2 Teori
2.4 Byggnadsfysik
Den byggnadstekniska undersökningen av KL-träplattan fokuserar på att uppskatta dess fuktrelaterade egenskaper, det vill i detta fall säga dess uppskattade förmåga att uppnå tillräcklig diffusionstäthet. För att förstå teorin kring diffusion genom material behöver vissa grundläggande begrepp och beräkningssamband inom byggnadsfysik vara kända. Byggnadsfysiken som berörs i studien kan delas upp i tre övergripande delområden, värme och fukt, samt ventilation. Det är tillstånden, variationerna och hur dessa samverkar som ger upphov till de beräkningar som kan göras inom praktisk byggnadsfysik.
I denna studie har ett avsnitt om fördjupad förståelse för den praktiska byggnadsfysiken förlänats till bilagesektionen, och delges av Bilaga A. Denna bilaga baseras på ett tidigare arbete av författaren till studien, ”Diffusionstäthet vid restaurering – En analys av restaureringsprocessen avseende byggnadsfysikalisk projektering och byggnadsvård”. Ett arbete som i sig har många gemensamma nämnare med denna, likaså fukttekniska studie. I bilagan presenteras de begrepp och beräkningssamband som är relevanta att känna till i studien för att kunna tillgodogöra sig av innehållet.
Det kan poängteras att vissa av de beräkningssamband som förekommer i bilagan gör det endast i syfte att härleda den bakomliggande fysiken. Dessa beräkningssamband är alltså inte nödvändigtvis nyttjade i sig i denna studie, utan endast presenterade för att underlätta för läsaren och för att ge djupare förståelse för fysiken som sådan.
24 Strukturen i studien anpassar sig även framgent till strategin att placera djupa teoretiska resonemang i bilagesektionen. Ambitionen med denna strategi är att bibehålla fokus på konceptet med KL-träplattan på mark, och på så vis bibehålla intresse utmed den tid läsaren tillgodoser sig av studien.
2.5 WUFI® PRO 6.2
I samband med denna studies fuktsäkerhetsprojektering kommer endimensionella beräkningar av fukt- och temperaturförlopp vid ostationära förhållanden att undersökas. I syfte att göra detta används programvaran WUFI® PRO 6.2. Denna datoriserade beräkningsprogramvara har allt mer ersatt äldre beräkningsmetoder för fukt- och temperaturförlopp, såsom Glasermetoden (se Bilaga A – Kondens inuti konstruktioner – Beräkningssamband), och är idag ett standardiserat verktyg vid fuktsäkerhetsprojektering för många branschaktörer. Programvaran möjliggör för användaren att dynamiskt simulera värme- och fuktförlopp genom en konstruktion under icke-stationära fukt- och temperaturförhållanden, något som kan argumenteras ge en realistisk uppskattning av hur dessa förlopp i verkligheten kan te sig. I denna studie har WUFI® PRO 6.2 ansetts vara ett lämpligt verktyg sett till syftet med den fukttekniska undersökningen, nämligen att initialt få en övergripande fingervisning för huruvida KL-träplattan har potential som grundprodukt avseende den fuktproblematik konstruktionen berörs av.
I denna studie delges teorin kring WUFI® PRO 6.2 genom Bilaga B i bilagesektionen, detta i syfte att bibehålla överblicken och läsligheten i huvuddokumentet. För den som önskar djupdyka i programvaran och dess tillämpning hänvisas denne lämpligen till dels Bilaga B, dels till användarmanualen som erbjuds på tillverkarens hemsida wufi.de (WUFI® 2020). En kortare introduktion till programmet och hur det kommer att nyttjas i denna studie presenteras alltjämt i detta avsnitt.
Programmet kan kort sagt liknas vid ett nyttjande av Glasermetoden, där en konstruktion med definierade värden för bl.a. v1ärmekonduktivitet och ångmotstånd utreds för att beskriva den förväntade RF-kurvan genom en konstruktion vid icke-stationära temperatur/fuktförhållanden i omgivningen. Den stora behållningen med nyttjandet av programmet är just den tidsbesparing det medför, då programmet genomför en stor mängd beräkningar (tidssteg om en timme sett över t.ex. fyra år) på endast minuter(!).
Andra anmärkningsvärt positiva egenskaper hos programvaran är att den tar hänsyn till fuktens kapillärtransport genom konstruktionen beroende på materialval, sorptionskurvan genom dessa, förväntad regnbelastning, samt effekterna av solstrålning. Med parametrar som dessa att ta till bruk kan ett realistiskt resultat rimligen förväntas. Det kan dock anses skäligt att emellanåt styrka de resultat som beräknats fram, t.ex. genom att parallellt genomföra en fuktberäkning med Glasermetoden eller likvärdigt verktyg, vilket görs i denna studie.
I denna studie nyttjas WUFI® PRO 6.2 till att fuktprojektera två specifika scenarion. Det ena scenariot avser grundkonstruktionens angränsning mot uteluften, och det andra avser angränsandet mot
25 nedanvarande mark. Dessa projekteringar genomförs för KL-träplattan, men även för en traditionell betongplatta på mark, detta i syfte att erhålla underlag för jämförelse mellan de två koncepten, således är det fyra Fall som utreds – Fall 1–4. Uppbyggnaden av dessa fyra fall i WUFI® PRO 6.2 redogörs för mer detaljerat i Bilaga B, men i syfte att kontextualisera programvarans grafiska egenskaper till läsningen i detta avsnitt, presenterar Figur 16 (Gustafsson 2020) hur Fall 1: KL-träplatta mot exteriör uteluft är uppbyggd. Det ni ser är användargränssnittet för WUFI® PRO 6.2, där konstruktionen för K-träplattan illustrerad i sektion utgör fond. Konstruktionen har delats in i segment, liknande skikten vid ett fuktprojekterande med Glasermetoden. Därutöver presenteras materialvalet i resp. skikt, skikttjocklekar, materialegenskaper m.m.
Figur 16: WUFI® PRO 6.2 - Uppbyggnaden av KL-träplattan i Fall 1 (Gustafsson 2020).
När de fall som fuktprojekteringen avser har definierats avseende sin resp. konstruktion, är nästföljande steg att vidta vidare definiering av yttre och inre förhållanden. Dessa steg genomgås dock närmre i Bilaga B.
När samtliga fall definierats till fullo är således beräkning av fallen det slutliga steg som återstår innan användaren kan analysera eftersökta resultat för studien. Användaren erhåller en rad resultatgrafik, såsom ev. mängd fuktutfällning i resp. skikt, totalt fuktinnehåll i konstruktionen och huruvida den torkar ut eller fuktas upp etc. Men det resultat som kommer granskas i denna studie och som på ett föredömligt sätt kan anses redovisa det skiftande temperatur- och fuktförloppet i konstruktionen, det är RF-kurvan, vilken nämndes tidigare. En RF-kurva från ett tidigare projekt av författaren till studien presenteras nedan enligt Figur 17. I Figur 17 kan resultatgrafiken utläsas för fuktprojekteringen av en yttervägg av typen Plankstomme, denna stomme var i huvudsak nyttjad under sent 1800 - tidigt 1900-tal. Idag är denna väggtyp långt ifrån godkänd sett till branschnormer för energihushållning, den undersökta väggen hade ett U-värde motsvarande 1,042 W/m2K, något att jämföra med det rekommenderade värdet från
26 BBR om 0,18 W/m2K. En kan utläsa hur RF-kurvan (grön linje/yta) har uppskattats fluktuera under den tidsperiod som specifikt antagits i beräkningen (fyra år), och på så vis varsko sig om var i konstruktionen RF kan förväntas bli hög/låg, dvs. i vilket skikt. Det är vidare möjligt att ta del av hur daggpunktstemperaturen (lila linjemarkering) står i relation till aktuell temperatur (röd linjemarkering) under ögonblicket för avläsning.
Figur 167: Resultatgrafik över fuktprojekterad konstruktion i WUFI® PRO 6.2 (Gustafsson 2020).
Vid analys av resultatgrafiken ska det åter omnämnas att dessa bör värderas med second opinion, med hjälp av t.ex. Glasermetoden.
27