Som en avslutande del i vår analys vill vi gå igenom de brister uppsatsen har och förändringar vi velat göra.
- Inkludera ordet vulva i enkäten, lägga till en definition på ordet värdeladdning och omformulera en del av frågorna. - Undersöka vilka ord man använder när man pratar med barn,
vänner och vården etcetera eller i olika kontexter - Då vi aldrig är helt medvetna om vårt språkbruk visar
enkätresultatet endast hur respondenterna tror och vill att de talar, inte hur de faktiskt pratar.
- Vid mer tid hade vi haft öppna frågor i enkäten, som tillåtit deltagaren att svara med egna kommentarer, vilket hade bidragit till ett bättre och mer korrekt resultat
Något som vi tycker varit spännande att forska vidare på är en
jämförelse mellan språksvårigheterna runt kvinnors och mäns kön och även vilka kulturella skillnader det förekommer i Sverige.
REFERENSER
Ahlström, G (1997) Det är hennes fel. I: von Zweigbergk, H (red)
Skammen: skamliga lustar: den röda och den vita skammen: skämmas över sin partner. 1. uppl. Stockholm: Ottar, s. 86-91
Braun, V & Wilkinson, S (2001) Socio-Cultural Representations of the Vagina. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 19 (1), s. 17-32 Brown, B (2008) Kvinnor och skam: hur vi kan förändra vårt sätt att leva. Stockholm: Forum
Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. [rev.] uppl. Malmö: Liber
Burr, Vivien (2003) Social constructionism. (2. utg.) London: Routledge Daneback, K & Månsson, S-A (2008) Internetforskning. I Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson- Lappalainen, Rosmarie & Jacobsson, Katarina (red.) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur och kultur
Denscombe, M (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Egidius, H (2008). Psykologilexikon. 4. utg. Stockholm: Natur och kultur
Fairclough, N (2003) Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge
Gustafsson, K (1997) Blod, svett och skit – om den skamliga kroppen. I: von Zweigbergk, H (red) Skammen: skamliga lustar: den röda och den vita skammen: skämmas över sin partner. 1. uppl. Stockholm: Ottar, s. 50-57
Israelsson, L (2013) Könsfest i ordboken. Ottar, Nr 2. RFSU. s. 41 Jacobsen, D I (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring:
introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete . Lund: Studentlitteratur
Jacobsson, K & Meeuwisse, A (2008) Fallstudieforskning. I:
Meeuwisse, A, Swärd, H, Eliasson-Lappalainen, R & Jacobsson, K (red). Forskningsmetodik för socialvetare (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur s. 41-56
Johansson, H (2006). Brist på manliga förebilder: Dekonstruktion av en föreställning och dess praktik. Göteborg: Göteborgs Universitetet Johnsdotter, S (2012) Diskurs och claims making i
sexuallagsstiftningsprocesser. I: Plantin, L & Månsson, S-A (red.) (2012). Sexualitetsstudier, 1. uppl. Stockholm: Liber, s. 85-106. Kotsinas, U-B (2003) En bok om slang, typ. Stockholm: Norstedts ordbok
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Johanneshov: TPB
Larsson, M (2002) Den moraliska kroppen: tolkningar av kön och individualitet i 1800-talets populärmedicin. Diss. Uppsala: Univ. Lindén Strand, E (2004) Secret sekret. Centrum för genusstudier, Stockholms universitet
Nationalencyklopedin
> http://www.ne.se/lang/morfologi/258959< (2013-10-15) >http://www.ne.se/lang/eufemism< (2013-10-15)
Nevin, T, Knöfel Magnusson, A & Andersson, M (2002) Fittfakta: (fitja: våt ängsmark, strandäng): en skrift om kvinnans kön. Stockholm: Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU)
Payne, M (2006) What is professional social work? (2. utg.) Bristol: Policy Press
Repstad, P (2005). Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Riksförbundet för sexuell upplysning (2013) Könen.
>http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Sex-genom-livet/Sex-i- tonaren/Sex--pa-ditt-satt/Konen/< (2013-10-08)
Säthil, K och Fridmar, J (2013) Det är 2013 och vi måste våga prata om fittan.
> http://debatt.svt.se/2013/04/02/det-ar-2013-och-vi-maste-vaga-prata- om-fittan/ < (2013-05-30)
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Öberg, P (2011) Livshistorieintervjuer. I: Ahrne, G & Svensson, P (red). Handbok i kvalitativa metoder. (1. utg.) Malmö: Liber, s. 58-70
BILAGA 1 – ENKÄTUNDERSÖKNINGENS
FRÅGOR
1. Var god ange ditt kön:
Kvinna
Man
Annat
2. Vilken åldersgrupp tillhör du?
18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 Äldre än 76
3. Hur benämner du kvinnans könsorgan? (Välj det alternativ du anser passar bäst) Vagina Fitta Slida Snippa Mus Underliv Mutta Pussy Där nere Grottan Annat
4. Tycker du att det finns något ord som är värdeneutralt för kvinnans kön?
Ja
Nej
5. Kryssa i de benämningar du anser vara värdeneutrala:
Vagina Fitta Slida Snippa Mus Underliv Mutta Pussy
Där nere
Grottan
Annat 6.
7. Tycker du att fitta är ett bra ord för kvinnans kön?
Ja
Nej
8. Använder du någon gång ordet fitta?
Ja
Nej
Aldrig
9. Anser du att ordet fitta är positivt eller negativt?
Postivt
Negativt
Inget av det
10. Ser du ordet fitta som en svordom?
Ja
Nej
Både ja och nej
11. Kryssa i det alternativ du tycker är lättast att prata om:
Fittan
Båda är svåra att prata om
Båda är lätta att prata om
12. Anser du att det är tabu att tala om kvinnans kön?
Ja
Nej
13. Hur mycket kunskap tycker du att du har om kvinnans kön generellt?
Jättemycket, jag kan nästan allt!
Mycket
Ganska mycket
Lagom
Lite
Ganska lite
Nästan ingenting alls
Inget alls
14. Har du någon gång utforskat ditt eget kön (T.ex. genom att titta på det)?
Ja
Nej
15. Tycker du det är skamfyllt att prata om din ”fitta”?
Jag har ingen fitta
Ja, mycket
Ja, lite
Nej, sällan
Nej, aldrig
Vet inte
16. Har du någon gång besökt en gynekolog, barnmorska eller läkare för problem med könet?
Ja
Nej
17. Upplevde du det som lätt eller svårt att prata med gynekologen, barnmorskan eller läkaren om dina problem?
Jättelätt Lätt Ganska lätt Ganska svårt Svårt Jättesvårt
18. Vilket ord använder du för att benämna ditt kön vid möte med professionella inom vården? (Ange ett eller flera svarsalternativ)
Fitta Slida Snippa Mus Underliv Mutta Pussy Där nere Grottan Annat
19. Hur förhåller du dig till att prata om underlivet med
professionella (dvs. gynekologen, barnmorskan, läkaren etc.)? (Ange ett eller flera svarsalternativ)
Jag tycker det är skämmigt
Jag känner mig osäker
Jag tycker att det är obehagligt
Jag känner mig tvingad
Jag är oberörd
Jag känner mig lättad
Jag jag känner mig ogenerad
Jag känner mig hjälpt
Jag känner mig befriad
BILAGA 2 – ENKÄTUNDERSÖKNINGENS
FRAMSIDA
BILAGA 3 – INFORMATIONSBREV TILL
INFORMANTER
Till Er som arbetar med kvinnor och kön
– förfrågan om medverkan i en studie
Är kvinnans könsorgan ett språkligt tabu? Vi vill med vår studie undersöka om det finns ett tabu i dagens samhälle att tala om kvinnans kön och om detta tabu kan leda till problem vid möten mellan privatpersoner och professionella.
Vår studie skall resultera i en D-uppsats i socialt arbete där vi undersöker ovanstående frågor och då vi tror att Ni i Ert arbete kan stöta på detta tabu vänder vi oss till Er. Kan vi få intervjua någon av Er om Ert arbete med kvinnor, och särskilt om Ni uppfattar att det finns ett tabu och i så fall varför och hur?
Vi håller just nu på att samla in svar från allmänheten angående dess syn på kvinnans kön och tabun runt detta med en enkät. Enkätens resultat kommer sedan att delvis vägleda oss i skapandet av de frågor vi kommer ställa under våra intervjuer med professionella inom området. Vi planerar att genomföra fem intervjuer totalt med professionella på olika arbetsplatser, då vi
eftersträvar en viss bredd i studien.
Vi beräknar att intervjun tar ungefär en timme och för att vi inte skall missa något viktigt kommer vi att spela in den. Om Ni inte vill svara på någon fråga eller om Ni vill avbryta intervjun, är Ni i Er fulla rätt att göra detta utan vidare motivering. Materialet som presenteras i den slutgiltiga versionen kommer vara helt avidentifierat så att ingen kan bli igenkänd. Vi som gör den här studien läser termin 7 på socionomprogrammet på Malmö Högskola och D-uppsatsen beräknas vara färdig i januari 2014. Är Ni
intresserade av att läsa det färdiga arbetet kommer det att finnas tillgängligt på MUEP, Malmö Högskolas databas, och vi mailar er gärna en länk när arbetet finns att läsa där.
Såklart är det frivilligt om Ni vill delta. Någon av oss kommer att ringa om ett par dagar för att höra om Ni vill bli en av våra informanter. Vi berättar gärna mer om undersökningen då.
Tack på förhand! Soliga hälsningar
Emina Godusevic & Johanna Persson Socionomstudenter, Malmö Högskola Fakulteten för Hälsa och Samhälle
BILAGA 4 – INTERVJUFRÅGOR
Intervjufrågor
Personligt
Hur gammal är du?
Vad har du för utbildning?
Hur lång tid har du arbetat inom detta yrke? Kvinnans kön
Med vilket ord benämner du kvinnans kön i ditt arbete?
Tycker du att det finns något ord som är värdeneutralt för kvinnans kön?
Varför (motivera)?
Anser du att det är tabu att tala om kvinnans kön? Motivera!
Många forskare påstår att kvinnans kön är ett språkligt tabu, kan du se en spegling av detta i ditt arbete?
Upplever du att kvinnliga klienter tycker att det är skamfyllt att prata om sitt kön? Hur?
Påstående: Det finns fortfarande en tendens att jämföra den kvinnliga kroppen till den manliga kroppen som en norm i dagens samhälle. Vad anser du om detta påstående?
Fittan
Vad anser du om ordet fitta?
Hur upplever du att kalla en kvinnas kön för fitta? Använder du själv ordet fitta? I vilka sammanhang?
Anser du att ordet är en svordom? Kan du motivera varför? Anser du att fitta är ett provocerande ord? Varför/Varför inte? Anser du att normen runt kvinnans kön bör förändras? Hur?
Vad anser du om ordet snippa? Kan man använda det som ett ord på en vuxen kvinnas kön eller är det främst för flickors/barns kön? Motivera!
Enkätresultat
Vårt enkätresultat visar att fitta, snippa och underliv är de tre vanligaste benämningarna på kvinnans kön.
Känner du igen detta?
Vår enkätundersökning konstaterade att den vanligaste benämningen är fitta, samtidigt anser hela 34% att ordet är 10 på vår skala, som efterfrågar hur värdeladdat ett ord är (en skala från 1-10, 1 minst, 10 mest).
Hur väljer du att tolka detta?
Tror du att det kan vara så att många använder just ordet fitta FÖR att det är ”känsligt”? Varför/varför inte?
Professionell - klient
Förekommer det att klienter låter bli att säga (rakt ut) ett ord för sitt kön och istället låter det vara underförstått vad de pratar om?
Hur upplever du att det är att prata med dina kvinnliga klienter om problem med deras underliv?
Hur upplever du att dina klienter har svårigheter att prata om dessa problem?
Hur upplever du det som att kvinnliga klienter tycker att det är skamfyllt att prata om sitt kön?
Vilket eller vilka ord är vanligast att dina klienter benämner sitt kön med?
Tycker du att du har tillräckligt med kompetens och utbildning för att bemöta de problem (med könet) som dina klienter kan komma med? Påstående: Med dagens krav på könet, t.ex. att hålla det osynligt och luktfritt, kan det vara svårt att ha en positiv relation till sitt eget kön. Är detta något du tycker dig stöta på i ditt arbete? Motivera!
Enkätresultat
I vårt resultat är vagina och slida (ej hela könet) vanlig benämning på könet när vi frågar vilka ord som används vid möte med professionella. Varför tror du det är så?
Vad tror du är anledningen till att ord som vagina och slida används för hela könet?
Enligt vår enkätundersökning känner 20 % sig osäkra när vi frågar hur de förhåller sig till att prata om underlivet med professionella. Vad tror du detta beror på och varför?
Kunskap
Händer det att du förmedlar kunskap om kvinnans kön till dina klienter?
Stöter du på mycket okunskap (om kvinnans kön)?
Anser du att dina kvinnliga klienter har generell kunskap om sitt kön? Stöter du på många som själva anser att deras kön är ett tabu och således tycker att det egna könet är äckligt?
Avslutande frågor
Om du hade haft makten att förändra din verksamhet, vilka
förändringar hade du gjort för att underlätta för kvinnor att prata om sitt kön?
Vilka förändringar tror du behövs i samhället för att krossa det diskursiva tabu som finns runt kvinnans kön?
BILAGA 5 – ARBETSFÖRDELNING
Vi började arbetet med att skriva var för sig men insåg ganska snabbt att vi arbetade mycket bättre tillsammans och därför har det mesta av texten producerats av oss båda.
Inledningen, problemformuleringen och syftet har vi skrivit gemensamt.
Tidigare forskning har vi skrivit var för sig och sedan tillsammans förvandlat det till en enhetlig text, därför är det svårt att säga vem som exakt skrivit vad.
Teoridelen har Johanna skrivit. Metoddelen har Emina skrivit.
Resultatet av enkätstudien har Johanna skrivit. Resultatet av intervjuerna har vi skrivit tillsammans.
Analys- och slutsatsdelen har vi till stor del skrivit tillsammans. Johanna har arbetat en del med texten därefter.