-traditionella importörer kan begära fastställs dessutom för att undvika ansökningar i spekulationssyfte.

1996 lämnades 28 204 importlicensansökningar in av icke-traditionella importörer.

(7)

Detta synnerligen stora antal ansökningar medför att dessa icke-traditionella importörer tilldelas mycket begränsade kvantiteter, något som kan leda till underutnyttjande av kvoterna.

I ett försök att förbättra denna situation höjdes 1997 den andel av kvoterna som avsatts för icke-traditionella importörer med 5 procentenheter för kvotåret 1998, och en likadan höjning beslutades 1998 för kvotåret 1999. Dessa begränsade höjningar har i bästa fall endast lett till att icke-traditionella importörer har kunnat beviljas samma begränsade kvoter som de beviljats under föregående år.

Kommissionen påpekade därför i sin fjärde rapport att det fördelningssystem som innebär att de flesta kvoterna avsätts för traditionella importörer, vilket var lämpligt under de första fyra åren, bör ändras för att undanröja eller åtminstone minska obalansen mellan de kvantiteter som beviljas "traditionella" importörer och de som beviljas "övriga" importörer.

Under 1999 höjdes därför för kvotåret 2000 den andel av kvoterna som avsatts för icke-traditionella importörer ytterligare med 5 procentenheter, samtidigt som den maximala enskilda kvotkvantitet som kan beviljas höjdes från 4 000 par till 5 000 par skodon (per KN-nr som omfattas av kvoter) och från 4 ton till 5 ton för bords- och köksartiklar av porslin och keramik (per KN-nr som omfattas av kvoter). Det kan i framtiden vara lämpligt att vidta ytterligare åtgärder för att dels förbättra det totala utnyttjandet av kvoterna och dels i så stor utsträckning som möjligt minska de outnyttjade kvantiteter som omfördelas påföljande år.

2. Vid förvaltningen av kvoterna har kommissionen vinnlagt sig om att tillfredsställa importörernas önskan om att så tidigt som möjligt informeras om sin tilldelning för den följande perioden. Kommissionen inledde i detta syfte fördelningsförfarandena för 2000 års kvoter i juli 1999, dvs. långt före kvotårets början, och tog emot ansökningar från importörerna under två och en halv månad, fram till september 1999.

3. Enligt gällande förvaltningsbestämmelser för 2000 skall importlicenserna vara giltiga i 12 månader. Dessutom skall de kvoter för 1999 som inte utnyttjats omfördelas under 2000. Kommissionen anser att de kvoter från förra året som omfördelas skall hållas åtskilda från det innevarande årets kvoter.

4. Beträffande de administrativa förfarandena grundas gemenskapens förvaltningssystem på ett förfarande med en enda beslutande instans vilket innebär att alla gemenskapsimportörer, oberoende av var i gemenskapen de är etablerade, kan lämna in en licensansökan till den behöriga myndigheten i valfri medlemsstat och erhålla en importlicens som gäller i hela gemenskapen.

(8)

c) Slutsats

Såsom oundvikligen blir fallet när handeln omfattas av begränsningar har förvaltningen av kvoterna gett upphov till vissa problem. Vissa av dessa problem har åtgärdats på ett tillfredsställande sätt, t.ex. val av referensår för traditionella importörer och det faktum att giltighetstiden för licenser för omfördelade kvantiteter inte är densamma som för reguljära årliga kvotlicenser. De kvantiteter som tilldelas icke-traditionella importörer har än en gång höjts för kvotåret 2000 för att, åtminstone delvis, minska obalansen i tilldelningen av den relativa andelen kvoter och därmed förbättra dessa importörers tillgång till kvoterna. Kommissionen anser emellertid att det gällande systemet på det hela taget har fungerat bra, tack vare medlemsstaternas samarbetsvilja. Kommissionen anser i synnerhet att eventuella (befogade) farhågor om att förvaltningssystemet inte får förstärka konsekvenserna av de av rådet beslutade kvoterna har undanröjts.

III. Utvecklingen av handeln med produkter som omfattas av kvantitativa begränsningar

I följande två tabeller sammanfattas utvecklingen, både vad gäller volym och värde, av handeln för varje produkt som omfattas av kvantitativa begränsningar.

(9)

a) Utvecklingen i volym för de berörda produkterna (import och kvoter)

Import Kvoter

Produkter Enhet 1995 1996 1997 1998 1998 kvoter

(på årsbasis)

1999 kvoter (på årsbasis)

Outnyttjade kvantiteter 1998

Skodon med

överdel av

gummi eller plast (6402 99)

par 31 348 517 (xxx inkl. hi-tech)

48 136 893 (xxx inkl. hi-tech)

39 151 481 (ej hi-tech)

6 508 239

Läderskor (6403 51 & 59)

par 1 242 010 1 541 123 1 511 466 1 079 488 2 795 000 2 795 000 1 294 088

Läderskor (6403 91 & 99)

par 15 652 713 (xxx inkl. "hi-tech".)

12 120 000 (ej hi-tech)

1 823 036 Textilskor (6404

11)

18 228 780 (ej hi-tech)

5 863 051 Textilskor (6404

19 10)

par 18 915 085 14 158 153 1 552 812 9 654 874 31 897 716 31 897 716 15 869 720

Totala antalet skor

104 192 977 (ej hi-tech)

31 358 134

– Uppgifterna om hi-tech-skor som omfattas av gemenskapens övervakning grundas på utfärdade kontrolldokument. Eftersom dessa dokument inte nödvändigtvis avspeglar faktiska importnivåer har siffrorna vid behov justerats på grundval av tillgängliga uppgifter från Taric-databasen. Importen kan avvika från de siffror som redovisats i tidigare rapporter på grund av nödvändiga tekniska justeringar av uppgifterna från Taric-databasen.

– Uppgifterna om outnyttjade kvantiteter grundas på importlicenser som återsänts till medlemsstaterna.

(10)

Import Kvoter

Produkter Enhet 1995 1996 1997 1998 1998 kvoter

(årsbasis)

1999 kvoter (årsbasis)

Outnyttjade kvantiteter *

1998 Bords- och

köksartiklar av porslin (6911 10)

ton 31 966 34 742 37 969 52 381 48 090 48 090 8 175

Bords- och köksartiklar av keramiska material (6912 00)

ton 26 372 28 454 32 105 44 255 36 383 36 383 7 043

Källa: - Eurostat

* Uppgifterna om outnyttjade kvantiteter grundas på importlicenser som återsänts till medlemsstaterna.

(11)

b) Importpriser på produkter med ursprung i Kina

Produkt Pris per enhet 1995 Pris per enhet 1996 Pris per enhet 1997 Pris per enhet 1998

Skodon:

- 6402 99 4,35 ecu/par 4,81 Ecu/par 4,95 ecu/par 4,92 ecu/par

- 6404 19 10 0,83 ecu/par 1,11 Ecu/par 1,14 ecu/par 1,14 ecu/par

Bords- och köksartiklar av porslin*:

6911 10 1070,03 ecu/ton 1149,61 Ecu/ton 1364,42 ecu/ton 1310,00 ecu/ton Bords- och köksartiklar av keramiska material*:

6912 00 1077,92 ecu/ton 1212,91 Ecu/ton 1404,18 ecu/ton 1500,00 ecu/ton

Källa: Eurostat

(12)

3. KAPITEL 2

BÖR GEMENSKAPSKVOTERNA BEHÅLLAS?

I. Kommissionens sätt att angripa frågan

För att få svar på denna fråga har kommissionen undersökt om de förhållanden som föranledde att kvantitativa begränsningar infördes 1994 alltjämt föreligger, dvs. om känsligheten hos de berörda sektorerna inom gemenskapsindustrin och det hot som kinesisk produktion utgjorde för dem kvarstår.

Denna analys har genomförts sektor för sektor på grundval av följande ekonomiska indikatorer:

1. Industrins struktur 2. Produktion 3. Sysselsättning 4. Importens utveckling 5. Importpriser

6. Kinas exportpotential

I avsnitt III nedan analyserar kommissionen dessutom innebörden av Kinas liberalisering av handeln och anslutning till WTO för bibehållandet av gemenskapens kvoter.

(13)

II. Analys av de berörda sektorerna

1. Skodon

KN-nummer 6402 99, 6403 51 och 59; 6403 91 och 99; 6404 11; 6404 19 10 Följande skodonsprodukter omfattas av kvantitativa begränsningar:

KN-nummer Varuslag

640299¹ Skodon, vars skaft inte täcker ankeln, med yttersulor och överdelar av gummi eller plast (andra än de vattentäta skodon som omfattas av KN-nr 6401; och andra än de skodon för sport eller idrott eller övriga skodon som omfattas av KN-nr 6402).

640351 Skodon, vars skaft täcker ankeln, med yttersulor och överdelar av läder (andra än skodon för sport eller idrott).

640359 Skodon, vars skaft inte täcker ankeln, med yttersulor och överdelar av läder (andra än skodon för sport eller idrott).

640391¹ Andra skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och med överdelar av läder, vars skaft täcker ankeln.

640399¹ Andra skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och överdelar av läder, vars skaft inte täcker ankeln.

640411² Skodon för sport eller idrott, tennisskor, basketbollskor, gymnastikskor, träningsskor o.d., med yttersulor av gummi eller plast och överdelar av textilmaterial.

64041910 Tofflor och andra inneskor med yttersulor av gummi eller plast och överdelar av textilmaterial, andra än de som omfattas av KN-nr 6404 11.

1Med undantag för skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik:

skodon som har ett cif-pris på minst 9 ecu för användning vid sport- eller idrottsutövning, med en gjuten, ihålig sula bestående av ett eller flera lager, tillverkad av syntetiska material som är särskilt utformade för att dämpa stötar som uppkommer vid vertikala rörelser eller sidorörelser och som har tekniska egenskaper såsom hermetiska kuddar som innehåller gas eller vätska, mekaniska delar som dämpar eller neutraliserar stötar eller material såsom polymerer med låg densitet.

2Med undantag för

a) skodon som är utformade för att användas vid sport- eller idrottsutövning och som är utrustade eller kan utrustas med broddar, stift, spikar, dubbar e.d., med en ihålig sula, samt

b) skodon tillverkade med hjälp av särskild teknik (för den exakta definitionen, se fotnot 1).

(14)

A. Situationen för gemenskapens skoindustri 1. Inledning

Industrin har under ett antal år genomfört en moderniserings- och omstruktureringsprocess till följd av trycket från en allt hårdare internationell konkurrens och den tekniska utvecklingen. Det har i unionens medlemsstater skett en utveckling mot mer diversifierade kvalitetsprodukter med ett högre mervärde. Detta innebär emellertid inte – som ibland antyds – att den övre delen av gemenskapsmarknaden domineras av kvalitetsprodukter tillverkade i Europa, medan den nedre delen av marknaden är förbehållen importerade produkter från låglöneländer. I själva verket har marknadssegmentet för produkter av lägre kvalitet i allt högre grad kommit att ersättas av produkter av medelkvalitet – ett segment där en betydande del av gemenskapsindustrin fortfarande deltar och faktiskt är mycket konkurrenskraftig. Dessutom tvingas till och med företag som traditionellt har tillverkat för den övre delen av marknaden att i allt större utsträkcning komplettera sitt produktsortiment med billigare modeller.

De konkurrensfördelar som sektorn har utvecklat under senare åren kan emellertid bara utnyttjas om EU-exportörerna verkligen har tillträde till världsmarknaderna – både för att köpa råmaterial och för att sälja sina slutprodukter. Trots att gemenskapen har prioriterat frågan om ett förbättrat marknadstillträde i sin internationella handelspolitik, lämnar den faktiska situationen fortfarande mycket övrigt att önska. Det finns en rad olika tullhinder och icke-tariffära hinder som fortsätter att hindra EU-företag från att till fullo utnyttja sin exportpotential. I detta sammanhang bör det påpekas att till och med industriländer som USA – en av gemenskapsindustrins främsta exportmarknader – har kvar tullar på upp till 48 %.

2. Industrins struktur

Gemenskapens skoindustri utgörs av ett stort antal små företag (med i genomsnitt 20 anställda), varav de flesta ligger i regioner där industriverksamheten inte är särskilt diversifierad. Det finns emellertid vissa skillnader mellan medlemsstaterna: tyska och franska företag har t.ex. i genomsnitt 100 anställda, medan genomsnittet i Spanien och Italien ligger på ca tio anställda. Övriga medlemsstater befinner sig någonstans mellan dessa två ytterligheter.

Sammantaget har antalet tillverkare i EU minskat under hela 1990-talet, från 15 897 år 1989 till 14 588 år 1998 (jämfört med 14 817 år 1997).

Eftersom denna sektor är geografiskt koncentrerad, arbetsintensiv och mycket känslig för lågprisimport, får alla förändringar av dess ekonomiska aktivitet stora sociala och regionala återverkningar.

3. Gemenskapens produktion, konsumtion och sysselsättning

(15)

Konsumtionen sjönk med 1,6 %, medan den totala importen fortsatte att vara ganska stabil. Detta ledde till att EU-tillverkarnas andel av unionens marknad minskade från 51 % år 1997 till 50 % år 1998.

Sysselsättningen fortsatte att minska under 1998 i och med att ytterligare 11 784 arbetstillfällen försvann. Detta motsvarar en minskning med 3,93 % jämfört med 1997.

Tabell 1

I 1000-tal par 1995 1996 1997 1998 Förändring

97/96

Förändring 98/97 Produktion 1 104 339 1 104 590 1 088 485 1 038 857 -1,46 % -4,56 % Export (till länder

utanför EU)

306 880 319 374 299 443 270 278 -6,24 % -9,74 %

Import (från länder utanför EU)

748 067 804 412 805 592 809 549 +0,15 % +0,5 %

Konsumtion 1 545 934 1 605 311 1 573 978 1 548 849 -1,95 % -1,6 % Direkt

sysselsättning

313 789 307 699 299 572 287 788 -2,64 % -3,93 %

EU-tillverkarnas försäljning på hemmamarknaden

797 764 788 490 798 650 776 521 +1,29 % -2,77 %

EU-tillverkarnas

marknadsandel 52 % 49 % 51 % 50 %

Den kinesiska importens

marknadsandel

19 % 21 % 16,9 % 17,4 %

4. Exportens utveckling

Efter en minskning på 6,24 % år 1997 sjönk exporten med ytterligare 9,74 % år 1998.

Exporten till Ryssland uppvisade de absolut sämsta resultaten (-24,89 % år 1998, jämfört med -20,33 % år 1997). Marknadsandelarna på gemenskapens viktigaste exportmarknader låg kvar på en ganska stabil nivå.

(16)

Tabell 2 I 1000-tal

par

1995 1996 1997 1998 Förändrin

g 98/97

Andel av exporten (1997)

Totalt

utanför EU 306 880 319 374 299 443 270 278 -9,74 % 100 % 100 %

Förenta

staterna 79 802 84 088 92 871 85 612 -7,82 % 31,0 % 31,7 %

Schweiz 29 341 29 325 27 265 25 519 -6,40 % 9,1 % 9,4 %

Ryssland 20 231 25 698 20 474 15 377 -24,89 % 6,8 % 5,7 %

Kanada 11 660 9 905 12 357 10 956 -11,34 % 4,1 % 4,1 %

Japan 14 639 15 165 11 817 10 433 -11,71 % 4,0 % 3,9 %

Saudiarabien 19 964 17 857 11 293 10 123 -10,36 % 3,8 % 3,8 %

Norge 9 035 8 793 8 792 9 236 +5,05 % 2,9 % 3,4 %

Polen 5 386 6 640 7 866 7 961 +1,21 % 2,6 % 2,6 %

(Produkter som avses: KN-nummer 6401-6405)

Exporten till gemenskapens främsta leverantörsländer fortsatte att vara marginell.

Bara 0,16 % av gemenskapens totala export gick till Kina.

par

1995 1996 1997 1998 Förändrin

g 98/97

Totalt

utanför EU 306 880 319 374 299 443 270 278 -9,74 % 100 % 100 %

Taiwan 1 986 1 769 1 759 1 711 -2,7 % 0,59 % 0,63 %

Sydkorea 1 400 2 849 2 664 449 -83,2 % 0,89 % 0,17 %

Kina 201 202 891 423 -52,5 % 0,30 % 0,16 %

Brasilien 250 433 269 343 +27,5 % 0,09 % 0,13 %

Indien 145 172 91 173 +90,1 % 0,03 % 0,06 %

Thailand 277 405 345 170 -50,7 % 0,12 % 0,06 %

(17)

Den export från gemenskapen som drabbades hårdast av Asienkrisen var exporten till Sydkorea (-83,2 %), Indonesien (-60,5 %) och Thailand (-50,7 %). Exporten till Kina minskade med 52,5 %. Beträffande Indien och Brasilien var utvecklingen positiv under 1998 – efter en kraftig nedgång 1997 – och Indien låg återigen på den (låga) nivå som uppnåddes redan 1996.

Gemenskapens handelsbalans i förhållande till dessa länder (räknat i par) fortsatte att vara ytterst negativ, vilket framgår av förhållandet mellan exporten och importen år 1997 och 1998:

Tabell 4

Import 1997 Import 1998 Export 1997

Export 1998

Exporten 1997 som procentuell

andel av importen 1997

Exporten 1998 som procentuell

andel av importen 1998

Kina 265 377 269 983 891 423 0,34 % 0,16 %

Vietnam 136 452 146 603 123 61 0,09 % 0,04 %

Indonesien 84 807 66 968 220 87 0,26 % 0,13 %

Taiwan 35 526 37 807 1 759 1 711 4,95 % 4,53 %

Thailand 37 038 37 380 345 170 0,93 % 0,45 %

Indien 23 681 23 143 91 173 0,38 % 0,75 %

Brasilien 14 528 11 291 269 343 1,85 % 3,04 %

Sydkorea 6 345 6 227 2 664 449 41,99 % 7,21 %

Förhållandet mellan export och import när det gäller Kina försämrades ytterligare under 1998 – vilket även var fallet i fråga om Vietnam, Indonesien, Taiwan och Thailand. I fråga om Sydkorea sjönk exportens andel av importen drastiskt, från 42

% år 1997 till 7,2 % år 1998.

B. Känslighet för import från Kina 1. Importens utveckling

Under 1998 ökade importen till gemenskapen av skodon från alla källor med ca 0,5

% till totalt nästan 810 miljoner par. Kina ökade sin marknadsandel något (från 32,9

% till 33,4 %), följt av Vietnam (18,1 %) och Indonesien (8,3 %).

Med en ökning på 1,7 % (jämfört med 1997) lyckades Kina överträffa resten av världen (“alla källor”) trots de kvantitativa begränsningarna. Av de största leverantörsländerna var det bara Vietnam och Taiwan som uppvisade bättre resultat

(18)

par

1995 1996 1997 1998 Förändrin

g 98/97

Importens andel (1997)

Importens andel (1998)

Totalt utanför EU

748 067 804 412 805 592 809 549 +0,5 % 100 % 100 %

Kina 295 107 338 045 265 377 269 983 +1,7 % 32,9 % 33,4 %

Vietnam 76 759 96 993 136 452 146 603 +7,4 % 16,9 % 18,1 %

Indonesien 102 481 99 729 84 807 66 968 -21,0 % 10,5 % 8,3 %

Taiwan 20 726 22 027 35 526 37 807 +6,4 % 4,4 % 4,7 %

Thailand 37 722 32 158 37 038 37 380 +0,9 % 4,6 % 4,6 %

Indien 19 650 21 803 23 681 23 143 -2,3 % 2,9 % 2,9 %

Brasilien 15 377 12 945 14 528 11 291 -22,3 % 1,8 % 1,4 %

Sydkorea 15 347 9 038 6 345 6 227 -1,9 % 0,8 % 0,8 %

Under 1998 importerades ungefär en tredjedel av alla skodon från Kina inom ramen för kvoter:

Tabell 6

I 1000-tal par 1995 1996 1997 1998 Förändrin

g 97/96

Förändring 98/97

Kvoterade skor³ 81 341 103 924 94 648 94 292 -8,9 % -0,4 %

Icke kvoterade skor 213 767 234 121 170 729 175 691 -27,1 % +2,9 %

Totalt* 295 107 338 045 265 377 269 983 -21,5 % +1,7 %

Kvoternas täckning 27,6 % 30,7 % 35,7 % 34,9 %

(* Produkter som avses: KN-nummer 6401-6405)

Även om importen av skodon som omfattas av kvoter fortsatte att vara relativt stabil under 1998 (-0,4 %, jämfört med -8,9 % mellan 1997 och 1996), ökade importen av skodon som inte omfattas av kvoter med 2,9 % (efter en betydande minskning föregående år). Detta ledde till att kvoternas totala täckning minskade något.

(19)

Uppdelat per KN-nummer som omfattas av kvoter är situationen som följer:

Tabell 7 Skor som omfattas av

kvoter (par)

1995 1996 1997 1998 Förändring

97/96

Förändring 98/97

6402 99 31 348 517 48 136 893 38 878 434 34 623 222 -19,23 % -10,94 % 6403 51 och 59 1 242 010 1 541 123 1 511 466 1 079 488 -1,92 % -28,58 % 6403 91 och 99 15 652 713 18 676 971 23 288 824 23 488 462 +24,69 % +0,86 % 64004 11 14 182 424 21 410 923 29 416 097 25 445 694 +37,39 % -13,50 % 6404 19 10 18 915 085 14 158 153 1 552 812 9 654 874 -89,03 % +521,77 % TOTALT 81 340 749 103 924 063 94 647 633 94 291 740 -8,93 % -0,38 %

Den totala importen av skodon som omfattas av kvoter låg i själva verket kvar på en stabil nivå enbart tack vare att importen av tofflor och andra inneskor med överdelar av textilmaterial, som omfattas av KN-nummer 6404 19 10, ökade kraftigt. Under 1997 hade importen av sådana tofflor sjunkit drastiskt till följd av införandet av preliminära antidumpningstullar i februari 1997 (för en period av nio månader) som gällde både KN-nummer 6404 19 10 (dvs. tofflor) och KN- nummer 6404 19 90 (dvs. andra än tofflor).

Den slutgiltiga åtgärden, som antogs den 29 oktober 1997 och gällde både Kina och Indonesien, omfattade inte tofflor, vilket ledde till att importen av sådana tofflor ökade med mer än 520 % under 1998. Importen från Kina av produkter som klassificeras enligt KN-nummer 6404 19 90 – och fortfarande omfattas av antidumpningsåtgärden, men inte av kvoter – låg däremot kvar på 1997 års låga nivå:

Tabell 8

KN-nummer 1995 1996 1997 1998 Förändring

97/96

Förändring 98/97 6404 19 10 18 915 085 14 158 153 1 552 812 9 654 874 -89,03 % +521,77 % 6404 19 90 117 947 316 120 089 613 17 830 124 17 687 917 -85,15 % -0,80 %

(20)

Slutgiltiga antidumpningsåtgärder infördes den 23 februari 1998 också beträffande vissa skodon med överdelar av läder eller plast med ursprung i Kina, Indonesien och Thailand. Dessa åtgärder gällde vissa undernummer till KN- nummer 6402 99 (dvs. 6402 99 98) och 6403 99 (dvs. 6403 99 93, 6403 99 96, 6403 99 98), men omfattade inte skor för sport- eller idrottsutövning.

När det gäller KN-nummer 6402 99 förlorade både Kina och Indonesien marknadsandelar under 1997 och 1998, medan Thailand lyckades öka sin export trots antidumpningsåtgärderna. Vietnam blev gemenskapens viktigaste leverantör av dessa produkter:

Tabell 9

KN-nummer 6402 99

1995 1996 1997 1998 Förändring

98/97

Marknadsa ndel 1998

Totalt utanför EU 107 377 026 141 484 322 136 867 673 140 573 152 +2,71 % 100 % Vietnam 20 382 805 28 829 276 32 408 667 37 932 343 +17,04 % 27 %

Kina 31 348 517 48 136 893 38 878 434 34 623 024 -10,95 % 25 %

Indonesien 23 637 838 29 528 805 25 265 664 20 085 445 -20,50 % 14 % Thailand 8 999 241 10 534 893 11 765 228 14 324 934 +21,76 % 10 %

(i par)

Även när det gäller KN-nummer 6403 99 har Vietnam blivit den viktigaste leverantören till gemenskapen, medan Kina lyckats hålla kvar sin export på samma nivå:

Tabell 10

KN-nummer 6403 99

1995 1996 1997 1998 Förändring

98/97

Marknadsa ndel 1998

Totalt utanför EU 129 690 664 139 966 455 161 872 851 167 065 089 +3,21 % 100 % Vietnam 11 011 255 15 964 478 22 824 260 23 603 959 +3,42 % 14 % Indonesien 19 094 480 19 034 263 19 695 445 18 512 334 -6,01 % 11 %

Kina 11 440 370 13 888 711 17 417 339 17 444 357 +0,16 % 10 %

Thailand 9 615 502 8 040 358 7 627 196 7 489 173 -1,81 % 4 %

(21)

2. Importpriser

En jämförelse mellan genomsnittspriserna på importerade kinesiska skodon och skodon som exporteras av gemenskapen (“utanför EU”) visar i vilken grad priserna på kinesiska importerade skor underskrider priserna på gemenskapsmarknaden:

Tabell 11

Pris per par (ecu)

Produkt 1995 1996 1997 1998

Prisunderskri dande i %

(1997)

Prisunderskrid ande i %

(1998)

6402 99 Kina 4,35 4,81 4,95 4,92

utanför EU 6,41 6,73 7,44 7,87 66,5 % 62,5 %

6403 51 Kina 6,74 7,56 8,34 10,79

utanför EU 21,02 21,52 23,50 22,73 35,5 % 47,5 %

6403 59 Kina 3,17 2,88 2,69 3,05

utanför EU 18,13 22,03 23,78 25,17 11,3 % 12,1 %

6403 91 Kina 11,17 12,16 13,69 13,30

utanför EU 20,88 21,15 24,19 24,43 56,6 % 54,4 %

6403 99 Kina 9,25 9,54 11,09 11,88

utanför EU 14,70 15,08 16,81 17,96 66,0 % 48,6 %

6404 11 Kina 7,17 8,33 9,41 9,58

utanför EU 10,74 12,58 10,24 14,08 91,9 % 68,0 %

6404 19 10 Kina 0,83 1,11 1,14 1,14

utanför EU 4,03 4,19 4,65 4,24 24,5 % 26,9 %

År 1998 uppgick de kinesiska priserna till mellan 12,1 % och 68 % av genomsnittspriserna på skodon som gemenskapen exporterar till tredje land.

Mellan 1997 och 1998 ökade prisskillnaden avsevärt till Kinas fördel beträffande KN-numren 6403 99 (från 66 % till 48,6 %) och 6404 11 (från 91,9 % till 68 %) till följd av de stigande priserna på gemenskapens export (och trots antidumpningstullarna på vissa produkter som omfattas av KN-nummer 6403 99).

Undanröjandet av de preliminära antidumpningstullarna på tofflor (6404 19 10) fick inga omedelbara effekter på priserna, som fortfarande låg på 1,14 ecu/par.

Beträffande KN-nummer 6403 51 minskade prisskillnaden från 35,5 % år 1997 till 47,5 % år 1998.

(22)

Sammantaget fortsatte Kina – vars genomsnittspris/enhet minskade från 4,82 år 1997 till 4,70 år 1998 – att vara billigast bland de viktigaste exportörerna av skodon till gemenskapen (i ecu/enhet):

Tabell 12

Import ¹⁹⁹⁵ ¹⁹⁹⁶ ¹⁹⁹⁷ ¹⁹⁹⁸

Kina 2,87 3,40 4,82 4,70

Vietnam 4,87 5,61 6,41 6,58

Thailand 7,55 8,18 8,23 8,57

Indonesien 6,57 6,90 8,98 8,79

Totalt utanför EU 6,97 7,26 8,65 8,55

Export

Totalt utanför EU 16,10 17,48 20,03 21,13

(Avser: Kapitel 64 i KN)

Under 1998 uppgick de kinesiska genomsnittspriserna (4,70 ecu/enhet) till bara 55 % av priserna på gemenskapens import från alla källor (8,55 ecu/enhet), och till 22,2 % av genomsnittspriserna på EU-produkter som säljs på tredje marknader (21,13 ecu/enhet).

C. De berörda parternas ståndpunkter 1. Gemenskapsindustrins ståndpunkt

Enligt det europeiska skoindustriförbundet (European Confederation of the Footwear Industry) har importen av skor från Kina, trots de kvantitativa begränsningarna, fortsatt att överträffa importen från alla andra tredje länder.

Förbundet anser dessutom att de kvantitativa begränsningarna inte ens utnyttjas fullt ut, vilket innebär att det fortfarande finns utrymme för en ökad import från Kina. Förbundet anser vidare att priserna på kinesiska produkter fortsätter att med betydande marginal underskrida priserna i unionen, vilket sätter stark press på unionens industri, som har brottats med sjunkande produktion, försämrade exportresultat och allt större förluster av arbetstillfällen. Av dessa skäl är unionens industri starkt emot att de kinesiska kvoterna skall undanröjas eller att deras nuvarande nivåer skall höjas.

2. Importörernas ståndpunkt

(23)

D. Slutsats

Skoindustrin är fortfarande mycket känslig för importen från Kina på grund av importens blotta omfattning (33,4 % av all import till gemenskapen, se tabell 5), dess betydande andel av den totala gemenskapsmarknaden (17,4 %, se tabell 1), prisskillnaden (4,70 ecu/enhet jämfört med 21,13 ecu/enhet, se tabell 12), samt den kinesiska industrins enorma exportpotential.

Under 1998 förvärrades denna obalans ytterligare på grund av finanskriserna i Asien, Ryssland och Brasilien, som innebar att viktiga exportmarknader för aktörerna i EU försvann, utan att det fanns några andra marknader att inrikta sig på. Samtidigt var Europeiska unionen den enda större regionen i världen som upprätthöll sin importnivå trots de ekonomiska kriserna under de senaste två åren, vilket gjorde att unionen blev det viktigaste avsättningsområdet för många tillverkare utanför unionen, vars inhemska marknader hade rasat samman. Detta ledde till att både gemenskapens export och produktion minskade påtagligt.

Trots de kvantitativa begränsningarna lyckades Kina överträffa genomsnittet för alla de länder som exporterar till gemenskapen (med +1,7 %, jämfört med +0,5

%, se tabell 5).

Om de kvantitativa begränsningarna gentemot Kina i nuläget skulle avskaffas skulle gemenskapen riskera att dess övergripande industripolitik blev inkonsekvent. Å ena sidan uppmuntras nämligen europeiska aktörer att ständigt förbättra sin konkurrenskraft genom att investera i såväl materiella som immateriella tillgångar. Å andra sidan har unionens institutioner föresatt sig att skapa en allmän struktur för aktörerna som gör de möjligt för dem att konkurrera på lika villkor med sina konkurrenter på en global och öppen marknad. För närvarande råder inte lika villkor, eftersom många tredje länder fortfarande har kvar mycket höga tullar, samt även många icke-tariffära hinder.

Om företagen inte hittar någon marknad för sina konkurrenskraftiga produkter finns det inget som stimulerar dem att göra investeringar – och innovationer – för att driva på sin (ofta smärtsamma) moderniserings- och omstruktureringsprocess.

Dessutom är expanderande marknader en förutsättning för företag som försöker uppnå stordriftsfördelar och därmed öka sin internationella konkurrenskraft genom att tillverka till en lägre genomsnittskostnad.

Mot denna bakgrund och med tanke på att skoindustrin fortfarande är en i grunden arbetsintensiv sektor måste varje ytterligare liberalisering av gemenskapens import åtföljas av en motsvarande liberalisering från gemenskapens handelspartners sida.

(24)

2. Bords- och köksartiklar av porslin och andra keramiska material

KN-nummer 6911 10 och 6912 00

Det är svårt att få statistik och närmare uppgifter om dessa två kvoterade KN- nummer, eftersom de flesta tillverkare har ett brett sortiment av bords- och köksartiklar som i rapporter vanligtvis ges samma benämning “bords- och köksartiklar“, dvs. KN-nummer 6911-6913. Dessutom är tillverkarna ofta ovilliga att till sina industrisammanslutningar lämna ut vad de anser vara kommersiellt känsliga uppgifter. Inom industrin för bords- och köksartiklar finns det dessutom många små tillverkare som inte tillhör någon nationell industrisammanslutning.

Det har därför i vanlig ordning varit nödvändigt att gå till en rad olika källor vid sammanställningen av denna rapport.

A. Situationen inom gemenskapens sektor för bords- och köksartiklar

1. Industristrukturen inom gemenskapens sektor för bords- och köksartiklar av keramiska material

Ursprungligen etablerades tillverkningen av keramiska produkter i närheten av råvaru- och energikällorna och där transportmöjligheterna var goda. Dessa faktorer är inte längre de främsta avgörande aspekterna, men sektorn är fortfarande starkt geografiskt koncentrerad, med exempelvis stor koncentration i Staffordshire i Förenade kungariket, Limousin i Frankrike, norra Bayern i Tyskland och Maastricht i Nederländerna.

Sektorn utgörs huvudsakligen av små och medelstora företag men också av några stora tillverkare såsom Villeroy & Boch i Tyskland och Royal Doulton och Wedgwood i Förenade kungariket, vilka förmodligen är världens tre största tillverkare av bords- och köksartiklar. Det finns ett mycket brett produktsortiment som varierar starkt mellan de olika tillverkarna och som i hög grad är beroende av kundernas smak och köpkraft.

Sektorn för bords- och köksartiklar utgör i värde cirka en tiondel av EU:s keramiska industris sammanlagda tillverkning och har normalt svarat för ungefär en fjärdedel av sysselsättningen inom sektorn. Denna sektor är den mest arbetsintensiva av de sex delsektorerna inom keramiksektorn, och är därför särskilt känslig för effekterna av illojal konkurrens.

2. Tendenser inom tillverkning och synlig förbrukning Siffrorna nedan gäller alla keramiksektorer.

Anm.: På grund av att DEBA-databasen inte längre existerar och i avvaktan på att

(25)

Enheter: miljoner ecu

1995 1996 1997 1998

Produktion 26081,4 25506,9 25429,4 25260,2 Export

utanför EU 4234,2 4614,4 5205,5 5130,3 Import från

länder

utanför EU 1323,1 1396,5 1640,7 1783,7 Synlig

konsumtion

23170,3 22289,0 21864,6 21913,6 EU:s

försäljning på hemmamark

naden

21847,2 20892,5 20223,9 20129,9

EU:s marknads-

andel 94,29 % 93,7 % 92,5 % 91,9 % Marknads-

andel för

importen 5,71 % 6,26 % 7,5 % 8,1 %

Direkt sysselsättning

322386 306614 277234 262000*

Antal företag 2500 2000 ingen uppgift

ingen uppgift

Import- och exportstatistiken för EU:s 15 medlemsstater är hämtade från COMEXT.

Produktions- och sysselsättningsstatistiken kommer från den tidigare DEBA-databasen (utom *= => första uppskattning av Cérame-Unie¹) och Eurostats databas NewCronos (1995, 1996 och 1997 för EU:s 15 medlemsstater på grundval av NACE rev. 1, 26.2 - 26.4).

(26)

Som jämförelse anges motsvarande uppgifter om bords- och köksartiklar:

KN-nr 6911 + 6912 + 6913 I miljoner ecu

1995 1996 1997 1998

Produktion 2850** 2800** ingen uppgift Export

utanför EU

959,9 650,8*

1014,8 710,5*

1147,8 805,8*

1091,6 743,9*

Import från länder utanför EU

678,9 395,0*

736,7 448,8*

875,0 513,7*

945,7 541,1*

Synlig

konsumtion 2569,0 2521,9 ingen uppgift

ingen uppgift EU:s

försäljning på hemmamark

naden

ingen uppgift

Ingen uppgift

ingen uppgift

EU:s marknads-

andel

ingen uppgift

Ingen uppgift

ingen uppgift

ingen uppgift Marknads-

andel för importen

26,4 % 29,2 % ingen uppgift

ingen uppgift Direkt

sysselsättning 77436** 57342**

Antal företag 171***

Källor: Import/export från COMEXT

Tillverkning och sysselsättning från Cérame-Unie

* KN 6911 10 + 6912 00

** Uppskattning av Cérame-Unie

*** Antal tillverkare av bords- och köksartiklar som är medlemmar i Cérame- Unie.

Som framgår av ovanstående uppgifter är importens sammanlagda marknadsandel för alla keramiska produkter inte särskilt stor. Man bör dock komma ihåg att Europa av tradition är en stor exportör av keramiska produkter och att exporten utgör en integrerad

(27)

Man bör vidare observera att den kinesiska andelen av importen från länder utanför EU i fråga om alla keramiska produkter stadigt har ökat och att den 1998 utgjorde 20,1 % (i värde - mot 17,2 % år 1996). Detta är oroväckande för gemenskapens keramiska industri, eftersom det bara importerats mycket små mängder av tegelpannor till Europa medan kinesiska tillverkare av tegelpannor under senare år byggt upp sin tillverkningskapacitet och nu har gått förbi Spanien och Brasilien och näst efter Italien är världens största tillverkare. EU:s import av tegelpannor från Kina förväntas därför öka under de närmaste åren.

Industrin har vidare påtalat en rad faktorer som kännetecknar dagens marknadsklimat för bords- och köksartiklar:

Den totala efterfrågan på bords- och köksartiklar fortsätter att växa i takt med befolkningsökningen i världen.

Kunderna köper emellertid färre stora serviser som behålls livet ut, eftersom trenden mot enklare matvanor växer sig starkare. Bords- och köksartiklar håller därmed på att bli en modevara som man gör sig av med relativt snabbt allt eftersom modet växlar.

De asiatiska tillverkarna lägger under sig en allt större andel av detta marknadssegment.

Unionens tillverkare eftersträvar kostnadsminskningar, bl.a. genom att minska användningen av material som medför höga kostnader – och därmed högre marginaler – och flytta tillverkningen till områden med låga arbetskraftskostnader (vilket skadar den traditionella sysselsättningen), samt lägga ut tillverkningen på entreprenad.

Tillverkningen i regioner med traditionell tillverkning av bords- och köksartiklar minskade med 750 miljoner US-dollar under en femårsperiod fram till 1997.

Under samma period ökade den asiatiska tillverkningen med motsvarande 1 000 miljoner US-dollar.

Tillverkningen i unionen av artiklar avsedda för hotell fortsätter att gå bra, men drabbas av höga tullar på traditionella marknader som USA (se nedan), vilket förvärras av det faktum att de kinesiska tillverkarna verkar rikta in sig på den amerikanska marknaden med lågprisvaror och på vissa områden praktiskt taget tränga ut EU-tillverkare.

(28)

3. Utveckling av sysselsättningen

Antalet sysselsatta inom den keramiska industrin har sjunkit stadigt under de senaste åren. Uppgifterna för 1998 finns inte tillgängliga och är för övrigt mer exakta för vissa länder än för andra. Vid sitt årsmöte den 3-4 juni 1999 lade FEPF fram följande uppskattningar av sysselsättningen i de största producentländerna under de senaste två åren:

Antal sysselsatta

1997 1998 Förändring i

%

Frankrike 3 423 3 425 -

Tyskland 17 213 16 541 -4,4

Portugal 25 000 16 000 -36,0

Spanien 1 700 ingen uppgift

Förenade kungariket

20 000 16 000 -20,0

Österrike 600 ingen uppgift

Nederländern a

576 591 +2,6

Luxemburg 914 925 -

Italien 7 600 3 950 -48,0

Finland 410 ingen uppgift

Totalt 77 436 57 342 -25,9

Antalet sysselsatta inom den keramiska industrin som helhet sjönk med uppskattningsvis 24,9 % mellan 1992 och 1997. Minskningen av antalet sysselsatta inom bords- och köksartikelsektorn mellan 1992 och 1995 var uppskattningsvis 33,0 %, med en ytterligare minskning på 25,9 % mellan 1997 och 1998, vilket framgår ovan. Denna utveckling verkar ha accelererat kraftigt under 1999 till följd av en minskad inhemsk efterfrågan och effekterna av de ekonomiska problemen i Asien och, i mindre utsträckning, Sydamerika. Dessa problem ledde till att några av EU-tillverkarnas

(29)

Samtidigt har vissa valutors styrka, inte minst det brittiska pundets, gentemot den amerikanska dollarn gjort det svårare att sälja till USA och lett till att stora kvantiteter billiga amerikanska artiklar avsedda för hotell för första gången har kommit in på EU:s marknad, särskilt till Förenade kungariket, trots de uttalanden som gjordes i förhandlingarna mellan EU och USA under Uruguayrundan om att amerikanska tillverkare inte exporterade artiklar avsedda för hotell. Uruguayrundan ledde också till en del mycket höga tullar på hotellartiklar i USA, som är en traditionell marknad för EU- tillverkare.

Följande kommentarer har gjorts av enskilda medlemsstater:

Förenade kungariket

Både marknadsandelen och tillverkningen minskade med ungefär 10 % under 1998 jämfört med 1997, med en förutspådd ytterligare minskning på 5 % under 1999. Omsättningen inom den traditionella handeln med bords- och köksartiklar samt den totala sysselsättningen sjönk med 25 % mellan 1996 och 1998, varav 20 % under 1998. Under samma period halverades lönsamheten.

I slutet av 1998 och början av 1999 försvann 1 200 arbetstillfällen på ett av de största tillverkningsföretagen, 140 på ett annat företag och ett tredje företag lades ned helt och hållet, vilket ledde till att 300 arbetstillfällen försvann. OBS!

Det är viktigt att hålla de regionala aspekterna i åtanke: antalet sysselsatta inom den keramiska industrin i Förenade kungariket svarar för 1 % av den totala sysselsättningen i landet, men i Stoke-on-Trent, som är det viktigaste området för den keramiska tillverkningen, finns 51 % av arbetstillfällena inom den keramiska industrin eller i närstående industrier.

Tyskland

En minskning på 4,4 % under 1998 jämfört med 1997. Detta kan mycket väl innebära att takten när det gäller antalet arbetstillfällen som försvinner har minskat, eftersom Tysklands största tillverkare under de senaste tre åren har genomfört ett program med nedskärningar i sysselsättningsnivån, och förmodligen kommer ytterligare 1 500 arbetstillfällen att försvinna. Illojal konkurrens från lågprisimporten nämns som en av de viktigaste faktorerna. Två andra tillverkare lade ner varsin fabrik. Statistik från Eurostat, som bara finns tillgänglig för Tyskland, pekar på att 25 % av arbetstillfällena inom tillverkningen av keramiska hushållsföremål och prydnadsartiklar försvann mellan juni 1995 och november 1998, då antalet anställda sjönk från 21 857 år 1995 till 18 326 år 1996.

Frankrike

Den franske medlemmen i FEPF ansåg att sysselsättningsituationen under 1998

(30)

Grekland

Tre fabriker lades ned. Den enda kvarvarande grekiske tillverkaren av bords- och köksartiklar befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter.

Portugal

Antalet sysselsatta sjönk med uppskattningsvis 36 % mellan 1997 och 1998, även om detta tal kan vara något överskattat, eftersom siffran för 1997 kan ha varit för hög.

Även om förlusterna av arbetstillfällen inom bords- och köksartikelsektorn inte enbart kan sägas bero på importen av lågprisprodukter, råder det ingen tvekan om att detta är en bidragande orsak och något som, ofta i pressmeddelanden, har sagts vara en betydande faktor bakom nedläggnings- eller rationaliseringsbeslut.

(31)

B. Känslighet för import från Kina 1. Importens och exportens utveckling

Som nämnts tidigare är exporten mycket viktig för EU:s tillverkare av bords- och köksartiklar. Många exporterar upp till 30 % av sin tillverkning, även om volymen exporterade bords- och köksartiklar i allmänhet ligger långt under importnivåerna. Följande tabeller visar EU:s handel under 1998 med dess största exportmarknader och de länder från vilka EU importerar mest.

Import från länder utanför EU 1998 till EU:s 15 medlemsstater Källa: COMEXT

KN 6911 10 KN 6912 00

Ton I % av total

import

Ton I % av total

import

Kina 40 072 29,1 29 438 26,2

Taiwan 2 875 2,1 13 011 11,6

Thailand 3 041 2,2 18 193 16,2

Rumänien 10668 7,7 11 083 9,9

Polen 24 041 17,4 7 252 6,5

Brasilien 1 221 0,9 3 780 3,4

Indonesien 4 418 3,2 3 707 3,3

Malaysia 712 0,5 2 749 2,4

Turkiet 3 762 2,7 1 978 1,8

Tjeckien 20 175 14,6 927 0,8

Filippinerna 4 051 2,9 1 119 1,0

Hongkong 1 116 0,8 610 0,5

Totalt från 137 692 100,0 112 175 100,0

(32)

Export till länder utanför EU 1998 från EU:s 15 medlemsstater Källa: COMEXT

KN 6911 10 KN 6912 00

Ton I % av total

import

Ton I % av total

import

USA 11 698 27,7 79 102 63,9

Australien 1 244 2,9 6 303 5,1

Kanada 1 280 3,0 5 637 4,5

Japan 2 453 5,8 4 676 3,8

Israel 1 693 4,0 2 344 1,9

Schweiz 4 210 9,9 3 536 2,8

Norge 1 457 3,4 2 601 2,1

Polen 408 1,0 1 159 0,9

Tjeckien 8 859 20,9 654 0,5

Turkiet 946 2,2 775 0,6

Kina 22 0,05 241 0,2

Totalt från länder utanför EU

42 283 100,0 123 723 100,0

Medan importen från Kina fortfarande är betydande och klart utgör den viktigaste källan för import av porslin, fajans och lergods till EU, är EU:s export till Kina fortfarande praktiskt taget obefintlig. Kinas import fortsätter att vara mycket liten, främst på grund av landets egen överkapacitet och av valutareservshänsyn. Av samma skäl är landets exportpotential avsevärd.

Det har också framförts påståenden om att kinesiska exportörer kringgår gemenskapskvoterna. Det bör i detta sammanhang påpekas att den importstatistik som

(33)

Ton

Värde

(i miljoner euro) ecu/kg

KN 6911 10 1 116 2,1 1,88

KN 6912 00 610 1,2 1,97

Källa: COMEXT

Eftersom kvoterna är uttryckta i ton kan dessutom den verkliga omfattningen av importen från Kina vara oklar. Det har t.ex. hävdats att vissa laboratorietester av importerade kinesiska produkter visat att genomsnittsvikten per del måste minskas med inte mindre än två tredjedelar. Det påstås alltså att trots att importkvoterna kanske inte helt har utnyttjats räknat i ton så har det faktiska antalet delar när det gäller importerade kinesiska bords- och köksartiklar ökat kraftigt. Det är dessvärre inte möjligt att kontrollera detta i COMEXT, eftersom det där inte finns någon möjlighet att redovisa enskilda delar.

Ett annat problem som EU:s tillverkare av bords- och köksartiklar har påpekat är slutligen piratkopiering. Liksom tidigare år har det förekommit anklagelser om att vissa kinesiska tillverkare kopierar europeiska modeller, som tillverkas i Kina och säljs i Europa till betydligt lägre priser än de europeiska produkterna. Det finns exempel på kinesiska produkter som sålts på den europeiska marknaden och som praktiskt taget varit exakta kopior av EU-produkter.

2. Priser

Genomsnittspriserna på importerat kinesiskt gods har oftast legat långt under europeiska priser vad gäller både porslin, fajans och lergods. I tabellen nedan jämförs genomsnittspriserna på importerade kinesiska varor med genomsnittspriserna på likadana produkter tillverkade i EU (uppgifter för 1998 finns ännu inte tillgängliga).

ecu/kg Källa: Medlemmar i Cérame-Unie

1995 1996 1997 1998

KN 6911 Kinesiska priser

1,10 1,19 1,41 ingen

uppgift Europeiska

priser

3,39 6,72* 10,86** ingen uppgift

(34)

För de två produkter som omfattas av kvoter var de kinesiska priserna jämfört med de genomsnittliga priserna inom EU under 1998 följande:

ecu/kg Källa: COMEXT

Kinesiska priser

Priser inom EU

KN 6911 10 1,31 5,30

KN 6912 00 1,50 2,49

Som framgår av ovanstående uppgifter kan kvoterna ha lett till att importen från Kina begränsats, och det finns tecken på mindre höjningar av de kinesiska försäljningspriserna.

På det stora hela har de europeiska priserna dock utsatts för allt större press, inte bara på grund av förekomsten av lågprisimport, i synnerhet från Sydostasien och Central- och Östeuropa, utan också på grund av att det fortfarande finns en betydande överkapacitet inom tillverkningen i Europeiska unionen.

C. De berörda parternas ståndpunkter 1. Gemenskapsindustrins ståndpunkt

Den europeiska sektorn för bords- och köksartiklar av keramiska material företräds i Europa av det europeiska industriförbundet för bords- och köksartiklar av porslin och fajans samt prydnadsföremål (Fédération européenne des Industries de Porcelaine et de Faïence de Table et d’Ornementation, FEPF), som i sin tur är medlem av det europeiska förbundet för den keramiska industrin (European Ceramics Federation, Cérame-Unie). Cérame-Unie, som uppskattar att man företräder ca 75 % av alla tillverkare av bords- och köksartiklar inom EU (Anm.: Det finns ett stort antal små tillverkare som inte är anslutna) är starkt positivt till ett bibehållande av kvoterna år 2000 och anser inte att det bör ske någon höjning av 1999 års nivåer.

2. Importörernas ståndpunkt

Grossistförbundet för glas- och porslin och Foreign Trade Association anser däremot att det inte längre är nödvändigt att bibehålla kvoterna för bords- och köksartiklar, eftersom den allmänna situationen för den europeiska industrin har förbättrats avsevärt till följd av rationaliseringar, nedskärningar och förflyttningar av tillverkningen till Central- och Östeuropa samt Fjärran Östern, där timlönekostnaderna är 70 - 80 % lägre än i gemenskapen.