Canalis pyloricus E: Antrum pyloricus

3. Vad kallas de veck som ses i slemhinnan i magsäcken? (2p)

Rugae – gastric longitudinal folds or ridges

a. Vad kallas de körtlar som hittas i ett stort antal i ett specifikt område av slemhinnan?

Pyloruskörtlar – mukösa körtlar som producerar/frisätter slem.

b. Vilket nervplexus hittar man i submucosan?

Plexus submucosus – Meissner’s plexus hittar man i tela submucosa.

c. Den ena celltypen ha en acidofil (eosinofil) färgning, medan de andra är mörkare och basofilt färgade. Vilken sekretionsprodukt frisätter de mörkare basofilt färgade körtelcellerna?

Funduskörtlarna (ventrikelkörtlarna) består av huvudceller och parietalceller. Huvudcellerna ligger oftast längre basalt och är mörkare färgade jämfört med

parietalceller. Huvudceller producerar och frisätter pepsinogen som omvandlas till det proteolytiska enzymet pepsin vid kontakt med magsäckens sura innehåll.

4. Redogör med ord och skiss för insuliuns signaltransduktionsmekanism (från struktur/typ av receptorprotein till och med effekt på det hormonellt reglerade enzymet i fettväv) (3p)

Se Biochemistry fig. 23.7 + detaljerad bild som inledde hormonföreläsningen där bl.a. insulin diskuterades.

 Signaltransduktion för insulin: inbindning till dimert tyrosinkinasprotein, vardera subenheten bestående av en hormonbindande -del och en α signalöverförande -del.β

-delarna kommer att korsvis

Β autofosforylera varandra varvid hela receptorn kommer att fungera som ett tyrosinkinas som fosforylerar bland annat ”insulin receptor substate” (IRS). IRS-P fungerar som ett bindningsprotein, som igenkänns av många olika enzymer/proteiner, bl.a. fosfatidylinositol-3-kinas (PI-3K);

aktivering av PI-3K medför att fosfolipiden PIP2 fosforyleras på inositols 3:e kol till PIP3. PIP3 känns igen av PKB (Akt), som genom flera efterföljande steg vanligen

kommer leda till att olika fosfataser aktiveras och i detta specifika fall till att hormonkänsligt lipas defosforyleras och inhiberas.

5. Redogör med angivande av sub, prod, enz (samt i förekommande fall coenz) för hur insulin påverkar olika specifika metabola reaktioner i HMP-

shunten, samt glykolysen och fettsyrasyntesen, som leder till bildningen av det reducerande coenzymet respektive de två substraten som krävs för lipogenes med hjälp av FAS. (OBS! beskriv ej samtliga steg i de olika metabola vägarna utan endast de huvudreglerade stegen i resp. metabol

väg. Bildningen av det ena av de två aktiverade substraten som FAS kräve är bara mycket indirekt beroende av insulin). (6p)

Exempel på reaktioner som direkt/indirekt påverkas av insulin:

 HMP-shunten: glukos-6-P + NADP+ _{ NADPH + H}+ _{+ 6-fosfoglukonat (enzym:}

glukos-6-fosfatdehydrogenas)

 Glykolysen: glukos + ATP  glukos-6-P + ADP (enzym: glukokinas/hexokinas); Fruktos-6-P + ATP  fruktos-1,6-bifosfat + ADP (enzym: fosfofruktokinas 1 (PFK1));

Fosfoenolpyruvat + ADP  pyruvat + ATP (enzym: pyruvatkinas)

 Lipogenesen: citrat + CoA [+ATP]  oxaloacetat + acetyl-CoA [+ADP + Pi]

(enzymnamn: citratlyas);

Acetyl-CoA + CO2 [+ATP]  malonyl-CoA [+ADP + Pi]

6. Från vilket groddblad härstammar adipocyterna? Namnge även de två andra groddbladen samt ange ett exempel på vävnad som härstammar från dessa. (2,5p)

Bindväv härstammar från mesodermet.

 Ektodermet bildar exempelvis hud, nervystemet, sensoriskt epitel i öga, öra, näsa och tandemalj.

 Endodermet bildar exmpelvis epitelet i mag-tarmkanalen, luftvägar, lungor och thyroidea.

7. I fettväv finns även stamceller som bildar nya adipocyster. Är dessa

stamceller typiskt totipotenta, pluripotenta, multipotenta eller unipotenta? (0,5p)

Multi- eller unipotenta. [som svar räcker det med antingen multi- eller unipotenta, eller båda].

TEMA 1 – ENDOMETRIOS (17p) (120222)

Endometrios är en kronisk inflammatorisk folksjukdom som drabbar ca 10 % av kvinnor i reproduktiv ålder, varav 10 % är under 18 år. Den orsakas av

livmoderslemhinna (endometrium) som fäster och växer på olika ställen utanför livmodern, vanligast är på äggstockar, ligament kring livmodern, tarmar och urinblåsa.

1. Normalt sker implantation av det växande embryot i livmoderslemhinnan. När och hur sker detta? (2p)

Embryot implanteras normalt under dag 6. Utan zona pellucida kan blastocysten interagera och binda till livmoderslemhinnans celler. Celler i livmoderslemhinnan aktiveras av embryot.

2. Ibland sker implantationen på fel ställe. Vad heter tillståndet och vad innebär det för den gravida kvinnan? Hur vanligt är det? (2p)

Tillståndet heter ektopisk graviditet eller ”utomkvedshavandeskap”. Tillståndet kan leda till svåra blödningar (tubar-ruptur). Inträfar i 0,5-2 % av alla graviditeter, men risken är högre efter äggledarinflammation (salpingit?).

3. Under utsöndringsprocessen används intracellulär vesikulär transport. Vid vesikulär transport används olika typer av vesikelfoder (vesikelfodring). Ge

tre exempel på vesikelfoder och ge exempel på sammanhang där de används. (3p)

a. COPI - används i retrograd transport, ex för återtransport av proteiner från golgiapparaten till ER.

b. COPII – används anterograd transport, ex för transport av proteiner från ER till golgiapparaten.

c. Klatrin – används i flera olika transportprocesser, ex för proteintransport från golgiapparaten till endosomer och sekretoriska vesiklar.

4. Motorproteiner är strukturer som reglerar rörelse av cellulära organeller samt migration av celler. Namnge de viktigaste typerna av motorproteiner, samt ange vilken del av cytoskelettet som deltar.

 Kinesiner och dyneiner : skapar rörelse längs mikrotubuli.  Myosin: reglerar rörelse längs aktinfibrer.

a. Förklara den allmänna principen för hur cellerna skapar rörelse med motorproteiner.

Motorproteiner har en svans som bär på lasten samt ett ATP-bindande huvud som interagerar med cellskelettet. Rörelse skapas genom konformationella förändringar som möjliggörs genom hydrolys av ATP till ADP.

b. Beskriv översiktligt strukturen hos den kontraktila apparaten (sarkomeren) i muskelceller samt den grundläggande principen för muskelkontraktion. Använd gärna ord och bild. (4p)

En skelettmuskel består av kontraktila fibrar som består av myofibrilbuntar med sarkomerer. Sarkomererna innehållet partiellt överlappande myosinbuntar och aktinfibrer förankrade till Z-diskar. När Ca2+ _{frigörs, glider myosinhuvudena i olika}

riktningar längs aktinfibrer mot Z-diskar. Detta resulterar i en förkortning av sarkomeren och därmed kontraktion av muskeln.

5. Beskriv med angivande av samtliga sub, prod och enz

substratfosforyleringsreaktionen, som leder till bildningen av den lågmolekylära energimolekylen som krävs för muskelkontraktion. (1p)

Kreatinfosfat + ADP  kreatin + ATP (enzym: kreatinkinas)

6. Den lågmolekylära energimolekylen, som behövs för att skapa

muskelkontration, kan mera långvarigt erhållas genom katabolism av en i skelettmuskulatur upplagrad homoglykan. Redogör med ord och skiss med angivande av samtliga sub, prod och enz för den fullständiga nedbrytning av homoglykanen till och med bildning av en hexos som kan utgöra substrat för glykolysen. (3p)

(Homoglykanen glykogen består av D-glukosrester sammanfogade med -1-4-α glykosidbindningar samt av -1-6-glykosidbindningar på i genomsnitt var 8:e α glukosrest.)

 Glykogen + [H2O] + Pi  glykogen (n-1) + glukos-1-P (enzym: glykogenfosforylas

(GF)).

Den beskrivna reaktionen upprepas till det att s.k. limit dextriner bildas i ändarna (det återstår 4 glukosrester från en -1-6-bindning). För ytterligare nedbrytning behövs det α bifunktionella enzymet – ”debranching enzyme”, som klyver tre av de fyra

återstående 4:e glukosresten som blockerar GF:s fortsatta nedbrytning av glykogen. De bildade produkterna glukos-1-P och glukos som bildas i proportionerna 8:1 omvandlas däreftert till den glykolytisk hexosen glukos-6-P.

 Glukos-1-P  glukos-6-P (enzym: fosfoglucomutas)

 Glukos + ATP  glukos-6-P + ADP (enzymnamn: hexokinas)

7. Nedbrytningen av homoglykanen i skelettmuskulatur kan allostert stimuleras av en jon som frisätts i samband med muskelkontrationen. Denna jon stimulerar också på ett koordinerat sätt två reglerade

reaktionssteg i citronsyracykeln (TCA-cykeln). Redogör med angivande av samtliga sub, prod, cosub/coenz samt enz, för de två reaktionsstegen i TCA- cykeln som aktiveras av den åsyftade tvåvärda jonen. (2p)

 Isocitrat + NAD+ _{ -ketoglutarat + NADH + COα}

2 (enzym: isocitratdehydrogenas)

 Α-ketoglutarat + CoA + NAD+ _{ succinyl-CoA + NADH + CO}

2 (enzym: -α

ketoglutaratdehydrogenas). Den åsyftade tvåvärda jonen Ca2+