I denna rapport presenteras resultaten som kartor över diffus belastning, utsläpp från punktkällor samt total belastning inom varje rapporteringsområde med klassgränser enligt 25, 50, 75 och 90 percentilen i utsläppsmängd samt kartor med klassningar av totala utsläppen omräknat med avrinningen till mg/l och klassgränser överensstämmande med Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag.
För havsområden presenteras kartor för tillförseln av diffusa utsläpp (g/ha), punktutsläpp (kg) samt totalt utsläpp (g/ha) klassade enligt 25, 50, 75 och 95 percentilen. Därutöver presenteras resultaten sammanställt per vattendistrikt, i tabellform och som källfördelningsdiagram, för jämförbarhet.
5.1. Totala utsläpp av metallerna Cd, Cu, Hg och Zn
I tabellerna nedan presenteras resultaten som beräknat utsläpp per vattendistrikt. Samtliga resultat finns sammanställt i tabeller i en relationsdatabas per rapporteringsområde.
De största mängderna av utsläpp av samtliga metaller finns i Västerhavets vattendistrikt (tabell 2) trots att detta till ytan inte är det största området. Bottenviken tätt följt av Bottenhavets vattendistrikt är mer än dubbelt så stora till ytan som Västerhavets distrikt. Detta beror på att bidragen från framför allt jordbruksmarken och depositionen står för en stor andel i Västerhavets distrikt (tabell 4, 6, 8, 10).
Tabell 2. Totala utsläpp av metallerna i kg per vattendistrikt för senast tillgängligt år (2003 eller tidigare) samt klimatnormaliserad beräkning 1985-2000 för avrinningsbaserat diffus utlakning från mark.
Vattendistrikt Cd (kg) Cu (kg) Hg (kg) Zn (kg)
Egentliga Österssjön norra 949 45389 105 228170
Västerhavet 3429 143454 395 808080
Egentliga Östersjön södra
inkl. Öresund 1396 64206 122 322438
Totala utsläppen illustreras i figur 5-12 per ämne och rapporteringsområde. Utsläppen har klassats enligt indelning i 25:e, 50:e, 75:e och 90:e percentilen, och enligt klassning baserat på
bedömningsgrunder för miljökvalitet halter i sjöar och vattendrag ( två kartor för totalt utsläpp för varje ämne). Klassning enligt bedömningsgrunder har beräknats genom att totala utsläpp delats med
avrinningen och med ytan på rapporteringsområdet. Klassningen enligt bedömningsgrunder är grundad på den nivå där ämnet har en effekt på biota och övriga klassningar har använts för att illustrera fördelningen av utsläppen. Utsläppen klassade enligt bedömningsgrunder visar inget område som klassats i klass 5, mycket hög halt, för metallerna Cd och Zn (Figur 5 och 11). För Cu och Hg visar kartorna enbart ett enskilt område vardera med klass 5 (Figur 7 och 9). För Cu motsvarar denna höga klass i område 28-044 (inom Umeälven) utsläpp från gruvindustrin och för Hg motsvarar denna höga klass i område 138-016 (inom Göta älv) utsläpp från industri som ej tillhör branscherna, Skogsindustri, Gruvindustri eller reningsverk. Utsläppen illustrerade med klassningar enligt percentilindelning visar att det längs Bottenviken och Bottenhavet kusterna sker stora utsläpp från industrier och reningsverk, enskilda gruvindustrier syns också tydligt i inlandet ( Figur 6, 8, 10 och 12). I Norra Sveriges inland är utsläppen mycket låga beroende på de typhalter som ansatts för område 4 avseende skogsmark, sankmark, fjäll och övrig mark enligt metodikbeskrivningen ovan (syns tydligt i samtliga kartor som illustrerar totalt utsläpp och diffust utsläpp figur 5-12). I Södra Sverige utmärker sig de stora sjöarna med högre belastning på grund av deposition på öppen sjöyta. Därutöver är stor belastning från jordbruksmarken utmärkande i många områden t.ex. avseende Cd i kustområden K18 och något sydöst 102-001 som tillhör Västerhavets vattendistrikt samt i inlandet (Figur 6). Kartbilderna över utsläppen visar delvis också hur stor areal som finns inom området eftersom det diffusa markläckaget är beräknat med typhalt multiplicerat med arealen per markanvändning. Totala utsläpp av Zn visas även med högsta klassen indelad i 95:e percentilen för att särskilt skilja ut områden med högsta utsläpp (figur 28).
Presentationen blev inte avsevärt skiljd från klassning med högsta klass enligt 90:e percentilen (figur 12) varför klassningen av övriga kartor fick kvarstå.
5.2. Utsläpp från punktkällor och diffusa källor av metallerna Cd, Cu, Hg och Zn
Nedan redovisas tabeller med utsläpp per ämne och utsläppskälla för vattendistrikten. Samtliga resultat avseende diffust utsläpp är delvis beroende på områdets areal eftersom utsläppsmängden beräknats som typhalten multiplicerat med area för respektive markanvändning.
De diffusa källor som inkluderas i denna sammanställning är skogsmark, sankmark, fjäll, samt övrig mark, jordbruksmark, dagvatten från tätort och vägmark, och deposition på öppen sjöyta. Dagvatten hanteras inom detta projekt som diffus källa på grund av att utsläppen beräknats baserat på
markanvändningens areal. I kartor över de diffusa källorna utmärker sig depositionsmängden tydligt för de stora sjöarna (figur 13- 16). Arealen är stor vilket gör att total mängd blir stor i förhållande till omgivande områden. I södra Sverige får områden med stor utlakning från jordbruksmark hög
klassning. I norra Sveriges inland, fjällkedjan och fjällnära skog blir utlakning låg på grund av de låga typhalter som ansatts område 4 enligt ovan. Detta gäller framför allt Cd (figur 13). Övriga metaller visar vissa områden med hög till mycket hög diffus belastning på grund av den höga avrinning som finns i fjällkedjan (t.ex. koppar figur 15).
I redovisningen av punktkällor finns industrier sammanslagna vilket inte omfattar gruvindustrierna.
Dessa redovisas separat i posten gruvor aktiva samt nedlagda och omfattar även gruvdeponier.
Resultaten skiljer sig mycket åt mellan de olika ämnena avseende vilken punktkälla som har störst betydelse. För Cd och Hg har industrierna de största utsläppen av punktkällorna (tabell 3 och 7. För Cu och Zn har industri och reningsverk ungefär lika stora utsläpp men samtliga källor har stor betydelse (tabell 5 och 9). I vissa områden är utsläppen från gruvindustrin dominerande för speciellt Cu och Zn som nämnts ovan för Cu i område 28-044 (inom Umeälven) och Zn i område 61-033 (inom
Norrström).
Tabell 3. Punktkällor till utsläpp av Cd (kg) per vattendistrikt och punktkälla.
Nr Namn Industri Reningsverk Enskilda
1 Bottenviken 162 10 2 12 186
2 Bottenhavet 259 10 4 3 276
3 Egentliga Östersjön Norra
43 39 9 4 95
4 Västerhavet 144 26 6 0 177
5 Egentliga Östersjön
Södra inkl.Öresund 146 49 3 0 198
Tabell 4. Diffusa källor till utsläpp av Cd (kg) per vattendistrikt och källa.
Nr NAMN Skogsmark
1 Bottenviken 1920 280 39 12 206 2456
2 Bottenhavet 1277 508 84 18 258 2144
3 Egentliga Östersjön
Norra 149 448 105 13 139 854
4 Västerhavet 686 1962 169 31 403 3252
5 Egentliga Östersjön
Södra inkl.Öresund 126 758 114 21 179 1198
Tabell 5. Punktkällor till utsläpp av Cu (kg) per vattendistrikt och punktkälla.
Nr Namn Industri Reningsverk Enskilda
1 Bottenviken 1971 851 284 5881 8987
2 Bottenhavet 2759 1621 721 49 5150
3 Egentliga Östersjön
Norra 368 3613 1553 32 5566
4 Västerhavet 2883 4654 1149 0 8685
5 Egentliga Östersjön
Södra inkl.Öresund 640 3474 616 3 4733
Tabell 6. Diffusa källor till utsläpp av Cu (kg) per vattendistrikt och källa.
Nr Namn Skogsmark
1 Bottenviken 45987 12042 2857 1828 7942 70656
2 Bottenhavet 35519 22350 6204 2800 7258 74131
3 Egentliga Östersjön
Norra 5154 21324 7809 2012 3525 39823
4 Västerhavet 18943 88012 12576 4924 10313 134769
5 Egentliga Östersjön
Södra inkl.Öresund 7237 36026 8486 3278 4447 59474
Tabell 7. Punktkällor till utsläpp av Hg (kg) per vattendistrikt och punktkälla.
Nr Namn Industri Reningsverk Enskilda
3 Egentliga Östersjön 3 13 2 0 18
Södra inkl.Öresund
Tabell 8 . Diffusa källor till utsläpp av Hg (kg) per vattendistrikt och källa.
Nr Namn Skogsmark
4 Västerhavet 108 0 6 13 128 255
5 Egentliga
Östersjön Södra inkl.Öresund
39 0 4 9 44 95
Tabell 9. Punktkällor till utsläpp av Zn (kg) per vattendistrikt och punktkälla.
Nr Namn Industri Reningsverk Enskilda
avlopp Gruvor aktiva
samt nedlagda Summa punktkällor
1 Bottenviken 12835 2504 616 3934 19888
2 Bottenhavet 35172 5041 1525 1071 42809
3 Egentliga
Östersjön Norra 4870 8531 3512 10000 26914
4 Västerhavet 44561 10212 2517 0 57290
5 Egentliga
Östersjön Södra inkl.Öresund
13255 13403 1364 287 28309
Tabell 10. Diffusa källor till utsläpp av Zn (kg) per vattendistrikt och källa.
Nr Namn Skogsmark
1 Bottenviken 89883 72932 8860 2984 64537 239194
2 Bottenhavet 103904 133273 18894 4569 83328 343968
3 Egentliga
Östersjön Norra
20447 120269 23784 3434 33324 201257
4 Västerhavet 88880 517583 38303 8188 97836 750790
5 Egentliga
Östersjön Södra inkl.Öresund
20437 200503 25846 5370 41973 294129
5.3. Tillförsel av metallerna Cd, Cu, Hg och Zn till havsområden
Resultaten av tillförsel av diffusa utsläpp till havsområdena redovisas i kartorna figur 29-32, punktutsläpp redovisas i kartorna figur 33-36 och total tillförsel redovisas i kartorna 37-40.
Skillnaderna i tillrinningsområdena till de olika havsområdena är mycket stora och framgår inte av kartbilderna. De varierar avsevärt mer än rapporteringsområdena i storlek med mer än 40-50 000 km2 för de största och några km2 för de minsta. Klassningen genomfördes med detta i åtanke på area-normaliserade värden g/ha i kartorna för tillförsel av diffust samt totalt utsläpp. I kartbilderna för tillförsel av diffusa utsläppen speglas höga klassar av tillförsel från områden med hög utlakning av metallerna från mark. Det kan synas underligt att ett havsområde såsom t.ex. Laholmsbukten får den lägre klasser medan utanförliggande/närliggande havsområden får högre klasser. Samma bild visar
även klassning av tillförsel av kväve och fosfor i motsvarande projekt. Detta beror troligen på att den stora naturliga belastningen från de nederbördsrika avrinningsområdena på Sydsvenska höglandet dominerar över belastningstillskottet från de kustnära jordbruksområdena. Till utanförliggande havsområden vid Laholmsbukten är tillförseln från land däremot mycket liten men är
jordbruksdominerad med hög utlakning per areaenhet. De hamnar därför i en högre klass än Laholmsbukten.