Brytpunkter och rutiner

Hodkinson & Sparks har i sin Careership-teori framtagit begreppen brytpunkter och rutiner. Brytpunkter är en specifik händelse som leder till förändring. En rutin är tiden mellan de olika brytpunkterna. Rutinerna kan bestå av exempelvis arbete, studier eller arbetslöshet. Det finns tre olika typer av brytpunkter menar Hodkinson & Sparks, och fem olika typer av rutiner. Brytpunkter kan vara självinitierade, strukturella eller tvingade. De fem olika rutintyperna är bekräftande, motsägande, socialiserande, blockerande eller evolutionerade. Brytpunkterna och rutinerna är tillsammans avgörande för studie- och yrkesval i individens arbetsliv. Brytpunkter och rutiner beskrivs i teorin som helt olika saker och de olika typerna beskrivs separat, men i de flesta fall är det en kombination av både brytpunkter och rutiner, och det är även en kombination av de olika typerna.

37

6.4.1 Brytpunkt

Som nämnts ovan finns det olika typer av brytpunkter. I flera fall handlar det om en kombination av de olika typerna, i andra fall rör det sig snarare om endast en typ. Ett exempel på en brytpunkt som enbart var självinitierad var hos den informant som arbetade på kontor. Denna informant hade arbetat på en och samma arbetsplats länge. Hon fick dock nya arbetsuppgifter en tid innan hon valde att påbörja studierna, dessa upplevde hon som väldigt tråkiga. När hon dessutom fick sämre möjligheter att arbeta deltid kände hon att hon inte skulle orkade med det tråkiga arbetsuppgifterna på heltid, utan att hon ville göra något annat istället. Detta blev i förlängningen att hon började läsa på studie- och yrkesvägledar- utbildningen. Informanten hade alltså kunnat arbeta vidare på den arbetsplats hon var på, men valde att göra något annat istället. En annan informant som genomgick enbart en typ av brytpunkt var informanten som hade en projektanställning med tidsbegränsning. Denna typ av brytpunkt var strukturell. Det innebär alltså att förändring sker i individens arbetsliv då tidigare sysselsättning naturligt tar slut. Förändringen i informantens arbetsliv och beslutet att börja läsa på studie- och yrkesvägledarutbildningen skedde i samband med att en tidigare anställning tog slut.

I andra fall är brytpunkterna kombinationer av olika typer. Exempelvis finns det två informanter som beskriver hur sjukdomar påverkat deras val att börja läsa på högskolan. En har en kronisk sjukdom som förvärras med tiden och som förändrar så väl hennes privatliv som hennes arbetsliv. Detta visar på att det är en tvingande brytpunkt. Samtidigt är sjukdomen i dagsläget inte är så pass allvarlig att informanten blev omplacerad så därför valde hon själv att byta yrkesbana innan det blev aktuellt med en tvingad omplacering. Detta tyder på att brytpunkten även var självinitierad. Den andra informanten som började tänka på högskoleutbildning på grund av sjukdom genomgick en brytpunkt som var tvingande och självinitierande, på liknande sätt som den andra informanten som var sjuk. En annan informant som genomgick två typer av brytpunkter var den som genomgick en stor familjekris i samband med hennes mans bortgång. Externa krafter bortom hennes kontroll ledde till att hennes man gick bort, därmed är det en tvingande brytpunkt. Efter den mest intensiva krisperioden insåg hon att hon var tvungen att göra förändringar i hennes arbetsliv, som i och med detta gjorde att brytpunkten som ledde till att hon faktiskt började studera på studie- och yrkesvägledarutbildningen var självinitierad.

38

Informanten som var egenföretagaren genomgick en strukturell brytpunkt, kombinerad med en självinitierad brytpunkt. Att hon valde att lägga ned sitt företag just när hon gjorde det berodde på att kontraktet löpte ut, detta fick henne att fundera på om hon ville fortsätta och därmed skriva nya kontrakt som binder henne till att fortsätta i minst ett år till. Samtidigt hade hon kunnat göra detta, men valde att inte göra det utan att istället göra något annat. Detta visar på att det också var en självinitierad brytpunkt.

6.4.2 Rutin

Rutiner är en period mellan brytpunkter. Denna period kan bestå av olika saker, såsom arbete eller arbetslöshet. Det finns olika typer av rutiner, men ofta är det en kombination av olika typer av rutiner som människor går igenom.

En informant berättar om hennes tidigare sysselsättning. Innan hon påbörjade sina studier drev hon ett eget företag. Hon upplevde att hon är väldigt glad att hon har den erfarenheten med sig, men att det var dags för henne att testa något annat. Samma informant hade även arbetat med många olika saker innan det egna företaget. Hon upplevde även där att det var viktigt att inte stanna på samma ställe allt för länge, utan att istället byta arbetsplats och ibland även yrke för att fortsätta sin utveckling. Utifrån detta kan den evolutionära rutinen urskiljas. Det innebär alltså att hon med tiden utvecklas på sin arbetsplats och närmar sig en brytpunkt. Att närma sig en brytpunkt är inte smärtsamt när individen genomgår denna rutin, utan det är istället en naturlig del av den.

En annan informant arbetade på kontor, och hade gjort det i många år. När hon fick nya arbetsuppgifter upplevde hon att dessa inte var särskilt roliga och hon tröttnade snabbt på dessa. Detta ledde till att hon kände att det därför var dags för henne att göra något nytt. I denna berättelse går det att urskilja en kombination av två olika rutiner, den motsägande rutinen och den blockerande rutinen. Den del av berättelsen som tyder på att hon genomgår en motsägande rutin är att hon inte trivs med de nya arbetsuppgifterna. Det blev inte som hon tänkt sig när hon tog sig an de nya uppgifterna, utan hon blir missnöjd. Det som tyder på att det är en blockerande rutin är att hon fortsätter att arbeta på samma arbetsplats med samma arbetsuppgifter trots att hon inte trivs med dem. Att hon i ett tidigt läge finner sig i uppgifterna och inte väljer att göra något annat tyder på att rutinen är blockerande.

39

Det är först när ytterligare en faktor läggs till, att hon behöver börja arbeta heltid, som hon fattar beslutet att göra något annat.

Alla informanter som vi intervjuade var nöjda med sitt beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. De flesta hade höga förväntningar på utbildningen och trodde att det skulle bli bra. En del trodde att det skulle vara bra men var mer osäkra på vad de gav sig in på och vad de hade att vänta. Detta tyder på en bekräftande rutin och en socialiserade rutin för informanterna.

6.5 Sammanfattning

Genom att sammanfläta det resultat vi fått fram genom att genomföra intervjuerna med de teorier vi har valt har vi fått möjlighet att besvara våra frågeställningar och därmed uppnått syftet med vår studie. Vi har fått en större förståelse för varför studie- och yrkesvägledare påbörjar sin utbildning sent i livet. Den främsta anledningen till att informanterna inte har påbörjat sin studier tidigare är för att de inte har tänkt på yrket som möjligt för dem. De har troligtvis känt till yrket och vet att det finns, men det är inte så att de har funderat på att bli studie- och yrkesvägledare under särskilt lång tid. Alla informanter förutom en hade relativt nyligen kommit på att de kunde tänka sig att arbeta som studie- och yrkesvägledare. Detta fenomen förklaras av Hodkinson & Sparks begrepp handlingshorisont. Detta upplevs av oss som den största och tydligaste anledningen till att informanterna påbörjar studie- och yrkesvägledarutbildningen när de nått en relativt hög ålder.

Anledningar till att informanterna har valt att läsa till just studie- och yrkesvägledare skiljer sig åt, liksom deras anledningar till att lämna tidigare sysselsättningar för att påbörja utbildningen. Informanternas yrkesval påverkas bland annat av ålder, arbetsmarknad, arbetsplats, intresse, familj, geografiskt läge, kamrater, hälsa och värderingar. Anledningarna till att informanterna valde att avbryta tidigare sysselsättning för att börja studera berodde på olika saker, i informanternas berättelser återfinns alla tre typer av brytpunkter som Hodkinson & Sparks beskriver.

Informanterna påverkas också av tidigare erfarenheter i sina studie- och yrkesval. Erfarenheterna återfinns både inom det privata livet och inom arbetslivet.

40

Exempelvis så påverkas vissa informanter av deras tidigare erfarenheter inom skolvärlden, det vill säga att de påverkas av den arbetsplats där de kan komma att arbeta i framtiden.

Informanterna har även påverkats av sitt habitus i sitt studie- och yrkesval. Detta kan exempelvis tydas utifrån att deras värderingar påverkat valet. I flera fall går det också att urskilja informanternas längtan efter olika sorters kapitalökning för att få mer makt inom det aktuella fältet.

Våra informanter har också genomgått de rutiner som beskrivits ovan. I flera fall har det varit detta som lett till att de påbörjade utbildningen, exempelvis när informanten som drev ett eget företag genomgick en evolutionär rutin och naturligt kände att det var dags för en förändring.

41