Osäkerheten i presenterat utsläppsdata är delvis stor vilket kan utläsas vid jämförelse med transporterad mängd i vissa av flodmynningarna. De källor som kunnat identifierats redovisas ovan i metodik avsnittet och ett försök till ytterligare analys av osäkerheten och saknade data i dessa siffror presenteras nedan. Ytterligare källor finns troligen vilka inte berörs i denna rapport, t.ex. återcirkulation från sediment, och dess bidrag kan lokalt vara stort.
7.1. Diffusa källor
Underlaget för att beräkna utsläpp från diffusa källor avseende skogsmark, sankmark, fjäll samt övrig mark och jordbruksmark redovisas i separata rapporter i appendix till denna rapport. Där redovisas brist på underlagsdata som har inneburit svårigheter att ge en geografisk upplösning av typhalterna och brister i representativiteten. Ytterligare provtagning i utvalda områden skulle ha varit till stor gagn för projektet.
7.2. KARV:ar
I nedanstående tabell 12 redovisas hur stor del av de kommunala reningsverken som tillskrivits data inom detta projekt och hur mycket detta innebär i utsläppt mängd (beräknat från antal person ekvivalenter (p.e.), utsläppta mängder per p.e. och 70 % reningsgrad). De anläggningar som inte redovisat ett eller ett par av ämnena i EMIR har tillskrivits data för det ämnet, återfinns i tabell 12 i raden EMIR. Därför skiljer sig antalet anläggningar med tillskrivna data mellan olika ämnen. Antalet anläggningar som beräkningarna genomförts för redovisas i tabellen nedan. EMIR är utsläppta mängder redovisade i EMIR och SM2002 är kvalitetssäkrade data från statistiskt meddelande SM 0401 (SCB, 2003). Observera dock att det förekommer tillskrivna data även i uppgifterna märkta SM2002 återfinns i tabell 12 i raden SM 2002. Samtliga ursprung till data finns lagrat i en
relationsdatabas. De beräknade mängderna är mycket osäkra och ger troligtvis en underskattning av de utsläppta mängderna från reningsverk.
Tabell 12. Utsläppt mängd och antal kommunala reningsverk som tillskrivits data antingen inom projektet (Beräknat från p.e. och EMIR) eller i SM2002 (SCB 2003).
Ursprung av
p.e) 0,008 1215 1,5 1211 0,002 1218 3,5 1208
EMIR 0,7 34 14 38 0,2 31 175 41
SM 2002 0,8 123 96 123 0,6 123 230 123
Totalt 0,1 1372 10 1372 0,06 1372 29 1372
7.3. Avfallsanläggningar
I den inventering av avfallsanläggningar som genomfördes under 2004 (Stenmarck et al 2004, Data om avfallsbehandlingsanläggningar: underlag för viss internationell avfallsrapportering (DIA)) påträffades 4114 anläggningar. 70 av anläggningarna saknas i EMIR. Enbart 177 av anläggningarna har
registrerade metallutsläpp till vatten i EMIR. Det statistiska underlaget ansågs därför för litet för att kunna göra imputeringar av saknade data, speciellt som utsläppen troligtvis varierar väldigt mycket mellan olika typer av anläggningar. I tabell 13 har ett estimerat bortfall beräknats baserat på ett medelvärde av registrerat utsläpp för att få en storleksordning på eventuellt bortfall. Enligt denna överslagsberäkning är utsläppen från dessa mycket betydande i förhållande till de utsläpp som kunnat sammanställas i denna rapport.
Tabell 13. Visar genomsnittliga utsläppsmängder och estimerat bortfall avseende avfallsanläggningar avseende år 2003 eller senast tillgängligt data.
Cd Cu Hg Zn
I EMIR har påträffats 170 gruvor och gruvupplag aktiva samt nedlagda totalt. I tabellen visas antalet anläggningar där data för metallutsläpp har kunnat sammanställas från EMIR samt från miljörapporter.
Ytterligare gruvanläggningar som har registrerat utsläpp i EMIR kan förekomma på grund av
svårigheter i utsökningen av data med hjälp av EMIR branschkodning. Dessa anläggningar har i sådana fall inkluderats inom utsläpp från industri där samtliga övriga utsläpp som finns registrerat av aktuella ämnen finns summerat. Det estimerade bortfallet har beräknats utifrån medelvärdet av registrerat utsläpp från gruvverksamhet samt det antal anläggningar som saknar utsläppsuppgifter. De
anläggningar som har störst utsläpp är i regel nedlagda ej efterbehandlade gruvupplag av rester från sulfidmalmsbrytning på grund av utsläpp av lakvatten med innehåll från den kraftiga syrabildande processen som sker i sulfidmalm vid tillgång till syre. I gruvor i drift omhändertas det mesta av lakvattnet genom återcirkulation och mindre mängder släpps därmed ut. Enligt Naturvårdsverkets rapport 4948 var utsläppen från äldre gruvanläggningar år 1995 0.7 ton Cd, 21 ton Cu och 360 ton Zn.
Från anläggningar i drift var utsläppen 0.06 ton Cd, 0.6 ton Cu och 21 ton Zn. Det estimerade bortfallet i denna rapport har beräknats utifrån medelvärdet av registrerat utsläpp samt det antal anläggningar
bortfall beräknat till avseende Zn 123 ton enligt tabell 14. Det motsvarar därmed ca en tredjedel av utsläppen enligt Naturvårdsverket rapport 4948. Det beror troligen delvis på att uppgifter för många nedlagda gruvupplag inte kunnat inkluderas och eventuellt delvis på ett visst minskat utsläpp på grund av efterbehandling av äldre gruvupplag sedan 1995, till exempel av Långdal i Bolidenområdet.
Estimerat bortfall av Cu i tabell 14 är dock 40 ton vilket är dubbelt så stort utsläpp mot angivet utsläpp enligt Naturvårdsverkets rapport 4948 och understryker osäkerheten i beräkningen av estimerat bortfall och tydligt visar att eventuell imputering av data för saknade anläggningar kräver omfattande analys.
Av gruvupplag av klass 1 och 2 enligt Naturvårdsverkets rapport 4948 (klass 1 Mycket stor risk, klass 2 måttlig/stor risk för hur allvarliga effekter på hälsa och miljö ett objekt kan ge upphov till och sannolikhet för att denna situation ska kunna uppkomma)saknas helt uppgifter för 15 stycken av 50 totalt anläggningar i denna sammanställning. Uppgifter har dock sökts i EMIR, i Boliden
Miljörapporter och genom kontakter med ett flertal Länsstyrelser. Enbart 15 av de 50 upplagen har något registrerat utsläpp i EMIR eller miljörapporter från Boliden. I miljörapporterna fanns uppgifter om halter i övervakade platser, men inget flöde och mängder som släppts ut kunde därmed inte beräknas. Utsläppen från gruvavfall har tidigare konstaterats vara betydande, enligt Naturvårdsverkets rapport 4948 är utsläppen mer än en tredjedel större än utsläpp från all annan industriell verksamhet och enligt Landner och Lindeström 1996 (Miljöforskargruppen, Zink-Resurs och/eller hot) utgör utsläpp från gruvavfall till vatten ca 0.4 kton/år i förhållande till utsläpp från teknosfären i form av korrosion och slitage till vatten 0.2 kton/år och sammanlagt 2.5 kton/år från mark till vatten. Ytterligare sammanställningar av gruvavfallets utsläpp till vatten pågår inom Dalälvens avrinningsområde av Lennart Lindeström, Svensk MKB, och kan komplettera uppgifterna i denna sammanställning.
Tabell 14. Sammanställt data och estimerat bortfall avseende gruvindustrier och deponier avseende år 2003 eller senast tillgängligt data.
Denna rapport har bara inkluderat utsläpp avseende små punktkällor från EMIR, samt beräknade utsläpp för enskilda avlopp och mindre avloppsanläggningar. Enskilda avloppen har beräknats med samma beräkningsgrund som små reningsverk avseende utsläpp per person ekvivalent och reningsgrad i enskilda avloppen. Dessa siffror är mycket osäkra. Utsläppen av biltvättar har inte kunnat inkluderas i denna rapport, vilket kan motsvara totalt cirka 13 kg Cd och 2650 kg Zn enligt överslagsberäkningar i metodikavsnittet.