”Ska jag utbilda mig så är det nu eller inte alls” - En studie om äldre studie- och yrkesvägledarstudenters valprocess kring yrkesval

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Ska jag utbilda mig så är det nu eller inte

alls”

En studie om äldre studie- och yrkesvägledarstudenters

valprocess kring yrkesval

”If I’m going to educate myself it’s now or never”

A study focused on older career counsellors vocational choices

Amanda Gavigan

Hanna Hartikainen

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2017-05-31

Examinator: Lars Pålsson Syll

Handledare: Jan Anders Andersson Fakulteten för

3

Sammanfattning

Medelåldern för studie- och yrkesvägledarexamen är i Sverige högre än för de flesta andra treåriga högskoleutbildningarna. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för vad det är som gör att studie- och yrkesvägledarstudenter påbörjar sin utbildning relativt sent i arbetslivet. Tre frågeställningar har framtagits för att göra studien undersökningsbar. Frågorna berör vad som får studenterna att påbörja utbildningen vid en relativt hög ålder, vad som har föranlett beslutet att påbörja utbildningen just när de gör det samt hur tidigare erfarenheter har påverkat deras beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. I studien har en kvalitativ metod används. Sex studie- och yrkesvägledarstudenter intervjuats, samtliga är 35 år eller äldre och studerar på programmets andra termin. Tidigare forskning visar att äldre högskolestudenter påbörjar utbildning på grund av bland annat att personer behöver utöka sin kompetens, att personer vill byta yrke samt att det finns personer som kontinuerligt vill lära sig saker för kunskapens skull. Det finns också forskning som tyder på att individer byter sysselsättning vid specifika vändpunkter i livet och människors yrkesidentitet påverkar valet av studier och förändringar i deras yrkesbana. I arbetet presenteras två teorier, dessa behandlar bland annat brytpunkter, rutiner och påverkansfaktorer vid studie- och yrkesval. Resultatet i studien visar att studenterna inte sett studie- och yrkesvägledaryrket som tänkbart för dem förrän kort innan påbörjandet av högskolestudierna. Intervjupersonerna uppger att de tidigare funderat kring högskolestudier, och om det ska göra det någon gång så är det nu eller aldrig. I samtliga fall har det skett något specifikt som lett till att personerna har slutat med tidigare sysselsättning och börjat något nytt. I studien framkommer även att personerna bland annat påverkas av kommande arbetsplats, familj, geografiskt läge, arbetsmarknad och ålder när de valt att studera till studie- och yrkesvägledare.

Nyckelord: brytpunkter, examensålder, handlingshorisont, påverkningsfaktorer, studie- och yrkesvägledarstudenter.

4

Förord

Detta arbete har vi skrivit fram tillsammans. Vi har under hela arbetets gång skrivit tillsammans och kontinuerligt haft studiemöten med varandra. Vi har båda två läst allt material vi använder oss av i arbetet, vi har skrivit alla kapitel gemensamt och vi har genomfört samtliga intervjuer tillsammans. Vi har valt att göra på detta vis då vi tror att kvaliteten i uppsatsen blir bättre om vi båda arbetar med samtliga delar, istället för att en bara tänker, reflekterar och arbetar med en specifik del. Genom att diskutera samtliga delar av arbetet har vi haft möjlighet att utveckla våra tankegångar tillsammans vilket har lett till mer omfattande reflektioner än vad vi troligtvis hade gjort om vi enskilt hade arbetet med olika delar.

Då vi har ett geografiskt avstånd på cirka 23 mil har vi använt oss mycket av tekniska hjälpmedel såsom telefon, Skype och Google Docs. Google Docs har tillåtit oss att skriva i ett gemensamt dokument där båda kan se förändringar i texten i realtid. Detta har lett till att båda har kunnat revidera texten omgående om så önskas.

I slutskedet av detta arbete har vi valt att träffas för att gemensamt se över de sista delarna av vår uppsats. Vid detta tillfälle korrekturläser båda uppsatsen en sista gång, detta efter att uppsatsens upplägg kontrollerats i sin helhet. Vi undersöker då uppsatsens formalia, antalet sidor, källhänvisningar, referenslista och bilaga.

Vi vill tacka de studenterna vi har intervjuat för deras deltagande och öppenhet. Vi vill också tack vår handledare Jan Anders Andersson som under arbetes gång funnits där som stöd och gett oss konstruktiv kritik som i sin tur har lett till att arbetet utvecklas. Vi vill tacka våra familjer som stöttat oss under processens gång och slutligen vill vi tacka varandra för ett fint och gott samarbete.

5

Innehållsförteckning

2.1 Anledningar till att påbörja högskolestudier senare i livet ... 10

2.2 Händelser som lett fram till beslutet att studera på högskolan ... 12

2.3 Yrkesidentitet och högskoleval ... 12

2.4 Sammanfattning ... 13 3. Teori ... 15 3.1 Systemteori ... 15 3.2 Karriärteori ... 17 3.3 Sammanfattning ... 19 4. Metod ... 21

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 21

4.2 Urval ... 23

4.3 Datainsamling ... 24

4.4 Analysmetod ... 24

4.5 Etiska ställningstaganden ... 25

5. Resultatredovisning ... 26

5.1 Anledningar till att påbörja just studie- och yrkesvägledarutbildningen ... 26

5.2 Vändningar i livet som ledde till påbörjad utbildning ... 28

5.3 Tidigare erfarenheters inverkan på beslutet att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen... 30

5.4 Sammanfattning ... 31

6. Analys ... 32

6.1 Systemperspektiv ... 32

6.2 Fält, kapital och habitus ... 34

6.3 Handlingshorisont ... 35

6.4 Brytpunkter och rutiner ... 36

6.5 Sammanfattning ... 39

6 7.1 Framtida forskning ... 44 Referenslista: ... 46 Bilaga 1 ... 50 Intervjuguide ... 50 Bilaga 2 ... 51 Presentation av informanter ... 51 Annelie: ... 51 Beatrice: ... 51 Cajsa: ... 52 Daniella: ... 52 Elin: ... 53 Filippa: ... 53

7

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Medelåldern för en kandidatexamen i Sverige är 28.1 år, det är en av de högsta siffrorna i världen. Det är i sig inget problem att människor tar ut sin examen vid en högre ålder, förutsatt att de tidigare har etablerat sig på arbetsmarknaden (Ekonomifakta 2016). Sent inträde på arbetsmarknaden är dock ett problem. Det kostar både samhället och individen stora summor pengar. För att komma upp i en bra pension behöver individen ha förvärvsarbetat i cirka 40 år. De som etablerar sig på arbetsmarknaden sent eller gör flerårigt yrkesuppehåll kan förvänta sig en lägre pension (Alecta 2014, 4). Enligt regeringens Långtidsutredning från 2011 förlorar samhället 80 000 kr i intäkter varje år som en individ har ett studieuppehåll. (SOU 2011:11). Anledningen till detta är att Sverige har ett progressivt skattesystem vilket i sin tur innebär att de med högre inkomst betalar tillbaka till samhället i större utsträckning, i form av skatt. Det beror också på att de individer som tar examen vid en högre ålder generellt nyttjar transfereringar i högre utsträckning (SOU 2010:88). För personer som högst har en gymnasieutbildning är arbetsmarknaden tuff. Etableringsåldern på arbetsmarknaden var år 2014 26 år. Detta kan jämföras med siffrorna i samma mätning från slutet av 80-talet, då motsvarande siffra var 20-21 år. Innan studiestart på högskolan är det vanligast att jobba, antingen heltid eller deltid, men det finns också en betydande del som är lediga, arbetslösa, reser eller kompletterar sin tidigare utbildning (Alecta 2014, 5-7). Det är sannolikt att även i de fallen då individer arbetar innan de påbörjar sina högskolestudier så tjänar personerna mindre pengar än när de har gått färdigt en utbildning (Alecta 2014, 7-9)

Ur en strikt ekonomisk synvinkel är det därför som regel bättre att slutföra sin högskoleutbildning först och sedan direkt påbörja yrkeskarriären, i stället för att göra ett studieuppehåll (Alecta 2014, 7).

Helene Hellmark Knutsson, nuvarande minister för högre utbildning och forskning skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet från 2016 om vikten av de livslånga lärandet. Hon menar att det blir allt viktigare i dagens samhälle.

8

Hon argumenterar även för att det är viktigt för Sverige som nation att ha god forskning- och utbildningskvalitet för att Sverige ska kunna vara en ledande kunskapsnation i den globala värld vi lever i. I ett försök att fånga upp den kompetens och ambition som nationens individer innehar satsar regeringen resurser på högskolor och öppnar även upp för fler högskoleplatser. Det är viktigt att de som har gått en högskoleutbildning har gått en utbildning med god kvalitet, detta för att säkra deras förmåga att göra bedömningar på ett kritiskt sätt, att kunna bemöta problem samt kunna hantera förändringar i arbetslivet (Regeringskansliet, 2016). Detta talar för hur samhället gynnas av högutbildade invånare.

Högskoleutbildning ska ge beredskap att möta förändringar i arbetslivet, träning i att formulera och lösa problem samt kunskaper och färdigheter baserad på en stabil vetenskaplig eller konstnärlig grund. Men särskiljande för den högre utbildningen är också att den ska bilda individen och ge förmåga till kritiskt och självständigt tänkande. (Regeringskansliet, 2016)

Som nämnts ovan är den genomsnittliga examensåldern för treåriga högskoleutbildningar i Sverige 28.1 år. Genomsnittet för studie- och yrkesvägledarexamen ligger flera år högre än detta. Exempelvis var medelåldern för de som tog ut studie- och yrkesvägledarexamen vid Malmö högskola 2016 34.5 år, motsvarande siffra vid Umeå universitet var 33 år. Bland personer som är äldre än 35 år och byter karriär så är studie- och yrkesvägledare ett av de vanligaste yrkena att byta till (allastudier.se).

Eftersom yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare illustrerar detta fenomen så tydligt har vi valt att titta vidare på denna grupp specifikt. Vi funderar över vad detta beror på och vi intresserar oss även för vad dessa individer har gjort tidigare, innan de påbörjade utbildningen. Vi undersöker vad studenterna påverkas av när de fattar sitt beslut, vad som lett till att de påbörjat utbildningen just när de gör det samt hur deras ålder påverkar deras val.

Än så länge är området relativt outforskat. Det finns mycket studier kring karriärbyten senare i livet och forskning kring konsekvenser av detta, men just för studie- och yrkesvägledare som går utbildningen sent i yrkeslivet så är området outforskat.

För oss som blivande studie- och yrkesvägledare är det viktigt att känna till vad som påverkar människors olika studie- och yrkesval.

9

Studie- och yrkesvägledares uppdrag är en balans mellan att hjälpa individen och att tillgodose samhällets intressen på arbetsmarknaden. Enligt Skolverket är det viktigt att människor erbjuds kompetent vägledning för att på så vis undvika kostsamma studieuppehåll samt att god studie- och yrkesvägledning leder till förbättrad balans på arbetsmarknaden vad gäller efterfrågan på lämplig kompetens (Skolverket 2016).

1.2 Mål och syfte

Målet med vår uppsats är att få en större förståelse varför människor, specifikt studie- och yrkesvägledare, påbörjar sin högskoleutbildning vid en relativt hög ålder. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som får äldre studie- och yrkesvägledarstudenter att påbörja högskoleutbildningen.

1.3 Frågeställningar

• Vad får studie- och yrkesvägledarstudenter att påbörja utbildningen vid en relativt hög ålder?

• Vilka förändringar i individers liv påverkar deras beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen?

• Hur har studenternas tidigare erfarenheter inverkat på valet att börja på studie- och yrkesvägledarutbildningen?

1.4 Avgränsning

Vi har valt att avgränsa vår studie till att titta på åldern för enbart studie- och yrkesvägledarstudenter som går första året på utbildningen. Att undersöka karriärbyten mitt i livet generellt och inte avgränsa sig till en yrkesgrupp hade varit en alldeles för omfattande undersökning för denna uppsats, även om vi är intresserade av fenomenet i stort. Detta då den satta tidsramen är för liten och vi hinner inte undersöka en så bred frågeställning som frågan skulle vara om vi inte specialiserat oss på en yrkesgrupp.

10

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenterar vi tidigare forskning som publicerats kring området. Vi har valt att redovisa det vi anser är relevant för studien och har därmed utgått från tre olika teman som speglar våra frågeställningar.

Teman:

1. Anledningar till att påbörja högskolestudier senare i livet 2. Händelser som lett fram till beslutet att studera på högskolan 3. Yrkesidentitet och högskoleval

2.1 Anledningar till att påbörja högskolestudier senare i livet

Det finns många olika anledningar till att påbörja högskolestudier vid en relativt hög ålder. I vissa fall har personer som påbörjat högskolestudier när de är äldre än genomsnittet studerat på högskolenivå tidigare. I andra fall studerar personerna för första gången på högskolan.

Anders Hallqvist skriver i sin artikel om Baumans forskning kring snabba förändringar i livet. Han menar att det snabba förändringarna som sker kontinuerligt i det samhälle vi lever i gör att det är svårt att förbereda sig på vad som kan hända. Detta gör att vi människor ofta står inför att göra nya val till exempel i vårt arbetsliv. Det gör att våra identiteter inte skapas på samma sätt som förr utan vi själva måste välja, och detta kontinuerligt (2015, 301). Genom att tiderna har förändrats har det skapats en relativt ny teori, den så kallade tillfällighetsteorin. I denna teori är det slumpen som är en viktig del i människors liv där händelser inte går att förutse (Honkanen 2010, 158).

I Dr Estle Harlans artikel Later Life Learning Transitions från 2015 beskrivs flera olika anledningar till att personer påbörjar utbildning när de är äldre. Att behöva utveckla sina färdigheter och kunskaper på flera olika plan är en anledning. Detta gäller framför allt för att använda teknik i arbetslivet. En annan anledning är att vi idag oftare byter karriär än vad tidigare generationer har gjort.

11

I många fall kräver detta vidareutbildning, vilket i sin tur leder till att äldre individer i vissa fall påbörjar eller återgår till högskolestudier. Vidare väljer allt fler att arbeta efter den traditionella pensionsåldern vid 65 år, detta beror delvis på att människor idag generellt är friskare än de var vid samma ålder hos tidigare generationer. I vissa fall väljer äldre studenter att påbörja högskolestudier för att få social och intellektuell stimulans. I en annan artikel av Marc Freedman (2013) skrivs det om hur mindre än hälften av alla amerikanska 65-åringar inte kan gå i pension vid den åldern på grund av deras ekonomiska situation. Detta leder i sin tur till att allt fler väljer att utveckla sin kompetens genom att studera vidare vid en otraditionell ålder. Parks, Evans och Getch (2013) skriver i sin artikel om tre olika motivationstyper som påverkar olika människor när de väljer att studera vid högskolan. Den första typen handlar om de som är målmedvetna och vill ha ut någon typ av examen av sina studier. Exempelvis personer som väljer att studera för att kunna arbeta med ett specifikt yrke. Denna grupp utgöra cirka 75% av de som väljer att studera på högskolan vid en högre ålder. Den andra typen av motivation är den där människor studerar på högskolan för att få uppleva aktiviteterna på högskolan, det sociala livet och de som vill uppleva atmosfären. Den tredje typen av motivation är den där människor konstant strävar efter att lära sig nya saker. De väljer att läsa på högskolan just för att få mer kunskap.

Honkanen (2010) har gjort en studie där han undersöker kvinnor som nått en vändpunkt i sina liv och bestämt sig för att läsa på högskolan. Kvinnorna är i det skedet att de läser på Komvux eller folkhögskola för att förbättra sina betyg för att ha en chans att komma in på den högskoleutbildning de valt (2010, 149). De kvinnor han har intervjuat nämner bland annat att familjeliv är det som gjort att de väntat med att studera vidare, då de fick barn tidigt och deras liv fick hållas på vänt. Raggl och Troman (2008) säger också att det är en bidragande faktor till varför de som de har intervjuat valt att studera senare i livet och då blivit lärare. Dock så är det i Raggl och Tromans fall mestadels respondenterna som har blivit ensamstående med sina barn som valt att stanna kvar på sina arbeten i flertalet år innan de börjat läsa på högskolan. De finns även de som nämnde att det var tryggt att veta vilket jobb de gick till varje dag, därmed rullade åren på utan de tänkte på det. På grund av detta blev det aldrig aktuellt att påbörja högskolestudier (Honkanen 2010, 166).

12

2.2 Händelser som lett fram till beslutet att studera på

högskolan

Raggl och Troman har i deras artikel (2008) beskrivit Hodkinson & Sparks teori Careership och dess beskrivning av tre olika typer av brytpunkter i arbetslivet. Brytpunkterna delas in i självinitierad brytpunkter, strukturerade brytpunkter och tvingade brytpunkter. En självinitierad brytpunkt är när en förändring sker och det är individen själv som har beslutat att en ändring ska ske. Detta i sin tur kan bero på olika omständigheter. En strukturerad brytpunkt är en brytpunkt som sker på grund av någon institutionell struktur. Exempelvis kan det vara när en skolform tar slut, att eleverna till exempel har gått färdigt en gymnasieutbildning. En tvingande brytpunkt sker när externa krafter styr brytpunkten, exempelvis vid överbemanning och att individer då sägs upp.

Enligt Harlan (2015) finns det många olika typer av händelser som blir vändpunkter för personer. I vissa fall är det traumatiska händelser så som uppsägning, ekonomiska bekymmer eller familjeförändringar.

En vändpunkt kan för individen först kännas som “ ett slag i magen”, men kan sedan ses som världens chans (Hallqvist 2015, 269). Ett exempel på detta är när någon blir uppsagd och efter detta söker till högskolan. I början är det något negativt, som sedan leder till en ny start i arbetslivet. Ett annat exempel är det Honkanen skriver om, om en kvinna som var med om en bilolycka som gjorde att hon inte längre kunde jobba kvar på sitt arbete, utan hon började istället att studera. Hade inte denna olycka skett hade kvinnan eventuellt jobbat kvar som kassabiträde. Det finns andra respondenter som också påvisar att den fysiska och psykiska hälsan spelar in, där stress och plötsligt insjuknande i obotlig sjukdom blivit en vändpunkt (Honkanen 2010, 158-159).

2.3 Yrkesidentitet och högskoleval

Brown (2015, 279-280) skriver i sin artikel omden yrkesidentitet alla människor har och hur den utvecklas i samband med att deras karriärberättelser förändras.

13

Människor som har en relativt fast yrkesidentitet kommer endast att göra mindre förändringar i sina karriärberättelser. De som inte har en relativt fast yrkesidentitet behöver dock göra fundamentala förändringar i sin karriärberättelse, då detta sker när människor byter arbetsplats, yrke eller i övergången mellan skola och arbete. För människor som inte gör några större förändringar i sina karriärberättelser, utan har en relativt fast yrkesidentitet, så utvecklas ändå yrkesidentiteten. Exempelvis kan det ske om individerna fortsätter att arbeta på samma arbetsplats och med samma yrke, men ändrar befattning.

Det är vanligt att människor har mycket okontinuerliga övergångar i sina karriärer, både inom studier och arbete. Detta blir allt vanligare. För dessa individer sker en förhandling med dem själva om vilka övergångar som ska ske, detta i ett försök att få en mening och kontinuitet i deras karriärberättelser. För att försöka förstå detta och bilda den kontinuitet de söker, tolkar individer det som redan skett i deras karriärberättelser och försöker även förutse vad som kommer att hända, för att på så vis få en hel sammanhängande karriärberättelse. Individer påverkas av människor i sin omgivning, men även av sin egen vilja att skapa en sammanhängande karriärberättelse. Genom att sammanfläta detta bildas kognitiva riktlinjer för hur individerna agerar i nuet och vilka övergångar de väljer att genomföra (Brown 2015, 279-280).

2.4 Sammanfattning

Det finns många olika anledningar till att påbörja högskolestudier vi en högre ålder. Att människor blir äldre än tidigare generationer och även generellt sett håller sig friskare vid samma ålder gör att människor kan arbeta längre än till 65 år, som för närvarande är den traditionella pensionsåldern. Detta skapar möjligheter att studera vid en högre ålder, men gör även att många behöver studera när det är i medelåldern eller äldre. En del personer som studerar vid en högre ålder gör det för att de inte har råd att gå i pension, utan behöver fortsätta arbeta. I vissa av de situationerna upplever individerna att de behöver byta yrke för att nå deras ekonomiska mål, vilket i sin tur kan leda till att de återvänder till skolan och påbörjar en högskoleutbildning (ibland inte för första gången).

Det finns en annan grupp personer som läser på högskolan vid en relativt hög ålder för att de inte har haft möjlighet att studera tidigare.

14

Det beror på flera olika anledningar, exempelvis att de har fått barn vid en tidig ålder och då upplevt att de inte kunnat studera vid den tidpunkten. Vissa menar att det aldrig blivit aktuellt att påbörja högskolestudier för att livet “rullat på” ändå. De har haft jobb och känt sig trygga med det och då inte sett någon anledning till att påbörja högskolestudier. Det finns även de som vill läsa på högskolan för lärandets skull, och av sociala skäl.

Det finns olika anledningar till att människor påbörjar högskolestudier just när de gör det. I många fall har personerna nått en vändpunkt i livet. Exempel på saker som kan leda till en förändring är uppsägning, förändrade familjesituationer, förändrad ekonomi eller olycksfall och obotliga sjukdomar.

Människas yrkesidentitet påverkar hur en person väljer att agera för att få en sammanhängande karriärberättelse. Människor väljer att titta på det de gjort tidigare i sin karriär och försöker även att förutse vad som troligtvis kommer att hända i framtiden. Genom att göra detta kan individerna förhandla med sig själva och bestämma hur de ska gå vidare för att få en sammanhängande karriärberättelse.

Genom att läsa tidigare forskning så finner vi flertalet saker som vi har tänkt undersöka i vårt arbete. Vi är intresserade av hur vändpunkter i livet påverkat individers val att påbörja högskolestudier och vi är även intresserade av hur tidigare erfarenheter påverkar beslutet att påbörja studier, både vad gäller högskolestudier i stort och valet att börja på just studie- och yrkesvägledarutbildningen. Vi har hittat forskning kring detta på ett generellt plan, men inte kring den valda yrkesgruppen.

Det saknas forskning kring just studie- och yrkesvägledarstudenter och deras studie- och yrkesvalsprocess. Något som vi finner troligt är att människors val påverkas av vilka yrken som finns inom deras kognitiva yrkeskarta, detta har vi inte funnit någon tidigare forskning kring i relation till frågeställningar.

Vår ambition med uppsatsen är att förhoppningsvis kunna bidra med ny kunskap kring studie- och yrkesvägledarstudenters valprocess vid en relativt hög ålder genom att undersöka hur studenterna påverkas när de fattar sitt beslut, framför allt hur deras ålder påverkar beslutet. Vi undersöker även vad som lett till att de påbörjar utbildningen just när de gör det. Som nämnts tidigare i uppsatsen så finns det mycket forskning kring vad som påverkar människor när de väljer att påbörja studier på högskolan, men det finns ingen information kring just studie- och yrkesvägledarstudenter. Denna nya kunskap vill vi försöka bidra med.

15

3. Teori

I detta kapitel kommer vi skriva om de teorier vi har valt för att kunna analysera vårt empiriska material senare i arbetet. Vi har valt ut två teorier som vi kommer att arbeta utifrån: Patton & McMahons teori Systems Theory Framework och Hodkinson & Sparks teori Careership. Dessa teorier har vi valt då vi tror att det är lämpligt att betrakta problemet ur både ett systemperspektiv och ur ett karriärperspektiv.

3.1 Systemteori

Vi har valt att använda oss av en systemteori i denna studie då vi anser att det är viktigt att både förstå vad som påverkar individen internt och vilka externa påverkansfaktorer som spelar roll i individens omgivning.

Patton och McMahons teori Systems Theory Framework (STF) är en systemteori som är sprungen ur flertalet andra karriärteorier. Teorin bygger på olika delar som är uppdelade i ett individuellt system och ett kontextuellt system. Vidare består det kontextuella systemet av ett socialt system och ett miljö- och samhälleligt system. Inom varje system så finns det olika influenser som påverkar människor när de fattar studie- och yrkesval. Influenserna inom och mellan de olika systemen påverkas kontinuerligt av varandra och det sker förändringar över tid. Även tillfälligheter spelar roll när individer fattar beslut kring sin karriär. Nedan finns en figur som tydligt illustrerar detta. Bilden är hämtad ur Patton och McMahons bok.

16

Figur 1, Patton & McMahons teori STF (2014, 257)

3.1.1 Det individuella systemet

Det individuella systemet består av 16 olika influenser. Exempel på influenser är genus, ålder, fysiska attribut, personlighet, hälsa, arbetslivskunskap och intressen (Patton & McMahon 2014, 245-247).

3.1.2 Det kontextuella systemet

Då ingen individ lever i en isolerad miljö så blir människor alltid påverkade av det sammanhang det befinner sig i. Det kontextuella systemet består av två system, det sociala systemet och det miljö- och samhälleliga systemet. Inom det sociala systemet finns sex influenser, exempelvis utbildningsinstitutioner, familj och kamrater.

17

I det miljö- och samhälleliga systemet återfinns sex andra influenser, exempelvis arbets-marknad, geografiskt läge, globalisering och politiska beslut (Patton & McMahon 2014, 247-254).

3.2 Karriärteori

Den andra teorin vi har valt att använda oss av behandlar karriär och vad som föranleder förändring (eller inte) i karriären. Careership är en teori som behandlar detta och bygger på flera av Bourdieus begrepp. Teorin har utvecklats av Hodkinson & Sparks och flera “egna” begrepp har adderats till teorin. Nedan kommer vi att presentera det ur teorin som är relevant för vår studie.

3.2.1 Fält, kapital och habitus

Bourdieu har utformat begreppen fält, kapital och habitus. Dessa begrepp bygger Hodkinson och Sparks sin teori på. Ett fält kan liknas vid en abstrakt marknad eller ett spel. Det finns flera olika fält, ett exempel som är relevant för vår studie är ett fält som rör arbetsmarknaden. I varje fält finns det flera olika aktörer, i vårt exempel finns bland annat individer som söker arbete, arbetsgivare och studie- och yrkesvägledare. Inom varje fält så försöker de olika aktörerna uppnå olika saker. Inom fältet har de olika aktörerna olika resurser som styr hur olika aktörer inom fältet står mot varandra (Hodkinson & Sparks 1997, 36).

Kapital är abstrakta resurser. Detta är något alla individer har, men mängden varierar. Att ha mycket av det användbara kapitalet leder till att individer får mer makt inom det aktuella fältet. Kapital kan delas in i flera olika typer, exempelvis finns ekonomiskt kapital, socialt kapital och kulturellt kapital. Kapital är ett relativt begrepp då kapitalmängd inte är konstant, utan det påverkas av vilket fält individerna befinner sig i (Hodkinson & Sparks 1997, 36). Exempelvis kan synliga tatueringar ses som en typ av kapital inom ett fält där tatuerare befinner sig, men inom ett annat fält, exempelvis där flygvärdinnor rör sig, kan synliga tatueringar ge mindre makt inom fältet.

En annan typ av kapital är det så kallade utbildningskapitalet och vetenskapligt kapital, som ger makt inom vissa fält (Broady 1998, 12).

18

Habitus är ett av Bourdieus mest centrala begrepp. Alla människor har ett habitus, detta är förkroppsligat i varje individ. Detta innefattar människors subjektiva värderingar, idéer, preferenser och övertygelser. Människors habitus utvecklas även utifrån objektiva omständigheter som socialt närverk och de kulturella traditioner som finns kring individen under sin uppväxt.

3.2.2 Handlingshorisont

När individer väljer en karriär så gör de det utifrån sin handlingshorisont. Handlingshorisonten är den ram som individer agerar utifrån. Denna definierar vad individen tycker är passande för hen, och vad som upplevs som eftersträvansvärt. Handlingshorisonten påverkas av individens habitus, men även hur möjligheterna på arbetsmarknaden ser ut. Dessa två faktorer sammanflätas och bildar en individs handlingshorisont. Handlingshorisonten både möjliggör och begränsar individen i vad hen ser som möjliga yrkesval. Den handlingshorisont individer har är segmenterad. Människor agerar utifrån sin handlingshorisont, då det inte finns någon som överväger alla alternativ. Dessa gränser är dock flytande och kan förändras över tid. Människor kan i vissa situationer helt ignorera råd kring yrkesval. Om rådet inte stämmer överens med individens handlingshorisont kommer individen högst troligen fatta beslutet att inte välja den yrkesbanan.

3.2.3 Brytpunkter och rutiner

Det finns olika typer av brytpunkter och olika så kallade rutiner som är mellan brytpunkterna. Rutinerna är, precis som brytpunkterna, viktiga för att förstå människors yrkesval och karriärförändringar.

Det finns tre olika typer av brytpunkter, de strukturella, de självinitierade och de tvingade. En strukturell brytpunkt sker när strukturerna styr när en förändring ska ske. Ett exempel på detta är när en utbildning tar slut och individen då behöver finna en annan sysselsättning. De självinitierade brytpunkterna är när en individ själv bestämmer sig för att de vill eller måste göra en förändring i sitt liv och själv tar initiativet till det. Den tredje typen av brytpunkt är den tvingade brytpunkten. Detta sker när brytpunkten för individen uppstår på grund av något som sker externt, exempelvis vid uppsägning på grund av överbemanning.

19

Hodkinson & Sparks har identifierat fem olika typer av rutiner. Nedan beskrivs dem som fem olika rutiner, men det är vanligt att individer genomgår en kombination av de olika brytpunkterna och rutinerna.

Den bekräftande rutinen innebär att individen blir förstärkt i sitt yrkesval och att föregående brytpunkt ledde till det som individen hade avsett. Yrkesidentiteten och individens habitus utvecklas på ett tillfredsställande sätt. I motsats till detta finns den motsägande rutinen, vilket innebär att beslutet att förändra karriären försvagas av individen och att det inte blir som individen tänkt. Individen blir otillfredsställd i sitt val att förändra karriären och kan till och med ångra sitt val. Den socialiserade rutinen innebär att individens yrkesidentitet utvecklas med tiden och blir något positivt, även om det inte var tänkt från början att en karriärförändring skulle leda till tillfredställelse. Detta sker exempelvis när en individ tar ett jobb efter någon sorts brytpunkt som är tänkt att vara tillfälligt, men som personen sedan börjar uppskatta och väljer att stanna kvar. Yrkesidentiteten har då utvecklats på ett positivt sätt. En fjärde rutin är den blockerande rutinen. Detta innebär att individen inte är tillfredsställd med karriärförändringen och gillar inte den yrkesidentiteten hen har utvecklat, men upplever inte själv att det är möjligt att förändra situationen. Den sista rutinen, den evolutionära rutinen innebär att individens yrkesidentitet förändras över tid, utan att det sker på något negativt eller smärtsamt sätt. Individen växer helt enkelt ur sin identitet. Denna rutin leder eventuellt till en brytpunkt och karriärförändring efter en tid (Hodkinson & Sparks 1997, 39-41).

3.3 Sammanfattning

I texten ovan presenteras de två teorier vi kommer att använda oss av i vår studie. I studien utgår vi från dessa teorier när vi genomför våra intervjuer och de frågor vi valt att ställa i intervjun är delvis inspirerad på vad dessa teorier har fokus på.

Patton & McMahons teori STF är sprungen ur många andra karriärteorier och baserat på det har en teori som bygger på olika system formats. Patton & McMahons teori består av olika influenser inom det individuella systemet och det kontextuella systemet. En sammanflätning av influenser från båda systemen påverkar individers studie- och yrkesval.

20

Ovan finns också en beskrivning av Hodkinson & Sparks teori Careership som bygger på flera av Bourdieus begrepp, exempelvis kapital och habitus. Hodkinson & Sparks har även utformat egna begrepp så som handlingshorisont, olika typer av brytpunkter och rutiner.

I vår analys använder vi oss av de delar ur teorierna som vi upplever är relevanta för vår studie. Vi har valt ut de begrepp som vi kan använda oss av för att besvara våra fråge-ställningar. De begrepp som vi främst använder oss av i analysen är Hodkinson & Sparks handlingshorisont, brytpunkter och rutiner. Vi kommer även att använda oss av Patton & McMahons influenser som vi finner relevanta. Exempel på användbara influenser är: ålder, genus, intresse, värderingar, hälsa, arbetslivskunskap, familj, arbetsplats, geografiskt läge samt arbetsmarknad.

21

4. Metod

I detta kapitel kommer vi presentera vilken metod vi använder oss av under vår undersökning. Vi kommer även att jämföra kvalitativ och kvantitativ metod samt så kommer vi även presenterar vårt urval, vår analysmetod och de etiska ställningstaganden vi följer.

4.1 Metodval och metoddiskussion

För att genomföra denna undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Detta kan bestå av intervjuer, observationer, ljud- och bildinspelningar men även texter och dokument (Larsen 2009, 83). Det finns olika intervjuformer, exempelvis intervju med intervjuformulär och ostrukturerad intervju. Genomförs en ostrukturerad intervju används oftast en intervjuguide som ett stöd och den består av frågor eller stödord. Genom det får informanten relativ stor möjlighet att tala fritt. Intervjuguiden bör vara utformad utefter problemet, syftet med undersökningen och frågeställningarna (Larsen 2009, 84-85).

Den andra metoden vi hade kunnat välja var den kvantitativa metoden. Denna metod innebär enkelt förklarat att informanter får slutna frågor och uppmanas att ge slutna svar. Detta sker exempelvis med hjälp av enkäter där frågorna är förutbestämda (Larsen 2009, 47-48).

Det finns för- och nackdelar med både kvantitativ metod och kvalitativa metod. En fördel med kvantitativ metod är att det bland annat går att avgränsa undersökningen på ett tydligt sätt. Genom att göra detta får forskaren bara svar på det som hen undrar över. Dessutom kan forskaren få svar från många fler personer då metoden inte är lika tidskrävande per person. I de fall då forskaren väljer att använda sig av enkäter så behöver hen inte träffa informanterna, vilket i sin tur kan leda till att resultaten blir mer sanningsenliga då informanterna är anonyma, även för forskaren. På grund av anonymiteten och det stora antalet svar kan undersökningens resultat generaliseras om den har gjorts på ett korrekt sätt. Det sker bland annat genom att mycket arbete lagts vid urvalsprocessen för att få rätt underlag, exempelvis genom att slumpmässigt välja ut informanter (Larsen 2009, 25-26).

22

Nackdelar med kvantitativ metod är att informationen från varje enkät är begränsad, vilket kan leda till att svar som är relevanta för studien uteblir. Detta i sin tur leder till att forskaren inte får tillräcklig information. När forskaren sammanställer frågeformuläret kan frågor som är relevanta utebli och då kan slutsatser dras på för litet underlag. Vidare leder detta till brist på reliabilitet då forskaren inte klarar av att ställa relevanta frågor i förhållande till sitt syfte och sina frågeställningar. Detta kan till viss del undvikas genom goda förberedelser (Larsen 2009, 26).

Fördelarna med kvalitativ metod är många. En fördel är att eftersom forskaren träffar informanten på plats så är det färre som uteblir från avtalad tid och bortfallet blir därmed mindre. Det blir dessutom enklare att gå på djupet i intervjun när informanten sitter framför en och det kan ge forskaren en större helhetsförståelse. Då forskaren träffar informanten och direkt får svar på sina frågor så minskar risken för eventuella missförstånd. Uppstår dessa kan de redas ut omgående. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer så har informanten bättre möjligheter att tala fritt, vilket kan vara fördelaktigt (Larsen 2009, 26-27).

Nackdelar med kvalitativ metod är exempelvis att det är tidskrävande. Att behöva träffa personerna och genomföra undersökningen för att sedan transkribera och kategorisera tar mycket tid. Det är dessutom inte alltid svaren är helt sanningsenliga då det finns risk att informanten svarar det den tror att intervjuaren vill höra. Informanten kan också bli påverkad av att den blir observerad och då ändrar sitt beteende för att dölja sina brister. En annan nackdel med metoden är att det inte går att generalisera resultatet (Larsen 2009, 27-28).

Vi har valt att använda oss av enskilda intervjuer i vår undersökning, då vi anser att den passar bäst för det vi vill undersöka. För att kunna veta vad informanterna gjort för val i sina liv så behöver vi prata med informanterna för att på så vis kunna genomföra en djupare undersökning. För att inte studenterna skulle känna sig begränsade valde vi att låta dem själva berätta om sitt liv i första hand. Sedan fyllde vi i med frågor efter behov. Vi hade en intervjuguide som vi utgick från (se bilaga 1) för att försäkra oss om att vi fick in all information vi behövde för att besvara våra frågeställningar. Intervjuguiden har vi arbetat fram genom att sammanfläta studiens syfte, frågeställningar och teorier som vi sedan använder för att analyser resultatet.

23

Vi hade inte kunnat fylla på med följdfrågor om vi hade valt att genomföra undersökningen med hjälp av en kvantitativ metod, detta tyckte vi var viktigt att göra. Vi frågade även informanterna om vi i efterhand kunde kontakta dem om vi hade frågetecken som behövde rätas ut.

4.2 Urval

Vi har valt att genomföra våra intervjuer med studenter över 35 år som går första året på studie- och yrkesvägledarutbildningen. Anledningen till att vi valde att intervjua personer som är 35 år eller äldre beror på att medelåldern för att ta examen från ett treårigt högskoleprogram i Sverige ligger på 28.1 år. Som beskrivits tidigare i arbetet ligger studie- och yrkesvägledarexamen flera år högre än detta, lite varierande på lärosäte och årgång, men kring 35-årsåldern. Studie- och yrkesvägledarutbildningen är dessutom en av de vanligaste utbildningarna att påbörja för elever som är 35 år eller äldre. För att vara säkra på att vi intervjuar informanter som tydligt orsakar den höga medelåldern och därmed angriper problemet på ett korrekt sätt, valde vi att intervjua de som har en högre ålder än medelåldern på programmet.

Att intervjua de som går första året på utbildningen var ett medvetet val från vår sida. Detta då det är dessa personer som mest nyligen har gjort sitt val och därmed antagligen har bäst minne kring hur de resonerade när de valde att gå från tidigare sysselsättning till att börja studera på utbildningen.

Vi har valt att inte ta hänsyn till informanternas kön. Detta då det vi undersöker är studie- och yrkesvägledarstudenters ålder i förhållande till deras beslut att påbörja utbildningen. I ett tidigt skede funderade vi kring möjligheterna att intervjua cirka hälften kvinnor och hälften män, men efter att ha undersökt studentgrupperna i de nuvarande klasserna insåg vi att det finns för få män som uppfyller våra kriterier. Då ålder och årskurs är det viktigaste för vår studie valde vi att frångå vår initiala tanke om att ta hänsyn till kön. Tillfälligheterna har lett till att vi endast har intervjuat kvinnor i denna studie. Det skulle dock ha varit intressant att se vad män hade för infallsvinkel och tankar kring området.

24

4.3 Datainsamling

Vi valde att träffa merparten av studenterna ansikte mot ansikte för att genomföra intervjuerna. En intervju genomfördes dock över telefon då avståndet från oss till informanten blev för långt.

Vi genomförde samtliga intervjuer tillsammans och valde att spela in ljudfiler för att vi skulle kunna koncentrera oss till fullo på studenten framför oss och därmed slippa anteckna under intervjuns gång. Det var också användbart att spela in intervjun för att sedan kunna bearbeta den i sin helhet.

Genom att använda oss av en ostrukturerad intervju med intervjuguide som stöd så fick studenterna prata relativt fritt om ämnet. Detta gjorde vi då vi ville ha deras historia berättad på det sättet de valde att berätta den. För att försäkra oss om att det vi behövde veta framkom i deras berättelser hade vi en checklista som vi bockade av från under samtalets gång (Larsen 2009, 84). Intervjuerna varade mellan cirka 16 och 38 minuter.

Vi har valt att spara allt vårt empiriska material på flera olika sätt för att på så vis vara säkra på att inget försvinner vid eventuellt datorhaveri. Vi har sparat ljudfilerna och Word-filer med transkriberade intervjuer på bådas datorer och på Google Drive, det vill säga på internet. När uppsatsen är färdigställd och godkänd har vi dock lovat att radera allt material, vilket vi givetvis kommer att göra.

4.4 Analysmetod

När vi har bearbetat vårt empiriska material har vi använt oss av analysmetoden innehållsanalys. I denna analysmetod söks det efter mönster, gemensamma drag, skillnader och samband. Först samlas data in som transkriberas till textform, efter det kodas texterna för att sedan kategoriseras och delas in i teman för att kunna granskas. Efter detta identifieras mönster med hjälp av tidigare forskning och teorier för att sedan skapa ny kunskap (Larsen 2009, 101-102).

Vi har använt denna metod då vi anser att det passar vårt arbete och för att vi på ett korrekt sätt ska kunna bearbeta vårt empiriska material.

25

Genom att gå igenom det empiriska materialet efter att vi kodat och kategoriserat det har vi kunnat välja ut de som är relevant för vårt arbete genom att se samband, mönster och gemensamma drag.

4.5 Etiska ställningstaganden

I vårt examensarbete följer vi de etiska ställningstagande som vetenskapsrådet skriver om i deras dokument Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).

Innan vi genomförde intervjuerna skickade vi ut en förklaring till informanterna om vad undersökningen handlar om. Genom att göra detta uppfyller vi informationskravet. Detta innebär att vi behöver informera våra informanter innan intervjun genomförs vad det är för typ av undersökning de väljer att delta i (Vetenskapsrådet 2002, s.7-8). När informanterna var på plats så var vi tydliga med att informera dem om att deras identitet inte kommer att avslöjas samt att deras svar enbart kommer att användas till denna specifika undersökning. Vetenskapsrådet kallar detta konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 12-14). Genom att berätta för våra informanter att de när som helst kan avbryta intervjun och välja att inte svara på frågor uppfyller vi samtyckeskravet. Detta krav innebär alltså att det är informanterna som bestämmer över deras egen medverkan (Vetenskapsrådet 2002, 9-10).

Vi har valt inte använda deras namn i detta arbete utan kommer presentera dem med figurerade namn som vi valt utifrån bokstavsordning, detta göra att informanterna inte kan bli identifierade genom deras svar.

26

5. Resultatredovisning

I detta kapitel kommer vi att presentera vårt empiriska material som vi har fått fram i samband med genomförandet av våra intervjuer med sex informanter. En kortfattad presentation av informanterna finns i bilaga 2. Nedan redovisa informanternas svar utifrån tre teman som är baserade på våra frågeställningar. För att bevara våra informanters anonymitet har vi använt oss av figurerade namn, där informant 1 har ett namn som börjar på A, informant 2 har ett namn som börjar på B och så vidare.

5.1 Anledningar till att påbörja just studie- och

yrkesvägledarutbildningen

Alla våra sex informanter var nöjda med sin påbörjade utbildning. Anledningarna till att våra informanter påbörjade just studie- och yrkesvägledarutbildningen varierade och de ville olika saker med utbildningen.

Annelie uppger att hon var intresserad av att arbeta i skolan och hon var intresserad av att hjälpa ungdomar. När hon gjorde sin ansökan till högskola valde hon lärare i första hand, men i ett sent skede valde hon istället att gå vidare med sitt andrahandsval, studie- och yrkesvägledare. Detta då hon hade minnesbilder av skolan och läraryrket som en kaotiskt och stressig arbetsplats.

...jag såg framför mig att jag stod i en klass med förstaklassare, pappersflygplan flög runt omkring och det var kaos, åh jag var superstressad...

Annelie tyckte också att det var viktigt att studieorten var densamma som hennes hemort. Hon hade undersökt arbetsmarknaden innan hon påbörjade utbildningen och hade fått uppgifter om att det kunde vara svårt att få arbete i samma stad.

Detta upplevde hon som acceptabelt dock då hennes barn är äldre vid hennes examen och troligtvis kan vara hemma mer själva om hon skulle behöva pendla till en annan ort.

27

Cajsa blev intresserad av studie- och yrkesvägledaryrket när hennes barn skulle välja gymnasieprogram och hon då i egenskap av förälder drogs in i gymnasieprocessen. Cajsa har också sett hur viktigt det är med studie- och yrkesvägledning då hon samtidigt arbetar inom en verksamhet där det är lämpligt för en studie- och yrkesvägledare att arbeta men där detta fattas. Cajsa går en av distansvarianterna som finns på utbildningen. Hon bor även på rimligt pendlingsavstånd till studieorten, vilket var mycket viktigt för henne när valde att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. Detta då det var viktigt för att det skulle fungera med hennes arbete där hon arbetar deltid.

Elin vill gärna arbeta med ungdomar. Hon har tidigare arbetat med ungdomar och har också funderat på att studera till socionom. Hon upplever dock att hon vill arbeta med något som är positivt och framåt. Hon vill coacha ungdomar mot en positiv framtid. Elin var noga med att grundligt göra en kartläggning inför hennes beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. Hon undersökte arbetsmarknaden och såg att den var god. Detta bekräftade hennes tankar kring valet att påbörja utbildningen.

Daniella hade en strävan efter att utvecklas och byta arbete då och då, utan att för den sakens skull hoppa runt. Det handlade snarare om att växa och utvecklas. Daniella nämnde även att studie- och yrkesvägledare var intressant då det var ett yrke med god arbetsmarknad.

Syvare känns ju som att det är ju på gång, det kommer ju bli sådan efterfrågan.

Daniella var den av informanterna som bodde längst bort från studieorten. Hon upplevde dock att det fungerade att pendla och hon ville verkligen läsa till studie- och yrkesvägledare även om hon inte hade kommit in på just den studieorten. Daniella hade endast med studie- och yrkesvägledarutbildningen i sin ansökan, men hon sökte till alla orter i Sverige. Det som avgjorde att det blev just den studieorten det blev berodde på att det låg närmast även det var visst avstånd mellan hennes hem och skolan.

Filippa tyckte att utbildningen verkade väldigt intressant och gillade de kurser som utbildningen som erbjöd. Dessutom finns utbildningen på den ort hon bor i, vilket var en riktigt stor fördel. Inför starten på utbildningen undersökte Filippa löneläget som hon då upplevde som positivt, men hade inte funderat mycket på hur arbetsmarknaden såg ut. När hon träffade en coach nämnde hen arbetsmarknaden vilket fick henne att fundera lite på läget.

28

Dock spelade detta mindre roll och Filippa tror att hon högst troligen hade påbörjat utbildningen oavsett och sökt jobb med en positiv inställning och tänkt att anställning säkert löser sig i framtiden.

Även Beatrice tyckte att utbildningen i sig var intressant då den hade mycket av det hon gillade, framför allt ledarskap- och psykologikurser. Även det geografiska läget var viktigt för Beatrice. Hon bodde inte på studieorten, men hon bodde på rimligt pendlingsavstånd. Beatrice pratade mycket med en tidigare chef inför beslutet att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. Denna chef upplevde Beatrice gav många goda råda och pushade henne till att ta steget att börja läsa på högskolan. Beatrice var lite orolig för läget på arbetsmarknaden när hon påbörjade utbildningen då det då bedömdes vara balans på arbetsmarknaden och därmed inte något överflöd av jobbmöjligheter. Efter att ha påbörjat utbildningen hade dock hennes bild av detta förändrats och hon var inte längre orolig över huvud taget.

5.2 Vändningar i livet som ledde till påbörjad utbildning

Cajsa lider av en fysisk åkomma som gör att hennes kropp håller på att försvagas, men hennes intellekt påverkas inte av sjukdomen. Sjukdomen gör att hon kommer att ha svårt att fortsätta med hennes nuvarande arbete och för att undvika att hon blir tilldelad en arbetsplats med arbetsuppgifter hon inte vill ha så känner hon att hon vill bestämma vad hon ska arbeta med. Efter att ha funderat på många olika yrken och sorterat bort många yrken så tyckte hon att studie- och yrkesvägledare kändes som ett bra alternativ.

Munnen kommer inte bli handikappad. Jag får göra något som jag vill och inte bara bli omplacerad.

Beatrice hade arbetat på en och samma arbetsplats i många år när hon blev sjukskriven. Under sjukskrivningen fick hon möjlighet att fundera på vad hon ville göra med resten av hennes arbetsliv. Hon upplevde att hon hade uppnått en ålder då hon inte längre kunde vänta med högskolestudier utan om hon skulle studera så behövde det påbörjas omgående.

Annelie gick igenom en kris då hennes man gick bort. Detta var givetvis en förändring i sig men ledde också till att hon upplevde att hon behövde göra andra förändringar i hennes liv.

29

Utan hennes man var hon ensamstående och behövde då försörja sig själv och hennes tre barn. För att känna sig trygg i den uppgiften upplevde hon att hon behövde utbilda sig till något. Hon valde först att studera till lärare, men precis innan studiestart valde hon att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen som var hennes andrahandsval.

Innan Daniella påbörjade utbildningen drev hon ett eget företag som hon upplevde var roligt och en erfarenhet hon är glad över att hon har. Dock kände hon att hon arbetade väldigt mycket och behövde därför göra något annat. De kunder Daniella arbetade med hade hon skrivit kontrakt med, dessa omfattade ett år åt gången. Detta gjorde att hon kände att hon var tvungen att fatta ett beslut just när hon gjorde det, annars hade hon behövt arbeta minst ett år till med hennes företag.

Filippa fick nya arbetsuppgifter på sin arbetsplats som hon inte trivdes med. När hennes yngsta barn blev tolv år fick Filippa sämre möjligheter att arbeta deltid, och tanken på att arbeta med de nya arbetsuppgifterna på heltid kändes otänkbart tråkigt. I samband med detta bestämde sig Filippa för att påbörja högskolestudier, vilket hon funderat på tidigare. Genom bland annat personlighetstester från Arbetsförmedlingens hemsida kom hon på studie- och yrkesvägledaryrket, vilket ledde till att hon undersökte möjligheterna att studera det vidare. Elin har tidigare jobbat med många olika typer av projektanställningar, och gjorde det även på sin senaste arbetsplats. När anställningstiden höll på att löpa ut insåg hon att hon var trött på att försöka hitta nya anställningar gång efter gång och ville ha något mer beständigt. Då hon i den senaste anställningen arbetade med ungdomar kom hon bland annat att fundera på studie- och yrkesvägledare. Hon upplevde också att hon nått den ålder då hon inte längre kan vänta med att påbörja en högskoleutbildning, vilket hon tyckte var väldigt viktigt att hon någon gång genomförde.

Jag har aldrig varit utan arbete men man måste hela tiden jaga. Och jag börjar bli så pass gamla nu att om jag ska jag göra någonting så ska jag nog göra det nu.

30

5.3 Tidigare erfarenheters inverkan på beslutet att påbörja

studie- och yrkesvägledarutbildningen

Daniella har under många år arbetat inom tidningsbranschen, men under många olika anställningsformer. Hon har både varit anställd, chef och drivit eget företag. När hon valde att lägga ned sitt företag och påbörja en ny bana i sitt arbetsliv så träffade hon en arbetsförmedlare som gav henne rådet att bli studie- och yrkesvägledare. Daniella tyckte också att det var en bra idé och hon ville gärna göra något med all den erfarenhet hon samlat på sig genom åren. Det kändes logiskt för henne att ta med den in i studie- och yrkesvägledaryrket.

Elin visste sedan tidigare anställningar att hon ville arbeta med ungdomar. Hon visste också att hon ville arbeta med något som inte var så betungande, utan att hennes arbete skulle vara positivt och coachande, med fokus på framtiden. Genom att ha arbetat med många olika saker så har hon också många olika erfarenheter.

Många som har levt och varit med om saker har också lätt att sätta saker i perspektiv och sammanhang.

Annelie hade tidigare arbetat som obehörig fritidspedagog och haft insyn i skolvärlden. Hon visste även sedan tidigare att hon ville arbeta med att hjälpa människor och att hon gärna ville vara kvar i skolans värld. Hon tänkte först läsa till lärare, men efter att ha insett att hon trodde att läraryrket skulle vara både stressigt och kaosartat valde hon att läsa till studie- och yrkesvägledare istället, vilket är ett annat yrke men ändå med goda möjligheter att arbeta inom skolan.

Även Cajsa har arbetat inom skolan och gör fortfarande det på deltid, men inom en skolform där studie- och yrkesvägledning varit bristande. Hon har även barn som har gått igenom valprocesser inför gymnasievalet, och då hon tyckte att detta var intressant så väcktes ett intresse för att arbeta som studie- och yrkesvägledare.

Filippa har som tidigare nämnts arbetat mycket utomlands i flera omgångar och hon har även arbetet i många olika länder. Då Filippa har tre barn har hon vid flera tillfällen fått hjälpa sina barn i valprocesser i deras studie- och yrkesval.

31

Hon uppger själv att hon har bra koll på de olika skolorna i hennes region och att detta har upplevts som något intressant och positivt. Hon har länge varit intresserad av vad människor arbetar med och olika yrken.

Jag har alltid varit intresserad av: vad jobbar folk med och yrken över huvud taget, och skolor, jag är helt såld på skolor! Jag läser liksom, speciellt när alla friskolor dök upp. Det känns som jag kan varenda friskola. Jag kan varenda friskola i …… . Den har den inriktningen, och den har den spetsutbildningen , där kan man göra si och där kan man göra så. Och sen är det ju skomakarens barn då för mina ungar har faktiskt fått byta skolor lite grann.

Beatrice har under många år arbetat som chefsassistent och varit intresserad av ledarskap. Ett annat stort intresse för henne är psykologi. När hon sökte till högskolan valde hon mellan att läsa ett program inom något ledarskapsinriktat eller att läsa studie- och yrkesvägledar-programmet. Då hon upplevde att studie- och yrkesvägledarutbildningen innehöll båda delar valde hon den utbildningen.

5.4 Sammanfattning

De informanter vi har intervjuat har alla olika karriär- och livshistorier. Det de alla har gemensamt är att de alla har påbörjat studie- och yrkesvägledarutbildningen när de var 35 år eller äldre. Anledningar till att informanterna väljer att läsa till just studie- och yrkesvägledare skiljer dem åt. De flesta har inte funderat på yrket särskilt länge innan de har påbörjat utbildningen, utan det har varit relativt hastiga beslut. Även anledningarna till att informanterna ha påbörjat utbildningen just höstterminen 2016 varierar, men flera av dem uppger att ifall de ska läsa något program på högskolan så kan de inte vänta längre utan högskolestudierna måste påbörjas så snart som möjligt. I vissa fall var det dramatiska vändningar i livet som gjorde att informanterna valde att påbörja högskolestudier, i andra fall kom förändringen snarare som något mer naturligt. Informanternas erfarenheter har påverkat deras beslut att påbörja utbildningen. Flera uppger att de tror att deras tidigare erfarenheter kan bidra till något positivt i den kommande yrkesrollen. Informanternas erfarenheter består av händelser i deras privatliv så väl som deras arbetsliv.

32

6. Analys

I detta kapitel kommer vi att analysera det material vi har fått fram genom vår studie. Vi kommer att sammanfläta vår studies syfte, frågeställningar, teorier och begrepp som beskrivits i kapitel 3 samt den data vi tillhandahåller genom de intervjuer vi har genomfört. Nedan kommer vi att analysera vårt material utifrån de teorier och begrepp vi valt, och de är dessa teman vi utgår ifrån i detta kapitel.

6.1 Systemperspektiv

Patton och McMahon har utvecklat Systems Theory Framework-teorin som bygger på olika system, det individuella och det kontextuella. Det kontextuella är i sin tur indelat i två delar, det sociala systemet och det samhälleliga systemet. Inom varje system finns olika influenser som påverkar individer i studie- och yrkesval. Tillfälligheter i individers liv påverkar också valen.

6.1.1 Influenser i det individuella systemet

Det individuella systemet består av 16 influenser som påverkar individen “internt”. Exempel på dessa är ålder, intresse, hälsa, fysiska attribut, genus, värderingar, arbetslivskunskap, personlighet och färdighet. Det finns fler än dessa, men det är de som nämnts ovan som är relevanta för vår studie.

Flera av informanterna menade att de började läsa på studie- och yrkesvägledar-utbildningen för att de länge haft intresse för de ämnen de läser på yrkesvägledar-utbildningen, och även intresserade av sådant som berör studie- och yrkesval. En informant säger att hon är väldigt intresserad av psykologi och ledarskap, en annan säger att hon tycker om psykologi och är väldigt intresserad av olika typer av skolor och yrken. Detta visar på att de har influerats av tidigare och nuvarande intressen. Två av informanterna menar att de tycker att det är viktigt för dem att arbeta med ungdomar och att hjälpa till. Detta tyder på att deras värderingar influerat deras yrkesval.

33

Det finns också indikationer på att informanterna påverkas av sin ålder när de valt att påbörja utbildningen. Flera av dem har uppgett att de upplever att om de ska studera på högskolan i sina liv så är det hög tid att göra det. De upplever det som att det inte går att vänta längre.

En person uppger att hon valde att bli studie- och yrkesvägledare på grund av hennes fysiska åkomma som förväntas bli värre med tiden. Detta visar på att hennes hälsa och fysiska attribut spelat in i hennes beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen.

Flera av våra informanter menar att det är en fördel att vara äldre då de har arbetslivskunskap som de kan ha nytta av i sitt yrke. Det är flera av dem som jobbat med flera olika saker tidigare och de uppger att de kan ha användning av den kunskapen som studie- och yrkesvägledare. En av informanterna nämner att det kontaktnät hon har med sig från tidigare jobb även kan vara till nytta när hon jobbar som studie- och yrkesvägledare.

6.1.2 Influenser i kontextsystemet

Det andra systemet i Patton och McMahons teori är kontextsystemet. Detta i sin tur består av två delar, det sociala systemet och det samhälleliga systemet. I dessa system återfinns sex influenser i varje. Exempel på influenser i det sociala systemet är familj, arbetsplats och kamrater. I det samhälleliga systemet finns exempelvis influenserna socioekonomiska status, geografiskt läge och arbetsmarknad. Även i dessa system finns fler än de vi nämnt ovan, men det är dessa som är relevanta för vår analys.

Två av informanterna har tidigare arbetat inom skolan. En av informanterna gör det fortfarande på deltid. Båda trivdes i skolmiljön och vill gärna arbeta vidare där. Dock så valde de bort att utbilda sig till lärare för det var för likt det de jobbar med nu och då såg det studie- och yrkesvägledare som ett bra jobb för att kunna stanna kvar i skolans värld. I deras beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen var dessa erfarenheter viktiga i deras yrkesval och den arbetsplats de väntas arbeta på i framtiden påverkade deras val av utbildning. Flertalet informanter angav även arbetsmarknaden som ett av skälen till att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen.

Informanterna tyckte också att det var viktigt att utbildningen gick att kombinera med det livet de levde sedan innan. För de flesta var det viktigt att utbildningen låg inom rimligt pendlingsavstånd från bostadsorten. Flera menade att det var viktigt att inte flytta från bostadsorten då de hade “hela sitt liv” där.

34

Detta visar på att informanterna påverkades av det geografiska läget och sin familj när de fattade sitt beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen.

Flera informanter menade att personer i deras omgivning påverkade deras beslut. En person säger att en nära kamrat hjälpte henne mycket i hennes beslutsfattande. En annan informant menade att det var viktigt för henne att få en trygg anställning med en bra lön för att kunna försörja sin familj. Då denna informant var ensamstående efter att hennes man gått bort, så påverkade hennes socioekonomiska status hennes beslut att börja läsa på högskolan. En annan informant tyckte också att det var viktigt för henne att läsa på högskolan någon gång i sitt liv. Hon har en brokig bakgrund och har haft en tuff uppväxt och för henne är det viktigt att komma ifrån detta genom att läsa en högskoleutbildning. Vidare är det troligt att hennes tidigare socioekonomiska status är en viktig influens för henne.

6.2 Fält, kapital och habitus

Bourdieu har framtagit begreppen fält, kapital och habitus. Fält kan liknas vid en abstrakt marknad, där kapital är “valutan”. Ju mer kapital en individ har desto mer makt har den i det aktuella fältet. Exempelvis har den som har utbildningskapital och vetenskapligt kapital mer makt inom fältet som rör arbetsmarknaden. En persons habitus är ett förkroppsligat handlingsmönster. Hur en persons habitus blir påverkas av individens sociala miljö under uppväxten. Habitus innefattar exempelvis värderingar, idéer och övertygelser.

I våra informanters berättelser kan vi finna exempel där vi ser hur de påverkas i enlighet med dessa begrepp, om än undermedvetet. En informant har en brokig bakgrund, men har nu börjat läsa på högskolan. Hennes habitus förändras och utvecklas när hon börjar läsa på högskolan, då det inte stämmer överens med den bakgrund hon har med sig sedan tidigare. Hennes habitus har troligtvis även påverkat hennes yrkesval då hon nämnt att det är viktigt för henne att hjälpa människor, gärna med ett framtidsfokus för hennes klienter. Som nämnts om denna informant tidigare påverkas hennes yrkesval av hennes värderingar, som alltså är en del av hennes habitus. För samma informant är det också viktigt att läsa på högskolan. Detta visar på att hon vill öka sin makt genom att bygga på hennes vetenskapliga kapital och hennes utbildningskapital.

35

En annan informant som också påverkas av sitt habitus och hennes vilja att få mer kapital är informanten som behövde säkra en trygg anställning efter att hennes familjeförhållande drastiskt förändrats. Denna informant uppger att hon vill hjälpa personer. Detta är en värdering och övertygelse hon har, det vill säga det är en del av hennes habitus. Hon vill också ha ökat utbildningskapital för att kunna vara konkurrenskraftig inom fältet som rör arbeten. I förlängningen är hon intresserad av att få ökat ekonomiskt kapital, för att kunna klara av att försörja sig och sina barn.

En tredje informant som påverkas av kapital är informanten som arbetade på kontor innan hon påbörjade utbildningen. Hon sa uttryckligen att ville ha en högre lön på sitt kommande arbete som studie- och yrkesvägledare. Detta påverkade hennes studie- och yrkesval då hon undersökt löneläget för yrkesgruppen och var nöjd med det hon då fick veta. I detta fall är det tydligt att hon är intresserad av att få ökat ekonomiskt kapital.

I princip alla de informanter som vi intervjuat under denna studie har sagt att de tyckte att studie- och yrkesvägledaryrket var lämpligt för dem eftersom de hade så mycket erfarenheter med sig sedan tidigare, som de på något sätt ville använda. De hade alltså mycket kunskapskapital med sig sedan tidigare som de kan använda sig av inom det aktuella fältet. Troligtvis har deras kapitalmängd inom fältet påverkat deras beslut att välja just studie- och yrkesvägledaryrket.

6.3 Handlingshorisont

Hodkinson & Sparks begrepp handlingshorisont beskriver hur personer har en sorts kognitiv yrkeskarta som de navigerar utefter när de gör studie- och yrkesval. Det som finns inom människors handlingshorisont är yrken som individer kan tänka sig att arbeta med. De yrken som inte finns inom handlingshorisonten är sådana som individer inte tänker som möjliga för sig själva av olika anledningar. Därmed överväger individerna inte dessa yrken, även om de vet att de existerar.

För majoriteten av våra informanter fanns inte studie- och yrkesvägledaryrket inom deras handlingshorisont förrän kort inpå påbörjandet av högskolestudier. Flera av våra informanter fattade relativt hastiga beslut när de bestämde sig för att påbörja utbildningen efter att yrket påtalats för dem från olika håll.

36

Endast en av våra informanter uppger att hon tänkt på studie- och yrkesvägledare som yrkesalternativ under flera år. De övriga har fattat beslut när något annat i deras liv har förändrats och därmed mer eller mindre varit tvungna att överväga resten av deras arbetsliv. I flera fall så kom tankarna på studie- och yrkesvägledaryrket från annat håll än från informanterna själva. I ett fall är det en studie- och yrkesvägledare som rent av rekommenderar en av våra informant att söka till studie- och yrkesvägledarutbildningen. I ett annat fall tipsas en informant om att bli studie- och yrkesvägledare när hon besöker ett vägledningscenter. En tredje person börjar fundera på studie- och yrkesvägledare när hon gör ett flertal intressetester på internet och får upp yrket som förslag. En fjärde person stöter på yrket när hon letar efter utbildningar som innehåller ledarskapskurser. Detta visar på hur relevant handlingshorisonten är i beslutet av ens yrke. När studie- och yrkesvägledaryrket “blir synligt” för informanterna är de snabba med att påbörja utbildningen, men innan det fanns inga eller få tankar på yrket. Med andra ord påbörjade informanterna inte utbildningen tidigare då yrket inte fanns inom deras handlingshorisont.

6.4 Brytpunkter och rutiner

Hodkinson & Sparks har i sin Careership-teori framtagit begreppen brytpunkter och rutiner. Brytpunkter är en specifik händelse som leder till förändring. En rutin är tiden mellan de olika brytpunkterna. Rutinerna kan bestå av exempelvis arbete, studier eller arbetslöshet. Det finns tre olika typer av brytpunkter menar Hodkinson & Sparks, och fem olika typer av rutiner. Brytpunkter kan vara självinitierade, strukturella eller tvingade. De fem olika rutintyperna är bekräftande, motsägande, socialiserande, blockerande eller evolutionerade. Brytpunkterna och rutinerna är tillsammans avgörande för studie- och yrkesval i individens arbetsliv. Brytpunkter och rutiner beskrivs i teorin som helt olika saker och de olika typerna beskrivs separat, men i de flesta fall är det en kombination av både brytpunkter och rutiner, och det är även en kombination av de olika typerna.