I metodkapitlet har vi diskuterat vårt val av metod och vilken reliabilitet samt validitet denna har gentemot hur vi har valt att bearbeta med vår empiri. Vi vill återigen lyfta att det låga urvalet av respondenter inte ger en rättvis bild kring lärarnas användande av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Utifrån vår metod och det låga urvalet kan vi inte direkt koppla detta till en större population eller dra några generaliseringar. Det lilla urvalet grundar sig i tidsbrist och omfattningen av arbetet.
8.5 Framtida forskning
Vi tycker att den insamlade empirin och våra valda teorier har bidragit till ett intressant resultat och resonemang inom området. När det kommer till vidare forskning inom
för att få en större överblick kring vad eleverna eftersträvar i lärarens användning av digitala verktyg. På så sätt skulle man kunna dyka ner i elevernas perspektiv
gällande lärandet. Utifrån ett sådant elevperspektiv skulle detta kunna leda till goda utgångspunkter gällande hur lärarna ska utveckla tillämpandet av nuvarande men framförallt nya digitala verktyg inom ämnet.
8.6 Slutsats
Utifrån våra respondenter och tidigare forskning kan vi se en utveckling som är positiv gällande digitala verktygens intåg i ämnet idrott och hälsa. Respondenterna är medvetna om vikten som digitala verktyg medför gällande elevers lärande och utveckling inom ämnet. Däremot för att läraren ska få tydlighet i det som krävs av hen skulle ett vidare stöd i form av exempelvis tid, ekonomi och direktiv för att utveckla integreringen av nuvarande men i synnerhet nya digitala verktyg vara viktiga faktorer att ta hänsyn till utifrån vårt resultat. Som framtida pedagoger är detta något vi kommer ta med oss i vårt vidare arbete inom yrket. Världen är konstant föränderlig, så är även skolan och inte minst ämnet idrott och hälsa. Genom att ta del av digitaliseringens möjligheter kan vi skapa ytterligare förutsättningar för att eleverna ska ta sig vidare i sin utveckling och lärande inom ämnet, förutsatt att vi har de rätta verktygen och resurserna för ett sådant arbete.
Bilaga 1 - Informationsbrev
Hej
Vi heter Musawar Rashid och Adis Ceric vi studerar för närvarande på Malmö Universitet. Vi läser vår sista termin på ämneslärarprogrammet med inriktning Idrott och hälsa, 7–9. Sista kursen i vårt program är ett examensarbete, där vi skulle behöva er hjälp.
Arbetet
Vårt arbete kommer att syfta sig i den digitalisering skolan genomgår i dagsläget. Mer specifikt vill vi gå in på idrottslärarens relation och syn på digitala verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Vi vill få en djupare inblick om användningen av digitala verktyg i detta arbetsområde och vad som i sin tur kan begränsa användningen.
Sekretess
I det här examensarbetet kommer all information och den intervjuades identitet
behandlas konfidentiellt. Är man intresserad av att ta del av arbetet finns det möjlighet vid färdigställande.
Har ni några frågor eller tankar kring intervjun innan eller efter är ni alltid välkomna att kontakta oss via mejl eller telefon.
Musawar Rashid – 0762772383 rashidmusawar@gmail.com
Adis Ceric – 0708630443 cericadis123@hotmail.com
Handledare på Malmö universitet: Torsten Buhre – 040–6658245
Bilaga 2 – Samtyckesblankett
• Härmed ger jag mitt godkännande att bli intervjuad som verksam idrottslärare med syfte att bidra med information till ett examensarbete.
• Jag godkänner att intervjun kommer att spelas in, transkriberas och raderas efter 6 månader från inspelningsdatum
• Jag kan närsomhelst välja att inte deltaga i studien och ångra mitt bidrag.
• Musawar Rashid och Adis Ceric får rätten att använda sig av min intervju i deras examensarbete.
• Min konfidentialitet kommer att sekretessbeläggas under hela studiens gång och ert namn kommer inte att presenteras under några som helst omständigheter. All information som delges av er kommer enbart användas i detta examensarbete.
• Vid frågor kan jag kontakta Torsten Buhre (Handledare vid Malmö Universitet) som kan svara som en oberoende part gällande examensarbetet eller dom forskningsprocesserna som används (kontaktuppgifter finner ni i
informationsbrevet).
Namn: _______________________________________________________
Datum: _______________________Ort: _________________________
Bilaga 3 - Intervjuguide
Tema 1: Bakgrund
1. Berätta kort om dig själv, hur gammal är du och vad är din yrkeserfarenhet?
Tema 2: Vad för digitala verktyg används?
Hur ser du på digitala verktyg och dess användning inom ämnet idrott och hälsa? Vad eller vilka digitala verktyg använder du dig av?
Vilka digitala verktyg anser du funkar bra eller mindre bra? Varför?
Tema 3: Hur används digitala verktyg i relation till elevers lärande och lärarnas formativa feedback?
Inom vilket område använder du digitala verktyg mer eller mindre? Exempelvis utifrån ämnets centrala innehåll.
Vad är syftet bakom din användning av digitala verktyg?
Följdfråga: Hur ser du på elevers lärande vid din användning av digitala verktyg? Använder du dig av digitala verktyg vid ditt formativa arbete?
Följdfråga: Om ja, hur?
Tema 4: Faktorer som kan påverka användningen av digitala verktyg?
Känner du att du har tillräckligt med kunskap för att använda dig av digitala verktyg? Har du stöd och direktiv av skolledningen gällande digitalisering?
Vad begränsar/kan begränsa din användning av digitala verktyg? Kan eleverna hantera de digitala verktygen?
Framtidstankar:
Hur tror du digitaliseringen inom ämnet ser ut i framtiden? Är det något du skulle vilja tillägga, eller något vi har missat?
Källhänvisning
Referenser
Adkins, M., Bice, M. R., Worrell, V., & Unruh, N. (2017). Keeping the Physical
Educator" Connected" an Examination of Comfort Level, Usage and Professional Development Available for Technology Integration in the Curricular Area of Physical Education. Contemporary Issues in Education Research, 10(4), 225-230.
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2016. Göteborg.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Casey, A., & Jones, B. (2011). Using digital technology to enhance student engagement
in physical education. Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education,
2(2), 51-66
Claesson, S. (2007). Spår av teorier i praktiken: några skolexempel. (2., [utökade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dennison, L., Morrison, L., Conway, G., & Yardley, L. (2013). Opportunities and
challenges for smartphone applications in supporting health behavior change:
Qualitative study. Journal of Medical Internet Research, 15(4), 86. doi: 10.2196/jmir.2583 [doi]
Dalen, M,. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Erixon, P (2010) Svenskämnet i skärmkulturen. Tidskrift för litteraturvetenskapen, 3-4, s. 153-163.
Fleischer, H. & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan teori möter
praktik. Johanneshov: MTM.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2011). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Fjeldsoe, B. S., Marshall, A. L., & Miller, Y. D. (2009). Behavior change interventions
delivered by mobile telephone short-message service. American Journal of Preventive
Medicine, 36(2), 165-173. doi: 10.1016/j.amepre.2008.09.040
Gibbone, A., Rukavina, P., & Silverman, S. (2010). Technology integration in
secondary physical education: teachers’ attitudes and practice. Journal of Educational
Technology Development and Exchange (JETDE), 3(1), 3.
Gao, Z., Zhang, P., & Podlog, L. W. (2014). Examining elementary school children’s
level of enjoyment of traditional tag games vs. interactive dance games. Psychology,
health & medicine, 19(5), 605-613.
George, M. J., Russell, M. A., Piontak, J. R., & Odgers, C. L. (2018). Concurrent and
subsequent associations between daily digital technology use and high‐risk adolescents’ mental health symptoms. Child development, 89(1), 78-88. )
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today.
Inchley, J., & Currie, D. (2014). Growing up unequal: gender and socioeconomic
differences in young people's health and well-being. Health behaviour in school-aged children (HBSC) study, 2014(7). 107
Kretschmann, R. (2017). Employing tablet technology for video feedback in physical
education swimming class. Journal of e-Learning and Knowledge Society, 13(2)
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Löfving, C. (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar vi
en relevant skola utifrån Lgr 11. Stockholm: Liber AB.
Marshall, S. J., Biddle, S. J., Gorely, T., Cameron, N., & Murdey, I. (2004).
Relationships between media use, body fatness and physical activity in children and youth: a meta-analysis. International journal of obesity, 28(10), 1238.
Mishra, P. & Koehler, M.J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A
Framework for Teacher Knowledge. Teachers College Record, 108(6), 1017-1054.
Retrieved January 5, 2020 from https://www.learntechlib.org/p/99246/.
Nuutinen, T., Ray, C., & Roos, E. (2013). Do computer use, TV viewing, and the
presence of the media in the bedroom predict school-aged children’s sleep habits in a longitudinal study? BMC public health, 13(1), )
Pedersen, Paul D. Cooley & Vaughan J. Cruickshank (2017) Caution regarding
exergames: a skill acquisition perspective, Physical Education and Sport Pedagogy,
22:3, 246-256, DOI: 10.1080/17408989.2016.1176131
Robinson, D., & Randall, L. (2017). Gadgets in the Gymnasium: Physical Educators’
canadienne de l’apprentissage et de la technologie, 43(1)
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Thomas, A., & Stratton, G. (2006). What we are really doing with ICT in physical
education: a national audit of equipment, use, teacher attitudes, support, and training.
British Journal of Educational Technology, 37(4), 617-632.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Villalba, A., González-Rivera, M. D., & Díaz-Pulido, B. (2017). Obstacles Perceived by
Physical Education Teachers to Integrating ICT. Turkish Online Journal of Educational
Technology-TOJET, 16(1), 83-92.
Winroth, J. & Rydqvist, L. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-,
grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Elektroniska referenser
Centrum för marknadsanalys (CMA), 2006, IT i skolan 2006 – attitydundersökning. Stockholm. Hämtad 2019-12-17 från:
http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/it_i_skolan_2006_2006_publ .pdf
Digitaliseringsrådet. (2018). En lägesbild av digital kompetens. Stockholm. Hämtad 2019-12-04 från:
https://digitaliseringsradet.se/media/1213/lagesbild_digitalkompetens_slutversion_utana ppendix.pdf
Europaparlamentets och rådets rekommendation av nyckelkompetenser för livslångt lärande den 18 december 2006.Hämtad 2019-11-26 från:
https://eur-lex.europa.eu/legal
content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018H0604(01)&from=EN
Gibbs, B. (2016) Wii lär oss dansa? Om dansspel, rörelsekvaliteter och lärande i idrott och hälsa - Licentiatuppsats vid Gymnastik - och idrottshögskolan vid Stockholms universitet, Stockholm.) Hämtad 2019-11-23 från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:729165/FULLTEXT01.pdf
Nationalencyklopedin (2019). Digitalisering. Stockholm Hämtad 2020-01-03 från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/digitalisering
Regeringen (2017) Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad 2019-12-12 från:
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/ nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm Hämtad 2019-11-21 från:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet/
Skolverket. (2015). IT användning och IT kompetens i skolan (2015:00067) Hämtad 2019-12-07 från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3617
Skolinspektionen. (2012). Idrott och hälsa i grundskolan- 2011:1362 - Stockholm Hämtad 2019-11-20 från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2012/idrott/idrott-halsa-grundskolan-slutrapport.pd
Statens Medieråd. (2015) Ungar & medier 2015: demografi - Fakta om hur barns och ungas medievanor påverkas av föräldrarnas härkomst, utbildning och inkomst. Hämtad från 2020-01-03 från:
https://statensmedierad.se/download/18.24d1e3b61513e2cb2f48ad59/1449480094181/ Ungar-och-medier-2015-demografi-ver1.pdf