Många deltagare i SAHA-studien upplevde att de fått olika typer av vinningar genom sitt deltagande. Typen av vinningar skiljde sig åt, vilket resulterade i flera subteman inom detta tema.
Subtema 1: Nytta och nyvunnen kunskap. Detta subtema innefattar både vinningar i form av information, förändrat tankesätt samt förändringar i vardagen. Flera deltagare lyfter att de fått en ökad kunskap samt förståelse kring psykisk ohälsa.
“En sak jag tyckte var bra från studien var ju att man förstår liksom hur det kommer sig att man blir sjuk, man liksom lägger ord, man förstår liksom vad, hur kommer det sig att man blir såhär och att vissa grejer som händer i livet kan påverka […] Eh alltså jag tyckte bara de här texterna som man fick om exempelvis en viss diagnos eller så, innehöll mycket informativ information, man vann mycket på det, man lärde sig vissa saker man visste ingenting om, så det var bra att texterna innehöll bra information “ (P8)
32
Person 8 lyfte hur deltagandet bidrog till ny kunskap kring psykisk ohälsa och hur den uppstår. Även andra deltagare påpekade detta. Många uttryckte att de inte tidigare hade namn på sina symtom och inte heller kunskap om vilka fysiska symtom som medföljer olika
tillstånd. Utöver denna kunskapsutveckling nämnde även flera deltagare att de fått en ökad självkännedom genom sitt deltagande.
“... frågorna var gjorda på ett sätt som tillät mig att gå in och söka inom mig efter svar, vissa av dessa frågor hade jag aldrig kunnat ställa mig själv tidigare, jag kände att jag inte hade tillgång till dem, så genom frågorna och att ta del av alla tips och råd i form av text som man fick genom behandlingen, uppmuntrade detta mig till att söka inom mig efter olika svar.” (P2)
Som person 2 lyfte fick deltagandet i studien till följd att personen började fundera kring saker den tidigare inte funderat på och således kunde öka sin kunskap om sig själv. Vissa individer nämnde även att behandlingen haft effekter i deras vardag.
“... när jag började ändra på mina rutiner så jag började få mer energi att göra saker och jag kände mer energi i allmänhet. Att jag har mål som jag vill uppnå, jag bör läsa, skaffa mig utbildning och jobba, Jag kände att mitt liv förändrats, även innan jag blev sjuk, jag hade inga mål. Det var inget jag specifikt ville uppnå, men efter behandlingen fick jag andra tankar.” (P5)
För Person 5 blev behandlingen en slags vändpunkt. Personen började få en ökad framtidstro, vilket bidrog till att den började sätta upp mål kring vad den ville uppnå i sitt liv. Dessutom verkade personen uppleva en ökning i energi vilket bidrog till att personen kunde fullfölja sina mål.
Subtema 2: Förändrade attityder mot vården. Här nämnde flera deltagare att de fått ökad insikt i att hjälp finns att få, att de blivit mer benägna att söka hjälp samt att de börjat tipsa andra om saker de själva lärt sig. En av dem är person 2 som sade följande:
“... hela denna upplevelse gav mig en ny syn när det kommer till att söka hjälp för psykisk ohälsa, jag menar att jag börja tipsa andra omkring mig, hjälp fanns att få som sagt. Man behöver inte fortsätta att må dåligt!” (P2)
Person 2 tyckte sig ha fått en mer positiv syn på att söka hjälp för psykisk ohälsa och en högre tilltro till att det finns hjälp att söka. Den positiva inställningen till vården och vården som den fått speglas dessutom genom att person 2 delar med sig av sin kunskap till
33
andra i omgivningen. För vissa som hade kvarliggande symtom nämndes ändå nytta i form av ökad motivation till vidare hjälpsökande. Citatet nedan är ett exempel på detta.
“... studien öppnade mina ögon över vad jag behövde göra och uppmuntrade mig att söka hjälp för det jag kände.“ (P9)
Subtema 3: Tillfredsställande format. Inom detta subtema framkom nöjdhet med upplägget på behandlingen. Flera deltagare uppgav att de tyckte nivån var lagom och att de kunde förstå vad de skulle göra vilket bidrog till att de kunde få mer nytta av behandlingen.
”...jag kände att alla steg var enkla, att ni har lagt upp det på ett bra sätt, så det var liksom som en tråd genom hela, det var inga problem för mig att följa.” (P3)
Person 3 upplevde att det fanns en god pedagogik bakom upplägget och att den utan större svårigheter förstod innehållet och uppgifterna. Dessutom påtalade flera av deltagarna en nöjdhet med att behandlingen genomfördes på arabiska. Person 1 sade följande:
“Därför tycker jag att det var väldigt nyttigt, hjälpsamt och i det språket som jag känner mig bekväm med, mitt modersmål som jag använder dagligen. (P1)
Dels var det för person 1 lättare att bli förstådd när den kunde uttrycka sig på sitt eget språk och dels ökade det personens nöjdhet med behandlingen då den lättare kunde delta aktivt. Sammantaget framkom i detta tema olika upplevelser av nytta genom det
behandlingsupplägg som funnits i SAHA studien. Noterbart är att tidigare litteratur har funnit att de som är mer nöjda med behandlingsupplägget generellt har haft lättare att arbeta med materialet samt har nått bättre behandlingsutfall (Bendelin et al., 2011). Vidare speglar temat tidigare positiva resultat av behandling för arabisktalande med kulturell anpassning (Kayrouz et al., 2015;2016).