Resultaten har delvis beräknats från mycket osäkert underlag och delvis i avsaknad av underlag vilket beskrivs i metodiken och nedan i bristanalysen. Storleksordningen på resultaten verkar trots det vara riktig vilket redovisas nedan i diskussionen vid jämförelse med transporterade mängder i
flodmynningarna. Ytterligare metodutveckling krävs för att kunna ge underlag för åtgärder som relaterar till vattenanvändarna i områdena. Diskussionen nedan beskriver källfördelning för Sverige och något om brister i den redovisningen och jämförelser med uppmätta mängder transporterade i flodmynningarna samt jämförelser med balanser beräknade för jordbruksmarken.
Vid jämförelse mellan beräknade mängder utsläpp av metallerna och uppmätta transporterade mängder i flodmynningarna visar resultaten att mängderna kadmium är högre beräknat än uppmätt i samtliga flodmynningar (tabell 11). Beräknade mängder koppar, zink och kvicksilver är däremot lägre i sju respektive tre och en uppmätta flodmynningar. Eftersom beräkningarna som genomförts i detta projekt enbart motsvarar bruttoutsläpp vid källan och inte inkluderar avskiljning av metallerna under
transporten till havet förväntas beräknat resultat vara högre än uppmätt transport i flodmynningarna. I vissa sjöar är dock återcirkulationen av metaller från sediment stor och uppmätt transport borde i sådana fall bli större än beräknad mängd. Enligt Landner och Lindeström (1996) kan fastläggningen av Zn i sediment uppgå till mellan 50 och 90 procent i över pH neutrala sjöar. I sura sjöar konstateras fastläggningen vara mindre. I de allra flesta områden är beräknad mängd större än och framför allt i samma storleksordning som uppmätt mängd vilket antyder att beräkningarna är av rätt storleksordning.
Beräknad Zn-mängd är lägre än transporterad mängd i Kalixälven, Piteälven och i framför allt Dalälven. Även beräknad kopparmängd är lägre än uppmätt transporterad mängd i dessa tre flodmynningar. Beräknad kopparmängd är dessutom lägre än uppmätt mängd i Ångermanälven, Gavleån, Norrström och Göta älv. Zink avviker mest i Dalälven troligen på grund av de nedlagda gruvdeponier som ej kunnat inkluderas i denna rapport.
Resultaten från beräkningarna av utlakning från markanvändning och utsläpp från punktkällor har sammanställts i ovan tabeller per vattendistrikt och illustreras i källfördelningsdiagram i figur 21-24.
Redovisningen utgår från totalt utlakat i kg per område och utsläpp per område och arealer av markanvändningen får då stor betydelse vi en sammanräkning per vattendistrikt. I norra Sverige, Bottenviken och Bottenhavets vattendistrikt är skogsmarken dominerande till den totala belastningen av Cd och Cu. I södra Sverige däremot är jordbruksmarken totalt den dominerande källan till Cd och Cu. För Hg har däremot jordbruksmarkens betydelse bedömts vara försumbar. I södra Sverige har depositionen istället mycket stor betydelse för totala belastningen av Hg (Figur 23). För Zn har jordbruksmarkens utlakning stor betydelse i såväl norra som södra Sverige (Figur 24). Markens typhalter och samband har beräknats från ett litet underlag av mätdata och utgör bland de mest osäkra data.
Kartor över jordbruksmarkens utlakning i g/ha redovisas i figur 25-27. Zink utlakningen har beräknats till ett median värde till ca 500 g/ha. Detta är en klart högre utlakning än vad som konstaterats i en sammanställning av Landner och Lindeström (1996) där bortförsel genom vittring och utläckage konstaterats till 10 g/ha. Jämförelser mellan jordbruksmarkens utlakning totalt på riket med balanser för jordbruksmarken beräknad enligt metodik redovisad enligt appendix 3 visar stor skillnad. Detta kan dels bero på att beräkningarna genomförts för olika år. Utlakningen från jordbruksmarken beräknas totalt till ca 4000 kg för hela riket (summa från tabell 4) vilket baseras på mätningar av pH i matjorden 1994-2003, avrinningsperioden 1985-2000 samt typhalterna som beräknats från uppgifter år 1983/1984 och 1984/1985 enligt metodikbesrkivningen ovan. Cd balansen har beräknats, baserat på data från år
enligt beräkningar i denna rapport sker en stor utlakning från markens upplagrade Cd förråd. Tidigare har balansberäkningar som baserats på de få mätdata som finns från jordbruksmarkens utlakning inte visat detta utan snarare visat att det finns en balans mellan tillförsel och utförsel från jordbruksmarken (Eriksson J. 2000). Detta bör undersökas ytterligare utanför projektet. Kartorna över jordbruksmarkens utlakning visar även att områden med hög avrinning för stor utlakning av metallerna t. ex. i norrlands inland. Arealen jordbruksmark är dock lite i de områdena och i källfördelningen står skogsmark och övrig mark för de största bidragen (figur 21-24).
Tabell 11. Beräknat utsläpp samt beräknad flodmynningstransport från uppmätt halt år 2000-2003 och avrinning 1985-2000 samt differens mellan resultaten. Markering n.a. innebär att inga uppmätta data finns i detta avrinningsområde.
1 548 78 470 13701 7657 6044 29 28 1 39699 18482 21217
4 280 69 210 7141 8057 -917 15 n.a. - 20047 27591 -7544
7 83 7 76 1877 525 1352 3 3 0 5416 1603 3813
9 301 100 201 10506 9325 1181 33 51 -19 29430 19846 9585
13 171 44 127 4862 7725 -2863 13 n.a. - 15925 22023 -6098
20 270 74 196 5750 4430 1319 24 6 18 26016 19109 6907
24 41 8 33 1122 677 445 4 1 3 4684 2140 2544
28 279 87 192 16187 7884 8303 40 20 20 39752 32795 6957
30 71 10 61 1724 691 1033 6 4 2 5772 2540 3233
34 67 13 53 1550 955 594 7 n.a. - 5798 3202 2596
38 343 126 217 12268 15301 -3032 44 n.a. - 46067 33417 12649
40 239 79 160 10910 11332 -422 44 18 26 46477 18897 27580
42 159 29 131 5146 3211 1935 20 9 11 21296 7953 13343
45 34 5 29 1043 507 535 4 n.a. - 5607 913 4694
48 213 54 159 7721 6102 1619 31 n.a. - 37696 18947 18749
52 52 15 37 1978 1854 124 7 2 6 10875 8168 2706
53 575 250 325 19098 18582 515 81 33 48 111209 148329 -37120
61 617 265 352 28140 40166 -12026 74 8 65 146384 46269 100116
65 91 8 83 3916 2159 1757 9 1 7 21584 2791 18792
67 423 26 398 16210 3663 12547 42 5 37 95397 5312 90085
71 18 2 17 854 557 297 2 n.a. - 4391 632 3758
74 88 65 23 4309 1279 3030 8 3 5 21700 2524 19176
77 10 5 5 587 188 399 1 n.a - 2484 923 1561
80 13 5 8 709 264 445 1 1 0 3154 1190 1964
86 101 12 89 4972 1362 3610 11 2 9 25490 2811 22679
88 189 47 141 9237 2162 7075 12 n.a. - 47558 10278 37279
92 67 6 62 3716 506 3210 2 n.a. - 18088 798 17291
94 5 1 4 365 71 294 0 0 0 1299 157 1143
96 105 11 93 5246 565 4680 4 n.a. - 26272 2551 23720
98 209 39 169 10396 2491 7905 19 9 10 51734 7672 44062
101 97 34 63 5136 1473 3662 9 6 2 24014 11902 12113
103 194 34 160 8477 2241 6236 10 5 5 45815 7493 38322
108 737 142 595 27794 25477 2317 107 35 72 189993 63950 126043
109 19 4 15 814 524 290 1 1 0 4267 1011 3256
110 105 12 93 4206 1002 3204 4 2 2 24125 3126 20999
112 45 6 39 1581 275 1306 3 1 2 9302 1146 8156
Jämförelser mellan utsläpp från gruvverksamhet aktiv samt nedlagd med mängder som redovisats i tidigare sammanställningar visar att utsläppen är avsevärt lägre i denna rapport. I denna
sammanställning har Zn utsläppen summerats till ca 15 ton per år och Cu till ca 6 ton per år samt Cd till ca 0,02 ton per år, vilket kan jämföras med 374 ton per år Zn, 21,6 ton per år Cu, respektive 0,76 ton per år Cd för år 1995 (Naturvårdsverkets rapport 4948, 1998, baseras på publikationen från SCB Naturmiljön i siffror 1995). Den stora skillnaden i utsläpp från gruvindustrin beror på att stor del av de nedlagda gruvorna och gruvupplagen inte kunnat inkluderas i sammanställningen. Ett par anläggningar har dessutom genomgått efterbehandling efter 1995 och utsläpp från dessa bör ha minskat. Jämförelser mellan enskilda anläggningar är inte möjligt baserat på rapport 4948 eftersom enskilda utsläpp inte redovisas. Ytterligare sammanställningar av miljörapporter skulle behövas för en sådan analys. I bristanalysen nedan beskrivs mer ingående skillnaden i antal anläggningar mellan denna sammanställning och rapport 4948 och vad de kan motsvara i utsläppsmängd.
under avsnittet resultat ovan visar exempel på hur belastningen från marken styr klassningen i havsområdena. Tillförseln till havsområdena av punktkällor redovisas i figur 33-36 och totalt utsläpp i figur 37-40. Det finns dock svårigheter att tolka kartorna avseende tillförsel till havsområdena eftersom utsläppen beräknats som bruttoutsläpp vid källan och summerats ner till flodmynningen utan att ta hänsyn till retentionen. Stor sjöareal och lång omsättningstid för vattnet tillsammans med gynnsamma förhållanden avseende pH och organiska ämnen kan ge stor retention och tillförseln till havsområdet kan bli betydligt mindre än vad som beräknats vid källan. Fastläggningen av Zn i sediment kan uppgå till mellan 50 och 90 procent i över pH neutrala sjöar som nämnts ovan. För punktkällorna är kartorna dessutom presenterade som totalt summerat kg till mynningspunkten eftersom normalisering med avseende på area inte bedömts rimligt för dessa källor. Det innebär logiskt sett att havsområden med stor tillrinningsareal kan få högre klass eftersom det då kan finnas fler anläggningar med utsläpp inom området. Det sambandet existerar till viss del, men framför allt är anläggningarna troligen placerade där det är mest gynnsamt (t.ex. av transportskäl) eller styrt av historia. Mot bakgrund av ovanstående vore en presentation av tillförseln till havsområden mer intressant att göra för data avseende uppmätta utsläpp i flodmynningarna och viktad tillförsel i ej övervakade flodmynningar summerat med direkta utsläpp till havsområdena.