Budget och ekonomi

Många av intervjupersonerna beskriver att deras viktigaste uppdrag som enhetschef är ansvaret för budget i verksamheten. Det framkom tydligt i intervjuerna att enhetschefer i äldreomsorgen både inom den offentliga sektorn och inom privat regi menade att de är mycket ekonomiskt styrda och att budgetarbetet har blivit allt svårare. Eftersom ekonomin är grundfundamentet i verksamheten - det är det som avgör hur mycket personal och övriga resurser som finns att tillgå - blir det till stor del det som styr verksamheten. Citat från Ada1:

Ja… jag tycker nog att det har blivit lite svårare med åren utifrån att man är väldigt, det är inget som man vill tillstå egentligen, men man är ju oerhört ekonomiskt styrd, och det är inte så socialtjänstlagen egentligen är tänkt utan där [skratt] ska man ju bortse ifrån det men vi är väldigt styrda ekonomiskt.

Det är olika typer av ersättningsystem för särskilda boenden respektive hemvård. Inom särskilda boenden klassas omsorgstagare in i olika nivåer utifrån omsorgstagarens behov av stöd och resurser (nivå 1 - 5, 10 000 kr för nivå 1 och 70 000 kr för nivå 5). Detta ersättningsystem kommer dock i den aktuella kommunen att förändras vid årsskiftet till en schablon utifrån ett snitt av alla omsorgstagare. Inom hemvården är det istället så att ersättningssystemet utgår ifrån vilka insatser omsorgstagaren blir beviljad av biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren bedömer således vilka insatser som omsorgstagaren har behov av och rätt till, därefter tilldelas pengar utifrån en schablon för olika insatser och dess utsträckning (exempelvis hur många timmar toalettbesök i veckan). Dessa ersättningssystem innebär att enhetscheferna till stor del arbetar med flytande budget och

27

planerar månad för månad beroende på vilka insatser som omsorgstagarna blir beviljade (hemvård) respektive antalet boende och deras behov (särskilt boende). Vissa poster inom budget är fasta, exempelvis hyra och vissa typer av materiel, men majoriteten av posterna är flytande. Budgetarbetet blir därmed i hög grad en uppskattning för enhetscheferna. Det är något lättare för enhetschefer inom särskilda boenden att göra denna uppskattning eftersom det finns ett maxantal platser de kan utgå ifrån. I intervjuerna med enhetschefer som har arbetat under en längre tid framkom att de tidigare arbetade utifrån fast budget, Dina4 som har lång erfarenhet som enhetschef inom äldreomsorgen berättade att:

/.../Tidigare så hade vi fast budget och då hade vi det att förhålla oss till. På ett sätt är det lättare att ha fast budget för att då vet vi att vi har 20 miljoner det här året som du ska göra allt för, då får jag anställa så mycket eller så lite folk som jag själv anser krävs för att sköta jobbet bra, men nu så kan jag inte göra det, utan får bara det som myndighetshandläggare beslutar om hur många timmar varje omsorgstagare får i beslut varje månad. /.../ Det är mer jobb på det viset att jag vet inte hur mycket pengar jag får i december egentligen, exakt. Så jag måste ha ett antagande, det är ungefär som det här med schemat. Schemat, planeringen och resursfördelningssystemet hänger ihop hela tiden. /.../

Verksamhetscheferna (de har en annan organisationsstruktur än kommunen) för de privata utförarna som vi intervjuat uttrycker att de har en hårdare ekonomisk press jämfört med den offentliga sektorn. De upplever att de har en hårdare uppföljning gällande både bemanning och budget. Gina7 beskriver det på följande sätt:

/…/ jämfört med kommunen så tror jag vi har en otroligt noggrann uppföljning. Vi rapporterar varje vecka liksom olika nyckeltal och följer upp bemanning och så, utifrån vad vi har budgeterat. /.../

Dels menar Gina7 att de från sin företagsledning har en mycket striktare uppföljning och att deras chefer ingriper mycket snabbare om budget inte går ihop, jämfört med kommunala utförare. Men Gina7 upplever också en ökad ekonomisk press utifrån förändringar i det avtal de har med kommunen:

28

/…/ men vi hade innan ett avtal som såg lite annorlunda ut innan LOV kom in och det hände precis, alltså när jag började så hade vi ett annat avtal och det var lite, det fanns lite mer tid och utrymme i det avtalet, det kallade man ju ett kvalitetsavtal. Men sen ändrade man till LOV-avtal och då blev det mycket, ja det blev mycket tightare liksom i organisationen /.../

5.1.1 Analys: Budget och ekonomi

Som vi kan se utifrån vårt resultat är budget en av de mest centrala arbetsuppgifterna för enhetscheferna. Det är även ett område som till stor del formar eller styr resterande delar av verksamheten, exempelvis schemaläggning. Vårt resultat överensstämmer i hög grad med vad som har beskrivits i tidigare forskning: att enhetschefernas arbete i hög grad är budget-fokuserat (Antonsson, 2013; Karlsson, 2006; Wolmesjö, 2005).

Utifrån Blombergs (2004) åtta doktriner av NPM kan vi koppla vårt resultat till framförallt tre av doktrinerna i förhållande till budget och ekonomi, nämligen doktrin 1, doktrin 4 och doktrin 7. Exempelvis doktrin nummer 7: Resursfördelningssystem och betalning baserad på prestation, till exempel internprissättning, insatskatalogen. De privata och de offentliga utförarna inom både särskilt boende och hemvård arbetade utifrån resursfördelningssystem. Inom hemvård fanns även en typ av insatskatalog eller en schablon som det kallades av våra informanter. Inom särskilt boende var det en schablon med olika nivåer beroende på omsorgstagarens behov. Sammanfattningsvis kan vi utifrån Blombergs (2004) doktriner säga att organiseringen av äldreomsorgen gällande ekonomi och budget i den kommun vi har studerat i stor utsträckning styrs utifrån NPM.

Bornemarks (2018) begrepp Förpappring och den dubbla verkligheten kan kopplas till förändringen av budgetarbetet, alltså från en fast budget till en i hög grad flytande budget. I och med decentraliseringen av budgetansvaret till enskilda enheter kan man tolka införandet av en mer flytande budget som ett sätt att få en tydligare kontroll över budgetarbetet från förvaltningens sida. Därmed innebär det en ökad förpappring och att pappersvärlden av Excel-ark blir en del av den dubbla verkligheten som enhetschefer verkar i. Eftersom budgetarbetet styckas upp månad för månad och till stor styrs genom ersättningssystemen, innebär det en större kontroll för förvaltningen över vart resurserna hamnar. Här kan vi även tala om en fjärrstyrning av enhetscheferna. Enhetscheferna får inte tilliten att utöva budgetansvaret på ett

29

friare sätt med mer möjlighet till långsiktig planering. Istället blir den flytande budgeten och ersättningsystemen ett sätt att kortsiktigt fjärrstyra enhetscheferna, därmed kan vi också tala om en avprofessionalisering. Ekonomin är ett av de mål som politiker formulerat och enligt våra informanter det mål som upplevs som viktigast från förvaltningen, därmed blir det av vikt att få insyn och kontroll i detta arbete. Det är också ett område där det lätt går att få insyn i huruvida en verksamhet är ekonomiskt i balans. Det kan också vara en förklaring till varför så stor vikt läggs vid ekonomin, alltså att det på ett enkelt sätt går att mäta. Även begreppet begreppsimperialism kan ge oss vissa insikter i förhållande till budget/ekonomi. Eftersom budget/ekonomi mål får ett så stort utrymme kan det tolkas som att det tränger undan andra viktiga mål med verksamheten. Den lätthet med vilken ekonomin går att mäta innebär således att det lämpar sig väl för kontroll från utomstående, därmed blir dess inflytande som ett mål i förhållande till andra mål väldigt stort och tränger på så vis undan (koloniserar) och i vissa fall kanske även osynliggör andra viktiga aspekter av verksamheten.