9.1.1 Normer och riktvärden
9.1.2 Emissionsbegränsande åtgärder
9.1.2.1 Åtgärder mot däck/vägbanebuller
Se publikation 2009:124 ”Råd för val av beläggning med hänsyn till miljön”.
9.1.2.2 Lutning och korsningar
När man planerar en ny väg kan man begränsa uppkomsten av buller genom att försöka undvika branta lutningar och korsningar nära bostäder eller annan bullerkänslig bebyggelse. Val av korsningstyp bör också ske med hänsyn till buller. Signalreglerade korsningar ger som regel högre bullernivåer än korsningar med väjningsreglering och cirkulationsplatser.
9.1.3 Immissionsbegränsande åtgärder
Immissionsbegränsande åtgärder som kommer ifråga är t.ex. att bygga skärmar eller bullervallar, att byta ut fönster eller sätta in tillsatsrutor. Man kan också påverka bullerspridningen genom vägens höjdläge och släntutformning.
Vid större bullersaneringsprojekt kan man även arbeta med markanvändning, kompletterande bulleravskärmande bebyggelse eller förändringar av planlösningar i befintlig bebyggelse.
9.1.3.1 Vägutformning
Vägen bör läggas lågt när man passerar bullerkänslig bebyggelse.
9.1.3.2 Markdämpning
Marken mellan väg och bebyggelse bör i möjligaste mån vara mjuk för att minska bullernivån.
9.1.3.3 Bulleravskärmningar
För att öka den vinkel bulleravskärmningen täcker, utan att behöva ha den oändligt lång, kan man böja in ändarna mot bebyggelsen. Mer om utformningen av bulleravskärmningar redovisas i avsnitt 9.1.4.
9.1.3.4 Fasadåtgärder
I de fall det är tekniskt eller ekonomiskt orimligt att begränsa utenivåerna med avskärmningsåtgärder kan man ändå begränsa innenivåerna med fasadåtgärder. Vid hög bebyggelse nära vägen kan man behöva använda fasadåtgärder för att klara innenivåerna i de högre våningarna, även om man skärmar av marknivån och de lägre våningarna med vall eller skärm.
9.1.4 Utformning av bulleravskärmningar
Bulleravskärmningarna bör upplevas som naturliga delar av den miljö där de ingår.
För att mer noggrant bestämma hur hög och lång en bulleravskärmning måste vara är bör man använda handledning ”Vägtrafikbuller, nordisk beräkningsmodell”, (Naturvårdsverket).
9.1.4.1 Akustisk utformning
Bulleravskärmningen bör placeras så nära vägen som möjligt. Dels ger detta en bättre
bullerdämpning än om avskärmningen står långt från vägen, dels behöver avskärmningen inte vara lika hög för att ge samma effektiva skärmhöjd (höjd över siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare). Avskärmningen måste dock göras längre för att täcka samma siktvinkel om den står nära vägen. Vid avskärmning av enstaka hus kan det därför vara bättre att ställa skärmen nära huset. Skärmen bör inte placeras mitt emellan väg och bebyggelse.
Avskärmningens placering bör anpassas till de topografiska förhållandena. Avskärmningen bör vara tillräckligt hög för att bryta siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare. Dessutom bör höjden vara tillräcklig för att inte ljudet ska ”krypa runt”, när skärmar används.
Eftersom bebyggelse som ligger högt är svår att skärma av, bör man ställa skärmen mycket nära vägen eller nära den bebyggelse som ska skärmas av. Vid flervåningsbebyggelse är det ofta svårt eller omöjligt att avskärma de övre våningarna.
Om avskärmningen precis bryter siktlinjen ger en liten ytterligare höjning av den god effekt. Avskärmningen måste täcka i stort sett hela den siktvinkel som finns mellan huset och vägen. Även siktvinklarna längst ute i periferin måste skärmas av. I praktiken finns ofta annan bebyggelse eller topografi som skärmar av delar av siktvinkeln. Dessa delar behöver inte
dessutom bulleravskärmas. För att begränsa avskärmningens längd kan man ställa den närmare det hus som ska skyddas, och vinkla av dess ändar mot bebyggelsen. Avskärmningens effekt minskar dock om den inte står nära vägen.
För att få god tätning mot marken bör bullerskärm föras ner minst ett par decimeter under markytan.
Träskärmar bör byggas med ett minsta överlapp på 30 mm.
9.1.4.2 Estetisk utformning
Bullerskärmar anpassas till bebyggelsens material, färger och formspråk medan bullervallar bör ansluta till omgivningens lutningar, höjdformer och vegetation. Även valet mellan vall och skärm ska ske med hänsyn till omgivningen. Skärmar passar bättre i stadsmiljöer medan jordvallar med plantering kan vara lämpliga på landsbygden och i parker och grönområden.
Skärmens höjd, färg, material och utformning kan varieras för att minska monotonin. Planteringar kan också användas för att variera det intryck bullerskärmen ger. Vallar bör utformas med utgångspunkt i kringliggande landskapsformer.
På den sida av bullerskärmen som vetter mot bebyggelsen kan i stället variationen göras mer detaljerad. Vid vallar i anslutning till bebyggelse bör driftskedet beaktas.
Genomsiktliga skärmar är ett sätt att minska bullerskärmens visuella intrång. Även
trafikanterna kan få en mer varierad upplevelse av vägens omgivningar om hela eller delar av skärmen görs genomsiktlig.
I ”Skönheten och oljudet” (Kommunförbundet) finns många exempel som kan tjäna som inspirationskällor.
9.1.4.3 Teknisk utformning
Bullervallar bör utformas med hänsyn till markens bärighet och förekomsten av eventuella ledningsstråk längs eller tvärs vägen. Bullervall bör utföras i material som tillåter den lutning, som krävs för att tillgodose de akustiska kraven inom tillgängligt markområde, samt som inte sätter sig alltför mycket. Lutningen måste också anpassas så att bullervallen går att sköta på ett rationellt sätt. Normalt måste bullervallar antingen byggas till högre höjd än den avsedda, eller kompletteras sedan vallen och underliggande mark har satt sig.
Figur 9.1-1 Mjuk, konkav släntutformning med varierande lutning
9.1.4.4 Trafiksäkerhet
Genomsiktliga bullerskärmar bör inte finnas inom sikttriangeln, eftersom nedsmutsning och reflexion kan göra att de ändå skymmer sikten.
För att undvika snödrevs och skuggeffekter bör avskärmningen placeras på ett avstånd från vägen som är 4 gånger så stort som avskärmningens höjd. Detta står i konflikt med de akustiska kraven på avskärmningens utformning. Med vegetation kring avskärmningen kan drivbildning och vindpåverkan dock minskas.
9.1.4.5 Reflexion
För att minska inverkan av reflexion bör skärmar förses med ljudabsorberande material på den sida som vetter mot vägen. Absorberande skärmar är särskilt viktigt när man har bebyggelse på båda sidor av vägen och när skärmen står mycket nära vägen. Detta gäller även när man har bullerskärmar på båda sidor av vägen.
Ett alternativ till absorberande skärmar kan vara att luta skärmen utåt från vägen. Det buller som reflekteras sprids då uppåt, över bebyggelsen på andra sidan vägen. Vind- och
temperaturförhållanden kan dock medföra, att bullret böjs av nedåt, mot marken, och att ljudnivån ökar på långt avstånd från vägen.
9.1.4.6 Avbrott i avskärmning
Ibland kan det vara nödvändigt att göra ett avbrott i avskärmningen, exempelvis för en korsande gångväg till busshållplats. Då bör man konstruera en ”bullersluss” genom att gångvägen dras en kort sträcka parallellt med vägen, och bulleravskärmningen dras omlott på vardera sidan av gångvägen, se Figur 9.1-2.
Bullerskärmar bör i dessa fall göras absorberande och dras omlott på en sträcka som är tre gånger så lång som bredden på öppningen mellan skärmarna.
När en gång- och cykelväg eller lokalväg går under en väg som har bullervallar är det vanligen olämpligt att göra porten så lång att bullervallen kan passera obruten över den korsande vägen. I stället bör vallen ersättas av skärm på bron. Skärmen ansluts tätt till bullervallen på ömse sidor om bron.
Figur 9.1-2 Avskärmning vid busshållplats och korsande gång- och cykelstråk
Om en bulleravskärmning inte kan göras så lång som den akustiskt sett borde vara kan ett abrupt slut på avskärmningen medföra en dramatisk ökning av ljudnivån när fordonen kommer ut på den oskärmade delen av vägen. Denna dynamik bidrar ofta till en ökad
störningsupplevelse. I sådana fall kan man överväga att trappa av skärmen successivt på en sträcka av något tiotal meter för att göra ljudnivåförändringen något långsammare.
9.1.4.7 Gång- och cykelvägar längs bulleravskärmningar
Från buller- och trafiksäkerhetssynpunkt är att föredra, att leda de oskyddade trafikanterna på den tysta sidan av skärmen. Man måste dock uppmärksamma att miljön på den tysta sidan inte får vara alltför avskild och undanskymd. Vanligen läggs dock bulleravskärmningar där det finns bebyggelse nära vägen och i dessa fall bör kraven på trygghet kunna tillgodoses, även på den tysta sidan.