Resultat – WUFI® PRO 6.2

I detta avsnitt presenteras resultaten från studiens datorstödda beräkning med fuktberäkningsverktyget WUFI® PRO 6.2. Resultaten illustreras med grafer beskrivandes fukt- och temperaturförloppet under testintervallet, samt totalt vatteninnehåll för de konstruktioner Fall 1–4 utgör enligt specifikation i Bilaga B. I anslutning till presentation av resp. graf för Fall 1–4 levereras en kortare redogörelse för de nyckelobservationer som kan dras vid analysering av dessa.

Inledningsvis illustrerar Figur 18a (Gustafsson 2020) hur temperatur (röd graf) och daggpunktstemperatur (lila graf) varierat för Fall 1: KL-träplatta mot exteriör uteluft under det valda testintervallet om fyra år. Variationen avser temperaturerna i skiktgränsen mellan KL-elementets EPS (Cellplast expanderad) och det inre KL-träbjälklaget (Stora Enso CLT). Figur 18b (Gustafsson 2020) beskriver detsamma för skiktgränsen mellan KL-elementets EPS och den exteriört belägna betongputsen (Concrete). Samspelet mellan temperatur och daggpunktstemperatur utläses endast i grova drag, detta

38 då det utförs så oerhört många beräkningar under testintervallet (fyra år). Det som kan utläsas är att säsongsvariationerna i temperatur illustreras i enlighet med det som kan förväntas av normal väderlek.

Därtill kan det noteras att daggpunktstemperaturen i stort följer temperaturgrafen i bägge skikt, men att temperatur och daggpunktstemperatur visar sig sammanstråla under de kalla perioderna för mätningarna utförda i skiktet mellan betongputs och EPS.

Figur 18a: Temperaturvariationer för Fall 1: KL-träplatta mot exteriör uteluft - Skiktgräns mellan KL-träbjälklag och invändig EPS (Gustafsson 2020).

Figur 18b: Temperaturvariationer för Fall 1: KL-träplatta mot exteriör uteluft

- Skiktgräns mellan KL-elements EPS och exteriör betongputs (Gustafsson 2020).

39 Temperatur och daggpunktstemperatur för Fall 2: Betongplatta mot exteriör uteluft avhandlas inte likt för Fall 1, detta då mönstret är detsamma enligt beräkning (samma scenario, snarlika omständigheter) och skillnaden att utläsa är försumbar sett till skalan för illustrationen.

Figur 19a (Gustafsson 2020) redogör för hur fukt- och temperaturförhållanden varierat för Fall 1: KL-träplatta mot exteriör uteluft. Det kan noteras att RF inom konstruktionens KL-träskikt Stora Enso CLT har varierat mellan ca 30–87 %. Det vill säga att risk för fuktutfällning inte förelåg vid KL-träskiktets högst noterade RF. Under simuleringen stabiliserades RF runt 70 % i KL-träskiktets kärna, med notisen om att RF succesivt sjönk över tid, vilket den gröna skuggningen illustrerar. Att RF sjönk över tid illustreras även indirekt av Figur 19b, vilken redogör för den avtagande grafen över totalt vatteninnehåll i konstruktionen. RF vid den inre ytgränsen stabiliserades runt 30 %. I de exteriöra skikten Concrete och Cellplast expanderad pendlade RF periodvis mellan 65–95 % beroende på varm eller kall säsong, detta sett över hela tidsaspekten om fyra år. Daggpunkt uppnåddes aldrig i de skikten sett till grafisk tolkning, men 95 % är alltjämt en siffra att ta i beaktande vid resultatanalys.

Figur 19a: Fukt- och temperaturförlopp i KL-träplatta mot exteriör uteluft sett över fyra års tid (Gustafsson 2020).

40

Figur 19b: Totalt vatteninnehåll i KL-träplatta mot exteriör uteluft sett över fyra års tid (Gustafsson 2020).

Figur 20a (Gustafsson 2020) redogör för hur fukt- och temperaturförhållanden varierat för Fall 2:

Betongplatta mot exteriör uteluft. Det kan noteras att RF inom konstruktionens varma betongskikt (Concrete, till höger enl. Figur 20a) varierade mellan ca 30–85 %. Det vill säga att risk för fuktutfällning inte förelåg vid betongskiktets högsta noterade RF. Under simuleringen stabiliserades RF runt 80% i det varma betongskiktets kärna medan RF vid den inre ytgränsen mot insida stabiliserades runt 30 %.

Liksom vid Fall 1 sjönk RF succesivt över tid. Att RF sjönk över tid illustreras även indirekt av Figur 20b, vilken redogör för den avtagande grafen över totalt vatteninnehåll i konstruktionen. För de exteriöra skikten Concrete och Cellplast expanderad pendlade RF periodvis mellan 35–100 %, vilket alltså antyder en fuktutfällning under årets sammanhängande kalla perioder. Denna fuktutfällning påvisas likväl av de periodiska sammanstrålningarna mellan temperatur och daggpunktstemperatur som tidigare presenterades enligt Figur 18a-b.

41

Figur 20a: Fukt- och temperaturförlopp i Betongplatta mot exteriör uteluft sett över fyra års tid (Gustafsson 2020).

Figur 17b: Totalt vatteninnehåll i Betongplatta mot exteriör uteluft sett över fyra års tid (Gustafsson 2020).

Figur 21a illustrerar, liksom Figur 18a-b, hur temperatur (röd graf) och daggpunktstemperatur (lila graf) varierat för Fall 3: KL-träplatta mot exteriör mark under det valda testintervallet. Figur 21a visar variationen av temperaturerna i skiktgränsen mellan EPS (Cellplast expanderad) och det inre KL-träbjälklaget (Stora Enso CLT). Figur 21b beskriver detsamma för skiktgränsen mellan EPS och exteriör mark (Soil ”Christian” DIN). Det som kan utläsas är att säsongsvariationerna i temperatur illustreras i enlighet med det som kan förväntas av normal väderlek. Därtill kan det noteras att daggpunktstemperaturen i stort följer temperaturgrafens variation i skiktet mellan EPS och

KL-42 träbjälklaget, samtidigt som daggpunktstemperaturen uppnås i stort sett konstant i skiktet beläget mellan EPS och mark.

Figur 181a: Temperaturvariationer för Fall 3: KL-träplatta mot exteriör mark - Skiktgräns mellan EPS och KL-träbjälklag (Gustafsson 2020).

Figur 191b: Temperaturvariationer för Fall 3: KL-träplatta mot exteriör mark - Skiktgräns mellan EPS och exteriör mark (Gustafsson 2020).

Temperatur och daggpunktstemperatur för Fall 4: Betongplatta mot exteriör mark avhandlas inte likt för Fall 3 enligt tidigare motivering.

43 Figur 22a (Gustafsson 2020) redogör för hur fukt- och temperaturförhållanden varierat för Fall 3: KL-träplatta mot exteriör mark. Det kan noteras att RF inom konstruktionens KL-träskikt (Stora Enso CLT) har varierat mellan ca 30–87 %. Det vill säga att risk för fuktutfällning inte förelåg vid KL-träskiktets högst noterade RF. Under simuleringen stabiliserades RF runt 55 % i KL-träskiktets kärna, med notisen om att RF succesivt sjönk över tid, vilket den gröna skuggningen illustrerar. Detta illustreras även indirekt i Figur 22b, vilken visar hur grafen över totalt vatteninnehåll i konstruktionen avtar över tid.

RF vid den inre ytgränsen stabiliserades runt 30 %. I de exteriöra skikten mark och cellplast (Soil

”Christian” DIN och Cellplast expanderad) pendlade RF periodvis mellan ca 22–100 % beroende på varm eller kall säsong, detta sett över hela tidsaspekten om fyra år. Daggpunktstemperaturen uppnåddes dock i gränsen mellan dessa skikt som vanligast, och RF för skiktet stabiliserades likväl på en hög nivå om ca 90 %.

Figur 22a: Fukt- och temperaturförlopp i KL-träplatta mot exteriör mark sett över fyra års tid (Gustafsson 2020).

Figur 22b: Totalt vatteninnehåll i KL-träplatta mot exteriör mark sett över fyra års tid (Gustafsson 2020).

44 Figur 23a (Gustafsson 2020) redogör för hur fukt- och temperaturförhållanden varierat för Fall 4:

Betongplatta mot exteriör mark. Det kan noteras att RF inom konstruktionens betongskikt (Concrete) har varierat mellan ca 30–85 %. Det vill säga att risk för fuktutfällning inte förelåg vid betongskiktets högst noterade RF. Under simuleringen stabiliserades RF runt 60 % i betongskiktets kärna, med notisen om att RF succesivt sjönk över tid, vilket den gröna skuggningen illustrerar. Detta illustreras även indirekt i Figur 23b, vilken visar hur grafen över totalt vatteninnehåll i konstruktionen avtar över tid.

RF vid den inre ytgränsen stabiliserades runt 30 %. I de exteriöra skikten mark och cellplast (Soil

”Christian” DIN och Cellplast expanderad) pendlade RF periodvis mellan ca 22–100 % beroende på varm eller kall säsong, detta sett över hela tidsaspekten om fyra år. Daggpunktstemperaturen uppnåddes dock i gränsen mellan dessa skikt som vanligast, och RF för skiktet stabiliserades likväl på en hög nivå om ca 90 %, det vill mena att en hög RF i skikt mellan mark och EPS är gemensam för Fall 3 och 4.

Figur 20a: Fukt- och temperaturförlopp i KL-träplatta mot exteriör mark sett över fyra års tid (Gustafsson 2020).

Figur 23b: Totalt vatteninnehåll i KL-träplatta mot exteriör mark sett över fyra års tid (Gustafsson 2020).

45