Lärarna använde sig av snarlika digitala verktyg utifrån deras olika förutsättningar på respektive skola. De främsta digitala verktygen som vi kunde finna var mest centrala är
följande: lärplattformar, videoinspelning på Ipads, användning av projektor, videouppspelning i form av teknisk utförande och instruktionsvideos samt GPS baserade applikationer.
För att få en överblick kring vilka digitala verktyg som varje enskild lärare använder sig av och valt att lyfta i intervjuerna har vi sammanfattat nedanstående tabell*:
Digitala verktyg Läroplattfo rmar iPad / Videoinspelning GPS-baserade tjänster/appar Projektor/ videouppsp elning Pulsklockor / Mätare Exerga mes Lärare A x x x x Lärare B x x Lärare C x x Lärare D x x x x x Lärare E x x x Lärare F x x x x
• Tabellen sammanfattar de olika verktygen som lärarna använder i sin undervisning utifrån våra kvalitativa intervjuer.
7.2.1 Lärplattformar och mobilapplikationer
Samtliga använde sig av lärplattformar i undervisningen, men i olika utsträckning och med olika tyngd. Utifrån vårt resultat använder alla lärare som vi intervjuat, en viss typ av plattform som tex: Google Classroom, Infomentor, Unikum och Dexter på sina arbetsplatser. Här beskriver majoriteten av lärarna att dom delar med sig av
kontaktuppgifter, planeringar, lärandemål och att det är här bedömningen äger rum. En del av lärarna använder även denna plattform för att dela med sig av teoretiskt
material, såsom PDF-filer, PowerPoints, Youtube länkar och annat undervisningsmaterial.
Jag brukar ju använda classroom för teoretiska uppgifter. Det kan ju vara att läsa en bok eller PDF som jag skannat in, som en teoretisk uppgift. då har det oftast handlat om träningslära och reflektion kring sin egen fysiska aktivitet (Lärare E)
Vi kunde se att de lärare som har ett mobilförbud på skolan - Lärare B och C - använder sig av lärplattformarna i större utsträckning än de andra. Lärare B väljer att beskriva arbetet med lärplattformen som ett flippat klassrum, vilket kortfattat innebär att
eleverna har tillgång till lärarnas undervisningsinnehåll innan samt efter lektionerna för att eleverna ska vara väl förberedda och insatta i området innan lektionsstart. Därmed får samtliga elever en ökad möjlighet att ta del av idrottsundervisningen digitalt oavsett tid eller plats. Lärare B:
Inom alla arbetsområden så använder vi någon form av digitalt verktyg. Har vi
orientering till exempel så har vi orienterings filmer som ligger ute. Vi filmar oss själva också. Friluftsliv samma sak, där filmer om allemansrätten, stormköket, vindskydd finns. Så att allting läggs upp i deras classroom. Vi har en genomgång, ja... det blir ju ett flippat klassrum. De får tillgång till allt vi gör (Lärare B)
Både lärare B och E belyser att med hjälp av lärplattformar kan man på ett smidigt vis förenkla kommunikationen med eleverna. Detta digitala verktyg kan i sin tur betraktas som ett fysiskt redskap enligt det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2015). Genom detta verktyg anser majoriteten av lärarna att det förenklar instruktioner, feedback och bedömning samt att de ger eleverna möjligheten till att få tillgång till lektionsinnehållet även om eleven inte fysiskt befinner sig i klassrummet. Vilket utifrån det sociokulturella perspektivet kan utgöra ett stöd i elevens medierings process och kan på så sätt bidra till elevernas vidareutveckling och lärande.
När det kommer till lärarnas användning av applikationer så kunde vi få fram att lärarna främst arbetade med mobilapplikationer som baserades på GPS lokaliseringstjänster. Dessa används främst i momentet orientering för att skapa rörelse och utveckla elevernas orienteringsförmågor med hjälp av applikationerna.
Jag har använt en app för löpning, Zombierun, en mobilapplikation. Jag har även använt TURF (Lärare E)
Ja, jag har använt mig av två olika. Lärare F på skolan har använt en och jag har använt en och sen har vi testat varandras. Lärare F använde TURF/turfhunt och jag använde något som hette GPS quiz. Då hade vi något, jag sätter ut små små pluppar så går dom o plockar dom o så la ja till frågor om allemansrätt. Så det blev en digital tipsrunda (Lärare D)
Däremot lyfter lärare A också att hen arbetar med applikationer som exempelvis underlättar arbetet med elevernas träningsdagbok och där eleverna kan analysera sina kostvanor genom olika hälsa relaterade applikationer. Utifrån följande citat kan vi synliggöra att läraren är väl medveten om olika applikationer som kan implementeras i undervisningen och ser positivt på detta. Däremot kunde läraren inte uttrycka sig i vilken utsträckning användningen sker.
Nej men det finns många appar, otroligt många appar. som hjälper till med det här med dagbok, tabata och hur man tränar. Det finns till exempel appar där du kan se varje muskel, hur den tränas, var den fäster osv. Allt finns, vilket är väldigt positivt. Det är väldigt relevant att använda sig av, då de flesta elever har mobiler (Lärare A)
Återigen så kände lärare B och C sig begränsade kring detta område eftersom kommunen har infört ett mobilförbud på skolan, däremot så lyfter lärare B att de tidigare har använt sig av GPS baserade applikationer innan mobilförbudet trädde in.
Vi körde den här turf hunt. Den uppskattades ju, men då var de tvungna och ha sina mobiler (Lärare B)
7.2.2 Videouppspelning & Videoinspelning
I intervjuerna kom det fram att majoriteten av lärare använde sig av projektorer eller videouppspelning i undervisningssammanhang, vilket de ställde sig väldigt positiva till. Genom användningen av projektorer så kunde lärare projektera lektionsplaneringen samt visa på arbetsområdet som de arbetar med i relation till det centrala innehållet. Vidare kunde lärarna visa olika tekniska moment, gå igenom spelregler och utföra teoretiska lektioner gällande kost och hälsa. Det lyfts också att videouppspelning är ett bra kompletterande verktyg för övningar som kanske läraren själv inte kan utföra samt att videouppspelningar utgör ett bra stöd för elevernas rörelseuppfattning. Lärare A och F formulerar sig så här:
Jag menar att vissa moment som man inte själv klarar av, till exempel mellanhopp, då kan jag istället visa en video till eleverna. Som går igenom hur utförandet ska se ut och även vissa filmer visar också saker som eleverna ska tänka på vid utförandet, vilket jag tycker är bra och är något som jag absolut använder mig av (Lärare A).
Jag använder mig av projektor och projektorduk där jag kan i tex redskapsgymnastik kan använda mig av klipp och där eleverna kan se momenten och se det i slow motion osv (Lärare F).
Utifrån ovanstående citat kan vi tolka att kopplingen mellan projektor och
videouppspelning utgör ett viktigt inslag i lärarnas undervisning. Detta främst som ett sätt att förenkla och förtydliga innehållet. De arbetsområden som detta verktyg används inom utgörs oftast av moment inom dans, redskapsgymnastik, orientering och andra områden inom ämnet som anses mer teoretiskt grundade exempelvis träningslära och kost. Därmed använder lärarna detta verktyg som ett aktivt didaktiskt val i sin
undervisning.
Genom våra intervjuer fick vi fram att dom flesta lärare har tillgång till iPads eller någon form av videokamera som används kontinuerligt under idrottsundervisningen. Detta i syfte av att spela in eleverna i olika sammanhang. Dessa sammanhang är främst avsedda att filma elevernas rörelseförmåga och tekniska utförande inom områden såsom dans och redskapsgymnastik. I enstaka fall lyfts det också områden inom friidrott samt bollspel fram. Majoriteten av lärarna anser att detta verktyg utgör en viktig del i elevernas lärandeprocess. Exempelvis lyfter Lärare E och A följande resonemang:
När jag använder det i filmningen så är det ju väldigt bra för den individuella utvecklingen. Det är ju bra att man kan gå 1 till 1 (Lärare E)
Genom att vi titta på elevens passningsspel tillsammans kunde vi starta en diskussion, vad tyckte du där? Hur gick det för dig? Hur anser du din teknik är? Har du
ögonkontakt med andra och kan hitta en ny position? Är till exempel frågor som tas upp. Detta tycker jag är ett stöd både för mig och eleven (Lärare A)
Om vi utgår från vad Lärare E och A lyfter kan vi tydligt se kopplingar gentemot det sociokulturella perspektivet även inom detta redskap, mer specifikt berör detta de fysiska och intellektuella redskapen som utgör grundförutsättningarna i elevernas
medierande och approprierande processer (Säljö, 2015). I detta fall kan digitala verktyg som exempelvis videoinspelning och uppspelning agera som ett fysiskt samt intellektuellt redskap för att mediera samt appropriera vidare kunskap och
information till eleverna. Genom dessa redskap upplever flertal lärare att det ger de goda förutsättningar för en ökad dialog och diskussion kring elevernas
rörelseförmåga. Där lärare och elev har möjligheten att diskutera det inspelade materialet. Detta lärande kan i sin tur ske även om läraren inte direkt har möjligheten till att fysiskt medverka bland eleverna, genom exempelvis kamratbedömningar eller att eleven utför en egen analys utifrån materialet i videoinspelningen.
Lärare B och C berättar att dom har ett mobilförbud på skolan, vilket de anser har begränsat deras användning kring videoinspelningar kraftigt. Däremot så använder de det till och från speciellt vid inspelningen av olika dansmoment i större grupper, som de tycker funkat bra när det kommer till bedömning av elevernas rytm och taktkänsla. Vidare så nämner dom att de skulle vilja implementera detta arbetssätt mer i sin undervisning i framtiden och är positiva till ett sådant inslag.
Sen tankarna längre fram är till exempel att vi plockar fram en kamera när vi har redskapsgymnastik eller friidrott, där man kan filma ett längdhopp eller höjdhopp där de själva får titta på det också (Lärare B)
Vidare finner vi i resultatet att användningen av videoinspelning utgör ett viktigt redskap för bedömningsunderlaget hos lärarna. Majoriteten av lärarna anser att med hjälp av digitala verktyg kan bedömningen av eleverna bli mer rättssäker vid den summativa bedömningen. Genom att använda sig att videoinspelning skapar man goda förutsättningar för att ge eleverna mer konkret feedback.
Jag filmar och bedömer eleverna. Jag bedömer inte hela klasser samtidigt, men jag bedömer grupper och jag anser att det är svårt att göra en korrekt rättvis bedömning med bara blotta ögat. Men jag har filmningen som ett stöd som jag kan gå tillbaka och motivera elevens betyg (Lärare F)
lärare överens om att det hade varit positivt och lärorikt för eleverna, där man kan på ett smidigt vis synliggöra elevernas aktivitetsnivåer och skapa ökad förståelse samt diskussion kring pulsträning. Här menar lärare D utifrån ett TV-program som hen tagit del av att man på ett smidigt vis kan synliggöra elevernas fysiska aktivitet utifrån deras pulsnivåer under en idrottslektion.
Kalle Zackari hade ju ett pass på tv, där man kunde se realtidsmätning (på
projektorduken) och det hade vart ju kul att göra och säkert bra också. Det är ju väldigt synligt (Lärare D)
Däremot var det ingen som hade tillgång till pulsklockor på sina arbetsplatser. Majoriteten lyfter att det oftast är en kostnadsfråga och kompetensfråga gällande implementeringen av pulsklockor och pulsband i undervisningen.
Ja, skulle vi ha de ekonomiska faktorerna med att köpa in pulsklockor och pulsband och liksom sådana grejer skulle vi såklart köpa in det. Självklart skulle krävas lite
fortbildning men det får man ta då (Lärare F)
Gällande exergames (exercise games) så var majoriteten av lärarna inte medvetna om detta verktyg. Efter att vi förklarade exergames och dess funktion som ett verktyg för rörelseaktivitet var det några lärare som kände igen konceptet. Enbart Läraren D hade använt detta verktyg i undervisningssammanhang och det utfördes i ett traditionellt klassrum. Majoriteten av lärarna var nyfikna och positiva gentemot verktyget, däremot så var det många av lärarna som valde att diskutera kring kostnaden och den
pedagogiska tillämpningen även här.
Ja om de ekonomiska resurserna tillåter detta så kan jag tänka mig det. Ett problem jag kan se direkt är hur jag får det att funka konkret i idrottshallen med detta spel i en helklass (Lärare F)
Utifrån vad Lärare F resonerar kring pulsklockor och exergames i relation till TPACK modellen (Mishra & Koehler, 2006) kan vi tydligt utläsa att det skulle krävas mer digital kompetens (T) och i sin tur även ämneskompetens (CK) kring hur integrering av pulsklockor samt exergames skulle kunna ske inom ramen för hens undervisning.