Portar

En port kan utformas för att ge hastighetssäkring genom fysisk åtgärd och/eller visuell påverkan med hjälp av t.ex. planteringar, skiftande beläggning, portaler, belysning etc, se Figur 2.11-1 och Figur 2.11-2.

Port med fysisk åtgärd kan utformas som förskjutning, förträngning, cirkulationsplats eller gupp.

Figur 2.11-1 Exempel på port vid övergång från landsbygd till tätort

Figur 2.11-2 Exempel på enkelsidig sidoförskjutning med förlängd mittrefug för att minska risken för körning på fel sida om mittrefugen. Vid behov kan del av mittrefug göras överkörningsbar

Ett exempel på en hastighetssäkrande portutformning är en symmetrisk eller icke-symmetrisk åtgärd av cirkulationsplatstyp utan anslutande sekundärvägsben. Även en vanlig cirkulationsplats kan verka som port, om lämpligt anslutande väg finns. Porten kan också ges en trapetsoid form, se

Figur 2.11-3. Hastighetssäkringen åstadkoms som i en cirkulationsplats genom att styra största radier R1, R2 och R3 för genaste personbilskörspår med bredd ca 2 m.

Grundprincipen är som i cirkulationsplats att R1≤ R2≤ R3. R3<30 m ger hastigheter kring 30 km/h och R3<60 m 40 km/h, R< 90 m 50 km/tim och R< 140 m 60 km/tim. Värdena förutsätter att skevningen är obetydlig.

Gång- och cykeltrafik bör i anslutning till porten vara separerad med egna banor avskilda med skiljeremsa från körbanan.

Tätortssida

Landsbygdssida

Figur 2.11-3 Exempel på utformning av port med refug

2.11.3.1 Sidoförskjutning

Sidoförskjutning kan utformas med eller utan avsmalning.

Sidoförskjutningar och avsmalningar har för stadsbilden nackdelen att de bryter den visuella ledningen. I kombination med sidoparkering kan sidoförskjutningar fungera bra i gaturum. Förskjutningsklackar bör utformas med hörn som är mjukt avrundade med små radier, ca 5 m, för att underlätta drift och underhåll av anläggningen samt trafikering.

2.11.3.1.1 Sidoförskjutning med avsmalning

Möjlig utformningshastighet och DTS i förskjutning med avsmalning bestäms av

 infartsbredd, b

 öppning, a

Figur 2.11-4 Förskjutning med avsmalning: infartsbredd b, öppning a, förskjutningslängder l. Sidodohindren ska placeras höger och sedan vänster i körriktningen

Möjliga hastigheter för personbilar kan kontrolleras genom att lägga in körspår och kontrollera radierna R1, R2 och R3 enligt samma princip som beskrivs för portar.

Utformning enligt Tabell 2.11-1 för kolumnerna LBn respektive Pb ger utformningshastighet ca 5 km/h för respektive fordonstyp. Utformning för LBn tillåter lastbilar utan släpvagn och bussar att passera med mycket låg hastighet (0-5 km/h) men medger en betydligt högre

utformningshastighet för personbil. Lastbilar med påhängsvagn, boggibussar m.m. klarar inte utformningen.

Tabell 2.11-1 Utformningshastighet Vu< 5 km/h för LBn respektive Pb: infartsbredd b, förskjutningslängd l och öppning

Infartsbredd b 2,75 m 3,00 m 3,25 m 3,50 m 3,75 m 4,0 m Typfordon LBn Pb LBn Pb LBn Pb LBn Pb LBn Pb LBn Pb Öppning a l (m) l (m) l (m) l (m) l (m) l (m) -1,0 m 19 7 15 6 12 5 11 5 9 4 8 4 -0,5 m 18 6 14 5 11 5 10 5 9 5 7 4 0,0 m 16 5 12 5 9 5 9 4 8 4 6 4 0,5 m 15 4 11 4 8 4 8 4 7 4 6 3 1,0 m 13 3 10 3 7 3 7 3 6 3 5 3 1,5 m 10 2 8 2 6 2 6 2 5 2 4 2 2,0 m 9 0 7 0 5 0 4 0 2 0 3 0

2.11.3.1.2 Sidoförskjutning utan avsmalning

Områdesbehovet för en förskjutning utan avsmalning kan beskrivas enligt Figur 2.11-5 där:

 körfältsbredd, b

 förskjutningssträckans längd, l

 förskjutningen, k.

Figur 2.11-5 Förskjutning utan avsmalning: körfältsbredd b, öppning a, förskjutningslängder l och k

Utformningsmått för typfordon Pb vid olika utformningshastigheter ges i Tabell 2.11-2 och för typfordon LBn/Lps i Tabell 2.11-3.

I utformning enligt Tabell 2.11-2 kan långa fordon framföras med låg hastighet. Utformning för långa fordon innebär att personbilar kan passera med högre hastigheter än LBn. Det visuella intrycket av den hastighetssäkrande åtgärden kan i vissa fall förstärkas med hjälp av sidohinder, t.ex. buskar eller mindre träd.

Tabell 2.11-2 Utformning av förskjutning utan avsmalning vid olika utformningshastigheter för typfordon Pb Utformningshastighet 30 km/h 40 km/h Minsta körfältsbredd, b 2,75 m 3,00 m Öppning, a l (m) l (m) -1,0 10,0 12,0 -0,5 8,5 10,5 0,0 7,0 9,0 0,5 6,0 8,0 1,0 5,0 2,0

Tabell 2.11-3 Utformning av förskjutning utan avsmalning vid olika utformningshastigheter för typfordon LBn/Lps Utformningshastighet 30 km/h 40 km/h Minsta körfältsbredd, b 3,00 m 3,50 m Öppning a l (m) k (m) l (m) k (m) -1,0 25 3 31 3 -0,5 24 3 29 3 0,0 23 3 26 3 0,5 19 3 23 2 1,0 18 3 21 2 1,5 14 2 17 1 2,0 11 2 14 0

Bredden b svarar till de angivna l- och k-värdena med ett nödvändigt minimum, minst 10 meter efter förskjutningen, dvs. bredden b bör bevaras minst 10 m efter förskjutningen för att erhålla den beräknade hastighetssäkringen. Bredden genom förskjutning utförs med samma bredd som körfältsbredden.

Hastighetssäkring för både personbil Pb och lastbil LBn/Lps kan erhållas genom att kombinera utformningsmåtten i Tabell 2.11-2 och Tabell 2.11-3. Först dimensioneras förskjutningen för LBn/Lps sedan görs motsvarande dimensionering för Pb. Den yta, merutrymmet, som skiljer Pb och LBn/Lps beläggs med ett avvikande material eller beläggningstyp, se Figur 2.11-6

Cykeltrafik, motorredskap m.m. kan medföra att bredare kanaler erfordras. Dessa ytor kan då t.ex. utföras i avvikande ytmaterial för att om möjligt medverka till den fysiska

hastighetssäkringen.

Figur 2.11-6 Kombinationsförskjutning

2.11.3.2 Avsmalning av körbanebredden

Avsmalning bör vara kombinerad med en annan hastighetssäkrande åtgärd, t.ex. gupp eller sidoförskjutning för att ge en säker effekt. Avsmalning ger effekt endast när man har mötande

trafik. En avsmalning kan t.o.m. verka hastighetsdrivande när en förare ökar farten för att hinna passera avsmalningen innan han får möte.

För att en avsmalning ska ge effektiv hastighetssäkring krävs dels relativt jämt trafikflöde så att bilar möts i avsmalningen, dels att fordonsbredderna inte varierar så mycket utan att

mötessituationerna kräver likartade bredder.

Hastighetssäkringen blir effektivast med utrymmesklass C.

Tabell 2.11-4 Breddbehov mellan kantstöd vid referenshastighet VR 30 och VR 50 med

utrymmesklass A, B och C för olika dimensionerande trafiksituationer - DTS; möte lastbil/buss med cykel =(L+C), personbil med personbil =(P+P), lastbil med personbil =(L+P) och lastbil med lastbil =(L+L)

DTS (L+C) DTS (P+P) DTS (L+P) DTS (L+L) VR+utr. klass B (m) VR+utr. klass B (m) VR+utr. klass B (m) VR+utr. klass B (m) 30C 3,85 30C 4,15 30C 4,95 30C 5,8 30B 3,95 30B 4,15 30B 4,95 30B 5,9

30A 4,35 30A 4,35 30A 5,15 30A 6,3

40C 3,85 40C 4,15 40C 4,95

40B 4,20 40B 4,35 40B 5,30

40A 4,60 40A 4,75 40A 5,55

2.11.3.3 Enfältig körbana

Hastighetssäkrande åtgärd i form av smal, enfältig, dubbelriktad körbana innebär nedsatt kapacitet. Följande tumregler kan vara användbara:

 vid VR 30 km/h och Dh< 300 fordon/h kan körbanan avsmalnas till ett körfält för de båda körriktningarna utan större framkomlighetsproblem, se Tabell 2.11-5.

Tabell 2.11-5 Maximal längd mellan mötesfickor på enfältig gata med trafik i båda riktningarna Förväntad hastighet Trafikmängd Dh 100 f/h 200 f/h 300 f/h 30 km/h 300 m 150 m 100 m 10-20 km/h 100 m 50 m 30 m

 vid VR > 30 och vid Dh större än 300 fordon/h bör det vara samma antal körfält i avsmalningen som på den fria sträckan.

2.11.3.4 Enkel- eller dubbelsidig avsmalning

Åtgärden kan väljas både för upprepning längs en hastighetssäkrad gata eller som punktåtgärd för att skapa korta länkar, se Figur 2.11-7.

Enkelsidig avsmalning

Dubbelsidig avsmalning

Figur 2.11-7 Exempel på avsmalningar

Figur 2.11-8 Exempel på avsmalning med sidohinder och mittrefuger

Dimensionerande trafiksituation bör väljas med hänsyn till förekommande fordonstyper och trafik. Erforderliga bredder för olika trafiksituationer vid olika standardnivåer ges i Tabell 2.4-3 och Tabell 2.4-4 ovan.

Avsmalning av gator har en tendens till att gestaltas med olika material och utrustning. Från gestaltningssynpunkt bör särskild uppmärksamhet riktas mot:

 skyltbehov, så få vägmärken som möjligt,

 material, undvik att använda många olika material,

2.11.4 Gupp