Vi har valt att studera varför studie- och yrkesvägledarstudenter påbörjar sin utbildning sent i livet. Åldern på studenterna varierar, men vi har intresserat oss för dem som är 35 år eller äldre. Detta har vi gjort då vi upplever att det är viktigt för oss som blivande studie- och yrkesvägledare att uppmärksamma vad som får individer att påbörja en högskoleutbildning och byta yrke när de redan har ett arbetsliv som har pågått under relativt många år. Vi hade kunnat göra denna studie med nästan vilken yrkesgrupp som helst men då studie- och yrkesvägledarstudenter har en högre genomsnittsålder än de flesta andra treåriga högskoleutbildningarna i Sverige så illustrerar denna grupp fenomenet väl.
Genom att utgå från vårt syfte i studien, och därefter utformat frågeställningar, valt teorier och metod har vi kunnat genomföra undersökningen. Detta har varit grunden för våra intervjuer, och vi har utvecklat våra frågor för att kunna besvara våra frågeställningar och därmed uppnå studiens syfte. Genom att göra detta har vi möjligheter att dra slutsatser.
Efter genomförd intervju och analys kan vi konstatera att informanternas anledningar till att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen sent i livet varierar. Det finns många olika saker som influerar deras val att läsa till studie- och yrkesvägledare, och anledningarna till att de påbörjar utbildningen just när de gör det skiljer sig också åt. I flera fall har det rört sig om mycket tydliga brytpunkter i deras liv. Anledningen till att de inte har påbörjat studie- och yrkesvägledarutbildningen tidigare beror främst på att yrket inte funnits inom deras handlingshorisont. Detta innebär att de har känt till yrket, men av olika anledningar inte sett det som möjligt eller passande för dem. Fem av sex informanter hade börjat fundera på att bli studie- och yrkesvägledare relativt nyligen, det var endast en som funderat på yrket i flera år. Vilka brytpunkter som lett fram till beslutet varierar, men gemensamt för alla var att en brytpunkt ledde fram till att de på allvar började fundera på att bli studie- och yrkesvägledare.
Detta stämmer överens med vad vi förväntade oss att de skulle svara. Delvis stämmer detta överens med den information vi funnit i tidigare forskningsartiklar. Det vi trodde innan vi påbörjade studien var att studie- och yrkesvägledaryrket skulle vara relativt anonymt för deltagarna, innan de kom på att de ville bli det.
42
Vi trodde att det är många som inte tänker på studie- och yrkesvägledare som ett möjligt yrke och att få verkligen vet vad studie- och yrkesvägledare gör, än mindre vad de studerar.
Detta visar på att våra funderingar kring tänkbart resultat till stora delar stämmer överens med vad vår data visar. Denna information tror vi inte att vi hade kunnat få fram om vi inte hade använt oss av kvalitativ metod. Hade vi exempelvis använt oss av en enkät är det troligt att vi inte hade fått informanternas historier lika utförligt berättade för oss och vi hade då kunnat missa mycket. Om vi hade valt att använda oss av enkät hade det dock funnits andra fördelar, det är troligt att fler personer hade deltagit i undersökningen och då hade det varit lättare att generalisera. Dock tror vi att den ökade mängden hade varit marginell då vi har en begränsad urvalsgrupp.
En stor styrka i Careership-teorin är begreppet handlingshorisont. Detta begrepp är som sagt centralt i vår studie, utan detta begrepp hade analysen sett annorlunda ut och vi har rimligtvis inte nått samma slutsatser. Att föreställa sig hur slutsatserna hade sett ut utan detta begrepp kan vi endast fantisera kring.
Även vad gäller brytpunkter så stämde våra tankar överens med de svar vi har fått. Vi förväntade oss att det i flera fall rörde sig om tydliga brytpunkter då informanterna var så pass gamla att de troligtvis haft en relativt stabil sysselsättning innan utbildningen påbörjades. Givetvis tror vi att även yngre individer genomgår brytpunkter innan påbörjad utbildning, men vi förväntade oss att dessa brytpunkter skulle vara olika typer. Om de är olika vet vi dock inte utan det är endast ett antagande då vi inte har varit i kontakt med några yngre informanter.
Vi hade också tankar kring vad informanterna skulle säga påverkar deras val. Till viss del stämde detta överens med våra tankar. Vi trodde att intresse, geografiskt läge, arbetsmarknad och familj skulle vara tydliga influenser. I vissa av informanternas svar ser vi tydligt att de påverkas av detta. I andra fall tror vi att de påverkas av detta även om det inte explicit uttrycks. Detta är dock endast vårt eget antagande. I teorin uttrycks inget kring implicita och explicita påverkningsfaktorer, vilket försvårar när teorin ska användas praktiskt.
Något som uttrycktes av flera informanter, både explicit och implicit var att de förväntade sig en god lön. Ofta definierades inte vad en god lön var, men att de ville ha en god lön efter att ha läst på högskolan i tre år.
43
Vi är inte förvånade över det faktum att lön påverkar yrkesbeslutet, däremot är vi förvånade över att detta inte finns med som en influens i Patton och McMahons teori kring påverkningsfaktorer.
Inför vår studie funderade vi i ett tidigt skede på vår urvalsgrupp. Från början tänkte vi att vi ville ha både män och kvinnor i vår studie och det skulle vara ungefär hälften av varje. Detta för att se om det fanns skillnader i männen och kvinnornas svar. Vi blev dock tvungna att ta bort detta när vi sökte informanter då vi upptäckte att det inte fanns tillräckligt många som uppfyllde de kriterierna. På studie- och yrkesvägledarutbildningen i helhet så är kvinnor starkt överrepresenterade, vilket gör att det över huvud taget finns väldigt få män. Då vi var intresserade av åldern på studie- och yrkesvägledarstudenter och valde att intervjua informanter som gick andra terminen, var vi tvungna att ta bort ett av dessa kriterier, då det helt enkelt inte fanns tillräckligt många personer som uppfyllde samtliga kriterier.
Vi bedömde att de kriterier vi har kvar var viktigare för studiens syfte, det vill säga varför personer som är 35 år eller äldre väljer att studera till studie- och yrkesvägledare. Vi bedömde också att det var viktigt att informanterna gick sitt första år på utbildningen då vi ville att de skulle ha ett så tydligt minne som möjligt över deras tankebanor kring beslutet att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. De föll sig så att det bara var kvinnor som ställde upp på våra intervjuer.
Det var ingen som explicit sa att de valde yrket eftersom de var kvinnor, men vi kunde inte låta bli att tänka på hur genus påverkade beslutet ändå eftersom vi bara har intervjuat kvinnor och dessa är överrepresenterade på utbildningen. Vi funderar på om resultaten hade blivit annorlunda om vi hade intervjuat bara män eller cirka hälften män och hälften kvinnor. Utifrån det vi ville undersöka så bedömde vi att det bästa var att intervjua informanter som är 35 år eller äldre. Dock funderar vi på om vi hade dragit andra slutsatser om vi hade genomfört en större studie, där vi även hade intervjuat yngre informanter för att se vad som fick dem att påbörja utbildningen. Genom att göra det så hade vi kunnat jämföra deras svar och se om vi hade kunnat hitta några skillnader. Som det är i dagsläget har vi bara svar från den ena parten, vilket besvarar våra frågeställningar, men vi tror att det hade kunnat bli ett mer omfattande resultat om studie hade gjorts större och att flera parter hade intervjuats.
44
Vi har även funderat över hur resultaten hade sett ut om vi istället hade riktat in oss på hög studie ålder generellt i Sverige, och inte inom en specifik yrkesgrupp. För detta hade det dock behövts göra en betydligt större studie och mer tid hade behövts.
När vi valde urvalsgrupp så hade vi inte med några kriterier kring tidigare utbildning. Vi hade förväntat oss att åtminstone några av informanterna hade en fullständigt genomförd högskoleutbildning sedan tidigare. Detta hade ingen av informanterna, utan de som hade läst på högskola hade endast läst enstaka kurser. Ingen hade haft något arbete där de behövt sina högskolestudier. Vidare var det ingen som hade arbetat som obehörig studie- och yrkesvägledare heller. Vi undrar hur resultaten hade sett ut om det istället hade varit enligt ovan.
Sammanfattningsvis så har vi fått våra frågeställningar besvarade genom att genomföra en kvalitativ intervju med sex informanter som påbörjat studie- och yrkesvägledar- utbildningen höstterminen 2016. Alla informanter var kvinnor och 35 år eller äldre. Vi har också läst tidigare forskningsartiklar och sedan valt ut två teorier som vi har använt oss av i vårt analyskapitel.
Avslutningsvis är våra slutsatser att medelåldern på studie- och yrkesvägledarstudenter är högre än medelåldern på de flesta treåriga utbildningarna då många inte överväger yrket som möjligt för dem förrän relativt sent i arbetslivet. Det konstateras också att det i många fall krävs tydliga brytpunkter i människors liv för att de ska börja tänka på att bli studie- och yrkesvägledare och att tidigare erfarenheter, intresse och arbetsmarknad påverkar individernas val.
7.1 Framtida forskning
Under tiden vi har arbetat med studien och uppsatsen har några tankar väckts hos oss som vi är intresserade av att vidare undersöka. Detta kräver dock så pass mycket vidare arbete att det endast kan göras i en ny studie i framtiden.
Flera av de vi har intervjuat har sagt att de tycker att det är bra att de är något äldre då de tror att det finns mycket de kan tillföra till yrket då de har erfarenhet från många olika arbetsplatser, och därmed har de även mycket arbetslivserfarenhet.
45
För några år sedan fanns ett behörighetskrav inför utbildningen att studenterna behövde ha ett antal år arbetslivserfarenhet, detta har dock tagits bort. Vi skulle i framtiden vara intresserade av forskning som behandlar vikten av åldern för studie- och yrkesvägledare, hur en högre ålder påverkar professionen. I förlängningen av detta undrar vi även om det i framtiden kan vara aktuellt att återinföra behörighetskravet.
46
Referenslista:
Tryckta källor:
Hallqvist, Anders. 2015. Nya karriärval mitt i livet: omställningsprocesser och biografiska brott. Lovén, Anders. (red.). Karriärvägledning: En forskningsöversikt. Lund:
Studentlitteratur.
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18:1
Honkanen, Jaakko.2010. Kvinnors sökande efter en ny start i livet. Lundahl, Lisbeth. (red.).
Att bana vägen mot framtiden, Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Patton, Wendy och McMahon, Mary. 2014. Career Development and Systems Theory
Connecting Theory and Practice. Rotterdam: Sense Publishers. E-Bok.
Digitala källor:
Allastudier.se. 2015. Plugga något nytt och byt upp dig. Tillgänglig: http://allastudier.se/tips-o-fakta/2581-plugga-något-nytt-och-byt-upp-dig/ Hämtad: 2017-03-27
Alecta. 2014. Ett långt arbetsliv börjar tidigt. Tillgänglig:
https://www.alecta.se/Global/Rapporter/Ett_l%C3%A5ngt_arbetsliv_b%C3%B6rjar_tidigt. pdf
47
Broady, Donald. 1998. Inledning: en verktygslåda för studier av fält. Tillgänglig: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-98-kulturens-falt-inledn-o-frontmatter.pdf Hämtad: 2017-05-10
Brown, Alan. 2015 Mid-career reframing: the learning and development processes through which individuals seek to effect major career changes. British Journal of Guidance &
Counselling. Vol 43 Issue no 3, p 278–291. Tillgänglig: http://www-tandfonline-
com.proxy.mah.se/doi/pdf/10.1080/03069885.2015.1028888?needAccess=true Hämtad: 2017-04-12 Ekonomifakta. 2016. Examensålder. Tillgänglig: http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Utbildning-och- forskning/Utbildningsniva/Examensalder/ Hämtad: 2017-03-08
Freedman, M. 2013. College for the Second Half of Life. Change. November/December 2013, Vol. 45 Issue 6, p 40-42. 3p.
Tillgänglig:http://www-tandfonline-
com.proxy.mah.se/doi/full/10.1080/00091383.2013.842104?scroll=top&needAccess=true Hämtad: 2017-04-07
Harlan, Estle. 2015. Later Life Learning Transitions. Vol. 2015 Issue 2, p 153-160. 8p Tillgänglig:http://proxy.mah.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=tr ue&db=ehh&AN=110092636&site=eds-live
48
Parks. R, Evans B & Getch Y. 2013. New Horizons in Adult Education & Human Resource
Development Summer 2013, Vol. 25 Issue 3, p 62-75. 14p.
Tillgänglig:
http://proxy.mah.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric &AN=EJ1014834&site=eds-live
Hämtad: 2017-04-07
Raggl, Andrea and Troman, Geoff. 2008. Turning to teaching: gender and career choice. Tillgänglig:
http://www.jstor.org/stable/40375384?seq=1&cid=pdf-reference#references_tab_contents Hämtad: 2017-03-08
Regeringskansliet. 2016. Livslånga lärandet ska stärkas. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/01/livslanga-larandet-ska-starkas/ Hämtad: 2017-05-22
Skolverket. 2016. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/fakta Hämtad: 2017-06-01
SOU 2011:11. Långtidsutredningen. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bb35/contentassets/2969767dc25446d69a200f2d1b579744/sou -201111-langtidsutredningen-2011-huvudbetankande
Hämtad: 2017-03-08
SOU 2010:88. Vägen till arbete. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bb36/contentassets/dd303e8dfe24477cbded3eccac15f88e/vage n-till-arbete---arbetsmarknadspolitik-utbildning-och-arbetsmarknadsintegration-sou- 201088-hela-betankandet
49
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
50
Bilaga 1
Intervjuguide
• Inledande fråga: Berätta om dig själv.
• Vad har du gjort innan denna utbildning?
• Hur har du trivts med det?
• Hur kommer det sig att du valt att studera till studie- och yrkesvägledare just nu?
• Hur länge har du tänkt på studie- och yrkesvägledarprogrammet?
• Hur kommer det sig att du började tänka på studie- och yrkesvägledare?
• Var studie- och yrkesvägledare ditt förstahandsval? Om inte, vad placerade du högre?
• Finns det personer som har påverkat ditt val att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen?
• Har du undersökt arbetsmarknaden för studie-och yrkesvägledare? Upplever du i så fall att det har påverkat ditt val?
• Hur har studieorten påverkat ditt studieval?
• Hur upplever du att din ålder har påverkat ditt studieval?
51
Bilaga 2
Presentation av informanter
Nedan följer en kortare presentation av våra sex informanter. Presentationerna innehåller kortfattad information kring familjesituation, bostadsort i förhållande till studieort, tidigare studier och arbetserfarenheter samt hur de började fundera på att bli just studie- och yrkesvägledare. Namnen på dessa informanter är fiktiva. Informant 1 har ett namn som börjar på A, informant 2 har ett namn som börjar på B och så vidare.
Annelie:
Annelie är en ensamstående trebarnsmamma som bor på orten där hon studerar. Hon har under en längre tid av sitt liv bott i ett annat västerländskt land. Hon har tidigare läst på universitet men då hon var osäker på vad det var hon ville läsa så hoppade hon runt på olika program. Hon har jobbat med olika saker men senast jobbade hon på skola som obehörig fritidspedagog. Då hennes man gick bort så gick hon igenom en enorm kris och valde då att börja läsa till studie- och yrkesvägledare för att säkra det hon tyckte var ett bra jobb. Annelie kom att tänka på studie- och yrkesvägledaryrket när hon besökte en studie- och yrkesvägledare för att översätta sina utländska betyg och då fick rådet att överväga yrket som möjligt alternativ för henne.
Beatrice:
Beatrice är en gift tvåbarnsmamma som bor i en större stad i Sverige. Hon bor inte på studieorten men inom medellångt pendlingsavstånd. Hon har tidigare studerat på högskolan, men då endast enstaka kurser i engelska och sociologi. Hon läste på högskolan för cirka 20 år sen, och uppger själv att hon inte var särskilt intresserad av sina studier, utan mest läste för att ha någonting att göra efter gymnasiet. Beatrice har under cirka 15 år arbetat som chefsassistent i olika anställningsformer men var under den senaste tiden innan nuvarande högskoleutbildning sjukskriven.
52
Under denna period fick hon tid att tänka på vad hon ville göra med resten av sitt arbetsliv. Beatrice började leta information på nätet kring utbildningar som på något vis involverade ledarskap och kom då i kontakt med studie-och yrkesvägledarutbildningen.
Cajsa:
Cajsa bor tillsammans med sin partner och två barn i en mindre ort i Sverige. Hon bor inte på studieorten men har inga problem med pendlingen. Medan hon studerar jobbar hon fortfarande deltid på samma jobb som innan studierna. Hon arbetar som medarbetare på en skola där hon jobbat i cirka 16 år. Cajsa lider av en fysisk åkomma som hon vet kommer påverkar det jobb hon har nu. På grund av detta har hon valt att börja studera till studie- och yrkesvägledare efter många års övervägande. Hon sökte och kom in på ett annat högskoleprogram året innan men valde att inte börja då det inte kändes rätt. Hon valde att läsa till studie- och yrkesvägledare då hon själv vill välja vad hon vill jobba med innan den fysiska åkomman gör att hon blir omplacerad till något hon själv inte hade valt.
Daniella:
Daniella är en kvinna som bor i en mindre ort i Sverige med relativt långt avstånd till studieorten. Hon har tidigare studerat på folkhögskola och Komvux men inget på högskola. Hon har lång erfarenhet inom tidningsbranschen, både som anställd och chef och hon har dessutom drivit eget företag. Hennes företag var det hon gjorde precis innan hon påbörjade utbildningen. Hon valde att sluta med detta då hon upplevde att hon arbetade väldigt mycket, i princip varje dag. Hon ville göra något med alla erfarenheter hon har med sig och på något vis sammanfatta det och valde då att bli studie- och yrkesvägledare. Hon har tidigare flyktigt funderat lite på att bli studie- och yrkesvägledare, men det som fick henne att fundera på yrket på allvar var när en arbetsförmedlare föreslog yrket kort innan sista ansökningsdatumet för höstterminen 2016.
53
Elin:
Elin är sambo och bor med fyra barn i en större stad i Sverige med medellångt pendlingsavstånd till studieorten. Hon har haft en tuff bakgrund där hon flyttade mycket som liten, det gjorde att skolgången inte var lätt. Vid 15 års ålder flyttade Elin hemifrån och i tidig ålder var hon med och startade upp en resebyrå. Elin har studerat på Komvux för att få gymnasiebetyg, och hon har även studerat projektledning inom yrkeshögskola. Elin har arbetat med många olika yrken på olika arbetsplatser. Bland annat har hon arbetat som projektledare på ett stort musikevenemang. När projektanställningen för detta tog slut bestämde hon sig för att påbörjade utbildningen.
Filippa:
Filippa bor i en större svensk stad tillsammans med sin man och två barn. Ett äldre barn har flyttat hemifrån och bor cirka 50 mil bort. Filippa studerar i samma stad som hon bor. Hon är uppväxt i Sverige och har gått till och med i gymnasiet i svensk skola. Efter studenten har hon varit utomlands mycket och bott i många olika länder. Hon har arbetat många år på kontor, båda i Sverige och utomlands. Innan hon påbörjade sina nuvarande studier arbetade hon med administrativa uppgifter. Filippa har tidigare läst en eftergymnasial utbildning på ett år som ledde till att hon kunde arbeta på kontoret hon arbetade på innan studierna. På högskolenivå har Filippa studerat enstaka kurser, mestadels inom olika språk. Filippa började att fundera på studie- och yrkesvägledarutbildningen när hon på olika sidor genomförde intressetest för att komma på vad hon ville studera. Studie- och yrkesvägledare kom upp som förslag, vilket fick Filippa att undersöka yrket vidare och överväga det.