CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING I SKÅNE Bakgrund

Utvärderingens förslag

Under 2004 har en internationell utvärderingsgrupp, ledd av professor Karen Luker, Manchester University, UK, på uppdrag av Medicinska fakulteten och Region Skåne utrett forskning och infrastruktur relaterad till primärvården i Region Skåne. Det övergripande målet med utvärderingen har varit att den skall tjäna som underlag för Medicinska fakultetens och Region Skånes framtida strategiska åtaganden och åtgärder för att skapa en konkurrenskraftig forskning av relevans för Gruppens slutsatser och rekommendationer presenterades i rapporten ”Report into structure and organisation of Primary Health Care Research in the Faculty of Medicine Lund University and the Region of Skåne”. I rapporten föreslås bl a att ett gemensamt institut bildas, att ett starkt primärvårdsnätverk byggs upp samt att en grupp med ansvar att ”styra” forskningens inriktning bildas.

Uppdraget

En arbetsgrupp bestående av Ingalill Hallberg (ordförande), Carl-David Agardh, Johan Berglund, Rickard Ekesbo Rita Jedlert, Björn Lindgren, Martin Lindström, Hannie Lundgren, Anne Messeter och Ewald Ornstein tillsattes av Medicinska fakulteten och Region Skåne för att med utgångspunkt från utvärderingsgruppens förslag och rekommendationer bl.

a. föreslå hur utvecklingen av en konkurrenskraftig forskning relaterad till primärvårdens verksamhet kan ske och att även överväga organisatoriska modeller för hur detta kan genomföras. I uppdraget ingick också att identifiera viktiga forskningsfrågor för primärvården och i ett bredare perspektiv, den i Skånsk Livskraft beskrivna närsjukvården, att genomföra studiebesök till starka forskningsmiljöer samt att föreslå eventuella rekryteringsbehov.

Genomförande

Arbetsgruppen har sammanträtt sex gånger under 2005 och har gjort studiebesök i framgångsrika flervetenskapliga miljöer för

primärvårds-2005-09-19 Rev 2005-10-24

1 Dnr: MA 4 34/2005 FÖRSLAG

2 forskning; National Primary Care Research and Development Centre i

Manchester, som är inrättat och finansierat av Department of Health, UK, och som är ett gemensamt åtagande för University of Manchester och University of York (Centre for Health Economics) och Netherland’s Institute for Health Services Research (NIVEL) i Utrecht, Holland, som organisationsmässigt är en oberoende stiftelse. NIVEL var ursprungligen ett institut för forskning och utveckling om primärvården, men har utvecklat en bredare verksamhet. Delar av arbetsgruppen har också besökt det Almenmedicinske Hus i Köpenhamn och Centrum för allmänmedicin (CEFAM) i Stockholm.

Mot bakgrund av den internationella utvärderingsgruppens analys och rekommendationer, de erfarenheter som redovisats av våra värdar vid studiebesöken i Manchester och Utrecht, samt de överväganden som arbetsgruppen gjort har följande förslag utarbetats.

Förslag

Arbetsgruppen föreslår att ett centrum för forskning av relevans för primärvårdens verksamhet inrättas gemensamt av Region Skåne och Medicinska fakulteten och med självständig styrelse och ledning.

Syfte

Syfte med centrat är att, genom en internationell konkurrenskraftig, allsidig, flervetenskaplig och mångprofessionell forskning, utbildning och utvecklingsarbete bidra till utvecklingen av primärvården. Ytterst handlar det om att ge ett vetenskapligt underlag för bättre hälsa och välbefinnande i den befolkning som primärvården har som uppgift att tjäna.

I syftet ryms forskning, utbildning och utvecklingsarbete avseende förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling, vård och rehabilitering i primärvården, både som generella fenomen och specifikt för vissa sjukdomar eller sjukdomsgrupper. Forskning om interaktionen mellan individ, anhöriga och vård; interaktioner i vårdprocessen och förutsättningarna för en effektiv vårdprocess; utvärdering av nya metoder eller interventioner; organisation och ledarskap; samt omvärldsförändringar av betydelse för primärvården och dess uppgifter i hälso- och sjukvården ingår också i syftet för detta centrum. I syftet ryms således både klinisk forskning och hälso- och sjukvårdsforskning inklusive befolkningsinriktade åtgärder (health services research) vilket förutsätter ett nära samarbete mellan professioner och vetenskaper som är verksamma inom primärvården och andra angränsande vetenskaper. Centrat ska även stimulera till en ökad forskningsverksamhet och aktivitet inom primärvården.

Den kliniska forskningen ska utgöra merparten av forskningen vid centrum och ska bedrivas inom hälso- och sjukvårdsorganisationen och omfatta projekt som medför ny kunskap som kan överföras och tillämpas i klinisk praxis. Den kliniska anknytningen är väsentlig och det förutsätts att de kliniska forskarna är verksamma i primärvården. Det ska vara möjligt att kombinera forskning med en anställning inom primärvården.

3 Organisation och ledning

Centrat är en gemensam angelägenhet för Region Skåne och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Centrat består både av en fysisk- och en nätverksorganisation, som knyter samman regionens vårdcentraler. Således krävs en lokal fysisk mötesplats för forskarna, nationellt och internationellt rekryterade gästforskare och tillfälliga forskargrupper, där också kansli och gemensamma funktioner finns lokaliserade. Nätverket består av de samarbeten inom ramen för centrat som äger rum i regionens hälso- och sjukvård, särskilt dess primärvårdsverksamhet, och på institutioner vid Lunds universitet. Centrat bör knyta till sig någon, eller några, vårdcentraler med särskilt uppdrag för forskning och implementering av ny kunskap.

Dessa vårdcentraler (akademiska vårdcentraler) bör ersättas särskilt för den ökade kostnad som forskningen och utvecklingen innebär.

Centrat leds av en styrelse, bestående av sex ledamöter, hälften utsedda av Region Skåne, hälften av Medicinska fakultetsstyrelsen. Mandatperioden för styrelsens ledamöter är högst tre år, med möjlighet till omval. Styrelsen ska ha en majoritet av vetenskapligt kompetenta och kliniskt aktiva ledamöter med förankring i primärvårdens verksamhet och vardera en av ledamöterna utsedda av respektive part skall ha sin verksamhet utanför Lunds universitet respektive Region Skåne. Ledamöter i styrelsen bör utses så att en direkt relation och samspel i beslut kan uppnås mellan centrat, regionens primärvårdsverksamhet och medicinska fakultetens beslutande organ.

Styrelsens uppgifter är att fatta beslut om forskningens inriktning, prioritera centrats forskningsmedel, fatta beslut om utvecklingsarbete och om utbildningsfrågor, samt följa och utvärdera utvecklingen och att årligen redovisa verksamhetens inriktning, dess resultat och ekonomi till Medicinska fakultetsstyrelsen och Region Skåne. Chefen för centrat är föredragande i styrelsen.

Styrelsen utser en chef för verksamheten. Chefen ska ha hög vetenskaplig kompetens samt väl dokumenterad erfarenhet av ledning av forskning och vård, särskilt primärvårdsverksamhet om så är möjligt. Han/hon skall i samråd med personalen och med representanter för primärvårdens utarbeta ett förslag till verksamhetsplan som styrelsen har att fatta beslut om.

Därutöver skall chefen leda och följa upp verksamheten, och dess ekonomi så att de överensstämmer med fastlagda mål, samt utveckla och driva nätverkskontakter med primärvården, samt kontakten med de vårdcentraler med särskilt uppdrag att bedriva forskning. Det är önskvärt att det finns en koppling till primärvårdens förvaltningar och att det finns representation från i centrat verksamma forskare i primärvårdens olika förvaltningar.

Arbetsgruppen förutsätter att en extern rekrytering av chefen för centrat förbereds snarast och sker så snart nödvändiga beslut fattats. Personen förutsätts få en fast anställning som professor förenad med anställning inom sjukvården (kombinationsanställning). Förordnande som chef medges för högst tre år, med möjligheter till förlängning.

4 Forskning och övriga verksamhet vid centrat äger rum i samverkan med

institutioner vid Lunds universitet och med hälso- och sjukvårdsenheter i Region Skåne. Anställningar, som finansieras med medel som tillförs centrat, personalförtecknas vid respektive institution eller hälso- och sjukvårdsenhet. Inrättande och tillsättning av dessa befattningar handläggs i samma ordning som vid universitetet eller Region Skåne i övrigt.

Samspelet mellan forskning och utbildning är av stor vikt såväl för rekrytering av forskare som för implementering och spridning av forskningsresultat. Regionens resurser för utbildning i primärvården bör därför integreras i centrum för primärvårdsforskning, särskilt gäller detta specialistutbildning i allmänmedicin för läkare och sjuksköterskors specialistutbildning (vidareutbildning i primärvård).

Finansiering

Centrats tillgångar består av de medel som Lunds universitet och Region Skåne anvisar. Bidragen ska vara av sådan omfattning att syftet med centrat kan förverkligas och att dess verksamhet kan bedrivas med internationellt hög kvalitet. Resurser kan också tillföras på annat sätt som bidrag eller genom egen verksamhet. Externa anslag från forskningsråd skall sökas för enskilda forskningsprojekt eller forskningsprogram för att vidareutveckla verksamheten och för att pröva forskningens vetenskapliga kvalitet och konkurrenskraft. Centrat förutsätts vidta åtgärder för att sprida kunskap om de forskningsresultat som uppnås.

Rekryteringsbehov

Det viktigaste rekryteringsbehovet är rekryteringen av en chef för verksamheten. Chefen ska ha hög vetenskaplig kompetens, dokumenterat goda ledaregenskaper och vara kliniskt verksam inom sitt område. I egenskap av centrats första chef krävs dessutom både visioner och en förmåga att leda, organisera och utveckla verksamheten. I en andra fas bör rekrytering av juniora forskare, både på doktorand- och på postdoktoral nivå ske till de program som skall verkställas. Först när chefen rekryterats kan ytterligare rekryteringar göras. Det är väsentligt, både för möjligheterna att rekrytera en kvalificerad chef och för verksamhetens utveckling, att chefen har möjlighet att från början ha ett avgörande inflytande både över verksamhetens innehåll och organisation och över rekryteringen av medarbetare. Det förutsätts att chefen inventerar befintlig vetenskaplig kompetens och verksamhet och i samband härmed initierar att de som redan bedriver verksamhet bereds möjlighet att bli en del av centrat eller nätverket så att den bygger på befintliga strukturer. Vidare bör en uttalad satsning på rekrytering av juniora forskare ingå i verksamheten.

Tidplan

Förutsatt att Medicinska fakultetsstyrelsen och Region Skåne vid sina sammanträden i oktober 2005 fattar beslut att inrätta ett Centrum för forskning av relevans för primärvården i Skåne, kan en styrelse utses och en anställning som chef för verksamheten utlysas under hösten 2005. Styrelsen bör kunna utse en chef under våren 2006, och starta verksamheten genom att bygga upp kanslifunktioner och med att formulera verksamhetsplan och

5 organisation under hösten 2006. Under 2007 kan nätverket börja byggas och

forskningen utvecklas. En extern utvärdering av verksamheten ska genomföras efter tre år.

På arbetsgruppens vägnar

Ingalill Hallberg

Bilagor

Medicinska fakultetsstyrelsens beslut att utse en arbetsgrupp

Länkar Rapporten:

http://www.med.lu.se/forskning/utvaerdering_av_forskning/utvaerdering_av_forskningen_

inom_primaervaarden_2004 Nivel http://www.nivel.nl

National Primary Care R&D Centre: http://www.npcrdc.man.ac.uk/

1

M e d i c i n s k a f a k u l t e t e n s k a n s l i

F o r s k n i n g s h a n d l ä g g a r e A n n e M e s s e t e r

Rapport från den strategiska arbetsgruppen för klinisk forskning Gruppens medlemmar Lars Dahlin

Lars Edvinsson

Magnus Karlsson

Diana Karpman

Martin Olsson

Ewa Roos

Ulrika Smedh

Catharina Svanborg*

Henrik Thorlacius

Gunilla Westergren-Thorsson

Karin Prellner

Anne Messeter

Direktiv till gruppen

• Definition och avgränsningar av begreppet klinisk forskning

• Identifiera organisatoriska och verksamhetsmässiga förutsättningar för klinisk forskning

• Åtgärder för att i det vardagliga arbetet optimera möjligheterna till klinisk och translationell forskning och för implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården.

• Identifiera möjligheter att stärka klinisk forskning i samverkan mellan olika yrkeskategorier.

• Ämnesföreträdare – skall fakulteten ha detta och vilket innehåll skall begreppet ha?

• Hur kan fakulteten uppnå ett närmande mellan Lund och Malmö?

God klinisk forskning utgör en nödvändig förutsättning för medicinsk utveckling till gagn för patienter och samhälle (1) och innebär på sikt hälsoekonomiska besparingar (2). Under den senaste 20-årsperioden har stora strukturella förändringar av den av landstinget bedrivna sjukvårds-verksamheten skett. Parallellt med detta har den patientnära forskningen

2006-11-08

1(6) Diarienummer

M A 214 341/2006 RAPPORT

2 fått kraftigt minskade anslag och den medicinska forskningen i Sverige har

förlorat en tidigare framträdande internationell position (1, 3, 4).

Grundläggande för att forskning skall bedrivas är dels universitetsklinikens struktur, dvs vilka materiella, ekonomiska och personella resurser som finns, dels dess process, dvs hur den befintliga strukturen utnyttjas. Här avses bl a kvaliteten av producerad forskning, den akademiska aktivitets-graden och det akademiska klimatet vid kliniken. Struktur och process är mätbara kvalitetsbegrepp, och återkoppling av sådan mätning ger dels kun-skap om brister som kan åtgärdas, dels leder sådan granskning till en kvali-tetshöjning per se.

Många olika strukturella faktorer har bidragit till den kliniska forskningens kris. Verksamhetschefen har ett stort ansvar. Dennes kunskap om, och inställning till forskning, och förmåga att skapa en struktur som möjliggör god forskning är ofta helt avgörande för processen. I en pressad sjukvård måste verksamhetschefen på ett tydligare sätt markera forskningens be-tydelse och värna om forskningens resurser. För den kliniskt verksamma forskaren anges den enskilt mest betydelsefulla faktorn att vara brist på sammanhållen, finansierad tid för forskning (1, bil A).

En annan central strukturell faktor är omfattningen av forsknings-finansiering och principerna för anslagens fördelning. En avsevärd del av den kliniska forskningen finansieras regionalt via sk ALF-anslag och även landstingen har avsatta medel för detta. Den dåliga miljön för klinisk forskning, som råder på flera kliniker, har medfört att vissa kliniska ämnen saknar grupper som har kunnat konkurrera om ALF-bidrag i nuvarande fördelningsmodell. För att säkra såväl spets som bredd på den kliniska forskningen, krävs att modellen för anslagsfördelningen i regionen ses över. Förslag till detta presenteras i bilaga (B).

Meriteringsvärdet är en viktig objektiv faktor i processen som särskilt måste lyftas fram då forskning ställer höga krav på individuell kompetens.

Meriteringsvärdet är också avgörande för en fortsatt god struktur, eftersom tillgång till rätt kompetens är avgörande för forskningsproduktion. Merit-eringsvärdet av forskning har idag närmast försvunnit vid såväl uni-versitetsklinikerna som utanför dessa. Åtgärder för aktiv meritering är därför av stor vikt att prioritera.

Klinisk forskning bedrivs traditionellt till stor del av läkare. Andelen som disputerar i relation till dem som tar läkarexamen är cirka 20-30 % vid vår fakultet (bil C). Antalet läkare som disputerar har under de senaste åren minskat kraftigt (5, bil D, E). Inom vår medicinska fakultet bedrivs forskning förutom av läkare och biomedicinare också, i en ökande frekvens, av forskare med vårdutbildning (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, biomedicinska analytiker och audionomer).

Hur villkoren för dessa forskare är beskrivs i bil F och måste särskilt beaktas i fakultetens framtida arbete.

3 Hur forskningen hos dem med vårdutbildning relaterar till begreppet

klinisk forskning har diskuterats (bil F). Vår ståndpunkt är att dessa forskare kan bedriva klinisk forskning men framför allt definieras forskningsområdena i relation till den internationella beteckningen (”Health Science” = Hälsovetenskap [vari vårdforskning ingår]). Det är forskningsproblemet och inte yrkestillhörigheten som utgör grunden för om benämningen klinisk forskning är relevant eller inte.

Vissa av våra förslag till strategier kan fakulteten ensamt besluta om, medan andra kräver dialog och samsyn med sjukvårdshuvudmannen.

Våra förslag

• Definition av klinisk forskning

Att besvara patient- och populationsrelaterade frågeställningar med kliniska metoder alternativt translationellt, dvs integrerat med experimentella eller molekylära metoder.

Kommentar:

Klinisk forskning definieras utifrån forskningsområdet och kan utföras av forskare med olika utbildningsbakgrunder.

• Klinisk forskning vid vår fakultet bör ha både spets och bredd.

Med bredd avser vi att inom alla 'större' kliniska undervisnings-ämnen måste forskningskompetens finnas då samtliga grund- och specialistutbildningar bör vara genomsyrade av ett vetenskapligt förhållningssätt.

• Nationellt kvalitetsgranskningssystem införs för universitetssjukhus Ta initiativ till ett oberoende nationellt kvalitetsgranskningssystem för universitetssjukhusen och dess verksamhetsområden avseende process och struktur som ger goda möjligheter till klinisk forskning (bil B).

• Ämnesföreträdar- och FOUU-grupps-funktion bör införas

Dessa bör ha en rimlig parallellitet till sjukvårdens verksamhets-områden (se bil G).

• Stärk ledarskapet vid USiL och UMAS så att klinisk forskning stimuleras

a) Förstärk och tydliggör verksamhetschefens uppdrag att optimera villkoren för klinisk forskning.

b) Verksamhetschef vid universitetssjukhus skall ha akademisk kompetens (minst vara disputerad) (bil B).

• En akademisk-klinisk miljö måste skapas (bl a med hjälp av FOUU-grupp enligt ovan).

4 a) Skapa en Faculty club på universitetssjukhusen öppen för

forskare och kliniker med olika yrkesbakgrund.

b) Förstärk de kliniska och hälso-vetenskapliga delarna inom Future Faculty så att de disputerade forskarna tillsammans med doktoranderna kan definiera sina specifika problem gentemot både sjukvården och medicinska fakulteten.

c) Inför Grand Rounds.

d) Verka för att underlätta närvaro vid akademiska aktiviteter för kliniker (bil B).

• Forskningens meritvärde måste stärkas och rekryteringen vara målmedveten (bil B).

• Tilldelad tid för forskning måste fredas (bil B).

a) Tilldelad forskningstid måste vara fredad från klinikens bemanningsproblem och regleras i avtal.

b) Fakulteten bör verka för att dimensioneringen av läkarstaben vid universitetsklinikerna måste ökas så att en definierad andel skall kunna rotera i forskningsarbete.

• Fördelningsprinciper och processer för ALF- och regionala forskningsmedel bör delvis ändras.

a) Forskningsmedel för klinisk forskning skall ges till både spets och bredd, samtidigt som kvalitet och uppföljning garanteras.

b) Gör de medel som landstingen disponerar för forskning mer transparenta.

c) Fortsätt satsningarna på kombinerade tjänster för yngre läkare (se bl a bil B och D) och tillförsäkra liknande system för andra yrkeskategorier inom vården.

d) ALF-medel för forskning bör, förutom till infrastruktur och tjänster för yngre, fördelas både som sökta projektanslag och som aktivitetsanslag.

e) Flera (mer områdesspecifika) bedömningsgrupper bör skapas och granskarna bör rekryteras nationellt.

f) Anslagsnivåerna i ALF bör ha ett definierat golv och tak.

g) En tydlig patientnytta och implementeringsprocess skall redovisas i ansökan.

h) Hur hyreskostnaderna skall hanteras bör omprövas.

i) Fördelningen av anslag skall självklart göras enligt könsneutrala principer.

• Inrätta en tjänst (eller del därav) för bevakning och främjande av jämställdhet, bl a vid d tillsättning av tjänster och fördelning av medel.

• Underlätta för samverkan mellan olika forskningsgrenar och yrkes-kategorier (se också under FOUU-gruppsfunktion och akademisk-klinisk miljö).

5 a) Stimulera programområdena att omfatta problemformuleringar

som inkluderar såväl klinisk forskning som hälsovetenskap (bil F).

b) Vid beslut om tilldelning av forskningsmedel skall extra stöd ges om forskningen är translationell och/eller om forskare inom hälsovetenskapens område ingår.

• Plattformar för klinisk forskning bör förstärkas.

a) Utveckla och förstärk kliniska forskningscentra, ex RSKC och CRC.

b) Utveckla och förstärk experimentallaboratorier (bil B.)

• Lund – Malmö föreslås integreras genom bl a att

a) läkarutbildningen förs samman till en gemensam enhet för Lund och Malmö,

b) integrationen inom programområdena utvecklas,

c) gemensamma institutioner för Malmö – Lund inrättas (lång-siktigt, då stor omorganisationströtthet råder f n) och att

d) ämnesföreträdar- och FOUU-funktioner blir gemensamma (på sikt).

*Catharina Svanborg inkommer med reservation vad gäller skrivningarna om ALF-medel

6 Referenser:

1. Den kliniska forskningens kris och pris. 1998. MFR rapport 5.

2. Johnston SC, Rootenberg JD, Katrak S, Smith WS, Elkins JS. Effect of a US National Institutes of health programme of clinical trials on public health and costs. Lancet. 2006;367:1319-27.

3. Den medicinska forskningens villkor. 1998. Sveriges Läkarförbund.

4. Cancerfondens utredning ang kliniska behandlingsstudier. 1999.

5. SLS–kommittén för klinisk forskning och sjukvårdens organisation -kartläggning av antalet forskarstuderande och forskarstuderande läkare vid de medicinska fakulteterna.

Bilagor:

Bil A. Clinical research on the slippery slope

Bil B. Förutsättningar för klinisk forskning vid de universitetsanknutna enheterna i Region Skåne. Problem och åtgärdsförslag

Bil C. Intern statistik över avlagda examina

Bil D. Åtgärder för att öka rekrytering av forskare med medicinsk bakgrund till forskarutbildning

Bil E. Sjukhusläkaren nr 2, 2006, sid 14-19

Bil F. Definition av klinisk forskning speciellt med hänsyn taget till vårdvetenskap

Bil G. Ämnesföreträdarbegrepp motsvarande

Till Fakultetsstyrelsen

Angående ’’Rapport från den strategiska arbetsgruppen för klinisk forskning’’

Arbetsgruppen har inkommit med sin rapport, som innehåller konstruktiva förslag om hur man ska förbättra klimatet för klinisk forskning i Lund/Malmö. Med många års erfarenhet av translationell forskning med starkt kliniskt inslag ser jag dock med oro på andan i rapporten, särskilt avseende ALF finansieringen. Det får inte bli så att partsinlagor från frustrerade kliniska forskare som ej kunnat hävda sig i nuvarande ALF system leder till genomgripande förändringar av en i övrigt fungerande modell.

Systemet skall så långt möjligt och rättvist fördela medel till relevant forskning, utan att partsintressen dominerar. Det är viktigt att påpeka att Lundmodellen för ALF tilldelning har varit en förebild för andra fakulteter i landet.

Nedan följer några tankar och förslag till modifieringar av rapporten.

1. ALF medel ska tilldelas medicinsk forskning med klinisk relevans. Definitionen av klinisk forskning i rapporten är oklar och komplex.

2. Kliniker och klinisk forskning är inte synonyma, men förhoppningsvis överlappande. Utredningen misstolkar begreppet klinisk forskning att gälla forskning vid kliniker inom UMAS/USIL istället för forskning angående väsentliga medicinska problem med klinisk relevans.

3. Rapporten bör ytterligare betona verksamhetschefens och regionens ansvar för den kliniska forskningen. Fakultetsmedel kan aldrig ge klinikerna en allmän och

3. Rapporten bör ytterligare betona verksamhetschefens och regionens ansvar för den kliniska forskningen. Fakultetsmedel kan aldrig ge klinikerna en allmän och

In document Medicinska fakultetens forskningsinriktning: Faktorer och åtgärder som ökar fakultetens konkurrenskraft (Page 40-75)